Utvärdering av eget val inom daglig verksamhet - Linköpings kommun

Utvärdering av
Eget val
inom daglig
verksamhet
I samarbete mellan:

Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................................ 1
Bakgrund .......................................................................................................................... 2
Metoder och Genomförande ............................................................................................. 4
Fokusgruppsintervjuer .................................................................................................. 4
Enkät till brukare .......................................................................................................... 4
Deltagande och bortfall ................................................................................................ 5
Intervju med utförare .................................................................................................... 5
Resultat ............................................................................................................................. 6
Resultat från Enkät ....................................................................................................... 6
Begreppet Eget Val och vad det innebär ................................................................... 6
Kännedom och information om att byta verksamhet ................................................ 7
Valet – att byta verksamhet ....................................................................................... 9
Aktivitetsområden som brukarna vill arbeta med ................................................... 10
Resultat av intervjuer med utförare ............................................................................ 12
Utförarnas synpunkter på vad Eget Val inneburit för verksamheten ......................... 12
Utförarnas syn på vad Eget Val inneburit för brukarna............................................. 14
Frågor som utförarna vill arbeta vidare med ............................................................. 15
Genomförandet av reformen ....................................................................................... 17
Sammanfattning och kommentarer ............................................................................. 18
Bilaga 1 ....................................................................................................................... 21
Bilaga 2 ....................................................................................................................... 24

Sammanfattning
En utvärdering av resultat och effekter av Eget Val i daglig verksamhet i
Linköpings Kommun genomförs under våren och sommaren 2011. Syftet med
utvärderingen är att undersöka vad brukare tycker om Eget Val och hur
verksamhetschefer uppfattar konsekvenserna av Eget Val ett år efter införandet.
För att få underlag till relevanta enkätfrågor genomfördes två fokusgruppsintervjuer
med brukare. En enkät utarbetades och skickades ut till 375 brukare inom daglig
verksamhet. Individuella intervjuer genomfördes med 8 verksamhetschefer, 4 inom
Leanlink och 4 inom privata företag.
Av enkäten, som besvarades av 219 brukare, framgår att 85 % känner till och tycker
att det är bra att de kan välja daglig verksamhet, 20 % anger att de vill byta
verksamhet. Av brukarna svarar 79 % att de också vet vem de kan kontakta medan
32 % av de svarande tycker att de inte vet tillräckligt om möjliga val. Flertalet, 92
% tycker bra om sin nuvarande dagliga verksamhet. Brukarnas intresse för de olika
aktivitetsområdena varierade mellan 28 % och 50 % och var högst inom ”Sång och
musik”. Svaren visar att brukarna aktivt valt respektive valt bort aktiviteter.
Aktivitetsområdet ”Sport” – tillagt för att undersöka intresset för fysisk aktivitet –
angavs av 32 % som intressant medan 35 % av brukarna svarat att de vill arbeta
med ett ”annat” aktivitetsområde än de som ingick i enkäten. Intervjuerna med
verksamhetscheferna visar att samtliga chefer anser att Eget Val varit positivt både
för verksamhet och för brukare. Brukarna har fått en starkare ställning och utförarna
ser denna ”maktförskjutning” från ledning till brukare som positiv och en direkt
konsekvens av Eget Val. Flertalet utförare vittnar om att förändringen inneburit
ökad motivation och arbetstillfredsställe hos personal. Det finns idag en
medvetenhet om att verksamhetens innehåll och kvalitet är viktig för att attrahera
och behålla brukare. Verksamhetscheferna framhåller dock att det finns många
frågor som behöver lösas och som de vill arbeta vidare med tillsammans med
Omsorgskontor och politiker.
Trots en övervägande positiv inställning till Eget Val för brukarna har utförarna
kritiska synpunkter angående det sätt på vilket Eget Val genomfördes i april 2010.
Utförarna anser att förändringsproceduren gick för snabbt och inte var tillräckligt
genomtänkt, planerad och anpassad till den befintliga verksamheten.

Bakgrund
LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – är en rättighetslag
som garanterar personer med omfattande och varaktiga funktionshinder att få det
stöd som den enskilda individen behöver för att kunna leva ett så självständigt liv
som möjligt (LSS/SFS:93:387). LSS omfattar tio olika typer av hjälpinsatser där
daglig verksamhet utgör en del. Den dagliga verksamheten ska bidra till individens
personliga utveckling och främja självständighet och delaktighet i samhället. Daglig
verksamhet i Linköpings kommun drivs i både kommunal och privat regi
(www.linköping.se/dagligverksamhet).
Under våren 2009 blev daglig verksamhet inom Linköpings kommun föremål för
kvalitetsgranskning. Syftet med undersökningen ”Hur trivs du på ditt jobb?” (2009),
var att ta reda på vad arbetstagarna tyckte om sin dagliga verksamhet.
Undersökningen visade att inom de flesta frågeområden var de som svarade nöjda.
Två utvecklingsområden kunde identifieras i undersökningsmaterialet: Påverkan
och maktbalans samt Fysisk arbetsmiljö.
Under våren 2010 införde Linköpings kommun Eget Val inom daglig verksamhet.
Eget Val syftar till att ge den enskilda arbetstagaren möjlighet att själv välja
verksamhet och utförare. Den ökade valfriheten förutsätter god information om
vilka valmöjligheter som finns samt tillgång till personligt stöd och rådgivning i
olika valsituationer. Förutom utförlig tryckt information och information på
kommunens hemsida inrättades en ny tjänst, en LSS-lots. Lotsens uppdrag är bl.a.
att informera om valmöjligheter inom daglig verksamhet samt vägleda och vara ett
stöd för den enskilde brukaren. Lotsens arbetsuppgifter omfattar även en
nivåbedömning av varje individ.
Genomförandet av Eget Val innebär också en ambition från kommunen att
stimulera nyföretagande och underlätta för små och medelstora företag att erbjuda
sina tjänster inom LSS och därmed öka och variera utbudet av dagliga
verksamheter. Därigenom möjliggörs att utifrån brukarnas olika aktiva val
identifiera vilka verksamheter som efterfrågas.
För att utvärdera resultatet och effekterna av införandet av Eget Val, för såväl
brukare som utförare i Linköpings kommun, fick SPETSA AB (Linköpings
universitet: www.spetsa.se) i uppdrag att göra en utvärdering som riktar sig till
verksamhetschefer och samtliga brukare inom daglig verksamhet i Linköpings
kommun.
Utvärderingen omfattar
Två fokusgruppsintervjuer som genomförs med deltagare inom daglig
verksamhet. Intervjuresultaten används som bakgrundsmaterial för
utformning av enkätfrågor.
En enkät som skickas ut till brukare i daglig verksamhet inom Linköpings
kommun (bilaga 1).
Intervjuer som genomförs med fyra verksamhetschefer inom Linköpings
kommun och fyra verksamhetschefer inom privat verksamhet.

