Ladda ner Swereas årsberättelse 2012 (svenska)
Ladda ner Swereas årsberättelse 2012 (svenska)
Ladda ner Swereas årsberättelse 2012 (svenska)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Årsberättelse <strong>2012</strong><br />
1
Ord från VD 4<br />
<strong>2012</strong> i korthet 7<br />
Swerea-koncernen 8<br />
Swerea växer 10<br />
TEMA – InDuSTrIEll prODukTIOn Och åTErVInnIng<br />
Industriell produktion 13<br />
Industriell återvinning 16<br />
notiser 19<br />
SWErEAS DOTTErbOlAg<br />
Swerea IVF 20<br />
Swerea MEFOS 21<br />
Swerea SIcOMp 22<br />
Swerea SwEcaSt 23<br />
Swerea kIMab 24<br />
Institut de la corrosion 25<br />
notiser 27<br />
Medarbetare och kompetens 28<br />
Swerea som kunskapsförmedlare 30<br />
Styrelse och ledningsgrupp 32<br />
resultat- och balansräkning 34<br />
hållbart företagande (cSr) 35<br />
Medlemsprogram och -företag 36<br />
innehåll<br />
3
4<br />
ord från vd<br />
Swerea-koncernen fortsätter att växa lönsamt.<br />
Det är med stor tillfredsställelse jag kan konstatera<br />
att sedan koncernens bildande 2005 har vi<br />
vuxit lönsamt varje år. För <strong>2012</strong> uppgick omsättningen<br />
till 650 miljo<strong>ner</strong> kronor, en ökning med<br />
7,4 procent jämfört med föregående år. Samtliga<br />
bolag i koncernen ökade sin omsättning. Rörelseresultatet<br />
blev 2,9 miljo<strong>ner</strong> kronor och resultat<br />
före skatt 13,7 miljo<strong>ner</strong> kronor. Antalet anställda<br />
har ökat till 527 (+5 procent). Dessa goda resultat<br />
ger en stabi litet i verksamheten och en anda<br />
av entusiasm och företagsamhet för samarbetspart<strong>ner</strong>s<br />
och egna medarbet are i god samklang.<br />
Innovation och kreativitet är ledord!
» Vi har medarbetare med stor kompetens, kontaktnätet<br />
är stort och vi levererar det vi lovar. «<br />
Swerea gör skillnad<br />
båDE närIngSlIVSInTäkTEr Och offentliga<br />
intäkter har ökat och vi är i denna kärva<br />
konjunktur särskilt stolta över ökningen av<br />
näringslivsintäkt erna till 380 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
(+12 procent). Det visar att vi har forskningstjänster<br />
som är attraktiva för industrin och att<br />
vi är en viktig samarbetspart<strong>ner</strong> i tuffa tider för<br />
både små och stora företag. Som exempel kan<br />
nämnas det flerårsprojekt vi erhållit från Airbus<br />
där Swerea SICOMPs internationella spetskompetens<br />
inom fiberkompositer kommer till sin rätt.<br />
Sverige och Europa är vår hemmamarknad, men<br />
vi har också samarbetspart<strong>ner</strong>s i Asien, Nord-<br />
och Syd amerika samt Australien.<br />
Swerea genomför forskningen i nära samarbete<br />
med såväl industrin som med den akademiska<br />
världen. Strategiska samarbetsavtal är<br />
viktiga för oss. Forskningsnätverken som våra<br />
medarbetare deltar i är både nationella och internationella<br />
och forskningsprogrammen inom det<br />
europeiska samarbetet är viktiga för kunskapsuppbyggnaden.<br />
Swerea deltar i 103 EU-projekt<br />
varav vi koordi<strong>ner</strong>ar 20. Att vi blir mer kända<br />
internationellt märks inte bara genom en ökande<br />
internationell verksamhet utan också genom att<br />
fler forskare från hela världen söker sig till oss.<br />
Av de forskare som anställts till den <strong>svenska</strong><br />
verksamheten i år är 18 procent utlandsrekryteringar.<br />
Detta ökar vår bredd och vår kompetens.<br />
unDEr årET har flera offensiva satsningar<br />
gjorts för att stärka både vårt erbjudande och vår<br />
närvaro hos viktiga kunder. Den största satsningen<br />
är Swerea KIMABs flytt till nya lokaler i Kista<br />
vilket ger bättre möjligheter att fortsätta utvecklingen<br />
av experimentella och virtuella tekniker,<br />
inte minst test- och demonstrationsanläggningar.<br />
Swerea SICOMP har öppnat en filial i Linköping<br />
för att stärka samarbetet i första hand med<br />
rymd- och flygindustrin, men också med kopplingar<br />
mot fordonsindustrin. I Oslo har Swerea<br />
IVF öppnat ett kontor med tonvikt på textil FoU<br />
och produktions- och processutveckling särskilt<br />
för lättviktskonstruktio<strong>ner</strong> i nära samarbete med<br />
norska institut.<br />
Industriell produktion och återvinning med<br />
stor hänsyn till miljö- och e<strong>ner</strong>gieffektivitet är ett<br />
kärnområde där vi samar betar med en mängd<br />
företag. Våra satsningar på virtuella och experimentella<br />
tekniker är viktiga i byggandet av<br />
koncern ens styrkeområden. Intresset för test-<br />
och demonstrationsanläggningarna är stort.<br />
SMå Och MEDElSTOrA företag (SME) är<br />
viktiga kunder för Swerea. Eftersom SME är en<br />
inhomogen grupp spän<strong>ner</strong> verksamheten över<br />
ett vitt fält; från rådgivning, utbildning och utveckling<br />
till forskning. Särskilt kan nämnas Swerea<br />
IVFs företagsutveckling inom Produktionslyftet,<br />
som fortsätt er ytterligare en tvåårsperiod med<br />
stöd från Vinnova, och Swerea SWECAST och<br />
Swerea IVFs företagshjälp med e<strong>ner</strong>gieffektivitet,<br />
ENIG (E<strong>ner</strong>gieffektivitet i grupp), med stöd från<br />
