Brandvattenförsörjning

största motståndet är slangens diameter och slangkopplingarna. Även
utläggningen av slang kan orsaka stora förluster. Genom att lägga slangen i
långa mjuka bågar och undvika skarpa böjar optimerar man genomströmningen
och minimerar förlusterna. Givetvis är dessa minst då slangen är helt
rak.
Traditionellt arbetar vi med slangformeln:
56
(4.2)
där: h s = slangförlusten [m vp]
k s = slangens k-faktor (enligt bild 4.1)
q = flödet [l/min]
L = slanglängd [m]
I slangformeln är k-värdet bestämt för 100 meter slang vid ett flöde på 100 l/
min. Det vi har gjort är alltså att vi har skapat en referenspunkt mot vilken vi
jämför förlusten för övriga längder och slangdiametrar. Referenspunkten är
förlusten för 100 meter av 63 mm obelagd slang vid flödet 100 l/min, eftersom
den förlusten blir 1 m vp.
Slangformeln är uppbyggd på samma sätt som allmänna friktionslagen, där
förlusterna beror av vattnets flöde eller hastighet i kvadrat samt slangens
eller rörets längd och diameter. Diametern ingår här i k-värdet som är specifikt
för varje slangtyp.
Slang k-värde
38 mm
42 mm
51 mm
63 mm obelagd
63 mm belagd
76 mm obelagd
76 mm belagd
110 mm
7,5
4,5
1,75
1,0
0,6
0,4
0,25
0,03
150 mm 0,005
Bild 4.1
k-värde för olika slangdimensioner. k-värdena är ej exakta, de kan variera beroende på
slangtyp/material.
I slangformeln är k-värdet bestämt för 100 meter slang. Detta innebär att om
vi använder kortare längd så kommer slangformeln att underskatta tryckförlusten
eftersom k-värdet ger ett linjärt samband från uppmätt punkt till origo
(inget tryckfall för 0 meter slang). Detta är inte helt överensstämmande med
verkligheten eftersom vi har förluster i inloppet som vi inte tar hänsyn till.
Startpunkten för 0 meter slang borde starta en bit upp för att vara mer rättvisande
(se bild 4.2).