TEGAR
TEGAR
TEGAR
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>TEGAR</strong><br />
Integration/Struktur<br />
Vallastaden ska bli en integrerad del av<br />
Linköping, samtidigt som den ska vara<br />
ett attraktivt område för boende och<br />
verksamheter. För att uppnå det bör Valla<br />
ha en egen dragningskraft för att locka till<br />
sig människor utifrån och stadsstrukturen<br />
måste möta sin omgivning, med kopplingar<br />
till närliggande områden. Genom att<br />
omvandla trafiklederna - som idag upplevs<br />
som barriärer mellan isolerade områden -<br />
till stadsgator, kan nya fysiska och mentala<br />
kopplingar bli startskottet för en ny<br />
integrerad stad.<br />
När staden växer mot trafiklederna skapas förutsättningar<br />
för en stor ny offentlig park i Linköping. Den nya<br />
stadsparken – Vallaparken - blir Linköpings västra<br />
stadspark, strategiskt placerad i kedjan av stadens<br />
parker: Stångebrofältet, det framtida Tinnerbäcksbadet<br />
och Trädgårdsföreningen. Vallaparkens styrka blir att<br />
den kopplas både till den omgivande staden och till<br />
Vallaskogens gröna korridor.<br />
ETAPPER<br />
Etappindelningen utgår ifrån mötet mellan Corson och<br />
Kunskapslänken och möjliggör en succesiv utbyggnad av<br />
Vallastaden.<br />
2.<br />
2.<br />
EXPLOATERING<br />
4<br />
3.<br />
2.<br />
1.<br />
2.<br />
Inom tävlingsområdet finns 260 tegar för blandad<br />
bebyggelse, 80 tegar för endast verksamheter (pga<br />
restriktioner) samt 40 tegar reserverade för felleshus<br />
och allmänningar. Tegarna som möjliggör blandade<br />
verksamheter skiftar i storlek mellan 150-300 kvm<br />
(genomsnitt 200 kvm). Med ett exploateringstal på mellan<br />
1-2 innebär det ett möjligt nytillskott av 44- 88’000 kvm<br />
blandad bebyggelse, 16- 32 000 kvm verksamhetslokaler<br />
samt gemensamma ytor på 8000 kvm för kvartersparker,<br />
felleshus, och förskolor. Exploateringen styrs mot högre<br />
exploatering längs huvudgator, kollektivtrafikstationer och<br />
längs parken.<br />
Utöver tegarna ger förslaget möjligheter till förtätningar<br />
av universitet norr om Kunskapslänken på ca: 40-60’000<br />
kvm. De tillfälliga studentbostäderna vid universitetsparken<br />
beräknas kunna ge ett tillskott på ca:<br />
3<br />
2<br />
4.<br />
1<br />
Stads- och parkmassa<br />
Den nya staden möter trafi klederna som omvandlas<br />
till stadsgator. Det ger plats för en stor<br />
off entlig park.<br />
Cykelvägar<br />
Cykelvägarna är de viktigaste kommunikationsstråken,<br />
de får en framträdande roll i<br />
gatumiljön. Expresscykelvägar går längs<br />
Kunskapslänken och genom Vallaskogen.<br />
Kunskapslänken<br />
Strategiskt placerade hållplatser uppmanar till<br />
bruk av kollektivtrafi k.<br />
Gångstråk<br />
Hela området är sammankopplat med<br />
smitvägar genom kvarteren och generösa<br />
gångstråk. Gångvägarna leder till hållplatser för<br />
kollektivtrafi k.<br />
4<br />
Biltrafi k<br />
Boulevarder kopplar på omgivande gator.<br />
Kvartersgator, till stor del enkelriktade, defi nierar<br />
kvarteren.<br />
Park, Tematiska grönstråk.<br />
Gröna stråk och kilar leder in till parken från<br />
omkringliggande områden. De har var sitt tema<br />
som kopplar till ett område i parken.<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Bilparkering<br />
