Behandla matlöken väl - SLU

FAKTARUTA 2
Vägen till lyckad
lagring av lök
• Odla bara lagringsdugliga sorter.
• Var restriktiv med kvävegödsling.
• Bevattna inte mot slutet av säsongen.
• Lossa löken när hälften av blasten lagt
sig.
• Blasthuggning bör undvikas.
• Torka helst löken i strängar på fältet
men inte längre än två veckor.
• Undvik höga torkningstemperaturer
och avbryt torkningen när lökhalsarna
är torra.
• Undvik skador på löken vid skörd och
hantering.
• Med konstant lagringstemperatur
undviks kondensbildning. 0–1 grader
är bäst.
• I kontrollerad atmosfär håller sig löken
längre.
• Lagra löken i hemmet kallt (1 grad)
eller varmt (30 grader). Skafferiets 17
grader är sämst!
strålning kommer i kontakt med lökarna.
Det innebär att den bestrålade
löken i sig inte är radioaktiv. Det som
sker är att celldelningen inne i löken
störs så att grodden inte utvecklas.
För att minimera doserna och maximera
effekten måste bestrålningen
ske så snart efter skörden som möjligt.
Stråldos mäts i enheten gray
(Gy). 1 gray motsvarar energimängden
1 joule per kilogram. För att
förhindra celldelning och därmed
grodd- och rotutveckling behövs
mycket låga doser (0,1–0,2 kilogray).
Detta kan jämföras med att det krävs
minst den tiodubbla dosen för att
motverka svampangrepp på frukt eller
reducera bakteriemängden på
kött och fisk. När torkade kryddor
bestrålas används nästan hundra
gånger högre doser (upp till 10 kilogray)
för att bakterier och andra
patogener ska dödas.
Rätt utförd bestrålning av lök medför
inte att groddanlaget inuti löken
mörkfärgas, vilket ibland framförs
som en negativ effekt. Även om bestrålning
skulle vara tillåten i Sverige,
skulle metoden i nuläget inte vara
ekonomiskt försvarbar. Det krävs
stora investeringar i utrustning, och
driften skulle medföra kostnader som
knappast kan täckas av den svenska
lökproduktionen, som är förhållandevis
liten.
Jäsningsrisk i
kontrollerad atmosfär
Genom att reglera halterna av främst
syre och koldioxid i löklagret kan
såväl respiration och celldelning som
sjukdomsangrepp minimeras. Generellt
är det så att ju lägre syrehalt och
ju högre koldioxidhalt, desto långsammare
sker celldelning och groddutveckling
och desto färre ruttna och
angripna lökar återfinns i lagret.
Gasutbytet genom de intakta, torra
lökskalen är i princip obefintligt. Det
är genom lökhalsen och lökkakan
som gasutbytet sker. Om detta inte
fungerar tillfredställande är risken
för anaeroba processer uppenbar.
Det kan därför hända att lökarna
börjar jäsa om syrehalten blir för låg.
Förlängd lagringstid
Lagringstemperatur och -längd
måste anpassas till lagringsluftens
sammansättning. I normal atmosfär
är syrehalten 21 procent och koldioxidhalten
0,03 procent. Med kombinationen
1 procent syre och 1 procent
koldioxid går det att lagra lök
under ett helt år utan efterföljande
kvalitetsförsämring. Detta ska jämföras
med att ett vanligt kyllager, också
vid 1 grad, kan hålla samma lökkvalitet
under knappt åtta månader.
Effekten av kontrollerad atmosfär är
inte bara att groning i lager förhindras,
utan även att andelen grodda
Ansvarig utgivare: Britta Fagerberg, SLU, JLT-fakulteten, Box 7070, 750 07 Uppsala
Redaktör: Nora Adelsköld, SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 Uppsala
Telefon: 018-67 17 07 • Telefax: 018-67 35 20
E-post: Nora.Adelskold@info.slu.se
Internet: www.slu.se/forskning/fakta
Prenumeration och lösnummer: SLU Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 Uppsala
Telefon: 018-67 11 00 • Telefax: 018-67 35 00
E-post: Publikationstjanst@slu.se
Prenumerationspris: 152 kronor + moms
Tryck: SLU Reproenheten, Uppsala 2001
ISSN 0280-7157 © SLU
lökar under transport och exponering
i butik blir mindre. Lagring i
kontrollerad atmosfär ger ungefär
samma resultat som när maleinhydrazid
används.
För att således komma runt problemet
med groning i löklagret bör man
bland annat beakta de råd som ges i
faktaruta 2. I framtiden kan lagring i
kontrollerad atmosfär vara en framkomlig
väg. Tekniken och ekonomin
för denna metod bör dock undersökas
närmare.
Ämnesord
Matlök, kepalök, lagring, sorter, gödsling,
bevattning, skördetidpunkt, temperatur,
etylen, mekaniska skador,
bestrålning, kontrollerad atmosfär
Litteratur
Grevsen, K. & Nygaard-Sørensen, J.
1999. Spirehæmning uden kemi.
Dansk løgavl. 1. 18–28.
Solberg, S. Ø. 1999. Effects of harvesting
and drying methods on internal
atmosphere, outer scale appearance,
and storage of bulb onions. Journal of
vegetable crop production. 4 (2), 23-35.
För fullständig referenslista, kontakta
författaren.
Hortonom Lars Mogren arbetar vid
SLU, institutionen för växtvetenskap,
Box 44, 230 53 Alnarp. Telefon: 040-
41 53 63. Fax: 040-41 53 53. E-post:
Lars.Mogren@vv.slu.se