Ladda ner Persontrafik på TGOJ-banan - Regionförbundet Sörmland

Persontrafik på TGOJbanan 

Ett regionalt utvecklingsperspektiv 

Bengt Andersson och Dag Boman 

Inregia AB, april 2006 

på uppdrag av Regionförbundet Sörmland 

Inregia AB, part of WSP Group

Förord 

I samband med järnvägsutredning om Ostlänken har en fråga kommit upp om 

att studera effekter av att också bedriva persontrafik på TGOJ-banan. Effekterna 

har studerats utifrån ett antal olika perspektiv. I denna rapport redovisas de olika 

regionala utvecklingseffekter som persontrafiken skulle kunna generera. 

Arbetssättet vid framtagandet av denna rapport har i hög grad byggt på tidigare 

framtaget underlag och ett kvalitativt resonemang både mellan de utförande 

konsulterna och i samråd med beställaren. Beställare har varit Lars Wogel vid 

Regionförbundet Sörmland och de utförande konsulterna har varit Bengt 

Andersson, Inregia AB och Dag Boman, Capire Consulting AB. 

Rappotens struktur är att det i det första kapitlet görs en allmän beskrivning av 

nuläget utifrån ett antal olika utgångspunkter. Utifrån detta så beskrivs vilken 

nytta en persontrafik på TGOJ banan skulle kunna innebära. Denna nytta 

beskrivs utifrån ett antal olika perspektiv. Utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv, 

utifrån ett Sörmländskt perspektiv med regionförbundets mål i 

fokus, utifrån ett lokalt perspektiv med de olika kommunernas inriktningar och 

mål i respektive antagen översiktsplan. Slutligen redovisas också ett 

räkneexempel hur stor ekonomisk tillväxt införandet av en persontrafik på 

TGOJ-banan skulle kunna innebära. I ett fjärde kapitel redovisas ett antal 

bromsar och motorer för den önskade utvecklingen om en flerkärnig region. I 

det avslutande kapitlet redovisas ett förslag till huvudstrategi för fortsatt arbete. 

Cecilia Henriksson, VD Inregia AB 

3 

Persontrafik på TGOJ banan – ett regionalt utvecklingsperspektiv

Innehåll 

Förord 3 

Sammanfattning 5 

Nuläge 7 

Desintegrerande faktorer 7 

Några integrerande krafter 8 

Näringslivsstruktur 9 

Utbildning 10 

Sörmland är splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden 11 

Omvärlden – Trenders inverkan på persontrafik på TGOJ banan 12 

Politik – miljö, kollektivtrafik, småföretag, folkhälsa 12 

Ekonomi – internationella drivkrafter, strukturomvandling 12 

Socialt – livsstil, boende, konsumtion, kultur 12 

Tekniskt – distansarbete, värde/kilo 12 

Nytta av persontrafik på TGOJ-banan 13 

Nytta utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv 13 

Utifrån uppställda regionala och lokala mål 13 

Ett räkneexempel 15 

Bromsar och motorer för en flerkärning utveckling 17 

Bromsar 17 

Motorer 18 

Förslag till huvudstrategi 20 

Skapa intresse och vilja bland människor 20 

Regional vision och ortsvisioner 20 

Gemensamma strategiska näringslivssatsningar 20 

Genomtänkta transport- och logistiksystem 20 

4 


Sammanfattning 

Det finns för Sörmland ett antal integrerande och ett antal desintegrerande 

faktorer: De viktigaste desintegrerande är att kommunikationer är uppbyggda 

med två starka stråk och svaga tvärförbindelser. Massmediasituationen är 

splittrad. De är överhuvudtaget få faktorer som samlar länsinnevånarna. Några 

exempel på det som integrerar är Skavsta, sjukvårdens nya organisation, de 

parallella satsningar på boende och upplevelseindustri, det politiska samarbetet 

med regionförbundet som bas. 