E<strong>ner</strong>gi myndigheten. Swerea SWECAST har också<br />
fått förtroendet att starta ett regionalt E<strong>ner</strong>gikontor<br />
på uppdrag från E<strong>ner</strong>gimyndigheten,<br />
Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen<br />
i Jön köp ing. Kontoret arbetar med miljödriven affärsutveckling<br />
i företag och för e<strong>ner</strong>gieffektiv drift<br />
av lokaler och fastigheter.<br />
Den internationella verksamheten ökar med<br />
både större närvaro hos samarbetspart<strong>ner</strong>s och<br />
med våra egna kontor. I Frankrike växer verksamheten<br />
inom kärnområdena tillämpad korrosion<br />
inom fordon, olja & gas och infrastruktur. Swerea<br />
KIMAB är världsledande inom dessa områden.<br />
Inom stålområdet har Swerea MEFOS stora<br />
unika demonstrationsanläggningar använts i<br />
flera internationella projekt, både inom och utom<br />
Europa, för att minimera e<strong>ner</strong>gianvändning och<br />
miljöbelastning vid metallurgiska processer.<br />
För 2013 pla<strong>ner</strong>ar vi för en fortsatt expansion.<br />
Trots lågkonjunkturen finns ett stort intresse<br />
för <strong>Swereas</strong> tjänster från både industriella och<br />
offentliga kund er. Vi är väl positio<strong>ner</strong>ade; vi har<br />
medarbet are med stor kompetens, kontaktnätet<br />
är stort och vi levererar det vi lovar.<br />
Vi följer vår devis: från en vetenskaplig grund<br />
skapar vi industrinytta!<br />
Tomas Thorvaldsson, koncernchef<br />
ord från vd<br />
5
6<br />
Swerea IVF<br />
Produktionseffektivitet, industriell<br />
produktframtagning<br />
och ekodesign. Process-<br />
och materialutveckling inom<br />
områdena textil, polymerer,<br />
metaller och keramer.<br />
Swerea SIcOMp<br />
Kompositmaterial – materialteknik,<br />
process- och tillverkningsteknik,dimensio<strong>ner</strong>ingsteknik.<br />
Swerea SWEcAST<br />
Gjutna material – processer,<br />
produkter och miljö- och<br />
e<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />
Swerea kIMAb<br />
Process- och legeringsutveckling,<br />
materialens egenskaper<br />
vid tillverkning och användning<br />
samt korrosion och korrosionsskydd<br />
med metaller, polymerer<br />
och ytbeläggningar.<br />
Swerea MEFOS<br />
Processmetallurgi, värmning,<br />
bearbetning, återvinning, miljöteknik<br />
och e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />
för järn- och basmetallindustrin.
<strong>2012</strong> i korthet<br />
Föregående år presenteras inom parentes<br />
Swerea-koncernens omsättning inklusive intressebolag uppgick till<br />
650 miljo<strong>ner</strong> kronor, en ökning med 7,4 procent.<br />
▪ Näringslivsintäkterna svarade för 58 (56) procent.<br />
▪ Den Europagemensamma forskningen stod för 12 (12) procent.<br />
▪ Nationella program från offentliga finansiärer svarade för 30 (32) procent.<br />
Totalt antal anställda i koncernen är 527 (504) perso<strong>ner</strong>. Swerea-koncernens<br />
rörelseresultat uppgick till 2,9 (29,4) miljo<strong>ner</strong> kronor och resultatet efter<br />
finans blev 13,7 (37,9) miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />
Omsättning per dotterbolag Mkr:<br />
Swerea IVF 197,7<br />
Swerea KIMAB 209,7<br />
Swerea MEFOS 158,8<br />
Swerea SICOMP 40,8<br />
Swerea SWECAST 55,7<br />
Omsättning 2008–<strong>2012</strong><br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
2008 2009 2010 2011 <strong>2012</strong><br />
Swerea SWECAST<br />
Swerea SICOMP<br />
Swerea MEFOS<br />
Swerea KIMAB<br />
Swerea IVF<br />
<strong>2012</strong> i korthet<br />
7
8<br />
swerea-koncernen<br />
Swerea<br />
Swerea är en forskningskoncern som utifrån en vetenskaplig grund skapar<br />
konkret affärsnytta för industrin. Vår samlade kompetens och förmåga att<br />
lyssna på kunden är våra största tillgångar. Genom att förstå uppdragsgiv<br />
arens behov och sedan kombi<strong>ner</strong>a kompetenser på rätt sätt är Swerea<br />
en viktig resurs för svensk industri. <strong>Swereas</strong> virtuella och experimentella<br />
laboratorier och pilotanläggningar är unika. Här är medarbetarnas spets-<br />
och projektledningskompetens av avgörande betydelse.<br />
Swerea-koncernen består av moderbolaget<br />
Swerea och fem dotterbolag: Swerea IVF,<br />
Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea<br />
SICOMP och Swerea SWECAST. Swerea ägs<br />
av fem ägarföreningar (57 procent) med bas i<br />
indus trin och RISE Research Institutes of Sweden<br />
Holding AB (43 procent), statens holdingbolag<br />
för delägande i <strong>svenska</strong> forskningsinstitut.<br />
Affärsidé<br />
Swerea-koncernen ska skapa, förädla och<br />
förmedla forskningsresultat inom områdena<br />
material-, process- och produktionsteknik<br />
samt produktframtagning.<br />
Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar<br />
och andra kunder. Bolaget ska också<br />
arbeta för att stärka konkurrens- och innovationsförmågan<br />
hos näringslivet i Sverige.<br />
Vision<br />
Swerea ska vara en svensk forskningskoncern<br />
som uppfattas som världsledande inom<br />
valda områden.<br />
Verksamheten per<br />
programblock, <strong>2012</strong><br />
Medlemsprogram (16 %)<br />
Nationella program (30 %)<br />