Åpromenad längs Smedstabäcken<br />
4 off entliga P-hus tar hand om den största delen<br />
av parkeringsbehovet. Gatuparkering för bilpooler<br />
fi nns utspritt längs boulevarderna. Det<br />
är även möjligt med parkering på tomtmark.<br />
Utvecklings<br />
-område<br />
Vattenstråk, dagvatten.<br />
Dagvattnet hanteras delvis genom öppen vattenhantering<br />
i rännstenar som leder till Smedstadbäcken.<br />
Bäcken fördäms i mindre dammar med<br />
fördröjningszoner som utökas till ett våtlandskap<br />
som renar vattnet. Promenadstråk går längs hela<br />
Smedstadbäcken<br />
Universitet<br />
Park<br />
LinkLink Cykelstråk Gröna stråk<br />
Skog<br />
0 1000 2000 m<br />
SKALA 1: 15 000<br />
<strong>TEGAR</strong>
<strong>TEGAR</strong> SAMHÖRIGHET & GRANNSKAP GATUTYPER<br />
Tegar var ursprungligen en social försäkring mot missväxt,<br />
och ett sätt att dela på den bästa åkermarken. Samtidigt<br />
gav det förutsättningar för möten i vardagen. Med<br />
förslaget Valla tegar tar vi fasta på den sociala kapaciteten i<br />
tegindelningen och skapar de rumsliga och sociala kvalitéer<br />
som fanns i den oskiftade byn.<br />
Planområdet är indelat i vångar(storkvarter) som i sin tur<br />
är indelade i tegar. Tegen är den minsta indelningen i vårt<br />
förslag, och den första skalan för det sociala livet.<br />
En teg kan vara bebyggd med olika typer av byggnader<br />
i varierande skala och upplåtelseformer, vissa tegar<br />
reservaras till byggemenskaper. Den småskaliga<br />
fastighetsindelningen ger olika sociala nivåer och<br />
definierade gårdar och trädgårdar, som kan underbygga<br />
en känsla av tillhörighet och tillgänglighet för de boende.<br />
Strukturen ger möjlighet att bygga tätt, men ändå ha egen<br />
dörr och trädgård. Man kan ha en bibehållen individualitet<br />
och samtidigt vara en del av kollektivet. För att möjliggöra<br />
större byggnader kan två eller i vissa fall tre tegar slås<br />
samman till en fastighet. Högst tre sammanslagningar<br />
per vång får genomföras för att säkerställa en bibehållen<br />
variation. Bottenvåninganra ska generellt ha högre<br />
våningshöjd för att kunna rymma lokaler.<br />
VÅNG<br />
Vången utgör den andra skalan av det sociala livet i Valla.<br />
I varje vång reserveras minst två tegar för ett Felleshus<br />
(gemensamhetslokal) och en allmänning. Felleshusen<br />
kan kopplas i par till en närliggande institution, som en<br />
förskola, äldreboende eller idrottsförening och kan drivas<br />
kommunalt eller i privat regi. Institutionerna förvaltar och<br />
administrerar gemensamhetslokalen, och säkerställer en<br />
långsiktighet i förvaltningen. I närhet till Felleshuset placeras<br />
funktioner som alla i grannskapet använder – återvinningsstation,<br />
odlingslotter, basketplan m.m.<br />
URBANA GRANNSKAP<br />
B<br />
Valla tegar är en syntes av 1800-talets rutnätstad och efterkrigstidens<br />
grannskapsplanering. Rutnätstaden ger orienterbarhet<br />
och dynamiska gaturum med mångfald av lokaler<br />
längs befolkade stråk. Grannskapsenheter byggde på tankar<br />
om lokala sammanhang med bilfria och barnvänliga<br />
grönstråk.<br />
c<br />
Bostaden Vinterträdgården Vången Parken<br />
VINTERTRÄDGÅRDEN<br />