I LSS ställs höga krav på brukardelaktighet och möjlighet för varje individ att
kunna påverka sin situation. ”Brukarna skall ges möjlighet att själva uttrycka åsikter
och önskemål angående såväl boende som arbetsmiljö i så hög grad som möjligt.”
(LSS). För att göra det möjligt för arbetstagare med kognitiva funktionshinder att
självständigt besvara enkätfrågorna gällande Eget val, användes enkätverktyget
Pict-O-Stat (www.neonova.se/pictostat), som 2009 användes i undersökningen ”Hur
trivs du på ditt jobb”. I detta verktyg ingår såväl Pictogramsymboler som text och
inspelat tal för att tydliggöra frågor och svarsalternativ för personer med olika
former av kognitiv funktionsnedsättning. Eftersom Pict-O-Stat är webbaserat är det
tillgängligt via internetanslutna datorer för alla brukare med personliga koder.
Enkäten kunde därmed besvaras på den dagliga verksamheten likväl som i hemmet
eller på annan plats.
I rapporten används följande begrepp:
Daglig verksamhet är ett överordnat begrepp för den verksamhet som ska
bidra till individens personliga utveckling och främja självständighet och
delaktighet i samhället. Daglig verksamhet används också för att beteckna
de olika enheter där daglig verksamhet bedrivs.
På en enhet förekommer olika aktiviteter/arbetsuppgifter.
När man talar om jobb så avses den egna arbetsinsatsen och byte av jobb
kan betyda att man byter arbetsuppgifter på samma enhet/verksamhet eller
att man flyttar över till annan verksamhet/enhet.
Utförare är de personer som ansvarar för en eller flera
verksamheter/enheter.
Brukare är de personer som enligt LSS har rätt till och deltar i daglig
verksamhet. Begreppet används huvudsakligen i administrativa
sammanhang medan man ute på enheterna föredrar arbetstagare eller
deltagare. I rapporten används alla dessa benämningar.
ICF - International Classification of Functioning, Disability and Health
(WHO/EIP/GPE/CAS/01.3). Ett internationellt system för klassificering av
funktionsnedsättning med bl.a. utgångspunkt i aktivitet och delaktighet.

Metoder och Genomförande
Fokusgruppsintervjuer
Syftet med metoden Fokusgrupp är att ta reda på föreställningar och uppfattningar
kring ett givet tema som en strategiskt utvald grupp diskuterar under en begränsad
tid. För att förstärka gruppdeltagarnas roll kan man överlåta åt gruppen att
rangordna och eventuellt betygssätta det resultat som framkommit i intervjun. Två
fokusgrupper genomfördes. Syftet var att få förståelse för vad brukarna tycker är
viktigt vid val av verksamhet. Resultatet från dessa intervjuer användes vid
formuleringen av frågor till den enkät som sändes ut till brukare inom daglig
verksamhet.
En fokusgruppsintervju med 8 deltagare genomfördes på en av de dagliga
verksamheterna i Linköping. Alla närvarande brukare deltog i samtalet, en del mer
en del mindre. En personal som inte arbetade på enheten, men med erfarenhet av
brukargrupper, fungerade som moderator. De två utvärderarna närvarade och förde
anteckningar. Efter presentation av alla deltagare och information om utvärderarnas
roll försäkrade sig moderatorn om att alla visste vad Eget Val av verksamhet
betyder. Pictogram användes för att förtydliga begreppet Eget Val. Den inledande
frågan till fokusgruppen var: Vad är viktigt när man ska välja daglig verksamhet?
De stödfrågor eller fördjupningsfrågor som behövdes för att förtydliga, utgick från
de synpunkter som deltagarna framförde. Alla deltagare gavs möjlighet att uttrycka
vad de tyckte var viktigt vid val av verksamhet. De synpunkter som togs upp var i
de flesta fall konkreta och refererade till tidigare personliga upplevelser eller
”regler” som brukarna hade synpunkter på. Moderatorn var noga med att varje
person fick tid att tänka och förklara vad de tyckte om de frågor som aktualiserades.
Alla i gruppen fick frågan ”Vad tycker du NN?”
Alla synpunkter som framfördes skrevs upp på blädderblock. Texten på
blädderblocket användes sedan för att låta deltagarna avgöra vilka av de framförda
synpunkterna som var viktigast och som skattades som ” mycket viktigt”, ”viktigt”,
”inte så viktigt”.
Den andra fokusgruppsintervjun genomfördes med brukare som arbetade utanför
verksamheterna under någon eller några dagar per vecka. Endast fyra personer kom
till denna intervju. Efter presentation och den inledande frågan ”Vad är viktigt när
man ska välja daglig verksamhet?” kom samtalet snabbt igång. Alla deltagarna
hade lätt för att uttrycka sig och var angelägna om att förmedla sina synpunkter och
intervjun formades till ett samtal mellan deltagarna.
De frågor som togs upp i de två fokusgrupperna var i stort sett desamma och de
önskemål och synpunkter som framfördes avseende val av daglig verksamhet rörde
i huvudsak behov av information, utbud av aktiviteter samt tankar kring och
önskemål om stöd vid byte av verksamhet.
Enkät till brukare
Med utgångspunkt i vad deltagarna i fokusgrupperna framfört som viktiga faktorer
vid val av daglig verksamhet formulerades frågor till enkäten.

Enkätfrågorna diskuterades med företrädare för omsorgskontoret och med en
resursperson med god kännedom om enkätverktyget, dess möjligheter och
begränsningar. Resurspersonen utförde också översättningen till Pict-O-Stat.
Smärre ändringar i formuleringen av frågor och svar gjordes för att anpassa till
enkätverktyget Pict-O-Stat. För att enkäten inte skulle ta alltför mycket tid att
besvara föreslog företrädare för omsorgskontoret att enkäten om Eget Val skulle
omfatta tio till tolv frågor. Frågan som gällde vilka arbetsuppgifter brukarna helst
ville arbeta med delades för tydlighetens skull upp i flera frågor. Antalet frågor blev
därför fler än planerat. Frågorna kunde besvaras med ”Ja” eller ”Nej” och i vissa
fall med ”Vet inte” (bilaga 1). Enkätfrågorna besvarades via dator, huvudsakligen
på respektive verksamhet. Pict-O-Stat har använts tidigare och är bekant för de
flesta av brukarna. Frågorna i enkäten presenterades i Pict-O-Stat med text, tal och
pictogram.
Omsorgskontoret ansvarade för information till utförare och brukare och hanterade
praktiska frågor för att göra det möjligt för brukarna att besvara enkäten. Enkäten
fanns tillgänglig för de 375 brukare som tidigare givit sitt samtycke och innehade
personlig kod till enkäten. De flesta deltagare besvarade enkäten på sin dagliga
verksamhet där datorer och eventuellt stöd fanns tillgängligt. Brukare kunde också
besvara enkäten i sin bostad. Enkäterna fylldes i före eller efter sommaruppehållet.
Resultat från enkäten erhölls i början av september 2011.
Deltagande och bortfall
När undersökningen utfördes fanns 440 personer i daglig verksamhet i Linköpings
kommun. Efter kontakt med och bistånd av LSS-lots redovisas följande bortfall. För
att registreras i programmet måste deltagare ge sitt samtycke och 65 personer hade
inte givit sitt samtycke. Enkäten kunde därför endast besvaras av 375 av 440
brukare. Ytterligare 156 personer besvarade inte enkäten Av dessa bedömdes ca 40
% inte ha förmåga att besvara enkäten på grund av sin funktionsnedsättning.
Ytterligare 40 % har sin dagliga verksamhet integrerad på ordinarie arbetsmarknad
och dessa brukare hade inte det stöd och den tillgång till datorer som brukarna på
enheterna för daglig verksamhet. Att avsätta en särskild resurs på att besöka varje
enskild person i denna grupp ansågs inte möjligt, vilket innebär att svarsfrekvensen
i denna grupp blev låg. Kvarvarande 20 % valde antingen att inte besvara enkäten
eller var inte tillgängliga på grund av t.ex. sjukdom eller ledighet. Enkäten
besvarades av totalt 219 personer.
Intervju med utförare
Alla verksamhetschefer inom daglig verksamheter i Linköpings kommun
intervjuades om sin syn på Eget Val ett år efter genomförandet.
Verksamhetscheferna intervjuades individuellt och på den plats som utföraren själv
valde. Intervjuerna fokuserade på hur Eget Val har påverkat verksamheten och
utförarnas uppfattning om vad Eget Val inneburit för brukarna. De utförare som
intervjuades hade valts ut av omsorgskontoret, Linköpings kommun, och
representerade fyra privata verksamheter och fyra verksamheter inom Leanlink. Tre
av de privata utförarna intervjuades på respektive verksamhet och en på sitt kontor.