EU-program (12 %)<br />
Industriprogram m.m. (42 %)<br />
100 %<br />
Swerea<br />
IVF<br />
programråd<br />
Det innebär att koncernen ska vara en central<br />
del i det <strong>svenska</strong> innovationssystemet. Swerea<br />
ska ha regional, nationell och internationell närvaro.<br />
En bärande del är samverkan med akademi,<br />
näringsliv och samhälle.<br />
Swerea ingår i rISE<br />
RISE Research Institutes of Sweden Holding AB<br />
är ett nätverk av forskningsinstitut som i global<br />
samverkan med akademi, näringsliv och samhälle,<br />
genom forskningsexcellens och innovation,<br />
skapar nytta, tillväxt och konkurrenskraft.<br />
RISE är statens ägarbolag för fyra forskningskoncer<strong>ner</strong><br />
som alla samlar flera forskningsinstitut<br />
under sig. RISE Research Institutes of<br />
Sweden är det gemensamma varumärket för<br />
dessa institutsgrupper. Swerea och Innventia<br />
är intressebolag medan SP Sveriges Tekniska<br />
Forskningsinstitut och Swedish ICT Research är<br />
dotterbolag till RISE. Omsättningen i hela RISEgruppen<br />
uppgår totalt till 2,5 miljarder kr och<br />
antal anställda till drygt 2100 perso<strong>ner</strong>.<br />
Finansdepartementet cirka 450 företag*<br />
100 %<br />
Swerea<br />
KIMAB<br />
programråd<br />
100 %<br />
RISE<br />
Holding<br />
Fem ägar-<br />
föreningar*<br />
43 % 57 %<br />
100 %<br />
Swerea<br />
Swerea<br />
MEFOS<br />
programråd<br />
100 %<br />
Swerea<br />
SICOMP<br />
programråd<br />
100 %<br />
Swerea<br />
SWECAST<br />
programråd<br />
* Intressentföreningen för korrosionsforskning, Metallurgiska Forskningsbolaget i Luleå,<br />
Stiftelsen Svensk Järn- och Metallforskning, Swerea IVFs Intressentförening och<br />
Svenska Gjuteriföreningen
Institut de la corrosion<br />
Dotterbolag Swerea KIMAB<br />
Brest<br />
Swerea-koncernen<br />
Institut de la corrosion<br />
Dotterbolag Swerea KIMAB<br />
St Etienne<br />
utbildningsnivå<br />
Forskande personal<br />
Högskoleingenjör<br />
eller motsvarande (20 %)<br />
Civilingenjör (44 %)*<br />
Licentiat (8 %)<br />
Doktor (25 %)<br />
Docent (3 %)<br />
Av ovanstående är 11 perso<strong>ner</strong><br />
utnämnda till professor.<br />
*Varav 23 är forskarstuderande.<br />
Swerea IVF<br />
Oslo<br />
Swerea IVF<br />
Swerea SIcOMp<br />
Göteborg<br />
Swerea SIcOMp<br />
Linköping<br />
åldersfördelning<br />
Procent av totalt 527 st<br />
< 29 år (9 %)<br />
30–39 år (25 %)<br />
40–49 år (27 %)<br />
50–59 år (26 %)<br />
> 60 år (10 %)<br />
Swerea SIcOMp<br />
Piteå<br />
Swerea SWEcAST<br />
Jönköping<br />
Swerea Ab<br />
Swerea IVF<br />
Swerea kIMAb<br />
Stockholm<br />
Swerea MEFOS<br />
Luleå<br />
Antal anställda<br />
<strong>2012</strong> 2011<br />
527 st 504 st<br />
kvinnor/män <strong>2012</strong><br />
168 359<br />
swerea-koncernen<br />
Pågående EU-/RFCS-projekt<br />
103(86)<br />
Därav koordinator i<br />
20(17)<br />
Föredrag presenterade<br />
vid konferenser<br />
165(143)<br />
Publiceringar i vetenskapliga<br />
tidskrifter<br />
73(81)<br />
Omnämningar i media, inklusive<br />
elektroniska kanaler<br />
380(628)<br />
Omnämningar i radio/tv<br />
7(3)<br />
9
10<br />
swerea växer<br />
Swerea fortsätter växa<br />
De snabba omvärldsförändringarna inom klimat- och e<strong>ner</strong>giområdet<br />
sammanfaller till stor del med kärnområdena i <strong>Swereas</strong><br />
institut. Det leder till ökad efterfrågan och ökad tillväxt för oss.<br />
Utvecklingen av lättare fordon är ett exempel på ett sådant område.<br />
Där behövs <strong>Swereas</strong> kunskap för att utveckla starkare och<br />
lättare stål, nya och utvecklade kompositmaterial och kombinatio<strong>ner</strong><br />
av olika material i samma konstruktion.<br />
AnDrA OMråDEn där Swerea<br />
bidrar i olika bransch ers omställning<br />
och utveckling är i den<br />
ökande prospekt eringen i gruv-<br />
och mi<strong>ner</strong>alindustrin, skogsindustrins<br />
utveckling av mer komplexa<br />
produkter samt utveckling av nya<br />
material med fibrer som grund.<br />
Förändringar och utveckling<br />
inom <strong>Swereas</strong> kärnområden<br />
innebär en tillväxt där instituten får<br />
nya utmaningar tillsammans med<br />
våra kunder och part<strong>ner</strong>s. Vi har en<br />
bra utgångspunkt i den utvecklingen.<br />
Swerea har stark förankring<br />
i industrin. Vi kan de industriella<br />
processerna, och vi kan produktion<br />
och produktutveckling. Vi är<br />
dessutom en kompetent part<strong>ner</strong> i<br />
frågor om resurs användning och<br />
design processer.<br />
DET FInnS En STArk drivkraft<br />
för tillväxt både inom varje institut<br />
för sig och inom koncernen som<br />
helhet, och internationaliseringen<br />
i industrin är en del av vår vardag.<br />
<strong>Swereas</strong> nära 600 medlems-<br />
företag är en stor tillgång sam-<br />
tidigt som EU är vår hemmamarknad<br />
och vi har starka internatio-<br />
nella relatio<strong>ner</strong> med industri,<br />
akademi och andra forskningsinstitut.<br />
Växtkraften i Swerea finns i<br />
grundaffärerna men också i samarbeten<br />
mellan instituten med nya,<br />
bredare erbjudanden.<br />