Näringslivsstrukturen i Sörmland har idag en traditionell industriell bas i 

förändring. I arbetet med framtagandet av det regionala tillväxtprogrammet för 

Sörmland har ett antal olika kluster och utpekade ekonomiska utvecklingsområden 

identifierats och pekats ut. Klustrena är fordonsindustri, bioteknik och 

läkemedel, industriell elektronik och elteknik, säkerhets- och skyddssystem, 

informationsdesign, logistik. De ekonomiska utvecklingsområden är 

forskningsavknoppning, upplevelseindustrin och tjänster. 

Sörmland har idag en jämförelsevis låg andel av befolkningen som har en högre 

eftergymnasial utbildning. 

Sörmland kan sägas vara splittrat i fyra ekonomiska och kulturella 

influensområden. Nordöstra med Trosa, Gnesta och Strängnäs som redan ingår i 

Stockholms funktionella region. Eskilstuna, som idag utgör en egen funktionell 

region. Nyköping tillsammans med Oxelösund. Katrineholm, Vingåker och 

Flen. Det i denna studie aktuella TGOJ-banan knyter samman tre av dessa 

regioner, och har markerats med rött i bilden nedan. 

5 


Det finns ett antal bromsar och motorer för att åstadkomma en flerkärning 

utveckling av Stockholm Mälarregionen med hjälp av nord-sydliga förbindelser 

exempelvis persontrafik på TGOJ-banan. 

Bromsarna är invanda beteenden, Stockholms dragningskraft, den radiella 

infrastrukturen, kortsiktiga lönsamhetskalkyler, driftskostnader. 

Motorerna är bland annat: Skavsta och Oxelösunds hamn– portar mot 

omvärlden, gemensam utbildningsregion, starkare bas för kluster-utveckling/ 

forskningsmiljöer, gemensamma satsningar på varumärken och koncept, bra 

trafikupplägg. 

Nytta av att bedriva persontrafik på TGOJ-banan kan beskrivas utifrån ett antal 

olika perspektiv. 

Utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv ger det bättre kommunikationer 

inom storregionen. Det blir en generell utveckling av en mälarmarknad. Stärker 

flerkärnighet genom att vara en förbindelse i nord-sydlig riktning. 

Utifrån ett regionalt perspektiv med Regionförbundets Sörmlands mål så stärker 

de dessa. Regionförbundets övergripande mål är att skapa hållbar utveckling. 

Utifrån detta övergripande mål har tre stycken huvudmål ställts upp: Tillväxt, 

Högre kompetens och Bättre kommunikationer. I rapporten redovisas att alla de 

tre målen samt även det övergripande målet stärks med den nu föreslagna 

satsningen. 

En genomgång av kommunernas visioner och målsättningar visar också att alla 

kommuner i Sörmland har större eller mindre positiv nytta av denna satsning. 

• Eskilstuna / Västerås: Satsningen skulle stärka kommunens roll som regionalt 

centrum för handel mm. Den skulle också gynna utveckling av 

högskola/teknikparker och järnvägsburen pendling 

• Flen /Katrineholm höjer bägge sin attraktiviteten som boendeort, får bättre 

tillgänglighet till utbildning. Flen: kan förbättra sin tjänsteproduktion 

Katrineholm: Satsningen ger fler studerande vid ortens utbildningar 

• Strängnäs, Gnesta, Trosa har en mindre nytta men får vissa indirekta effekter 

av att Sörmland som helhet stärks. 

• Nyköping /Oxelösund stärker kommunen som ett kommunikationsnav. Bättre 

tillgänglighet till högre utbildning. Satsningen stärker kommunens roll som 

regionalt centrum 

• Vingåker kan få viss nytta av ökad tillgänglighet i länet 

Nyttan av att bedriva persontrafik på TGOJ-banan har även bedömts kvalitativt 

utifrån idag kända ekonomiska fakta kring regionstorlek och ekonomisk tillväxt. 

En grov överslagskalkyl ger vid hand att det skulle kunna bli en ekonomiskt 

tillväxt om ca 1-2 %, 300 fler invånare och 150 fler arbetsplatser. 