Inom varje teg delar grannarna på en vinterträdgård. Här korsas den social hållbarheten<br />
med den ekologiska. Vinterträdgården utgör gränssnittet mellan de offentliga och det<br />
privata, och fungerar som en halvprivat zon. Där skapas möjligheter för möten mellan<br />
grannar samtidigt som växthuset genom passiv solvärme sänker värmeförlusterna för<br />
lägenheterna, och möjliggör ökad lokal odling. För att aktivera Vinterträdgårdarna och<br />
stimulera till möten förläggs funktioner dit som alla inom tegen behöver: tvättstuga,<br />
cykelrum, verkstad, fruktträd, lekplats under tak, bastu etc.<br />
HUSTYPOLOGIER<br />
B<br />
A<br />
A<br />
B<br />
C<br />
GATUSTRUKTUR<br />
Utv. Park ny Universitet Park bef.<br />
LinkLink Cykelstråk Gröna stråk<br />
0 500 1000 m<br />
ILLUSTRATIONSPLAN SKALA 1:7500(A1)<br />
Gatustrukturen är hierarkiskt indelad i tre nivåer: Boulevarder - huvudgator, Kvartersgator<br />
- gåfartsgator och Gårdsgränder - smitvägar<br />
Mot esplanaderna står byggnader i fastighetsgränsen och formar gaturummet.<br />
Byggnadshöjden varierar mellan 3-6 våningar, och bottenvåningen ska innehålla lokaler<br />
eller vara förberedda för lokaler genom högre rumshöjd. Längs gatan görs släpp vid minst<br />
ett eller två tillfällen mot gårdsgränderna.<br />
Mot Kvartersgator variera byggnadshöjden mellan 2-4 våningar, och byggnaderna kan<br />
ha förträdgårdar mot gatorna. Gatorna är till stor del enkelriktade och bilar tar sig fram<br />
på fotgängares villkor. Längs gårdsgränderna är tillåten byggnadshöjd 1-3 våningar.<br />
Gårdsgränderna fungerar som smitvägar genom vångarna och passerar förbi Felleshuset<br />
och allmänningen.<br />
Villa Villa Parhus Radhus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus<br />
Varje vång har en urban utsida/omkrets och en mer<br />
upplöst och grön insida. Vångarna bygger på samhörighet<br />
utan att vara exkluderande - de är alltid en<br />
del av sin omgivande stad. De felleshus som server<br />
varje kvarter är unika och har ett program som kan<br />
locka folk från olika kvarter.<br />
Skog<br />
Vy från ett kvarterstorg<br />
<strong>TEGAR</strong>
TEMPORÄR MARKNANVÄNDNING<br />
ENERGI<br />
Tillfälliga studentbostäder<br />
Växthus<br />
Den mark som reserveras för Linköpings Universitets framtida markbehov<br />
kan användas för temporära bostäder. En studentlägenhet kan inrymmas i<br />
en sjöcontainer och genom att staplas bostadsmoduler på höjden och kan<br />
två nya studenbostadshus skapas. Sjöcontainer möjliggör en upplöst struktur<br />
med terasser, utsikt över universitetsparken och tillåter gångstråk att passera<br />
igenom.<br />
Området byggs med ett så kallat smart elnät, som ger möjlighet att både<br />
konsumera och leverera el. Det uppmanar till egen energiproduktion som kan<br />
ske genom t.ex. solceller eller små vindkraftverk. Bilpooler för elbilar kan få sin<br />
energi från sådan produktion. Den täta byggnadsmassan där husen ofta delar<br />
vägg med grannen, och byggnadernas vinterträdgårdar som förvärmer luften,<br />
bidrar till ett minskat uppvärmningsbehov.<br />
Överskottsvärmen från Nationellt Superdatacenter utnyttjas i växthusen vid<br />
Universitetsparken. Här är det möjligt med en storskalig produktion av grödor,<br />
med lokal försäljning.<br />
