Behandla matlöken väl - SLU

More documents

Recommendations

Info

Vid långtidslagring av matlök (kepalök), Allium cepa, uppstår ofta problem med för tidig groning i lagret under perioden mars–april. Det är lökens ”inre klocka” som säger att det är vår och därför dags att börja växa, se faktaruta 1. Ett sätt att förhindra groning i lager är kemisk besprutning med cytokininhämmaren maleinhydrazid före skörd. Denna metod används i andra länder, exempelvis Holland, men är inte tillåten i Sverige. Svenska odlare måste därför använda andra metoder för att nå målet – en lök som klarar långtidslagring utan kvalitetsförsämring. Odlingsmetoder och lagringsklimat är två faktorer som påverkar kvaliteten hos lök efter långtidslagring. Det räcker inte med låg lagringstemperatur, det behövs även lagringsdugliga sorter och en odlingsteknik som gör att lökarna är maximalt vilande. Forskningsresultat i ämnet har sammanställts och presenteras här. Lagringsdugliga sorter På våra breddgrader bör endast klimatanpassade nordeuropeiska sorter användas. De bästa lagringssorterna utmärks av att de bildar lök och mognar tidigt, vilket medför liten skörd. Dessa sorter har också hög torrsubstanshalt. Dessutom är starka, smakrika lökar mer lagringsdugliga än milda. Stora lökar är ofta mildare än mindre lökar av samma sort och är därför inte lika lagringsdugliga. Engelska lagringsförsök med en löksort, som inte är avsedd för långtidslagring, har visat att man genom att använda sig av mycket låg syrehalt i lagret kan minska både rötorna och antalet grodda lökar. Efter uttag ur lagret hade däremot dessa lökar störst benägenhet att gro. Måttligt med näring och vatten Danska försök visar att groningen i lager kan försenas genom minskad kvävegödsling. Gödslingen bör inte heller ske alltför sent på säsongen. Troligen hämmas lökens groddtillväxt av de låga kvävenivåerna, vilket möjliggör en längre lagringstid utan synlig grodd. I indiska försök hade gödsling med zink (Zn) och svavel (S) i storleksordningen 20–30 kg per hektar en positiv inverkan både på skördens storlek och lagringskvaliteten. Dessa resultat är troligen inte direkt överförbara till svenska förhållanden beroende på skillnader i jordart och klimat, men resultaten pekar på att det är positivt ur lagringssynpunkt att <strong>väl</strong>ja NPK-gödselmedel med svavel och zink. Danska försök visar entydigt att torkstress vid lökmognad tvingar löken till tidigare avmognad. Det minskar visserligen bruttoskörden, men ökar torrsubstanshalten, vilket i sin tur förbättrar lagringsdugligheten. Tidig skörd lönar sig I Danmark har fleråriga försök gjorts för att undersöka skördetidpunktens inverkan på lagringsdugligheten. Vanligtvis lossas löken när 80 procent av bladen har lagt sig eller ännu senare. Då löken i stället lossades redan vid 50 procents bladfall, gav det 10–15 procents lägre bruttoskörd och lökarna blev mindre. Men den lägre skörden kompenserades av att den tidigt lossade löken hade bättre lagringsduglighet, dvs. den grodde senare i lager och efter uttag i rumstemperatur. En av orsakerna till detta fenomen kan vara att torrsubstanshalten minskar med senare skördedatum. Resultaten tyder alltså på att tidig skörd lönar sig. Även norska försök visar att sen lossning ger ökad groning under lagringen. Sen lossning gav dessutom större andel lökar med glasiga skal, läderartade skal och bakterierötor. Även antalet skalfläckar och trasiga skal ökade vid sen skörd. Om löken däremot inte är avsedd för långtidslagring, finns det inget behov av groningsminskande åtgärder av typen tidigare skörd. Då kan skörden maximeras och löken lossas sent. Blasthuggning ökar groning Så<strong>väl</strong> blasthuggning som kemisk blastdödning ökar groningstendensen under den efterföljande lagringsperioden. Troligen beror detta på att groningshämmande substanser i högre grad återfinns i bladen än i FAKTARUTA 1 Varför gror löken? Löken är ett lagringsorgan som bildas på hösten. Året därpå växer det fram ett skott från löken som senare blommar och bildar frön. Ute i naturen gäller det för den övervintrade löken att börja växa igen så fort klimatet blivit gynnsamt. Det som händer när löken gror är att de substanser som hämmar groningen bryts ner. Grodden blir därigenom mottaglig för tillväxtsignaler från olika växthormoner. Det viktigaste växthormonet vid lökgroning är cytokinin som stimulerar celldelning och ökar groddens förmåga att dra till sig näringsämnen. Cytokinin bildas i rotspetsar och detta är anledningen till att lökar med synlig rotbildning inom kort också gror. Förutom cytokinin verkar det finnas ytterligare minst en okänd faktor som styr groddbildning i vissa löksorter. löken vid lossning. De groningshämmande ämnena förflyttas under torkningsprocessen från bladen till löken. Om bladen tas bort för tidigt sker inte denna omfördelning. Andelen lökar som ruttnar påverkas dock inte av blasthuggning. För lök som inte ska lagras länge kan mekanisk eller kemisk blastdödning därför vara en fullt acceptabel metod. Odlingsklimatet påverkar Varmare väder än normalt i början av lökens utveckling är positivt, eftersom det leder till en tidig omfördelning av torrsubstans från de gröna bladen till löken. Höga temperaturer sent på säsongen ökar däremot tendensen till groning under den kommande lagringen, eftersom löken mognar av sämre. En ökad koldioxidhalt i atmosfären, genom den så kallade växthuseffekten, skulle kunna innebära större skördar. Fotosyntesens hastighet, och därmed tillväxten, kommer troligen att öka. Tendensen till lökgroning i lager påverkas inte av tillväxthastigheten. Däremot skulle höga temperaturer sent på säsongen kunna leda till sämre avmognad enligt ovan. Ingen äkta vila Löken saknar äkta vila. Det innebär att det hela tiden sker celldelningar