Den viktigaste insatsen för att persontrafik på TGOJ-banan ska vara 

framgångsrikt är skapa ett intresse och en vilja bland medborgarna. Vidare är 

det viktigt att arbeta med en regional och lokal ortsvision och handlingsplaner. 

Det är också viktigt att det görs gemensamma strategiska näringslivssatsningar 

och genomtänkta transport- och logistiksystem. 

6 


Nuläge 

I detta kapitel görs en nulägesbeskrivning av Sörmland. I ett första kapitel så 

redovisas ett antal desintegrerande faktorer, varefter ett kapitel redovisar de 

integrerande faktorerna. Därefter redovisas Sörmlands näringslivsstruktur. 

Slutligen redovisas en allmän och övergripande beskrivning av Sörmlands 

nuläge. 

Desintegrerande faktorer 

Kommunikationer uppbyggda med två starka stråk och svaga 

tvärförbindelser 

Strukturen rent generellt i Stockholm Mälarregionen är uppbyggt kring ett antal 

olika större radiella kommunikationsstråk till och från centrala Stockholm. 

Däremot är det en relativt svagt utvecklad infrastruktur i en nord-sydlig riktning 

som skulle kunna understödja en flerkärning utveckling. Den nu aktuella frågan 

om persontrafik på TGOJ-banan (röd markering i bilden nedan) är en av flera 

olika kommunikationsstråk som skulle kunna stärka en sådan utveckling. Ett 

annat banstråk som har trafik redan idag är den sk Uven (blå markering i bilden 

nedan). 

7 


Massmediasituationen 

När det gäller massmedia så är naturligtvis lokalradion med P4 Sörmland en 

sammanhållande länk men den övergripande bilden är ändå att Sörmland är ett 

relativt uppdelat avseende massmedia. I de norra delarna dominerar 

Eskilstunakuriren där Strängnäs tidning numera ingår. Kring Nyköping 

dominerar Sörmlands nyheter. I Katrineholm så tenderar allt fler att läsa 

Norrköpings Tidning. 

Få faktorer som samlar länsinnevånarna 

Med den struktur som finns idag, finns det relativt få faktorer som samlar 

sörmlänningarna, såsom exempelvis inom idrott. 

Några integrerande krafter 

Skavsta 

Flygplatsen i Skavsta är redan och kan i allt högre utsträckning bli en samlande 

kraft för hela Sörmland. Ett exempel på detta är att med en ännu mer medveten 

satsning på turism och besöksnäring så breddas kraften i Skavsta till ett allt 

större omland. 

Sjukvårdens nya organisation 

Landstinget i Sörmland har förändrat sin nuvarande organisation och har 

numera en ny gemensam länsorganisation sedan år 2005. Landstingsdirektören 

är tillika sjukhusdirektör som ansvarar för sjukvården tillsammans med tre 

divisionschefer: Närvård, Länssjukvård och Medicinsk service. Ansvaret skär 

över de tre sjukhusen: Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Det innebär att 

en chef för ortopedverksamheten i landstinget är det för verksamheten såväl i 

Nyköping som i Eskilstuna och Katrineholm. Det innebär att en allt större 

arbetsfördelning med stordriftsfördelar kan bedrivas inom landstingets 

verksamhet. Detta innebär i sin tur ökat intresse för att kunna både förflytta 

specialister och patienter mellan olika sjukhus inom Sörmland. 

Parallella satsningar på boende och upplevelseindustri 

Ett flertal kommuner i Sörmland har inbördes konstaterat att det är viktigt att 

satsa på boende och upplevelseindustri. Det som nu sker är att det påbörjats ett 

ömsesidigt samspel mellan dessa olika kommuner. Att marknadsföra detta 

gemensamt är inte idag en integrerande faktor men kan bli det med relativt små 

medel. 

Det politiska samarbetet med regionförbundet som bas 

Regionförbundet Sörmland har bildats och påbörjat arbetet med att finna en 

gemensam vision och målsättning för regionens gemensamma utveckling. 

