Sveriges Television - Myndigheten för radio och tv

Synpunkter på rapport
Utredning avseende TV-tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning
Nedan är de synpunkter som SVT vill lämna efter genomgång av utredningen avseende TV-tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning. SVT vill i sammanhanget än en gång understryka behovet av att kunna
använda så kallad taligenkänning för att kunna öka andelen textade program i SVT:s utbud. För detta krävs
upprättandet av en svensk språkdatabas.
Avsnitt 4.2 (Diagram1)
Diagrammet visar troligen PS-bolagens textning i de olika länderna - inte "andel av tv-utbudet i olika länder som
visas med undertext". I England ligger BBC nära 100 %, men det gör ju inte de andra kanalerna där. Diagrammet
däremot visar nästan 100 %. I Sverige textade SVT 2009 runt 70 % (enligt dåvarande mätmetod), medan andra
kanaler textade mindre. Diagrammet visar knappt 70 %.
Avsnitt 4.2
"I Sverige anses dock inte föreligga någon brist på stenografer som kan utföra direkttextningen". Stämmer inte
med SVT:s erfarenhet. Det föreligger en brist på rätt kompetens.
Avsnitt 4.4
"Utvecklingen inom tal-till-text teknologi går dock snabbt vilket leder till att igenkänningsprecisionen ständigt
ökar. Inom överskådlig framtid, uppskattningsvis fem till tio år, kommer det att finnas den teknik som krävs för
att direkttexta direkt från talet på”.
Dessa meningar motsäger enligt SVT resonemanget i föregående stycken - även om precisionen blir bättre så
finns det svagheter med automatisering kvar som man just redogjort för, vilket gör den helautomatiserade
varianten närmast oanvändbar trots en hög precisionsnivå.
Avsnitt 4.6
"Undertexten spelas inte in vid inspelning på digitalbox med inspelningsmöjlighet." – Enligt SVT stämmer detta
delvis, en hel del boxar klarar att spela in texten.
Avsnitt 5.2
”För SVT1 är andelen icke svensk producerat TV-utbud 30 procent och för SVT2 39 procent. För kommersiella
TV-kanaler som TV4 är andelen 56 procent och för TV3 är den 93 procent. Samtliga värden avser år 2009. TV
sänder således relativt många timmar TV-program som skulle kunna förses med talande textremsa medan för en
kanal som TV3 är det få programtimmar som skulle beröras.”
SVT har svårt att tolka innebörden i den sista meningen.
Avsnitt 5.3
Att behöva köpa två TV-boxar är dessutom kostsamt för konsumenten och till det kommer även kostnader för
hörlurar eller hörslinga. Som regel förskrivs inga hjälpmedel i form av TV-boxar eller tillbehör till dessa vilket
betyder att konsumenten själv får bära dessa kostnader för att ha möjlighet att nyttja tjänsten talande textremsa.
Enligt SVT finns enkla boxar för en relativt ringa kostnad, ca. 300 kronor.
Avsnitt 5.6
“Tar mer kapacitet i distributionsnäten”
Detta torde inte spela någon större roll om det är en separat kanalplats eller om ljudet ligger som en extra
ljudkanal till befintlig kanal.
Nackdelar talande textremsa som separat ljudkanal.
”Förutsätter användning av MPEG4 i distributionsnät och stöd för det i konsumentens digital-TV-box”.

Det är inte användningen av MPEG4 som är avgörande utan val av ljudformat som måste vara Dolby Digital
Plus eller HE-ACC.
Avsnitt 6.5
SVT har ingen egen erfarenhet av syntolksproduktion och kan därför inte ha en uppfattning om kostnaden för
denna tjänst. SVT har prioriterat arbetet att öka andelen textade program och har påbörjat försök med
syntolkning.
Avsnitt 8
”Vid övergång till HD-TV och MPEG4 kan lika bra multikanalsljud sändas ut med kapaciteten betydligt lägre
kapacitet, 180 kbit/s. Ljudet kan dessutom vid behov konverteras till stereoljud i digital-TV-boxen. Därmed
föreligger inte längre något behov av att samsända stereo- och multikanalljud”.
Enligt SVT är det inte troligt att 5.1-ljud kan sändas med hög kvalité med endast 180kbit/s. Ref: EBU Tech 3324