Näringsminister Annie Lööf besöker Swerea SWECASTs demonstratoranläggning.<br />
Swerea IVF i Oslo<br />
Swerea IVF har öppnat en filial i Oslo för<br />
tjänster inom textil och lättvikt. Swerea<br />
IVF Norge ska erbjuda kemiska analyser,<br />
Oeko-Tex®-certifiering samt forskning och<br />
utveckling inom design, konstruktion och<br />
produktion av lättviktsprodukter. Samarbeten<br />
har etablerats med forskningsinstitutet<br />
Sifo, Statens institutt for forbruksforskning,<br />
och NSK, Nasjonalt Senter for Komposittkompetanse.<br />
Behoven av kunskap om kemikalier i<br />
importerade textilier ökar i takt med att<br />
textilproduktion flyttar till Asien. I samband<br />
med etableringen blir Swerea IVF officiellt<br />
certifierande organ i Norge.<br />
Swerea MEFOS utökar<br />
Ombyggnad av Swerea MEFOS kontor<br />
genomförs <strong>2012</strong>–2013 för att skapa<br />
bättre arbetsmiljö och ge möjlighet för<br />
dem som arbetar ihop att också sitta<br />
tillsammans. Totalt skapas omkring 25<br />
nya arbetsplatser.<br />
E<strong>ner</strong>gikontor i Jönköpings län<br />
Swerea SWECAST har startat ett<br />
regionalt e<strong>ner</strong>gikontor på uppdrag av<br />
E<strong>ner</strong>gimyndigheten, Regionförbundet,<br />
Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköping.<br />
E<strong>ner</strong>giKontor Norra Småland, EKNS,<br />
kommer att samarbeta med kommu<strong>ner</strong>nas<br />
experter och verka för miljödriven affärsutveckling<br />
i företag och för e<strong>ner</strong>gieffektiv<br />
drift av lokaler och fastigheter. EKNS<br />
styrs av en brett sammansatt styrgrupp<br />
med representanter från länets kommu<strong>ner</strong>,<br />
Region förbundet, Länsstyrelsen,<br />
Landstinget, e<strong>ner</strong>gibolag samt näringslivet.<br />
Samverkan kommer också att ske med<br />
Tekniska högskolan i Jönköping.
nya lokaler och laboratorier<br />
Swerea KIMAB invigde nya lokaler och<br />
arrangerade en heldag för över 350<br />
besökare från kunder, samarbetspart<strong>ner</strong><br />
och andra intressenter. Under en<br />
projektparad presenterade 31 fors -<br />
k are sina projekt på en minut vardera,<br />
och i en paneldiskussion belystes den<br />
<strong>svenska</strong> industriforskningens framtid.<br />
– Visningen av lokalerna var det<br />
bästa under hela dagen, säger Gullvi<br />
Borgström, vd Värmeforsk. Vi anlitar ju<br />
Swerea KIMAB, men jag hade ingen<br />
aning om att de har så många strängar<br />
på sin lyra.<br />
Swerea KIMAB har investerat över<br />
40 miljo<strong>ner</strong> kronor. Hyresvärden<br />
fastighetsbolaget Akademiska Hus har<br />
skjutit till ytterligare 100 miljo<strong>ner</strong> för<br />
att göra de 10 000 kvadratmetrarna<br />
ändamålsenliga.<br />
Etablering i linköping invigd<br />
Swerea SICOMP har öppnat ett nytt<br />
kontor i Linköping för att möta flyg- och<br />
rymdindustrins ökade behov av nya<br />
lättviktsmaterial. Exempel på tillämpningar<br />
av kolfiberkompositer är roderytor och<br />
lastrumsdörrar som tillverkas av Saab<br />
Aerostructures för Airbus och Boeing.<br />
Andra företag är RUAG Space och GKN<br />
Aerospace Applied Composites, som utvecklar<br />
och tillverkar avancerade produkter<br />
inom kompositområdet.<br />
ENIG fortsätter hjälpa verkstadsindustrin minska<br />
sin e<strong>ner</strong>gianvändning<br />
swerea växer<br />
Swerea SWECAST och Swerea IVF fortsätter utveckla nätverket ENIG. ENIGs<br />
främsta syfte är att hjälpa mindre och medelstora företag i olika branscher inom<br />
verkstadsindustrin att minska sin e<strong>ner</strong>gianvändning och därmed uthålligt minska<br />
verksamhetens klimatpåverkan. Projektet ENIG stöds av E<strong>ner</strong>gimyndigheten.<br />
ENIG kommer att tillhandahålla både kunskap och verktyg som minskar<br />
tidsåtgången för e<strong>ner</strong>giarbetet i företagen.<br />
En viktig bit i e<strong>ner</strong>giarbetet är att skapa långsiktiga beteendeförändringar och<br />
ökat engagemang hos företagen. För att uppnå detta kommer verktyg, ruti<strong>ner</strong><br />
och stödfunktio<strong>ner</strong> tas fram för företagen.<br />
Större intresse och möjligheter med Oeko-Tex®-certifiering<br />
Intresset växer kring Oeko-Tex® Standard 1000 efter att Textilintrycket i Borås<br />
som första <strong>svenska</strong> företag erhållit sin certifiering.<br />
Det har blivit allt viktigare vid framförallt större upphandlingar att inköpare<br />
och beställare ställer formella krav kring miljöarbete och kvalitet. Att kunna visa<br />
upp en certifiering enligt Oeko-Tex® Standard 1000 ger den kvalitetsstämpel<br />
och trygghet som alltmer efterfrågas. Etikettgruppen Svenska AB i Borås är både<br />
kund, leverantör och samarbetspart<strong>ner</strong> till Textilintrycket.<br />
– Den kvalitets- och miljöstämpel en certifiering som Oeko-Tex® Standard<br />
1000 innebär blir allt vikt igare inom branschen, säger Daniel Merking, vd för<br />
Etikettgruppen. I kontakten med större aktörer är det allt oftare ett krav och<br />
erbjuder den extra trygghet vid exempelvis offentliga upphandlingar som kan<br />
vara avgörande.<br />
Swerea MEFOS representerar europeisk stålindustri<br />