8 


Näringslivsstruktur 

Traditionell industriell bas i förändring 

Sörmlands näringslivsstruktur präglas av tillverkningsindustri. Stora är 

fortfarande SSAB i Oxelösund, Volvo i Eskilstuna och SKF i Katrinholm. 

Många mindre verkstadsföretag är underleverantörer och legotillverkare till de 

större företagen. Lokal och regional marknad dominerar. Sörmland har få FoU - 

inriktade företag. 

Kluster i Sörmland (enligt RTP) 

I arbetet med framtagandet av det regionala tillväxtprogrammet för Sörmland 

har ett antal olika kluster identifierats. Dessa är: 

• Fordonsindustri 

• Bioteknik och läkemedel 

• Industriell elektronik och elteknik 

• Säkerhets- och skyddssystem 

• Informationsdesign 

• Logistik 

Utpekade ekonomiska utvecklingsområden 

Ett antal olika ekonomiska utvecklingsområden har identifierats och pekats ut: 

• Forskningsavknoppning 

• Upplevelseindustrin 

• Tjänster 

9 


Utbildning 

Sörmland har en låg utbildningsnivå 

Sörmland har idag en jämförelsevis låg andel eller t o m mycket låg andel av 

befolkningen som har en högre eftergymnasial utbildning. Utbildningscentra 

med regional kapacitet finns i Eskilstuna och Katrineholm. Nyköping mer lokalt 

orienterad. Idag finns ingen gemensam regional rekryteringsbas. Studenterna 

stannar på hemorten eller söker sig till Linköping, Stockholm eller Uppsala. 

Val av studieort varierar beroende på ort 

Vid en närmare studie av hur studenter från olika städer i Sörmland väljer 

studieort för sin eftergymnasial utbildning framgår att Mälardalens högskola har 

en mycket hög andel studenter lokalt men även en stor andel i Flen. För 

studenter från Katrineholm så är dock det en mindre andel och en betydligt 

högre andel som söker sig mot Linköpings Universitet. I Nyköping är det en 

mycket liten andel av studenterna som söker sig till Eskilstuna, däremot 

likvärdigt antal studenter som söker sig till Linköpings Universitet i jämförelse 

med Stockholms olika högskolor och universitet. 

Källa: Högskoleverket 

10 


Sörmland är splittrat i fyra ekonomiska och kulturella 

influensområden 

Sammantaget kan det beskrivas som att Sörmland är indelat i ett antal olika 

”vardagsregioner”. Dessa beskrivs i bilden nedan och sammanstämmer med den 

beskrivning som Nutek numera använder sig av också kallas för ”funktionella 

regioner”. Det är dels de nordöstra delarna med Strängnäs, Gnesta, Trosa som 

redan idag ingår i Stockholmsregionen. Dels Nyköping/Oxelösund som på sikt 

med Ostlänken kommer få en dubbelsidig koppling till både 

Stockholmsregionen och regionen Norrköping/Linköping. Dels Eskilstuna som 

idag är en egen region men i allt högre grad blir en del av Stockholmsregionen, 

till viss del finns även en koppling mot Västerås. Slutligen finns Katrineholm, 

Vingåker och Flen som en funktionell region. Dessa är dubbelriktade idag både 

mot Stockholm och mot Norrköping/Linköping. Flen har också en allt starkare 

koppling mot Eskilstuna. 

11 


Omvärlden – Trenders inverkan på 

persontrafik på TGOJ banan 

I detta kapitel har en mycket förenklad modell tillämpats för att redovisa 

omvärldens trender och hur dessa skulle inverka på persontrafik på TGOJbanan. 

