Kombinationseffekter av föroreningar (pdf 385 kB) - Naturvårdsverket
Kombinationseffekter av föroreningar (pdf 385 kB) - Naturvårdsverket
Kombinationseffekter av föroreningar (pdf 385 kB) - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SWECO VIAK<br />
<strong>Kombinationseffekter</strong> <strong>av</strong> <strong>föroreningar</strong><br />
Utmaningarna kan hanteras i en strategi som nalkas riskbedömningen från ett bottom-up<br />
eller top-down perspektiv. I ett bottom-up perspektiv används antingen toxicitetsdata eller<br />
grundläggande kunskaper om de individuella kemikaliernas transport, omsättning och<br />
verkningsmekanismer i en organism för att beräkna kemikaliens bidrag till toxiciteten <strong>av</strong> den<br />
blandning den ingår i. Ett top-down perspektiv utgår från en mer eller mindre komplex och till<br />
sammansättningen mer eller mindre okänd blandning <strong>av</strong> kemikalier för vilken organismen<br />
eller det skyddsvärda systemet exponeras. Toxiciteten <strong>av</strong> en sådan blandning kan<br />
bestämmas i ett schema <strong>av</strong> tester på hela och delar <strong>av</strong> blandningen.<br />
Klassifikation <strong>av</strong> toxiciteten <strong>av</strong> kemikalieblandningar<br />
Bottom-up perspektiv<br />
Grunderna för klassifikationen <strong>av</strong> toxiciteten <strong>av</strong> kemikalieblandningar är i huvudsak<br />
desamma som formulerades för drygt 60 år sedan (Bliss, 1939; Loewe och Muischnek, 1926;<br />
Plackett och S., 1948). I princip kan man särskilja tre huvudgrupper <strong>av</strong> effekter <strong>av</strong><br />
kombinationer <strong>av</strong> kemikalier, nämligen oberoende, likartade och interaktioner.<br />
Oberoende effekter (IA)<br />
Kemikalier vars effekt inte påverkas <strong>av</strong> närvaron <strong>av</strong> andra kemikalier har ofta andra<br />
verkningsmekanismer och bindningsställen/målt<strong>av</strong>lor för den toxiska effekten än övriga<br />
kemikalier i blandningen (eng. ”independent action”, IA). Oberoendet innebär att två eller<br />
flera kemikalier är funktionellt oberoende, så att den stegvis ökade effekten <strong>av</strong> en kemikalie<br />
inte påverkas <strong>av</strong> närvaron <strong>av</strong> en annan, d.v.s. att organismen eller funktionen som testas<br />
svarar på kemikalie A såsom om B inte var närvarande. Man kan föreställa sig att de<br />
organismer eller funktioner som är känsligast för kemikalie A också är känsligast för<br />
kemikalie B, alltså att känsligheterna är fullständigt och positivt korrelerade, låt vara att<br />
kemikalierna är funktionellt oberoende. Man kan också föreställa sig att den som är<br />
känsligast för kemikalie A är okänsligast för kemikalie B (känsligheterna negativt<br />
korrelerade), eller att känsligheterna för de två kemikalierna är statistiskt oberoende. De<br />
möjligheterna kan sammanfattas i tre fall <strong>av</strong> oberoenden.<br />
17