Grammatik

Grammatik
- Språket om språket -
9a Ersängsskolan vt 13

Varför grammatik?
Förstår man de olika delarna kan man
lättare förstå hur det är uppbyggt.
Förståelse leder till utveckling av ditt
språk.
Tre delar:
◦ Ordklasser – betydelse, böjning, funktion
◦ Satsdelar – ordens samarbete
◦ Språkriktighet – att undvika vanliga fel, ex talspråk
särskrivning.

Ordklasser – språkets delar
Alla ord delas in i ordklasser efter vad de
står för, hur de böjs och vilken funktion
de har.
Det finns 9 st:
Substantiv Adjektiv
Verb Pronomen
Räkneord Adverb
Prepositioner Interjektioner
Konjunktioner (Subkonjunktioner)

Substantiv
Ord som står för människor, djur, saker,
tillstånd och egenskaper.
◦ Ex: lärare, tiger, ketchup, raseri
Framför substantiv kan du sätta en, ett,
flera, den, det eller all(t).
◦ Ex: en lärare, den tigern, all ketchup, ett raseri.

Substantiv – två typer, antal
Konkreta substantiv
◦ Det du kan se och ta på, ex: stolen, bilen,
tandläkaren.
Abstrakta substantiv
◦ Det du inte kan se eller ta på, ex: glädje, tvivel,
gemenskap, sorg.
Numerus (antal)
◦ Singular – ental (cykel, apa)
◦ Plural – flertal (cyklar, apor)

Substantiv
Obestämd eller bestämd form
Singular Plural
Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Skola Skolan Skolor Skolorna
Äpple Äpplet Äpplen Äpplena
Genus
◦ Utrum (n-ord) slutar på -n bestämd form singular ex filmen,
dagen = en film, en dag
◦ Neutrum (t-ord) slutar –t bestämd form singular ex
vardagsrummet, tåget = ett vardagsrum, ett tåg
◦ Feminin (hon) – flicka ex ko, prinsessa
◦ Maskulin (han) – pojke ex tjur, prins

Substantiv
Kasus
◦ Grundkasus, ex: grannen har en ny gräsklippare
◦ Genitiv (ägande form), ex: grannens
gräsklippare är ny
Genitiv anger ägande eller samhörighet och bildas
genom att man lägger –s till substantivet.
Egennamn
◦ Namn på personer, platser, företag osv.
◦ Oböjliga.

Adjektiv
. Ord som visar egenskaper och
beskriver hur något/någon är eller ser ut
(substantiv). Adjektiv kan också beteckna
en inre egenskap.
◦ Ex: smal, tuff, fyrkantig, glad.
Adjektiv kompareras (jämförs) på tresätt:
Positiv Komparativ Superlativ
-are, -ast Smal Smalare Smalast
-re, -st Stor Större Störst
Mer, mest Energisk Mer energisk Mest energisk
oregelbundet Gammal Äldre Äldst

Adjektiv
Kongruensböjning
◦ Adjektivet rättar sig ofta efter om huvudordet
är utrum eller neutrum, singular eller plural
Ex: en grön stol, ett grönt äpple, flera gröna
handdukar.

Adverb
Beskriver ett adjektiv, verb eller annat
adverb.
Besvarar ofta frågorna När? Var? och Hur?
Ett adverb böjs inte i plural. Ex:
◦ Ett dramatiskt skådespel
Två dramatiska skådespel
◦ Hon berättade dramatiskt
De berättade dramatiskt

Övning – vad är adjektiv och vad är
adverb?
Bordet är snett
Bordet står snett
Tyget var vackert
- Adjektiv
- Adverb
- Adjektiv
Ett högt träd höggs ner
Ett ovanligt dumt svar
Trädet var mycket högt
Tåget gick långsamt
- Adjektiv
- Adverb
- Adverb
- Adjektiv
Programmet verkade tråkigt
- Adjektiv

Adverb
Tidsadverb (När?)
◦ I morgon blir det vackert väder
Rumsadverb (Var? Vart? Varifrån?)
◦ De stod utanför
◦ Vi måste skynda oss ut
◦ Alla gick hemifrån utan regnkläder
Se upp med var och vart!
•Var signalerar befintlighet, exempel: Var bor du?
•Vart signalerar riktning/rörelse, exempel: Vart ska du åka?
Sättsadverb (Hur?)
◦ Jenny spelade hockey på ett annorlunda sätt

Verb
Ord som talar om vad någon/något gör
eller vad som sker
◦ Ex: tränar, trycker, läser, skrattar, är.