Politik – miljö, kollektivtrafik, småföretag, folkhälsa 

• Politisk prioritering av alternativ till bilpendling, 

• Strävan att attrahera boende/ökad exploatering 

Ekonomi – internationella drivkrafter, strukturomvandling 

• Tjänster, ökad kompetens, tillgänglighet, innovation 

Socialt – livsstil, boende, konsumtion, kultur 

• Grön urbanism, handel, upplevelser, varumärke/profil 

Tekniskt – distansarbete, värde/kilo 

• Flexibilitet, kompetens 

• Funktionell utvecklingen längs de stora kommunikationsstråken mot 

Stockholm av central betydelse 

• Regionförstoring: större städer i Mälardalen får dubbla funktioner 

o Pendling in mot Stockholm dels att de har ett eget 

upptagningsområde för omlandet.Mälardalen, Sörmland, lokalt 

o Vi går mot en ny roll för många orter 

12 


Nytta av persontrafik på TGOJ-banan 

Nytta utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv 

Bättre kommunikationer inom Stockholm Mälardalen 

Bättre kommunikationer gynnar storregionen rent generellt. Persontrafik på 

TGOJ-banan kompletterar andra stråk i en nord-sydlig riktning i första hand 

Uven, riksväg 53 och 55 (Mälardiagonalen), Rv 56 (Räta Linjen), förbifart 

Stockholm samt Bergslagsdiagonalen. 

En del i en generell utveckling av en mälarmarknad 

Att stärka kommunikationer i en nord-sydlig riktning ger också företag som 

utlokaliseras från Stockholmsregionen pga ett högt marknadstryck en möjlighet 

att utvidga sin marknad även gentemot halvcentrala bandet ca 10 mil utanför 

Stockholms centrum. Det kan handla om arbete med tjänster ex. sjukvård, 

utbildning och kultur i Mälarregionen. 

Stärkt flerkärnighet 

Persontrafik på TGOJ-banan stöttar och kompletterar andra stråk i en nordsydlig 

riktning vilket ger en ökad möjlighet till att få till stånd en flerkärnig 

utveckling i regionen. Det motverkar i viss mån centralisering av service, 

tjänster, utbildning och kultur. Persontrafik på TGOJ har en (teoretisk) potential 

att stärka orterna längs stråket på bekostnad av Stockholm resp. 

Norrköping/Linköping 

Utifrån uppställda regionala och lokala mål 

Regionförbundets mål 

Regionförbundets övergripande mål är att skapa hållbar utveckling. Utifrån 

detta övergripande mål har tre stycken huvudmål ställts upp: Tillväxt, Högre 

kompetens och Bättre kommunikationer. 

Persontrafik på TGOJ-banan befrämjar i flera avseende hållbar utveckling 

utifrån att det ger 

• Ökad andel kollektivtrafikresenärer 

• Bättre tillgänglighet till ett större utbud med kulturella aktiviteter 

• Bättre jämställdhet. Förbättrade trafikinfrastrukturen sker i en riktning där 

många kvinnor idag skulle kunna tänka sig att börja pendla exempelvis inom 

vård- och utbildningssektorn. 

13 


• Möjligheten att kunna pendla åt flera olika håll än enbart åt Stockholm ökar 

attraktiviteten som boendeort för flera av orterna i TGOJ-stråket. 

1.Tillväxt 

• Ekonomiskt tillväxt om ca 1-2 %, 300 fler invånare och 150 fler arbetsplatser 

• Bättre etableringsmöjligheter för handel, upplevelseindustri, logistik 

• Bättre arbetskraftsförsörjning 

2.Högre kompetens 

• Bättre tillgänglighet för unga och vuxna studerande till existerande utbud 

• Stärker Mälardalens högskolas rekryteringsbas 

• Stärker utbildningssatsningarna i Katrineholm 

3.Bättre kommunikationer 

Satsningen på att bedriva persontrafik på TGOJ-banan stämmer naturligtvis 

även in på regionförbundets mål med att få bättre kommunikationer. 

Utifrån de aktuella kommunernas mål 

Eskilstuna / Västerås 

– Stärker kommunens roll som regionalt centrum för handel mm 

– Utveckling av högskola/teknikparker 

– Järnvägsburen pendling 

Flen /Katrineholm 

– Höjer attraktiviteten som boendeort 

– Bättre tillgänglighet till utbildning 

– Flen: Tjänsteproduktion 

– Katrineholm: Fler studerande vid ortens utbildningar 

Strängnäs, Gnesta, Trosa 

– Mindre betydelse. Vissa indirekta effekter 

Nyköping /Oxelösund 

– Stärker kommunen som ett kommunikationsnav 

– Bättre tillgänglighet till högre utbildning 

– Stärker kommunens roll som regionalt centrum 

14 


Vingåker 

– Kan få viss nytta av ökad tillgänglighet i länet, som exempelvis till högskolan 

i Eskilstuna, flygplatsen i Skavsta och Oxelösunds hamn. 