Swerea MEFOS har på initiativ av Eurofer utsetts som representant i nätverket<br />
”Critical Raw Materials Innovation Network” (CRM_InnoNet) som är ett nytt<br />
projekt inom EU:s sjunde ramprogram. Swerea MEFOS uppdrag är att bevaka<br />
den europeiska stålindustrins intressen.<br />
– Vi är mycket stolta över förtroendet att representera europeisk stålindustri i<br />
detta sammanhang, vilket får antas bero på en kombination av vår metallurgiska<br />
kompetens och vår starka ställning inom processintegration, säger Jan-Olov<br />
Wikström, forskningschef på Swerea MEFOS.<br />
Målet med CRM_InnoNet är att skapa nätverk som ska främja innovatio<strong>ner</strong><br />
inom området ersättning av kritiska råmaterial till förmån för EU:s industri.<br />
Bristen på kritiska råmaterial, tillsammans med den ekonomiska betydelse<br />
dessa har, gör det nödvändigt att finna nya vägar för att om möjligt kunna<br />
ersätta dem, och därigenom reducera EU:s användning och minska det relativa<br />
beroendet av import.<br />
Industrin satsar 8 miljo<strong>ner</strong> på PRISMAs forskning<br />
Forskningscentret PRISMA (Centre for Process Integration in Steelmaking)<br />
vid Swerea MEFOS har tecknat ett nytt treårigt avtal med industriparterna för<br />
fortsatt forskning om processintegration och systemoptimering inom metallurgisk<br />
industri. Det är SSAB EMEA, SSAB Merox, Ruukki Metals, LKAB, Höganäs,<br />
AGA Linde och Lulekraft som tillsammans satsar 8 miljo<strong>ner</strong> kronor över tre år.<br />
PRISMA erbjuder idag världsledande kompetens för en heltäckande kartläggning<br />
av förbättringspotentialen i de industriella metallurgiska produktionssystemen.<br />
‐ – PRISMA har varit pionjär inom forskningsområdet. Frågeställningar som<br />
resurs, miljö och e<strong>ner</strong>gieffektivitet är högaktuella i industrin och behöver ett<br />
samlat helhetsgrepp i analysen säger Margareta Rönnkvist, FoU-chef på SSAB<br />
EMEA och ordförande i centerstyrelsen.<br />
11
12 tema – industriell produktion och återvinning<br />
årETS TEMA:<br />
Industriell produktion och<br />
återvinning<br />
Det tema vi har valt att fördjupa i <strong>årsberättelse</strong>n för <strong>2012</strong> är högaktuellt<br />
eftersom produktion och återvinning är mer sammanvävt<br />
än någonsin tidigare. Industrin har en nollvision för resursslöseri<br />
både i produktionen och i produkters hela livscykel.<br />
SWErEA SkApAr konkret affärsnytta för industrin.<br />
Vi bidrar till exempel till effektivare fordon,<br />
lättare produkter, renare stål och e<strong>ner</strong>gisnålare<br />
processer. Dessutom är vi med och tar fram<br />
ny teknik och nya arbetsmetoder som skapar<br />
resurseffektivare beteenden hos både människa<br />
och samhälle. Produktion och återvinning hänger<br />
ihop. <strong>Swereas</strong> forskare är djupt inne i dessa<br />
processer inom många områden. <strong>Swereas</strong><br />
projekt Ekodesign är ett bra exempel. Där<br />
utvecklas förmågan att redan i designstadiet ta<br />
in i beräkningen att produkten kan återanvändas<br />
eller att dess olika material ska kunna separeras<br />
och göras nyttiga igen.<br />
Strävan är ofta att sluta kretslopp, att till<br />
exempel återföra stoff och slam i metallurgiska<br />
processer, att använda gas från en process<br />
som bränsle i samma eller andra processer, att<br />
återanvända material till nya produkter osv. Men<br />
alla kretslopp kan inte slutas på samma ställe.<br />
Livscykelanalyser hjälper oss att säkerställa<br />
vägen mot optimerad resursanvändning.<br />
Swerea har en viktig roll tack vare stark förankring<br />
i både den akademiska världen och i<br />
industrin. Mellan grundforskningen på universiteten<br />
och produktionen i processindustrin finns<br />
ett brett spann av utmaningar som kräver tilllämpad<br />
forskning och här kan Swerea göra stor<br />
skillnad med sina tillämpade forskningsprojekt.<br />
Dessa projekt leder också ofta till en växelverkan,<br />
dels får industrin praktisk nytta av forskningsrön<br />
och utveckling, dels får de akademiska forskarna<br />
bättre uppfattning om vilka forskningsfrågor som<br />
är relevanta för industrin.<br />
Medvetenheten om jordens ändliga resurser<br />
och om vikten av att spara e<strong>ner</strong>gi genom<br />
effektivi seringar av industriprocesser är ge<strong>ner</strong>ellt<br />
hög. Trycket ökar från både tillverkare och<br />
konsumenter. De uppenbara åtgärderna är redan<br />
gjorda. Swerea är en viktig resurs i det nytänkande<br />
som krävs för att komma längre och längre på<br />
vägen mot nollvisionen vad gäller resursslöseri.<br />
Tomas Thorvaldsson
Industriell produktion<br />
Komplicerad produktion på ett effektivt sätt – det är Sveriges<br />
möjlighet att konkurrera globalt. <strong>Swereas</strong> kompetens och<br />
erfarenhet inom industriell produktion bidrar starkt till fortsatt<br />
utveckling av optimerade tillverkningsprocesser. Den djupa<br />
förankringen i industrin är ett signum för Swerea. Vi har ett<br />
ben i forskningen och ett ben i industrin.<br />
ATT nyTTIggörA forskningsresultat<br />
är en del i <strong>Swereas</strong> verksamhet.<br />
