Värdefulla kulturmiljöerunder havsytan i svensk kust och skärgård ...

NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5566 • Värdefulla kulturmiljöer under havsytan i svensk kust och skärgård
politiker som myndigheter och intresseorganisationer. Natura 2000 har
föreslagits som en fruktbar väg att realisera detta.
Möjligheten att inrätta kulturreservat infördes med Miljöbalken 1999.
Sedan dess har omkring 25 kulturreservat bildats eller beslutats. Inget har
undervattensmiljöer som bärande motiv. Några få ligger dock i kust- eller
skärgårdsmiljöer, till exempel Brottö skärgårdsjordbruk i Stockholms län
eller Sandvikens fiskeläge i Västernorrlands län (RAÄ 2005). Opinionen har
hittills inte heller varit lika kraftig som kring värnandet av naturvärden i
havsmiljö, vilket bland annat kan förklaras av allmänt bristande kännedom
om att det finns kulturpräglade landskap under vatten. Bildande av kulturreservat
under vatten skulle kunna vara ett sätt att öka uppmärksamheten
kring det marina kulturarvet, men utgör samtidigt endast punktinsatser i förhållande
till det stora antalet kulturlämningar som finns i våra vatten. För att
göra en långsiktig hållbar utveckling möjlig krävs bredare ansatser som bland
annat inbegriper utökad kunskap och informationsinsatser för att kunna
åstadkomma ett mer generellt hänsynstagande.
Höga naturvärden och värdefulla kulturvärden inom ett och samma
område står oftast inte i konflikt med varandra vid inrättandet av ett reservat.
I förarbetena till miljöbalken framhålls det att en viktig del av kulturlandskapets
värde utgörs av dess samspel med naturmiljön. Det finns inget hinder
mot att skydda ett kulturpräglat landskap som naturreservat. Det är det
huvudsakliga skyddsmotivet som avgör vilken beteckning ett reservat får.
Naturreservat används dock normalt inte för att bevara objekt som huvudsakligen
utgör bebyggelsemiljöer eller koncentrationer av kulturlämningar.
Förekomst av fasta fornlämningar, byggnadsminnen, riksintressen eller
andra skyddade objekt eller miljöer inom ett område, hindrar inte att området
kan utgöra reservat. Inom ett reservat är det helheten i landskapet som
utgör dess värde. Reservatsmöjligheterna bör således inte användas för att
skapa en skyddszon runt enskilda objekt, som kan skyddas med stöd av
andra lagar och medel (Riksantikvarieämbetet 2002, Naturvårdsverket
2003). Enligt internationell rätt har kuststater möjlighet att inrätta reservat
inom sitt territorialhav och i viss mån även inom den ekonomiska zonen
(Bergquist 2003).
Problem och möjligheter
Miljömålsarbetet syftar bland annat till att undervattensmiljöer i högre
utsträckning ska komma att åtnjuta ett utökat skydd. Inrättande av områdesskydd
enligt miljöbalken innebär dock att flera praktiska, teoretiska och
pedagogiska problem måste lösas. En vägledning för skydd av marina miljöer
med höga naturvärden utkommer under 2007. I rapporten sammanfattas kriterier
för urval och prioriteringar av marina skyddsvärda områden.
Begreppet värdefull
Först och främst är det angeläget att precisera kriterierna för vad som är att
anse som en värdefull miljö. Värderingen kan utgå från vetenskapligt värde,
representativitet/unicitet, friluftsintresse eller upplevelsevärde samt samhälls-
20