Verb
Man tar Tema på verb
Infinitiv Preteritum Supinum
(att) bo (i går) bodde (har) bott
Verben kan ha olika Tempus (tidsformer)
Presens
(nutid)
Preteritum
(dåtid)
Perfekt
(har +
supinum)
Pluskvamperfekt
(hade + supinum)
Futurum
(ska +
infinitiv)
pluggar
.
Pluggade Har pluggat Hade pluggat Ska plugga,
kommer att
plugga

Verb
Övriga verbformer
Form Exempel
Infinitiv: grundform (att) stänga
Imperativ: uppmaning Stäng!
Perfekt particip: böjs som
adjektiv, efter verben vara/bli
Presens particip: oböjlig,
används som adjektiv.
Var stängd. Blev stängd.
Springande, skrattande.
Passiv och aktiv form
◦ Aktiv form – subjektet utför handlingen
En expert lagade datorn
◦ Passiv form – den sk agenten utför handlingen
Datorn lagades av en expert

Pronomen
Används istället för substantiv
◦ Ex hon matade honom, istället för: Lina matade Gustav.
Pronomen delas in i flera grupper med
undergrupper.
◦ De stora grupperna är: bestämda pronomen, possessiva
pronomen, interrogativa pronomen (kvantitativa pronomen
och relationella pronomen).

Pronomen
Bestämda pronomen
Personliga pronomen
Singular Plural
Subjektsform Objektsform Subjektsform objektsform
1a person Jag Mig 1a person Vi oss
2a person Du Dig 2a person Ni Er
3e person Han, hon,
den, det
Honom,
henne, den,
det
3e person de dem

Pronomen
Possessiva pronomen
Talar om när någon äger något
Singular Plural Singular plural
Utrum Neutrum Utrum Neutrum
Min Mitt Mina Vår Vårt Våra
Din Ditt Dina Er Ert Era
Observera skillnaden mellan sin och hans/hennes. Sin syftar på subjektet
i satsen, det gör inte hans/hennes.
Exempel:
Jens tog sin bok
Jens tog hans bok

Pronomen
Reflexiva pronomen
De används i tredje person och syftar på subjektet i samma mening. Sig, sin,
sitt, sina.
Ex: Ellen kammade sig.
Joseph sålde sin motorcykel.
Demonstrativa (utpekande) pronomen
Pekar ut, bl.a den, det, den där, det här, den där, detta, dessa
Ex: Det där tangentbordet följer med datorn.
Relativa pronomen
Syftar tillbaka på substantivet (korrelatet), exempel: som, vilken, vilka, vad.
Ex: Hon sjöng en sång, en som alla kände igen.

Pronomen
Interrogativa (frågande) pronomen
◦ Bl.a vem, vad, vilken, vilket, vilka. De används i
direkt eller indirekta frågor.
Exempel: vilken frukt vill du ha? Hon undrade vilken
frukt du ville ha.

Räkneord
Ord som anger antal eller plats i
ordningen.
◦ Grundtal– anger ett bestämt antal
Exempel: sju, tio, hundranittio
◦ Ordningstal - anger ordningsföljd
Exempel: (den) tionde, (den) åttiofjärde

Räkneord
Romerska siffror är
ett talsystem bestående av vanligtvis
sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50),
C (100), D (500) och M (1000)

Prepositioner
Oböjliga ord som ofta står tillsammans
med ett substantiv eller pronomen.
Signalerar ofta läge.
De kan vara:
◦ Enkla: Damen letade i sin väska
◦ Sammansatta: Skulpturen placerades utanför
stationshuset
◦ En ordgrupp: Hon gör det för din skull
Skillnaden på rumsadverb och preposition!
Prepositionen syftar på substantivet: Vagnen står innanför dörren
Rumsadverbet syftar på verbet: Vagnen står innanför

Interjektioner
Oböjliga ord, ofta korta som bildar egna
satser.
Dessa används vid känslomässiga
reaktioner. Även hälsningsord och vissa
ljudhärmningar.
◦ Exempelvis:
Marsch! Schas! Nej. Aj! Fy! Såja. Hej! Hallå! Usch!

Konjunktioner
Ord som binder ihop satser och satsdelar
med varandra, ex och, eller, men, utan
◦ Samordnande konjunktioner
Binder samman ord och satser av samma slag, ex Jag
dansar och Lisa sjunger
Samt, eller men
◦ Underordnade konjunktioner
Inleder bisatser, ex Pelle gick på bio, medan Lisa
träffade Sofie
För att, då, när, medan, sedan därför att, eftersom, om
ifall, huruvida