Tack vare institutens kompetensbredd<br />
kan Swerea skapa och stärka<br />
tvärkopplingar mellan branscher och<br />
industrier. Material- och produktionsutveckling<br />
inom en sektor kan<br />
nyttiggöras och vidareutvecklas<br />
inom en annan sektor.<br />
Nya material påverkar produktionsprocesserna<br />
och ge<strong>ner</strong>erar<br />
behov av forskning och utveckling.<br />
Lacket fäster till exempel olika på<br />
en bildörr med två eller fler material<br />
och värmebehandling ger olika<br />
resultat på olika material. Exemplen<br />
är många från processindustrin.<br />
Denna komplexitet behöver tas in<br />
redan i designen.<br />
Inom våra kärnområden sker stora<br />
omvärldsförändringar som ställer<br />
komplexa krav på industrins tillverkningsprocesser.<br />
produktionslyftet<br />
Över 140 tillverkande företag har<br />
påbörjat sin Lean-resa med 18<br />
Syrgasförsörjda återloppkokningssystem<br />
för korrosionsprovning av<br />
metaller i biodiesel<br />
månaders coachning och utbildning.<br />
Syftet är att stödja företagen så att<br />
de levererar mer kundvärde och<br />
bättre förutsättningar för de egna<br />
medarbet arna. Swerea IVF ansvarar<br />
för den nationella samordningen<br />
tillsammans med Chalmers och<br />
programmet drivs i samverkan med<br />
högskolor och universitet runt om i<br />
landet.<br />
Företag som deltagit i produktionslyftet<br />
har tilldelats flera priser;<br />
HT-Svarv vann exempelvis Nordic<br />
Manufacturing & Automation Award<br />
och Nord-Lock var finalist till<br />
Svenska Leanpriset.<br />
utmaningen att punktsvetsa<br />
lättviktsmaterial<br />
Introduktionen av nya lättviktsmaterial<br />
ställer punktsvetsningen inför<br />
Korrosion från<br />
biobränslen<br />
Utmaningen att reducera kol dioxidutsläpp<br />
har lett till nya krav inom<br />
fordonsindustrin. Två parametrar<br />
som gör att biobränslen ökar risken<br />
för korro sion är förmågan att<br />
lösa in vatten samt att bilda organiska<br />
syror. Biodiesel kan också<br />
ställa till problem med igensättning<br />
av filter i bränslesystemet.<br />
FFI-projektet Material i biobränslen<br />
genomför Swerea KIMAB och<br />
SP tillsammans med Sveriges<br />
stora fordonsföre tag samt några<br />
mate rial och bränsleleveran törer.<br />
I projektet utvecklas korrosionsprovningsmetoder<br />
för mate rial<br />
i biobränslen med provning i<br />
autoklaver och syrgasförsörjda<br />
återloppskokningssystem.<br />
tema – industriell produktion och återvinning<br />
stora utmaningar. FFI-projektet<br />
Spotlight leds av Swerea KIMAB.<br />
Där utvecklas teknik för sammanfogning<br />
av lättviktskarosser och<br />
-hytter med punktsvetsning. En<br />
viktig del är också att utveckla och<br />
verifiera simuleringsmetoder för<br />
punktsvetsning.<br />
I projektet har en punktsvetsmetod<br />
tagits fram för nya kombinatio<strong>ner</strong><br />
av ultrahöghållfasta stål.<br />
Man har även lyckats punkt svetsa<br />
aluminium vilket tidigare ansågs<br />
omöjligt.<br />
Idag sker nästan all kvalitetssäkring<br />
med förstörande metoder<br />
genom att bryta upp svetsar. I Spotlight<br />
har en ny metod utvecklats för<br />
oförstör ande provning industriellt.<br />
I projektet har man också med<br />
avancerade optimerings metoder<br />
lyckats spara in 1000 punktsvetsar<br />
per kaross.<br />
Alla <strong>svenska</strong> fordonstillverkare och<br />
deras stora materialleverantörer har<br />
deltagit i Spotlight tillsammans med<br />
Swerea, KTH och Högskolan Väst.<br />
En simulerad punktsvets i ultrahöghållfast stål<br />
som därefter utsätts för mekanisk last.<br />
13
14<br />
tema – industriell produktion och återvinning<br />
lätta rymdkomponenter<br />
För att öka andelen nyttolast som<br />
skjuts upp i rymden ställer rymdindustrin<br />
allt tuffare viktkrav på lastbärande<br />
strukturer. Hela eller delar<br />
av metallstrukturen behöver ersättas<br />
med kompositmaterial. Tillsammans<br />
med RUAG Space arbetar Swerea<br />
SICOMP inom Nationella Rymdtekniska<br />
Forskningsprogrammet<br />
med att utveckla detalj er i kolfiberkomposit.<br />
I tidigare projekt har de utvecklat<br />
ny design av de klampar som håller<br />
ihop raketdelen med satellitdelen<br />
och ingår i separationssystemet,<br />
nu fortsätter projektet för att även<br />
utveckla det yttre klampbandet i<br />
kolfibermaterial. I ett annat projekt<br />
utvecklas en kolfiberkompositlösning<br />
för den till klampen angränsande<br />
strukturen i raketdelen.<br />
hybridfogning<br />
Fogningstekniken utvecklas starkt,<br />
inte minst för att möta kraven på<br />
lätta, resurssnåla konstruktio<strong>ner</strong> för<br />
person- och godstransporter. Allt<br />
fler branscher söker möjligheter att<br />
effektivt kunna sammanfoga olika<br />
material och Swerea har en betyd<br />
ande verksamhet inom området.<br />
Ett utvecklingsområde är att skapa<br />
lösningar för kompositmetallförband,<br />
vilket kan möjliggöra revolutio<strong>ner</strong>ande<br />
konstruktio<strong>ner</strong>.<br />
Hybridfogning som begrepp kan,<br />
förutom mixade material, också<br />
innebära en kombination av flera<br />
fognings metoder. Även utveckling<br />