En stadsstruktur som även uppmanar till lokal odling av grönsaker och råvaror<br />
minskar också transportbehovet till området.<br />
Detta tillsammans med en infrastruktur som prioriterar cykel- och<br />
kollektivtrafik, kan bidra till att skapa en koldioxidneutral stadsdel år 2025.<br />
Universitetspark<br />
TORGET<br />
I mötet mellan Corson och Kunskapslänken skapas en ny samlingspunkt i<br />
Vallas nya torg. Torget sträcker sig över de korsande vägarna som shared space<br />
och avvikande markbehandling signaler för trafiken att de måste anpassas sig<br />
till de gående. Mot torgets norra kant skapas ett nytt mediatek som vänder sig<br />
både till universitet och allmänheten. Mediateket översta våningar kragar ut,<br />
och erbjuder regnskydd för resenärer i väntan på kollektivtrafik. Mot vattnet i<br />
söder trappar torget ned för lugnare platser framför en vattenspegel.<br />
A<br />
Shared-space<br />
A<br />
Mediatek<br />
Torg<br />
Emblembyggnad<br />
Vattnet utgör en naturlig<br />
avgränsning<br />
Skatepark<br />
<strong>TEGAR</strong>
Fruktlund<br />
Beach-område<br />
Betesmarker<br />
STADENS MÖTE MED PARKEN<br />
Körsbärsdal<br />
Terrass spång<br />
B<br />
Körsbärsdal<br />
Vid kunskapslänken möter staden den stora parken. Direkt mot gatan står<br />
offentliga paviljonger som öppna föreläsningssalar och blomstercaféer för att<br />
invånarna ska lockas in i parken.<br />
Fotgängare som hittar päronpromenaden kan följa den genom staden in i<br />
parkens päronlund.<br />
B<br />
Paviljong<br />
Öppna grönytor<br />
Päronlund<br />
Betesmarker<br />
Fruktlund<br />
Perennplantering<br />
Produktionsodling<br />
Böljande dekorativa fält<br />
T.ex. solros, lökar till försäljning<br />
Produktionsodling<br />
Perennplantering<br />
Småskalig odling<br />
Produktionsodling<br />
Läplantering<br />
Finskog<br />
med t.ex. magnolia och lärkträd<br />
Blandad bebyggelse<br />
- både bostäder och verksamheter som förhåller sig till gatustrukturen.<br />
Verksamhet<br />
- unviersitetsverksamheter, handel<br />
Gemensam<br />
- kvarterens gemensamhetslokaler<br />
Grönytor<br />
- parkens förlängning ut i området<br />
0 50 100 m<br />
<strong>TEGAR</strong>
SÅ FUNGERAR PARKEN<br />
I parken utvidgas den antikvariska ansats som påbörjats i gamla Linköping<br />
till jordbrukshistorien. Utöver att samla och rekonstruera dåtidens<br />
byggnadsmönster och byggnader, låter vi Vallas indelning i tegar - så som<br />
det såg ut innan lagaskifte - utgöra grunden till en ny park som berättar<br />
om Östgötaslättens rika jordbrukshistoria. I parken finns Östergötlands<br />
PARKZONER<br />
AKTIVITET<br />
Vallaparken är indelad i tre funktionella zoner<br />
som överlappar varandra: den aktiva, den sociala<br />
och den rekreativa zonen. I den aktiva delen i<br />
väster ligger friidrottsarena, och en konstgjord<br />
sandstrand för spel och lekar i sand. I denna zon,<br />
där karaktären upplevs som mer artificiell än i<br />
parkens övriga delar finns dessutom ramper för<br />
skateboardåkning. Det aktiva området övergår<br />
sedan i en social allmän del med stora grönytor<br />
och småskalig odling - här finns parkens stora<br />
mötesplatser. I den norra, rekreativa delen finns<br />
naturlika platser för vila där man kan vara för sig<br />
själv.<br />
Campushallen<br />
VILA<br />
SOCIAL<br />