Leanlinks utförare är alla ansvariga för flera verksamheter och intervjuades på sina
kontorsarbetsplatser.
Information om vilka frågeområden som skulle tas upp skickades ut några dagar
innan det första intervjutillfället:
Vad innebär Eget Val för den dagliga verksamheten på din enhet?
Vad innebär Eget Val för brukarna på din enhet?
Har Eget Val inneburit förändring av rutinerna på din enhet?
Vilken betydelse har Lotsen i Eget Val-processen.
Övriga synpunkter på konsekvenser av Eget Val.
Vid intervjun närvarade båda utvärderarna och alternerade som intervjuare.
Anteckningar gjordes under intervjun och renskrevs och kompletterades samma
dag. Utförarna talade om brukarna som arbetstagare, deltagare eller brukare vilket
också gjorts i rapporten. Utförarna intervjuades inom loppet av ca en månad från 17
maj till 22 juni 2011.
Resultat
Resultat från Enkät
Av de 375 brukare som hade tillgång till enkäten besvarade 219 (58 %) frågorna.
Av dessa rapporterade 48 % att de satt ensamma vid datorn när de besvarade
enkäten. Av övriga har 41 % angett att de vid behov haft stöd av personal på den
Dagliga Verksamheten (bilaga 1, fråga 21).
Resultaten från enkäten redovisas nedan som stapeldiagram med kompletterande
text och kommentarer. Enkätens resultat är angivna i medelvärden. Vid närmare
granskning finns det en stor variation mellan olika verksamheter/arbetsenheter. När
det gäller vilka insatser som eventuellt ska göras med anledning av framkomna
resultat behövs därför en mer detaljerad statistik.
Frågor och svar har grupperats efter ämnesinnehåll:
Begreppet Eget Val och vad det innebär (fråga 1 och 2)
Kännedom och information om att byta verksamhet (fråga 4,6,7,10)
Valet – att byta verksamhet (fråga 3, 5, 8, 9)
Aktivitetsområden som brukarna vill arbeta med (11-20)
Begreppet Eget Val och vad det innebär

Resultatet visar att 75 % känner till begreppet Eget Val, resultatet visar även att 25
% av brukarna inte känner till begreppet. Svaren varierar något mellan de olika
åldersgrupperna där kunskapen om begreppet är högre i de lägre åldersgrupperna
20-39 år.
På frågan om brukaren vet att de kan byta verksamhet har 85 % svarat Ja. Siffrorna
varierar något och är något högre för kvinnor och högst i åldersgruppen 40-49 år,
där 90 % svarat Ja. Att brukarna inte känner till att man kan byta verksamhet
varierar i olika åldersgrupper. Genomsnittligt är det 10 % av kvinnorna och 18 % av
männen som svarat Nej på frågan.
Kännedom och information om att byta verksamhet
Av de som besvarat enkäten känner 32 % inte till vilka dagliga verksamheter som
finns. En viss variation finns mellan grupperna där 39 % av personer över 60 år
svarat att de inte har kunskap om vilka övriga verksamheter som man kan välja
mellan.
Kommentar: För att kunna använda sig av möjligheterna inom Eget val är det
viktigt att veta vilka andra valmöjligheter som finns. Att inte ha information om
andra verksamheter begränsar brukarens frihet att välja. Intentionen från
omsorgskontoret är – ”Eget val förutsätter god information för att kunna göra
välinformerade val. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig
och tillgänglig” (Dnr 2009-82).
I fokusgrupp II uttrycker arbetstagarna en önskan om att få mer utförlig information
om de olika dagliga verksamheterna och vilka uppgifter som finns på de olika
enheterna. Trots att det på kommunens hemsida finns tydlig och bra information
önskas också skriftlig information till boendet eller via ”Samrådet”. Deltagarna i
fokusgruppen tyckte också att personalen får mer information än arbetstagarna.
Eftersom 32 % av arbetstagarna svarat att de inte har kännedom om de olika dagliga
verksamheterna, ger det signaler om att mer och kanske annan form av information
behövs.

54 % svarar att frågan om att byta verksamhet inte diskuteras på arbetsplatsen.
Resultatet visar ingen större skillnad mellan män och kvinnor. I åldersgruppen över
60 år anger 78 % att frågan inte diskuteras.
Kommentar: Under intervjun med utförarna kom frågan om samtal i
verksamheterna upp och vem som i så fall tar initiativ till diskussionen om Eget
Val. Ett svar var att det är ”helt okomplicerat”, vilket kan tolkas som att personalen
inte medvetet tar upp frågan. Det kan också framstå som en paradox – att
tillmötesgå kravet på att lämna god information om olika dagliga verksamheter
samtidigt som man i mycket högre grad än tidigare värnar om den egna
arbetsplatsen. ”…utföraren måste göra verksamheten attraktiv både för att bli vald
och inte bli bortvald” (Omsorgskontoret Dnr 2009-82).
Av svaren framgår att 51 % anser att de behöver mer information. Svaren är relativt
lika i alla åldersgrupper och även mellan män och kvinnor.
Kommentar: Här tyder resultatet på att även om man känner till att man får byta,
är kunskapen om hur processen går till inte helt klar. En tolkning kan vara att det
finns flera faktorer i processen att byta jobb och att brukarna inte har klart för sig
hur bytet praktisk går till. Brukaren kan känna en viss osäkerhet och man vill därför
ha mer kunskap.
Av arbetstagarna är det 79 % som känner till vem de ska prata med om de vill byta
jobb medan 21 % av de svarande inte vet vem de ska vända sig till. Svaren visar
ingen större skillnad mellan män och kvinnor men i åldersgruppen över 60 år har 33
% svarat att de inte vet.
Kommentarer: Majoriteten av deltagarna ger signaler om att informationen har
nått fram. De flesta deltagarna känner till att byte av verksamhet sköts av LSSlotsen.
Utförarna framför att personalen alltid hänvisar arbetstagarna till Lotsen för
information och stöd, om de får kunskap om att någon önskar flytta till annan
verksamhet.