och optimering av dessa kombine-<br />
rade fogningsmetoder är ett styrkeområde<br />
för Swerea.<br />
hultafors miljöanpassar<br />
produkter<br />
Hultafors Group samarbetar med<br />
Swerea IVF för att införa ekodesign<br />
och miljöanpassa sina produkter.<br />
Livscykelanalys är ett bra sätt att<br />
identifiera vad som är stort och<br />
smått ur miljösynpunkt. Man får<br />
reda på vilket steg i livscykeln, och<br />
vilka material och komponenter<br />
i produkten, som har stor miljöpåverkan.<br />
Hultafors lät Swerea<br />
IVF analysera sju nyckelprodukter,<br />
som tillsammans täcker in företag<br />
ets material och processer: en<br />
stege, några arbetsplagg och några<br />
verktyg.<br />
Resultatet visade att Hulta fors<br />
produkter har en hygglig miljöprestanda<br />
men kunde förbättras.<br />
Tre branscher samverkar<br />
Projektet Triple Use leds av GKN Aeorospace<br />
Engine Systems tillsammans med Volvo Car<br />
Corporation, Saab Aeronautics. KTH och<br />
Swerea SICOMP. Drivkraften är att minska<br />
transportsektorns miljö belastning genom<br />
viktminskning. Flygindustrin har lång erfarenhet<br />
av kompositstrukturer, men med mer fokus<br />
på prestanda och kvalitet än på snabbhet<br />
och producer barhet. Inom dessa områden<br />
har bilindustrin stor erfarenhet. Lösningen<br />
ligger i automatisering av process er och<br />
i att beakta producerbarhet redan i konstruktionsskedet.<br />
Genom att kombi<strong>ner</strong>a den<br />
erfarenheten med flygindustrins kunnande om<br />
kompositer i Triple Use-projektet uppnås en<br />
branschöverskrid ande kors befruktning.<br />
Många förbättringsmöjligheter identifierades<br />
också och dessa arbetar<br />
nu Hultafors vidare med. Parallellt<br />
har de med Swerea IVF utvecklat<br />
checklistor för miljöanpassning, som<br />
infogats i Hultafors övriga ruti<strong>ner</strong> för<br />
produktframtagning. Produkterna<br />
har nu bra miljöprestanda.<br />
Strategisk satsning inom<br />
produktionsteknik – XprES<br />
Inom produktionsteknik har KTH i<br />
samverkan med Högskolan i Mälardalen<br />
och Swerea fått ett anslag<br />
på 20 miljo<strong>ner</strong> kronor om året.<br />
Satsningen har namnet XPRES –<br />
Excellence in production research<br />
och bygger på den starka produktionstekniska<br />
forskningsmiljön och<br />
koncentrationen av tung verkstadsindustri<br />
i Mälardalen.<br />
XPRES har tre fokusområden:<br />
Tillverkning med nya material och
metoder, livscykelanalys för produktrealisering,<br />
samt adaptiv och flexibel<br />
produktionsteknik.<br />
I en deltidsutvärdering av en<br />
internationell kommitté under <strong>2012</strong><br />
har XPRES rankats som ”ett av fyra<br />
kända europeiska regionala kluster<br />
inom produktionsteknik”.<br />
Swerea tar nationell ledning<br />
inom lättviktslösningar<br />
Swerea Lättvikt är en koncernövergripande<br />
satsning för att stötta<br />
svensk industris konkurrenskraft<br />
genom att industrialisera lättviktslösningar.<br />
Swerea har flera attraktiva<br />
erbjudanden, allt från forskningspart<strong>ner</strong><br />
till industriuppdrag, utbildningar<br />
och samordning av lättviktssatsningar.<br />
Swerea Lättvikt har tillsammans<br />
med industrin skapat den branschöverskridande<br />
lättvikts arenan<br />
LIGHTer. LIGHTer samordnar forskning,<br />
utveckling och utbildning, och<br />
skapar sy<strong>ner</strong>gier och uppväxlingar<br />
av resurser.<br />
Swerea är verksamhetsledare för<br />
LIGHTer och intressenter är ett 70tal<br />
organisatio<strong>ner</strong>.<br />
hållbar användning av<br />
naturresurser<br />
CAMM – Centre of advanced<br />
mining and metallurgy är ett excellenscenter<br />
inom gruvdrift och metallurgi<br />
vid Luleå tekniska universitet.<br />
CAMM finansieras av <strong>svenska</strong><br />
Nytt sätt att tillverka<br />
flygplansmotorer<br />
stat en inom det strategiska forskningsområdet<br />
”Sustainable use<br />
of natural resources: mining and<br />
mi<strong>ner</strong>als”.<br />
Swerea MEFOS och LTU bedriv er<br />
gemensam forskning i programområdet<br />
”Råmaterial för framtidens<br />
järn- och ståltillverkning”. Projekten<br />
handlar om material som är både<br />
järnbärare och kolbär are i masugn<br />
en, injektion av olika material,<br />
järnhaltigt material som ersättning<br />
för skrot samt utveckling av metoder<br />
för ståltillverkning utan depo<strong>ner</strong>ing<br />
av restprodukter.<br />
Smarta textilier<br />
Swerea IVF, Chalmers, Högskolan<br />
i Borås och Acreo utvecklar nya<br />
nanokompositer för funktionella<br />
fibrer och textilier. Swerea IVF har<br />
utvecklat en bi-komponent fiber<br />
som kan användas som sensor för<br />
dynam iska krafter och töjningar.<br />
Fibrerna har utvärderats i dragprovningsutrustning<br />
och i en verklig<br />
applikation och redan töjningar så<br />
små som 0,01 procent ger upphov<br />
till en mätbar utsignal.<br />
Sammanfogning av olika<br />
material – hybridfogning.<br />
tema – industriell produktion och återvinning 15<br />
De smältspunna fibrerna har<br />
vävts till en textil i en konventionell<br />