Strängläggning är det sätt att torka löken som rekommenderas i första hand. Om varmluft används ska den inte vara varmare än 20 grader. i lökens inre. Celldelningshastigheten, och därmed grodd- och rotutvecklingen, kan dock fördröjas på olika sätt. Låg temperatur gör att lökens naturliga groningshämmande substanser bryts ner långsammare, vilket leder till fördröjd groddtillväxt. Etylen är en gas som bildas när flertalet frukter mognar och som påverkar olika mognadsprocesser. Lökens etylenproduktion är mycket liten och lökar är relativt okänsliga för etylen. Etylen har därför en underordnad roll för groningsprocessen vid långtidslagring av matlök. Varmluft rekommenderas ej Varmluftstorkning har på kort sikt en viss groningshämmande effekt, vilket troligen beror på att cytokininhalten i lökarna blir låg, se faktaruta 1. Varmluftstorkning förkortar lökens viloperiod, vilket leder till att rötter och skott snabbare utvecklas i lagret. Ungerska försök pekar på att varmluftstorkning i allmänhet endast kan rekommenderas om strängtorkning på fält inte fungerar på grund av regnigt väder. Inte över 20 grader Norska försök visar att ju högre torktemperatur, desto fler lökar gror i lagret. Efter långtidslagring, och därefter fyra veckor i rumstemperatur (20 grader), grodde 10 procent av lökarna som torkats vid 14 grader, men hela 40 procent av dem som torkats vid 30 grader. Foto: Ingrid Björklund Förutom den ökade groningstendensen kan höga temperaturer vid torkningen ge glasiga skal under lagringen. Ju längre torkperiod desto större andel glasiga skal. Fördelen med torkning vid hög temperatur är att förlusterna till följd av gråmögelangrepp minskar och att löken får en mer attraktiv färg. Om det finns behov av varmluftstorkning bör temperaturen inte vara över 20 grader. Denna lägre temperatur kompenseras genom att fläktkapaciteten och därmed luftutbytet ökas. Konstant låg temperatur bäst Temperatur- och fuktvariationer under lagringsperioden leder till ökad respiration. Det beror på att sockerinnehållet i löken ökar under kalla perioder. När löken senare utsätts för varmare perioder förbränns detta socker, vilket i sin tur förkortar den tid som det är möjligt att lagra löken. Variationer i lagringsklimatet kan också leda till rottillväxt med efterföljande ökade cytokininhalter och ökade koldioxidhalter inuti löken. Norska försök visar att konstant temperatur och luftfuktighet i lagret ger betydligt bättre lagringsresultat än när dessa två faktorer varierar över tiden. Synlig grodd under lagring bildas snabbast, dvs. löken lagras sämst, inom intervallet 10–20 grader. Den absolut sämsta lagringstemperaturen är 15–20 grader. Den bästa lagringstemperaturen är 0–1 grader. Det räcker dock inte med optimal lagringstemperatur; en obruten kylkedja odlare–lager–grossist–handel kan minska groningen väsentligt. Groddtillväxten kan också förhindras vid höga temperaturer, ungefär 30 grader. Detta är en metod som ofta används söderut, men i Nordeuropa, ger det för höga uppvärmningskostnader. Skalskador orsakar groning Färg och tjocklek på de torra lökskalen, samt deras antal är till viss del genetiskt betingade egenskaper, men de kan variera beroende på odlingsteknik. En sen skörd gav i ungerska försök både färre och tunnare, torra ytterskal efter torkning i alla provade sorter. Effekten blev att ytterskalen lättare trasades sönder och lökens inre exponerades för den yttre miljön. En god skalkvalitet förlänger lökens vila. Skal som skadas under hanteringen är en primär orsak till att grodd- och rotutvecklingen sätter igång tidigare än annars. Mekaniska skador syns sällan direkt utanpå löken, men de kan mätas som en ökad respiration. Respirationsökningen leder till viktförlust och efter några månader blir skadorna synliga. Stötar och fall bör undvikas Förruttnelseprocessen påskyndas både av enstaka höga fall och av ett ökande antal småstötar vid hanteringen. Detta innebär att färre stötar, oavsett höjd, ger mindre rötproblem. Problemet med groning accentueras också av enstaka höga fall, men påverkas inte av antalet småstötar. Alla höga fallhöjder bör alltså undvikas och antalet småstötar under sortering och paketering bör minimeras för att risken för groning och rötor ska minska. Förbjuden bestrålning För närvarande är det helt förbjudet att bestråla lök i Sverige, det är endast tillåtet att bestråla kryddor och torkade örter. Livsmedelsverket tillåter inte ens import av bestrålad lök. Bestrålning anses vara ofarlig från hälsosynpunkt, eftersom endast gamma- Risken för groning och rötskador under lagringen ökar om löken utsätts för höga fall och småstötar under hanteringen. Foto: Ingrid Björklund
Page 1: FAKTA Trädgård Lars Mogren Samman

Behandla matlöken väl - SLU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?