Valet – att byta verksamhet
Av de som besvarat enkäten är det 92 % som tycker om den dagliga verksamhet där
de befinner sig, vilket stämmer med tidigare undersökning ”Hur trivs du på ditt
jobb?” (2009). Bäst uppskattas verksamheten av brukare i åldersgruppen 20-29 år,
där endast 3 % anger ett nekande svar.
Kommentar: Arbetstagarna är påfallande nöjda med sin dagliga verksamhet. Om
införandet av Eget val förväntades resultera i stora förändringar bland arbetstagarna
vad gäller byte av arbetsplats, så verifieras inte detta av enkätundersökningen.
Majoriteten trivs på den egna verksamheten. Trygghet och kända rutiner är viktigt,
vilket bekräftas av deltagarna i fokusgrupperna.
Ett drygt år efter införandet av Eget Val är 84 % av arbetstagarna positivt inställda
till möjligheten att själva kunna välja daglig verksamhet. 16 % har svarat ”Nej”
eller ”Vet ej”. Den yngsta åldersgruppen 20-29 år är mest positiv (91 %).
Kommentar: Att så många svarat ja på frågan ”Tycker du att det är bra att kunna
välja daglig verksamhet?” skulle kunna tolkas så att arbetstagarna på det sättet ger
uttryck för den positiva ”maktförskjutning”, som enligt utförarna blivit en
konsekvens av Eget Val.
Här anger 20 % av de svarande att de vill byta verksamhet medan 67 % inte vill
byta. Det är inte de unga som är mest positiva till att byta daglig verksamhet utan 40
- 49-åringarna (26 %).
Kommentar: Generellt är arbetstagarna positiva till att kunna byta arbetsplats (jfr.
tidigare frågor och svar). Att 20 % av arbetstagarna vill byta arbetsplats tycks inte
bero på att de inte tycker om sin nuvarande enhet (se fråga 9).

Kanske finns en önskan om att pröva något nytt men de har ännu inte tagit kontakt
med personal. En förklaring kan vara att några få enheter inte har någon ledig plats.
Eftersom majoriteten av brukarna trivs på sin arbetsplats är det få som flyttar, vilket
innebär att det sällan blir platser lediga. En annan förklaring kan vara att det är för
kort tid för en del brukare att inse att det inte längre är personalen som tar initiativet
utan att man nu själv kan bestämma att man vill byta. Utförarnas uppfattning är att
brukarna ännu inte använder sig av de nya valmöjligheterna men att ”det kommer,
ju mer integrerad möjligheten blir i vardagen”.
Majoriteten av de svarande (71%) har angett att de bytt jobb någon gång .
Kvinnorna har bytt jobb i högre utsträckning än männen, 80 % jämfört med 64 %
för männen. I frågan finns ingen tidsperiod angiven och svaren avser troligen tiden
sedan brukarna först började inom daglig verksamhet
Kommentar: Hur många som bytt sedan Eget Val infördes är oklart, men enligt
information från utförarna har antalet förflyttningar under senaste året inte varit
omfattande. Om de som besvarat enkäten har tolkat frågan som byte av aktivitet
eller byte av verksamhet är också oklart.
Deltagarna i fokusgrupperna tog upp att det är viktigt att känna sig trygg på sin
arbetsplats. De ställde också krav på en god arbetsplats: det ska vara meningsfulla
arbetsuppgifter, tillräckligt med arbetsuppgifter och man vill göra saker på sitt sätt
och vill inte att personalen ska lägga sig i för mycket.
Aktivitetsområden som brukarna vill arbeta med
Enkätsvaren anger deltagarnas intresseval av nio olika aktivitetsområden med
utgångspunkt från aktuell daglig verksamhet i Linköpings kommun.
Aktivitetsområdet ”Sport, t ex simma, rida, spela fotboll” har lagts till och
motiveras av att fysisk aktivitet inte är framträdande inom dagens befintliga
verksamheter och att man genom enkäten kan få en uppfattning om intresset för
sport, trots att detta idag inte är vanligt förekommande i utbudet. Även om fysisk
aktivitet inte kan utgöra hela innehållet i en verksamhet torde det kunna bli ett
värdefullt tillval till den huvudsakliga arbetsplaceringen.
Arbetstagarna har haft förmågan att vara kritiska i sina val, vilket visar sig i att det
vid val av aktivitet, samtidigt finns deltagare som aktivt väljer bort samma aktivitet.
När man läser enkätsvaren kan man anta att arbetstagarna markerat alla de
aktivitetsområden som man är intresserad av. En förklaring det detta
förhållningssätt kan vara att det speglar dagens situation, där arbetstagarna kan välja
fler aktiviteter per vecka än tidigare.

Aktivitetsområden som brukarna vill arbeta med
Sammanställning av fråga 11-20.
Sång och musik
Kök,café och servering
Dator och kontor
Teater och dans
Montering, packetering, …
Keramik och målning
Djur, natur, odling,trädgård
Sport; rida,simma,forboll mm
Textil och försäljning
Annat
Diagrammet visar deltagarnas intresseval av olika verksamhetsområden. Resultatet redovisas i
procent av de 219 deltagare som besvarat enkäten. Det interna bortfallet var litet och som mest
saknades svar från 6 personer. Svarsalternativen ”Nej” och ”Vet ej” redovisas i bilaga 2.
Intresset för aktivitetsområdena ”Sång och musik” och ”Teater och dans” är stort.
Inte mindre än 50 % av arbetstagarna är positiva till sång och musik och intresset är
jämt fördelat mellan män och kvinnor och likaså mellan olika åldersgrupper. Teater
och dans anges som intressant av 35 % och 60-69-åringarna är mest intresserade (44
%). Vid val av dessa aktiviteter kan fokuseringen i media kring sång, musik och
teater för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, möjligen ha påverkat
deras val. ”Valet av verksamhet går i vågor – trenden just nu är ett kraftigt ökat
kulturintresse” säger en utförare under intervjun.
Aktivitetsområdet ”Djur, natur, odling och trädgård” väljs av 33 %, i något högre
grad av männen (36 %) jämfört med kvinnorna (29 %) – unga såväl som gamla.
Inom detta aktivitetsområde ryms – förutom djuren – också odling och
jordbruksarbete med maskiner och verktyg vilket ger större bredd åt
aktivitetsområdet.
”Kök, café och servering” är ett populärt val (41 %), med övervikt för kvinnor (46
%) och mest attraktivt i åldersgruppen 30-39 år (48 %).
Intresset för ”Dator och kontor” är lika stort bland män och kvinnor (40 % resp. 36
%) och störst i åldersgruppen 60-69 år (50 %). I den grupp som aktivt väljer bort
aktiviteten finns en klar dominans av kvinnor. Man kan förmoda att det stora
intresset för detta aktivitetsområde hänger ihop med att datorn blivit ett vanligt
förekommande tekniskt hjälpmedel bland personer med kognitiva
funktionsnedsättningar och att man därför känner sig hemma vid datorn.
28
0 10 20 30 40 50 60
33
32
35
34
34
35
38
41
50
%

