Kombinationseffekter av föroreningar (pdf 385 kB) - Naturvårdsverket

SWECO VIAK
Kombinationseffekter av föroreningar
kemiska blandningar i ett flertal studier. Ett exempel är Backhaus et al. (2000), som visar att
toxiciteten av en blandning av olikverkande kemikalier beskrivs väl av IA-metoden och att
CA-metoden överskattar toxiciteten med en faktor mindre än tre (figur 1, höger). Författarna
rekommenderar därför att CA-metoden används för att beräkna toxiciteten för blandningar
vars sammansättning inte är känd, eftersom den ger ett konservativt resultat. Ett jämförande
exempel är Backhaus et al. (2003), där en blandning om 14 olikartade ämnen användes i ett
biotest med Vibrio fischeri och 18 likartade (herbicidverkande s-triaziner) ämnen i ett biotest
med grönalgen Scenedesmus vacuolatus (Figur 1). Studien visade att 1) IA vanligtvis
predikterade lägre toxicitet än CA och 2) att prediktionskvalitén för båda metoderna vanligtvis
är lägre om modellantagandena inte överensstämmer med verkningsmekanismerna.
Figur 1. Vänster: Observerade (fylld cirkel) och predikterade (linje) effekter av 18 olika s-triaziner på
reproduktionen av grönalgen Scenedesmus vacuolatus. IA=oberoende verkan, CA=additiv samverkan. Höger:
Observerade och predikterade effekter av 14 olika giftiga kemikalier på bioluminiscens av den marina bakterien
Vibrio fischeri. Figuren är från Backhaus et al. (2003). Underlaget till den vänstra figuren finns i Faust et al. (2001)
och underlaget till den högra figuren i Backhaus et al. (2000)
I ett senare arbete kom Altenburger et al. (2004) fram till ungefär samma slutsats. De testade
blandningar av tio PAHs och pesticider, som identifierats i sedimentprover, på kulturer av Sc.
vacuolatus och fann att den kombinerade effekten var lägre än förväntad av koncentrationsaddition
men högre än förväntad av oberoende respons. En blandning av 11 pesticider, tennorganiska
föreningar och PAHs (Walter et al., 2002) gav liknande resultat. Är man inte säker
på att komponenterna i den blandning som ska toxicitetsbedömas har likartad verkningsmekanism,
kan det vara lämpligt att använda en kombination av koncentrationsaddition och
oberoende respons för att avgränsa ett prediktionsfönster för blandningseffekten.
21