Ett räkneexempel 

Samband mellan arbetsmarknadens storlek, antal branscher och 

produktivitet 

Empirisk forskning visar att det finns tydliga samband mellan den lokala 

arbetsmarknadens storlek, produktivitetsnivå, antal branscher i regionen och 

produktivitetsnivån. Figuren nedan visar sambandet mellan arbetsmarknadens 

storlek och antal branscher. I små lokala arbetsmarknader finns det relativt få 

affärsgrenar. Ofta är det några få industribranscher plus sådana som är inriktade 

på privata och lokala tjänster av allmän karaktär. Exempel är taxi, detaljhandel, 

pizzerior, revisionsföretag och lokal offentlig service. De flesta branscherna är 

inriktade på att betjäna den lokala marknaden. Möjligheterna för företagen att 

öka sin produktion, produktivitet och antalet anställda är begränsade av den 

lokala marknadens storlek. Sambandet mellan arbetsmarknadens storlek och 

antal branscher är därför mycket starkt. Ju större arbetsmarknaden är desto fler 

affärsgrenar finns det i regionen och i och med det finns det också flera där det 

är möjligt för företagen att konkurrera på den nationella och internationella 

marknaden. Möjligheten för företagen till specialisering, utnyttjande av 

skalfördelar och att konkurrera med nya produkter blir större i stora lokala 

arbetsmarknader. 

Antal branscher 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

Arbetskraftsutbud: 

Katrineholms LA =26 000 

Nyköpings LA = 29 000 

Eskilstuna LA = 41 000 

0 

1000 10000 100000 1000000 

Arbetsmarknadens storlek 

Figur Sambandet mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och antal branscher. 

15 


Det omvända sambandet existerar också. Att den lokala arbetsmarknaden blir 

större (fler som arbetar, fler som flyttar in) om företagen har framgångar på 

stora marknader. I det framtida utvecklingsarbetet blir det därför viktigt att 

stimulera de processer som gör att företagen får en större marknad och finner 

det lönsamt att anställa flera personer. När fler branscher finns i en lokal 

arbetsmarknad blir det lättare för arbetskraft som förlorar jobben i en 

krympande bransch att få nya jobb i en annan, växande yrkesgren, utan att 

behöva flytta. Det blir lättare för företagen att knyta kontakter och kombinera 

olika kunskaper till nya produkter med stor efterfrågan. Ju fler branschers 

kunskaper som kan kombineras desto kraftfullare blir de nya produkterna. 

Produktivitet 

220 

215 

210 

205 

200 

195 

190 

185 

180 

175 

170 

0 100 200 300 400 500 600 

Antal branscher 

Figur Sambandet mellan antal branscher och produktivitet i lokala arbetsmarknader. 

Nytta med persontrafik uppskattas till en tillväxtökning på 1-2% 

Utifrån dessa teoretiska resonemang har teorierna provats på exemplet 

persontrafik på TGOJ-banan. Skulle persontrafiken kunna göra att de i 

dagsläget tre olika arbetsmarknadsregionerna i 

Eskilstuna/Katrineholm/Flen/Vingåker samt Nyköping/Oxelösund blev en 

gemensam arbetsmarknadsregion skulle arbetsmarknadens storlek öka. Enligt 

ovan angivna förutsättningar skulle detta i sin tur innebära att antalet branscher 

skulle kunna öka från i dagsläget 250 till 350 stycken. Ökningen av antalet 

branscher skulle i sin tur innebära en tillväxtökning. Om en gemensam 

”vardagsregion” för stråket TGOJ skapas är vår uppskattning att det skulle 

innebära en tillväxtökning på 1-2%. Det är en nytta som inte att förringa. Det 

behöver dock sättas i relation till den nytta och effekt som ostlänken för med 

sig, våra motsvarande beräkningar för detta är av storleksordningen sju gånger 

större. Ostlänken innebär 2000 fler invånare och 1000 fler arbetstillfällen. 