Det relativt stora intresset för aktivitetsområdet ”Montering, paketering och
sortering” (34 %), skulle kunna bero på att aktivitetsområdet torde vara den äldsta
dagliga verksamheten för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Aktiviteten kännetecknas av struktur, repetitiva arbetsmoment och hög
förutsägbarhet, vilket av en del brukare kan upplevas som tryggt och säkert.
Aktiviteten väljs dock bort av 59 % och här är kvinnorna i majoritet (66 %).
”Keramik och målning” tilltalar 34 %, fler kvinnor än män (39 % resp. 31 %). I
gruppen 50-59 anger 47 % att de är intresserade.
Aktivitetsområdet ”Sport (rida, simma, spela fotboll)”, markerades som intressant
av 32 % av arbetstagarna, vilket är i nivå med flera övriga aktivitetsområden. Här är
– inte förvånande – unga personer mest intresserade, 42 % i åldersgruppen 20-29 år.
Resultatet visar att det finns ett klart intresse för sportaktiviteter inom daglig
verksamhet.
Det aktivitetsområde som är minst populärt bland arbetstagarna är ”Textil och
försäljning” som väljs bort av 64 % av arbetstagarna. Enkätsvaren visar att det är
dubbelt så många kvinnor som män som kan tänka sig att arbeta i denna
verksamhet.
I enkätfrågorna har vi försökt att spegla de aktivitetsområden som idag förekommer
inom daglig verksamhet. Trots det varierade utbudet av aktiviteter är det ändå 35 %
av arbetstagarna som saknar någon aktivitet. Detta indikerar att det vore intressant
att närmare undersöka vilka aktiviteter deltagarna saknar.
Resultat av intervjuer med utförare
Ett år efter genomförandet av Eget Val intervjuades 8 utförare om hur Eget Val har
påverkat verksamheten och vad det har inneburit för brukarna. De utförare som
intervjuades hade valts ut av omsorgskontoret och representerade både privata
verksamheter och verksamheter inom Leanlink. Intervjuerna utgick från de i Metod
angivna fem frågeområdena. Utförarnas svar gled dock ofta in på flera områden och
berörde andra angelägna aspekter av Eget Val och resultaten från intervjuerna med
utförarna kategoriserats efter ämnesinnehåll under följande rubriker:
Utförarnas synpunkter på vad Eget Val betytt för verksamheterna
Utförarnas uppfattning av vad Eget Val betytt för brukarna
Frågor som utförarna vill arbeta vidare med
Genomförandet av reformen Eget Val inom LSS
Utförarnas synpunkter på vad Eget Val inneburit för verksamheten
Utförarna anser att Eget Val-reformens grundintention är riktig och viktig. Det är
bra att det klart framgår att arbetstagarna själva får välja verksamhet. Reformen har
inneburit en attitydförändring gentemot arbetstagarna och en tydligare tillämpning
av normalitetsbegreppet. Varje arbetstagare betraktas nu som kund vars behov
personalen förväntas möta. Utförarna anser att ”maktförhållandet” mellan
arbetstagare och personal nu är mer jämlikt.

Personalen är idag, i högre grad än tidigare, inriktad på förändring och utveckling
initierad av arbetstagarnas önskemål. Utförarna framhåller vikten av att ”lyssna av”
arbetstagaren och understödja möjligheten till Eget Val när arbetstagaren funderar
på att byta verksamhet.
Reformen ställer högre krav på professionalitet hos personal och
utförarorganisation. Utförarna framhåller att införandet av Eget Val inneburit att
”kvaliteten inom verksamheten har ökat”. Medvetenheten om behov av fortbildning
har ökat och personalen har bland annat erbjudits kompetensutveckling i form av
kurser inom specialpedagogik. Verksamheten måste hålla hög kvalitet för att
behålla och få nya arbetstagare och all personal måste vara medveten om samt
kunna informera om verksamheten i kvalitetstermer. Som personal förväntas man
vara uppdaterad, välinformerad, serviceinriktad och kunna presentera målen för
verksamheten. Utförarna framhåller att detta inneburit stimulans och stolthet i det
egna arbetet. En kommentar var ”man har fått tänka till och skärpa sig - bra att vi
får anstränga oss lite extra.” Företrädarna för verksamheterna inom Leanlink har
återkommande interna diskussioner och det har skapats nätverk med liknande
verksamheter inom andra kommuner, vilket leder till nya impulser och värdefullt
kunskapsutbyte.
Marknadsföring av verksamheten har blivit viktig och innebär en ny arbetsuppgift
för all personal, vilket man anser bidra till personalens utveckling och
arbetstillfredsställelse. ”Nu går vi ut och basunerar om vår verksamhet, tidigare
bjöds alla in till kommunen.”
I samband med Eget Val har ambassadörer utsetts som har som särskild uppgift att
informera om de olika verksamheterna på gymnasiesärskolor. Ambassadörerna har
också ansvar för studiebesök och Öppet Hus-aktiviteter för anhöriga och presumtiva
brukare. Ambassadörerna lyfter också fram arbetstagarna och informerar om vad de
kan och arbetstagarna blir på det sättet mer synliga i samhället.
Verksamhetscheferna framhåller att man fortfarande har mycket att lära i det
pågående kvalitetsarbetet och i andra frågor som aktualiseras av den nya
organisationen. Så måste t.ex. de verksamheter som inte efterfrågas avvecklas eller
förändras i takt med att det uppstår nya behov av innehåll i verksamheterna.
Utförarna är positiva till den nyinrättade tjänsten LSS-lotsen. Lotsen informerar alla
nya arbetstagare om Eget Val i samband med nivåbedömningen och har en central
betydelse för att Eget Val-processen ska gå smidigt och säkert. Utförarna upplever
det som en stor fördel att ha en person att vända sig till i stället för ett antal
handläggare. Lotsen är verksamhetskunnig och verksamhetsnära samt känner till
och kan vara objektiv i relation till både kommunala och privata utförare. Utförarna
framhåller att nuvarande innehavare av tjänsten har god kontakt med verksamheter,
träffar arbetstagare och personal, är tillgänglig, intresserad och lätt att samarbeta
med. Lotsen är lätt att nå och känner till de lagar och regler som gäller och fungerar
som en länk mellan verksamheten och kommunledningen.
Reformen Eget Val syftade till att ge brukarna större möjlighet att själva bestämma
över byte av verksamhet. Utförarna anser dock inte att antalet brukare som flyttat
till ny verksamhet har ökat i någon större utsträckning. Däremot har ett antal
brukare valt att delta hela eller halva dagar i aktiviteter på flera olika verksamheter.

