7. Diskussionsfråga B: Vad är ironi? Uppgift: Litteratur och andra ...

lever i är ändå den bästa av världar och den enda vi får uppleva, med andra ord handlar det
om livsglädje och att "tänka själv".
Hon fortsätter med att beskriva världen med att det finns olika slags människor, både goda
och onda och att man inte ska vara naiv i sitt förhållande till andra utan se verkligheten för
vad den är. Inte som en skyddad verkstad i hemmets trygga vrå.
" Den är vad den beständigt var, bebodd av kloka och av dårar. Och noga överlagt, den har
mer rätt till löje än till tårar."
Med de följande verserna i dikten, som idag kan verka som konstiga råd, tror jag att Lenngren
försöker på ett ironiskt vis visa på den kvinnosyn som var rådande och på så sätt försöka
förändra kvinnans status genom att ironiskt sätta fingret på typiska kvinnliga sysslor och
arbetsuppgifter.
" Med läsning öd ej tiden bort, vårt kön så föga det behöver. Och skall du läsa, gör det kort,
att såsen ej må fräsa över"
Genom att "dölja" denna "kritik/uppmaning" bakom ironi blir inte motståndet det samma från
det mansdominerande samhället då texten kan läsas som en uppmaning till kvinnan att finna
sig i detta och leva lycklig genom att acceptera sin roll i samhället och i hemmet.
"Lyd, Bettti, lyd bestämmelsen, sök ej att mannabragder hinna. Och känn din värdighet, min
vän i äran av att vara kvinna."
Hon kan på så sätt genom ironin mana till motstånd och kamp för kvinnans rättigheter.
Lenngren uppmanar kvinnorna att ta för sig mer, våga ifrågasätta och att tänka själv och yttra
sig. Inte bara finna sig i att vara kvinnan i hemmet och därmed ta på sig rollen som okunnig,
obildad och se mannen som herre i huset och försörjaren i hushållet.
Hon ironiserar kvinnans ställning i samhället. Vill väcka känslor men ändå inte stöta bort. Få
till förändringar utan att hamna i "onåd" i det rådande manssamhället.
Kvinnlig list för att nå dit vi vill.
Men å andra sidan kanske denna dikt trots allt bara speglar dåtidens samhälle och Lenngrens
råd inte alls är ironiska utan istället är råd till en kvinna hur hon ska kunna leva lycklig i sin
roll som förnöjbar och ärbar hustru och mor.
Svara
Ämne: Ironi Ämne: Arbetsbrev 1, diskussionsfråga B: Vad är ironi?
Avsändare: Student C Datum: den 26 september 2011 14:27
Ironi är ett svårt ämne, då det är lämpat för talet och inte för text, på sådant sätt att samma text
kan bli tolkad på olika sätt av olika personer. Har man möjlighet att läsa kroppspråk och
uttryck är det mycket lättare att förstå vad någon egentligen säger, jämfört med när man bara
kan läsa orden. Att läsa mellan raderna blir väldigt viktigt. Dock verkar det när man läser
litteraturen vanligt att kvinnliga diktare lägger sig till med en ironisk ton, speciellt när de i
sina dikter diskuterar förhållandet mellan man och kvinna eller det som räknas som kvinnligt.
Dock verkar det som om just Lenngrens dikt är svårtolkad, och det kan jag hålla med om.
Det sägs att det spelar stor roll vilket kön man tillhör och vilken tid man lever, och det är ju
med största sannolikhet korrekt. Men samtidigt finns ju den personliga faktorn kvar. Jag kan
inte ärligt säga att jag ser på Lenngrens text på något speciellt sätt bara för att jag är ung
kvinna på 2000-talet. Jag ser den ju på mitt sätt.
Det känns som att Lenngren om hon försöker börja med en något seriös ton: "På livets bana
varsamt gå, Men tro ej allt vad ont man säger!" låter till exempel som ett mycket vettigt råd.
Men sedan känns det mer bittert: "Med läsning öd ej tiden bort - Vårt kön så föga det behöver,
Och skall du läsa, gör det kort. Att såsen ej må fräsa över!" Här verkar ju snarare kvinnan inte
ha tid att utbilda sig, hon ska ju laga mat. Och så fortsätter den med tankar om hur man ska ta
det lugnt, att inse att livet flyr fort och så vidare. Och tillslut måste modern återgå till sin söm.