Motsvarande relationer ger för persontrafik på TGOJ-banan alltså en effekt och 

nytta på 300 fler invånare och 150 fler arbetstillfällen. 

16 


Bromsar och motorer för en 

flerkärning utveckling 

Det finns ett antal bromsar och motorer för att åstadkomma en flerkärning 

utveckling av Stockholm Mälarregionen med hjälp av nord-sydliga förbindelser 

exempelvis persontrafik på TGOJ-banan. 

Bromsar 

Det finns ett antal bromsar för en ökad flerkärnighet i Stockholm Mälardalen. 

Invanda beteenden 

Det finns ett antal invanda mönster i beteendet hos individer idag. I mycket hög 

utsträckning är inriktningen mot Stockholm mental. Det skulle kunna innebära 

att även om persontrafik börjar bedrivas på TGOJ-banan så väljer individer att 

inte nyttja denna nya förbättrade kommunikationslänk pga de invanda mönster 

som finns. 

Stockholms dragningskraft 

Stockholm har alltid haft, har för närvarande och kommer på lång sikt att ha den 

stora dragningskraften på alla olika delregioner i Mälardalsregionen. Detta är en 

broms då det också kommer att bidra till att invanda mönster fortlever. 

Den radiella infrastrukturen 

Infrastrukturen har utvecklats utifrån de stora tunga trafikstråken. Idag har både 

E4 och E20 till och från Stockholm genom Sörmland en hög 

motorvägsstandard. Även på bansidan kommer det att finnas god infrastruktur 

till och från Stockholm i samband med att trafik på Ostlänken påbörjas. Den 

goda infrastrukturen mot Stockholm och den relativt låga standarden för 

infrastrukturen för de radiella länkarna kan inverka som en broms för att 

förändra sina beteenden. 

Kortsiktiga lönsamhetskalkyler 

Det kan troligen vara svårt att med traditionella samhällsekonomiska instrument 

som används inom transportpolitiken vara möjligt att få fram ett positiv nytta av 

bedriva persontrafik på TGOJ-banan. Dessa kalkyler kan vara en broms för att 

få tillstånd investeringar på TOJ-banan. 

Driftskostnader 

Troligen är det så att även driftskostnader för att få tillstånd och bedriva själva 

trafiken på TGOJ-banan kommer att kräva att nya medel skjuts till eller att 

andra idag befintliga kollektivresor prioriteras ned. Detta kan också inverka som 

en broms för ett kommande genomförande. 

17 


Motorer 

Det finns ett antal motorer: 

Skavsta och Oxelösunds hamn– portar mot omvärlden 

En av de klara motorerna för persontrafik på TGOJ-banan är den stora 

målpunkten med flygplatsen i Skavsta. En persontrafik på TGOJ-banan skulle i 

hög utsträckning kunna förbättra möjligheten att med hjälp av kollektivt resande 

ta sig till Skavsta, detta i relationer där trafikuppläggen tidigare inte varit goda. 

Det ger utökat upptagningsområde för Skavsta. 

Gemensam arbetsmarknadsregion 

En viktig motor för persontrafik på TGOJ-banan är att man med ett bra 

trafikupplägg skulle kunna binda samman de tre olika lokala 

arbetsmarkandsregioner som idag finns längs transportstråket. Vetskapen om 

hur människor agerar när de väljer boende- respektive studieort är att de mer 

tänker i tid än i avstånd. Figuren nedan beskriver sambandet att när restiden 

mellan två orter minskar under 60 minuter tenderar benägenheten att resa att 

öka mycket kraftigt. 