Utförarnas syn på vad Eget Val inneburit för brukarna
Reformen har inneburit att deltagarna själva kan välja ny verksamhet och nya
arbetsuppgifter. Även om en möjlighet till byte av aktivitet och verksamhet funnits
tidigare har denna möjlighet i samband med Eget Val blivit tydligare och
formulerats som en rättighet. Utbudet av aktiviteter har ökat och det finns fler
valmöjligheter inom respektive verksamhet. Aktiviteterna är idag mer
verklighetsnära och förläggs alltmer till reell miljö och inte i ”egna lokaler”.
Verksamheterna utvecklas på många olika sätt och personalen planerar att starta nya
aktiviteter. Inom Leanlink finns en samverkan och flexibilitet mellan olika enheter,
vilket underlättar byte av verksamhet.
Under den första tiden förorsakade Eget Val oro hos en del arbetstagare och
anhöriga. ”Måste man välja?” ”Får man stanna kvar där man är?”. En del anhöriga
rapporterade att de upplevde det ”jobbigt – förr var allt lugnt och stabilt men nu
pratar NN hela tiden om att byta verksamhet”. Nu har läget stabiliserats. Ett mindre
antal arbetstagare har efter att Eget Val införts, valt att delta i många olika
aktiviteter och på flera olika verksamheter under samma vecka. Utförarna anser att
antalet val skulle behöva begränsas. Det är inte bra för varken arbetstagare eller
verksamhet när arbetstagaren deltar i aktiviteter inom alltför många olika
verksamheter under hela eller halva dagar. Ett annat problem är att det ibland är kö
till populära verksamheter och att det därför kan bli svårt att tillgodose önskemål
om byte av verksamhet. Eget Val kan också innebära utmaningar som t.ex. när en
arbetstagare väljer en verksamhet som är alltför komplicerad för just den
arbetstagaren, eller när ”Olle väljer en verksamhet och Olles pappa inte står upp
bakom Olles val…”.
Utförarna poängterar vikten av att varje arbetstagare har rätt till arbetsuppgifter som
innebär utmaning och potential för utveckling. Ett mål för deltagare i daglig
verksamhet är att med stöd erhålla arbete på den öppna arbetsmarknaden t.ex. en
trygghetsanställning eller en anställning med lönebidrag för de arbetstagare som
inte har ständigt behov av handledning i aktivitet. Arbetstagare som vill praktisera
ute på öppna marknaden får stöd från personalen på verksamheten och personalen
ser det som att verksamheten ”lyckats” när någon kan gå ut till en ”riktig
anställning”. Även arbetstagare i behov av viss handledning har efter en
introduktionsperiod på den nya arbetsplatsen kunnat finna sig till rätta på den öppna
marknaden.
Den ökade valfriheten för arbetstagarna förutsätter god information om vilka val
som står till buds och utförare anser att det varit mycket positivt för arbetstagarna
att samordningstjänsten LSS-lotsen inrättades i samband med Eget Val. Lotsen har
god kännedom om såväl kommunal som privat daglig verksamhet inom Linköpings
kommun och Lotsen kan därmed stödja den enskilde arbetstagaren när byte av
verksamhet är aktuellt och göra det möjligt för varje arbetstagare att göra ett tryggt
val.
Utförarna framhåller att det är alltför tidigt att bedöma utfallet av Eget Val.
Förändring tar tid och alla arbetstagare har ännu inte fullt ut insett innebörden i Eget
Val och hur de nya möjligheterna kan användas.

Det gäller särskilt brukare med stort behov av assistans och handledning där
föräldrar och/eller personal är involverade i valen.
Frågor som utförarna vill arbeta vidare med
Målet för varje brukare är att få det stöd som krävs för att utvecklas optimalt efter
sin förmåga. Utförarna anser att verksamhetens kvalitet bör därför mätas i termer av
brukarnas utveckling. Personalbehovet bör anpassas efter arbetstagarnas behov av
stöd och grad av handledning i aktivitet. Utförarna anser att man bör utgå från ICFmodellen
för att få en adekvat uppfattning av arbetstagarnas förmåga i relation till
aktivitet och deltagande. Varje arbetstagare kan då bedömas med utgångspunkt i hur
man klarar att utföra olika aktiviteter och därmed vilken grad av stöd som en
enskild arbetstagare behöver för optimal aktivitet och delaktighet i samhället.
Utförarna påpekar att hjälpbehovet är störst initialt och att det för många
arbetstagare skiftar över tid. Av den anledningen borde behov av stöd omprövas.
Behovet av stöd blir mindre ju självständigare personen blir men kan också öka
t.ex. hos äldre arbetstagare med progredierande senil demens. Idag finns ingen
kontinuerlig uppföljning av nivåbedömningen och därmed stödbehovet.
Utförarna tycker att det är bra med löpande avtal för att kunna planera långsiktigt
och strategiskt. Att den ekonomiska ersättningen nu följer arbetstagarna och inte
arbetsplatsen tycker utförarna är utmärkt, men det innebär också en stor ekonomisk
osäkerhet. Utförarna menar att de idag inte kan uppnå målet med optimal utveckling
för arbetstagarna utan att de ekonomiska ramarna överskrids.
Det ekonomiska systemet behöver ses över. Arbetet med den ekonomiska
redovisningen tar mer tid än tidigare. Bl.a. kräver debiteringen tätare kontakter med
boendet och de anhöriga.
Det nya datorsystemet ”ställer mer och mer krav på redovisning”. Nuvarande
system innebär idag ett stort administrativt arbete varje månad. Någon föreslår
också att ”negativ närvaro” ska registreras då det skulle innebära mindre arbete att
fylla i de dagar då arbetstagaren inte deltar som planerat.
Utförarna vill vara involverade, få bättre information samt möjlighet till längre
framförhållning innan kommunen beslutar om förändringar som påverkar ekonomi.
Man önskar också ett närmare samarbete med beslutsfattare och inflytande över
praktiska beslut som t.ex. förläggning av sommarstängning för att boende, anhöriga
och anställda kan få besked i god tid. Information från omsorgskontoret har vid
flera tillfällen varit bristfällig. Det har medfört ökad arbetsinsats och irritation och
försvårat planering. Flera utförare framhåller att de önskar att det var enklare att få
kontakt med omsorgskontoret. Utförarna saknar en ansvarig person som går att nå.
Utförarna framhåller att Verksamhetsrådet fyller en viktig funktion. Man saknar
dock ett bredare diskussionsforum tillsammans med kommunens tjänstemän, där
man bland annat kan bearbeta etiska förhållningssätt och angelägna frågor och
diskutera och förankra planerade förändringar och tänkbara konsekvenser för
verksamheterna.