SEKTION A-A 1:500<br />
SEKTION B-B 1:500<br />
Mediatek<br />
ODLING<br />
KARAKTÄRSOMRÅDEN<br />
Utöver funktionella zoner har parken olika<br />
karaktärsområden.<br />
I sydvästra entréområdet möter parken stadion<br />
och omgivande aktivitetsområde med utrymme<br />
för bland annat skateboardåkning, beachvolleyboll<br />
och spontanidrott. Längs boulevarden<br />
i den södra delen finns uppbyggda terrasseringar<br />
i soligt läge, utmärkta för picknick. Sydöstra<br />
entréområdet utgörs av en finpark med<br />
stora perennplanteringar. Ovanför finparken i<br />
öster finns odlingsområdet som utgörs av både<br />
storskalig odling för kommersiell produktion<br />
samt småskalig odling för Vallastadsbor eller andra<br />
Linköpingsbor som önskar en egen täppa.<br />
I mitten av parken finns stora grönytor för spontana<br />
aktiviteter, lek och tillfälliga evenemang.<br />
Strax söder om dessa ytor ligger körsbärsdalen<br />
med uppbyggda kullar som uppmuntrar till lek.<br />
I parkens nordöstra del växer Vallaskogen ut<br />
och blir i mötet med parken en finskog med<br />
naturleksområden. I norr finns djurhagar med<br />
betesmark samt ängsvegetation.<br />
Kunskapslänken<br />
IDROTT<br />
DJUR<br />
AKTIVITET<br />
FINPARK<br />
jordbruksgrödor representerade, såväl som en mängd olika frukter och bär.<br />
Rekreation sker sida vid sida med en småskalig kommersiell produktion.<br />
Skörden och förädlade produkter kan säljas på torget eller i paviljongerna<br />
mot Kunskapslänken.<br />
FINPARK<br />
perennplant<br />
FINSKOG<br />
ODLING<br />
YTOR<br />
YTOR<br />
STYRDA YTOR<br />
FUNKTIONELLA N L YTOR<br />
Öppna ytor är platser dit man kan gå och vara<br />
spontan och göra det man känner för. Här finns<br />
öppna gräsytor, en dal med körsbärsträd, skogsområden<br />
samt hag- och betesmarker med djur.<br />
Styrda ytor är visuella platser eller ytor som har<br />
en bestämd funktion såsom stadion, odlingsområden<br />
och perennplanteringar.<br />
STRÅK<br />
Torg Å-promenad Forsknings lokaler<br />
Huvudstråken utgör betydelsefulla kopplingar<br />
mellan parkens olika delar och ansluter till viktiga<br />
stråk utanför parkområdet i Vallastaden, universitetsområdet<br />
och centrala Linköping.<br />
Ett finmaskigare nät av gångstråk går mellan<br />
olika tegar för att parkbesökaren ska kunna ta<br />
sig längre in i parken, ta genvägar, få en längre<br />
motionsrunda eller bara uppleva vissa platser på<br />
nära håll och med fler sinnen.<br />
TRÄDBESTÅND<br />
Trädbestånden i parken utgörs huvudsakligen av fruktlundar,<br />
alléträd och läplanteringar som silar vinden. Fruktlundarna<br />
blandas upp med andra arter för att skapa mer variationsrika<br />
bestånd.<br />
TRÄDBESTÅND<br />
SNEDVY<br />
Trädbestånden utgörs huvudsakligen av fruktlundar,<br />
alléträd och läplanteringar som silar vinden.<br />
Fruktlundarna blandas upp med andra arter för<br />
att skapa mer variationsrika bestånd.<br />
Fruktlund med kullanskap Terrasserat spånglanskap Pavlijong Kunskapslänken<br />
Kvarter Å-promenad<br />
Kvarter Väg<br />
Kvarter<br />
STYRDA S YTOR<br />
Fruktlund med kulllandskap<br />
<strong>TEGAR</strong>
Karta över närområdet 1:7500<br />
fast storlek<br />
utv<br />
skog<br />
park ny<br />
park bef<br />
universitet
Change language