Figur Samband mellan restid och benägenhet att resa 

Källa: Bearbetning av Börje Johansson, Handelshögskolan Jönköping (2000) 

Gemensam utbildningsregion 

Genom att bedriva persontrafik på TGOJ-banan så skulle det kunna vara lättare 

för studenter i Katrineholm och även Norrköping och Oxelösund att välja 

Mälardalens högskola som ett alternativ. Att tillskapa en gemensam 

utbildningsregion med den regionala högskolan blir därför en viktig motor för 

en positiv utveckling av persontrafiken på TGOJ-banan. 

18 


Starkare bas för kluster-utveckling/ forskningsmiljöer 

Persontrafiken på TGOJ-banan möjliggör att de olika kluster som identifierats i 

transportstråket och de olika forskningsmiljöerna får en ökad möjlighet att 

kunna rekrytera rätt kvalificerad person. 

Gemensamma satsningar på varumärken och koncept 

En viktig motor är att arbeta med att skapa gemensamma varumärken och 

koncept som stärker utvecklingen inte bara mot Stockholm utan också mentalt i 

andra riktningar. Det kan exempelvis handla om att skapa ett gemensamt 

varumärke kring attraktivt boende i Sörmland. 

Näringslivets bild 

Näringslivet har byggt upp sin logistik kring dagens infrastruktur, men kan 

förväntas anpassa sig snabbt till de nya möjligheter som skapas. 

Bra trafikupplägg 

Att hitta rätt i ett bra trafikupplägg för kollektivresorna kommer också att bli en 

viktig motor för utvecklingen. Med detta menas dels att vetskapen om att det 

går tåg istället för buss ökar tilltron till att systemet fungerar och är en 

långsiktig satsning från samhällets sida. I detalj handlar trafikupplägget också 

om att få till avgångstider som är lätta att memorera exempelvis 

halvtimmestrafik eller heltimmestrafik. 

19 


Förslag till huvudstrategi 

I detta kapitel redovisas vilka huvuddrag vi ser för en strategi för att göra 

persontrafik på TGOJ-banan som framgångsrik. 

Skapa intresse och vilja bland människor 

Vi menar att den viktigaste insatsen är att skapa ett intresse och en vilja hos 

människorna för att nyttja persontrafiken på TGOJ-banan. Detta är särskilt 

viktigt då det finns en mental huvudriktning mot Stockholm, denna 

huvudriktning ska inte brytas men den ska kompletteras och berikas. Detta bör 

ske genom att skapa gemensamma arenor för utbildning, kultur och 

mötesplatser. Att stråket också stärks med satsningar på handel som gör det 

attraktivt att resa även i konsumtionsärenden i denna riktning. Kan 

arbetsmarknadsåtgärder göras som stärker intresset hos medborgarna är detta 

också positivt. 

Regional vision och ortsvisioner 

Både en regional vision och en vision för respektive ort längs stråket kan 

behöva upprättas. Syftet med detta är att definiera ortens nya roll i en bättre 

integrerad region. Ett exempel på gemensam vision skulle kunna vara att teckna 

ett varumärke för attraktivt boende i Sörmland. 

Gemensamma strategiska näringslivssatsningar 

Det är viktigt att det också görs gemensamma strategiska näringslivssatsningar 

som stöttar de kluster som nu är utpekade och kan utvecklas med hjälp av bla 

persontrafik på TGOJ-banan. Det handlar exempelvis om upplevelseindustri, 

robotik, logistik och bioteknik. 

Genomtänkta transport- och logistiksystem 

Persontrafik på TGOJ banan är en del i en långsiktig plan för att få bättre nordsydliga 

stråk. Bland dessa stråk ingår också Uven och Enköping-Uppsala på 

bansidan. Dessa olika åtgärder är inte konkurrenter utan komplement som 

stärker en flerkärning utveckling av Stockholm Mälardalsregionen. 

Det finns också ett antal olika vägstråk som på liknande sätt utgör komplement. 

Det är riksväg 56 (Räta linjen), riksväg 55 (Mälardiagonalen) samt riksväg 53. 

20

Ladda ner Persontrafik på TGOJ-banan - Regionförbundet Sörmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?