En fråga som utförarna vill diskutera är synen på begreppet ”arbete”.
Verksamheterna ska enligt LSS sträva mot utveckling och delaktighet i samhället
som mål för varje arbetstagare. LSS förordar ”arbetsliknande uppgifter” inom
ramen för daglig verksamhet. En del arbetstagare har uppnått förmåga och
färdigheter då de kan utföra ett arbete på eller utanför verksamheten. Ska brukaren
då kunna välja att delta enbart i hobbyliknande aktiviteter? Innebär
valmöjligheterna inom Eget Val att ”arbetsliknande uppgifter” helt kan väljas bort?
Utförarna efterlyser tydligare riktlinjer för hur man ska handlägga olika situationer
t.ex. ansvarsfördelningen mellan boendet, anhöriga och verksamheten. Är det
boendets eller verksamhetens ansvar att vara med vid överflyttning till annan
verksamhet och ge stöd vid behov? Vilka frågor ska respektive verksamhet själv
fatta beslut i och när ska det finnas gemensamma riktlinjer? Som utförare förväntas
man i många situationer göra individuella bedömningar och fatta ansvarsfulla beslut
och lösa problem på ett sätt som är tillfredställande för den enskilde brukaren och
verksamheten.
Arbetstagare med neuropsykiatriska störningar innebär speciella utmaningar. För ett
mindre antal brukare i denna grupp är miljön tillsammans med övriga LSS personer
inte alltid tillräckligt stimulerande. De skulle behöva vara tillsammans med andra
med lindrigare intellektuella funktionsnedsättningar. Utförarna framhåller att denna
grupp kan förväntas öka under de närmaste åren.
Enligt utförarna rymmer ”nivå 5” personer med mycket olika behov av stöd och
handledning där samma ersättning utgår. Ersättningssystemet upplevs som stelbent
och oklart. Utförarna anser att nivåbedömningarna borde kompletteras med
ytterligare nivåer. Man talar om arbetstagare med nivåbedömning 5+ som kräver
kontinuerlig uppmärksamhet från personalen och mer handledning och tillsyn av
bland annat säkerhetsskäl. Andra brister som påpekas är att arbetstagare som har så
kallad ”enskild arbetsplats” är graderade i nivå 0, där en låg och nu reducerad
ersättning utgår, trots att arbetstagarna under en längre introduktionsperiod kan ha
behov av stöd från personal inom dagliga verksamheten för att komma igång och
kunna fortsätta på arbetsplatsen. Ytterligare en grupp som kräver mer resurser inom
daglig verksamhet än vad som idag finns tillgängliga, är arbetstagare med både grav
utvecklingsstörning och grava rörelsehinder. Det finns enligt utförarna idag ingen
lämplig verksamhet för dessa personer.
I den dagliga verksamheten kan det vara svårt att hantera ”orosmoment”. Utförarna
anser att policy och rutiner behöver diskuteras. Andra frågor som innebär problem
ute i verksamheterna som behöver diskuteras och lösas är när arbetstagare är
frånvarande mer än tio dagar – exempelvis vid sjukdom. Ekonomin påverkas när en
arbetstagare blir långtidssjukskriven och, enligt de riktlinjer som finns i dag, får
utförarna halv ersättning för den sjukskrivne fr. o. m den sjätte dagen och utebliven
ersättning fr. o. m dag tio. Någon ny arbetstagare kan inte tas in så länge brukaren
har en plats på verksamheten.
Kommunen hade när reformen genomfördes en omfattande information och
hoppades på privata verksamheter men ”mycket lite har hänt”. Privata utförare är
idag ett ”smalt komplement” till övriga Dagliga Verksamheter. Utförarna anser att
det är positivt att det nu finns möjlighet att starta nya privata dagliga verksamheter.

Man menar att verksamheter inom LSS inte bör vara för stora och att det bland
personalen finns många intressanta idéer, men att det innebär stora svårigheter att
starta en privat verksamhet. Ett komplicerat ansökningsförfarande och brist på
riskkapital är hämmande faktorer för etablering av nya privata verksamheter.
Det finns idag en ”vi och dom”-känsla mellan kommunala och privata
verksamheter. Kommentarer tyder på att man upplevt ett visst motstånd mot att
hjälpa till och ta kontakt för att flytta över till privat enhet eller vice versa. Flera
utförare påpekar att det råder konkurrens mellan privata företagare och Leanlink
och att man därför inte vill diskutera den egna verksamhetens arbetssätt och
planerad utveckling.
Genomförandet av reformen
Kritik framförs angående hur reformen har genomförts. Utförarna anser att den inte
var tillräckligt förberedd och att man borde avvaktat med genomförandet av Eget
Val tills alla delar i reformen beaktats. Nu startades verksamheten innan adekvata
nivåbedömningar genomförts och konsekvenser klarlagts. De nivåbedömningar som
infördes när Eget Val startade har senare behövt ändras då de utgick från ADLfunktionen
och inte från individens behov av handledning i aktivitet. Efter att
reformen genomförts gjordes nya mer realistiska bedömningar – nu i relation till
behov av stöd och handledning i aktivitet. Dessa nödvändiga, men sinsemellan olika
nivåbedömningar, har inneburit merarbete och ekonomiska konsekvenser. Utförarna
anser också att det vore bättre om ICF användes för att nivåbestämma individens
förmåga i relation till stödbehov i aktivitet istället för ”Södertörns-modellen”, som
man anser vara ett alltför onyanserat ADL- instrument.
Det finns idag en stor ekonomisk osäkerhet inför den omfördelning av ekonomiska
medel som infördes hösten 2011. Inom vissa verksamheter anses de lägre
ersättningarna oundvikligen komma att innebära en sänkning av den kvalitet som
idag finns inom verksamheten. Den omfördelning av ekonomisk ersättning som
beslutats tar enligt utförarna inte hänsyn till konsekvenser för verksamheterna.
Vissa avtal, som innebär fasta kostnadsnivåer t.ex. hyresavtal, har redan ingåtts och
löper på längre tider. Personalstyrkan kan på en del enheter komma att reduceras
vilket kommer att ge mindre stöd och handledning i aktivitet för arbetstagarna och
därmed en sämre kvalitet. Framför allt blir det sämre för verksamheter med
arbetstagare som har stort behov av stöd och hjälp. Hyrorna är högre för de enheter
som behöver större ytor för de arbetstagare som har den svåraste fysiska
funktionsnedsättningarna med bl.a. behov av utrymmeskrävande hjälpmedel som
rullstolar, permobiler mm. En höjning av ersättningsnivåerna har aviserats för 2012.

Sammanfattning och kommentarer
Den genomförda utvärderingen av resultat och effekter av Eget Val i Daglig
verksamhet i Linköpings Kommun visar att reformen varit positiv. Resultaten från
fokusgruppsintervjuerna gav värdefull information och är en användbar metod för
att få en uppfattning om brukares syn på olika vardagsfrågor. Den enkät som bygger
på resultaten från fokusgrupperna visar att informationen till brukarna i stora delar
har nått fram. Av de 219 brukare som besvarade enkäten, känner de flesta till (85
%) och tycker att det är bra (84 %) att de kan välja daglig verksamhet. Flertalet av
de svarande (92 %) tycker bra om sin nuvarande dagliga verksamhet, men trots det
anger ett antal brukare (20 %) att de vill byta till annan verksamhet. Brukarna vet
vem de kan kontakta (79 %) om de vill byta, men ett antal brukare (32 %) svarar att
de inte vet tillräckligt om vilka val som finns och vill därför ha mer information (51
%) om hur man gör för att välja ny verksamhet.
Svaren på vilka aktiviteter man vill arbeta med visar att brukarna valt aktivt
respektive valt bort aktiviteter. Brukarnas intresse för aktiviteterna varierar (28 %
till 50 %) och är högst inom ”Sång och musik”. Aktivitetsområdet ”Sport” – tillagt
för att undersöka intresset för fysisk aktivitet – angavs som intressant av 32 %. Värt
att notera är att aktivitetsområdena inte täckte önskemålen för 35 % av de svarande.
Intervjuerna med verksamhetscheferna visar att samtliga chefer anser att Eget Val
varit positivt både för verksamhet och för brukare. Brukarna har fått en starkare
ställning och utförarna ser denna ”maktförskjutning” från ledning till brukare som
positiv och en direkt konsekvens av Eget Val. Flertalet utförare vittnar om att
förändringen inneburit ökad motivation och arbetstillfredsställe hos personal. Det
finns idag en medvetenhet om att verksamhetens innehåll och kvalitet är viktig för
att attrahera och behålla brukare. Verksamhetscheferna framhåller dock att det finns
många frågor som behöver lösas och som de vill arbeta vidare med tillsammans
med omsorgskontor och politiker.
Utförarna anser att förändringsproceduren i samband med genomförandet av Eget
Val 2010 gick för snabbt och inte var tillräckligt genomtänkt, planerad och
anpassad till den befintliga verksamheten.
De resultat som erhållits från enkäten bygger på svar från 219 (58 %) av de 440
brukare som finns inom daglig verksamhet i Linköpings Kommun. Följaktligen är
det 221 som av olika anledningar inte besvarat enkäten. De grupper som inte har
haft möjlighet att besvara enkäten fördelar sig enligt följande:
Brukare (ca 60 personer) som har den mest uttalade kognitiva
funktionsnedsättningen och inte anses ha förmåga att besvara den
genomförda enkäten
Brukare (ca 60 personer) som har en lindrigare funktionsnedsättning och i
många fall har sin dagliga verksamhet ute på arbetsmarknaden. Troligtvis
har informationen kring undersökningen inte nått fram. Ett annat skäl kan
vara att brukarna inte haft tillgång till dator eller stöd.
Brukare (ca 65) som av olika anledningar inte samtyckt till att få sina
enkätsvar registrerade och därför inte nåtts av enkäten

Brukare (ca 40) som avstått från att svara, eller varit sjuka, frånvarande eller
inte nåtts av informationen
Vi vet inte vad de brukare tycker som inte besvarade enkäten. Det kan dock antas
att det i dessa grupper kan finnas andra förväntningar och behov än vad resultatet av
enkäten visar. De brukare som har sin dagliga verksamhet ute på arbetsmarknaden
torde ha andra uppfattningar om daglig verksamhet än vad som framkommer i
enkäten. Ett antal av de brukare som inte ansetts ha förmåga att besvara enkäten kan
ändå ha synpunkter som bör uppmärksammas. De 65 brukare som inte vill ha sina
svar registrerade i Pict-O-stat bör ges möjlighet att anonymt besvara frågorna.
Enkätstudien är en kvantifiering av kvalitativa data. För att enkäten skulle vara
enkel att besvara har endast funnits svarsalternativen ”Ja”, ”Nej” och ”Vet ej” och
ingen gradering av t.ex. hur nöjd eller hur informerad man tycker sig vara.
Resultaten är angivna i procent för hela undersökningsgruppen trots att stora
variationer kan finnas mellan olika enheter och olika grupper av svarande. Även om
frågorna i enkäten har presenterats som Pictogram såväl som i tal och text, vet vi
inte om och hur de svarande förstått frågorna.
Resultatet av valda aktivitetsområden ska ses som en preliminär kartläggning av
vad samtliga brukare tycker är intressant att arbeta med. Brukarna har inte haft
möjlighet att rangordna aktiviteterna och därför vet vi inte vilka aktiviteter som är
mest populära. Resultaten färgas av många faktorer t.ex. vilka aktiviteter som tagits
med i enkäten, vilka aktiviteter man har kännedom om och vilka aktiviteter man
själv har erfarenhet av. Här torde de 221 brukare som inte har besvarat enkäten ha
ytterligare intresseområden och behov av aktivitet.
Resultatet av enkäten måste tolkas med försiktighet. En mer nyanserad och
eventuellt mer rättvisande bild kräver riktade enkäter till de grupper som inte nåtts
av enkäten, alternativt intervjuer eller fokusgruppsintervjuer.
Syftet med individuella intervjuer med verksamhetscheferna var att få en kvalitativ
bild av de förändringar som Eget Val har lett till. Resultatet bygger i detta fall på
åtta personers subjektiva framförda uppfattningar under en kort intervju. Ett antal
subjektiva åsikter från olika personer anses fånga in väsentliga uppfattningar som
kompletterar varandra och ge en mer ”objektiv” bild. Resultatet speglar hur dagens
utförare uppfattar de förändringar som skett i samband med Eget Val och ger en
bild av hur de uppfattar dagens verklighet. De frågeområden som skulle tas upp vid
intervjutillfället skickades ut i förväg, vilket innebär att deltagarna hunnit tänka
igenom och eventuellt diskutera sina synpunkter med varandra. Detta kan innebära
att de frågor verksamhetscheferna ansett vara mest angelägna lyfts fram i
intervjuerna.
De intervjuade utförarna har ansvar för verksamheter med mycket olika innehåll,
organisation och antal brukare. De privata verksamheterna är små med en eller två
enheter och har tillsammans endast ett mindre antal brukare. Leanlinks
verksamhetschefer har ansvar för många enheter och många brukare samt ett antal
brukare som är integrerade på arbetsmarknaden.

Förutsättningar och problem kan därför delvis vara olika. Intervjuundersökningens
resultat ger en övergripande bild av hur utförarna uppfattar att Eget Val påverkat
personal, brukare och verksamheter.
Den genomförda undersökningen är det första steget i en kvalitetsuppföljning och
avsedd att fånga in de synpunkter som brukare och verksamhetschefer idag har på
Eget Val inom daglig verksamhet i Linköpings Kommun. Utvärderingen utgör det
första steget ”FÅNGA” i en förändring som schematiskt kan beskrivas i följande
illustration (hämtad från föreläsning om verksamhetsutveckling, se nästa sida).
Spetsa AB
Linköping december 2011
Källa: Kersi Samuelsson, 2011-11-10

Bilaga 1
Frågor och svar från den genomförda enkäten.

Bilaga 2
Enkäten i sin helhet.
Enkätfrågor/Eget Val
1.Vet du vad Eget Val är
2.Vet du att du kan byta daglig verksamhet? (Eget Val) Ja Nej
2011-05-12
3.Tycker du att det är bra att kunna byta daglig verksamhet? Ja Nej Vet ej
4.Vet du vilka olika dagliga verksamheter det finns att byta mellan? Ja Nej

5.Vill du byta daglig verksamhet? Ja Nej Vet ej
6.Pratar ni om att byta jobb på din dagliga verksamhet? Ja Nej
7.Vill du veta hur man gör för att byta daglig verksamhet? Ja Nej
8.Endast som textfråga: Har du bytt jobb någon gång? Ja Nej
9.Tycker du om din dagliga verksamhet? Ja Nej
10.Vet du vem du kan prata med om du vill byta daglig verksamhet? Ja Nej

11.Vill du arbeta med sång och musik? Ja Nej Vet ej
12.Vill du arbeta med teater och dans? Ja Nej Vet ej
13.Vill du arbeta med djur, natur, odling och trädgård? Ja Nej Vet ej
14.Vill du arbeta med kök, café och servering? Ja Nej Vet ej
15.Vill du arbeta med dator, på kontor? Ja Nej Vet ej

16.Vill du arbeta med montering, paketering och sortering? Ja Nej Vet ej
17.Vill du arbeta med textil och försäljning? Ja Nej Vet ej
18.Vill du arbeta med keramik och målning? Ja Nej Vet ej
19.Vill du arbeta med någon sport? Till exempel rida, simma, spela fotboll.
20. Endast som textfråga: Finns det något annat du vill arbeta med?
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej

21.Vem har suttit med dig när du svarade på frågorna?
Jag har suttit själv vid datorn
Personal på min dagliga verksamhet
Personal hemma
Mattias, LSS-lots
Mamma eller papa