industriell vävstol. Från textilen<br />
har man tillverkat en sensor och efter<br />
beläggning med ledande silikon<br />
kan man registrera mycket små mekaniska<br />
töjningar. Till exempel kan<br />
hjärtslag mätas genom att spänna<br />
ett band av textilen runt bröstet.<br />
Utvecklingen öppnar nya möj -<br />
lig heter för integrering av sensoreri<br />
textila applikatio<strong>ner</strong>. En bety -<br />
dan de fördel är att man kan an vän-<br />
da de processer och utrustningar<br />
som existerar i textilindustrin<br />
idag.<br />
Samarbetsavtal med SSAb<br />
<strong>2012</strong> var andra året av ett fem årigt<br />
avtal mellan SSAB och Swerea<br />
KIMAB. Resultaten innefattar bland<br />
annat viktiga optimeringar för flera<br />
produkter. Swerea KIMAB och<br />
Swerea MEFOS har tillsammans<br />
resurser att tillverka laboratoriesmältor,<br />
vilka sedan varmvalsas,<br />
kallvalsas och glödgas eller härdas<br />
i pilot- eller laboratorieskala beroende<br />
på aktuell framställningsprocess.<br />
Baserat på dessa försök kan sedan<br />
SSAB tillverka nya produktkoncept i<br />
full skala och tiden från idé till färdig<br />
produkt förkortas. Samarbetet med<br />
Swerea ger SSAB hög kostnadseffektivitet<br />
med möjlighet att fokusera<br />
på själva produktutvecklingen<br />
och att skapa kundvärde.<br />
WiMaQ-projektets mål är att<br />
reducera vikt, spill, skärande<br />
bearbetning och kostnader<br />
vid tillverkning av flygplansmotorer.<br />
Metoder för att valsa<br />
platt mate rial med varierande<br />
tjocklek i längsriktningen,<br />
så kallade Tailored Rolled<br />
Blanks, utvecklas på Swerea<br />
MEFOS. Det blir utgångsmaterial<br />
för Gestamp HardTech<br />
som med optimerad presshärdningsteknik<br />
tillverkar<br />
färdiga motorkomponenter.<br />
Utvecklingen sker i samarbete<br />
med GKN Aero space<br />
och Gestamp HardTech. En vävd textil med piezoelekt riska textilfibrer.
16<br />
tema – industriell produktion och återvinning<br />
Industriell återvinning<br />
Trenden är stark: ökat resursutnyttjande, mindre avfallsmängder, säker -<br />
ställ ande av råmaterialflöden och kostnadsbesparingar. Alla instituten i<br />
Swerea arbetar för ökad återvinning inom sina respektive områden. Mycket<br />
är gjort. Många restprodukter går tillbaka till processen eller säljs som<br />
råvara. E<strong>ner</strong>gieffekti viseringen har hunnit långt och utsläppen har minimerats.<br />
Men många möjligheter återstår att hitta och utveckla, och här kommer<br />
mixen av kompetens i Swerea till stor nytta. Det är ofta i gränsöverskrid ande<br />
lösningar som de stora framstegen finns att göra.<br />
SWErEA hAr gJOrT en sammanställning<br />
över alla återvinningsrelaterade<br />
projekt vid instituten. Ambitionen<br />
är att tydliggöra <strong>Swereas</strong><br />
viktiga roll inom området och att<br />
växla upp nyttan av våra kompletterande<br />
kompetenser.<br />
Det krävs en kombination av flera<br />
material i allt fler komponenter och<br />
produkter för att uppfylla kraven<br />
på lätt vikt, hållbarhet och effektivitet.<br />
Det leder i sin tur till nya och<br />
annorlunda krav på återvinning.<br />
Krav som ge<strong>ner</strong>erar forsknings- och<br />
utvecklingsfrågor inom exempelvis<br />
materialframställning, fogning, hållbarhet<br />
och design.<br />
Inte minst är det inom designområdet<br />
som många möjligheter finns.<br />
Med kunskap om hela kedjan från<br />
råvaruutvinning, förädling, material,<br />
produktion och återvinning kan<br />
Swerea utveckla designprocessen<br />
så att den tydligt bidrar till resursoptimering<br />
med noll vision för slöseri.<br />
Att designa för minimerat spill i ett<br />
livscykelperspektiv kräver innovativ<br />
och specialiserad utveckling för att<br />
kvalitativt säkra konstruktion och<br />
produktion. Vi kallar det Eko design<br />
och inom det området samverkar<br />
Inblandning av gjuterisand i kompost ger ett<br />
friskare och grönare gräs, med mindre risk för<br />
angrepp av svampar och mossa, än om man<br />
bara använder jungfrulig sand.<br />
alla <strong>Swereas</strong> institut för att skapa<br />
nya och utvecklade lösningar.<br />
Swerea fortsätter att utveckla<br />
sin starka ställning inom industriell<br />
återvinning genom ett koncernövergripande<br />
samverkansprojekt.<br />
återvunna kompositer<br />
Kompositmaterial återvinns på flera<br />
sätt. För fordon gäller att återanvändning<br />
och materialåtervinning<br />
ska uppgå till 85 procent senast<br />
den 1 januari 2015.<br />
Kompositer e<strong>ner</strong>giåtervinns<br />
och materialåtervinns eller, ett nytt<br />
tankesätt; återanvänds hela i nya<br />
konstruktio<strong>ner</strong>. E<strong>ner</strong>giåtervinning<br />
sker på förbränningsanläggningar<br />
och skapar värme. Materialåtervinning<br />
sker antingen genom att<br />
mala kompositmaterialet och återanvända<br />
det i nya produkter eller<br />
att frigöra armeringsmaterialet och<br />
ta tillvara fibern. Ett annat intressant<br />
område är att återanvända<br />
stora komposit strukturer i nya<br />
konstruktio<strong>ner</strong>. I EU-projektet<br />
Through Life studerar Swerea<br />
SICOMP till exempel hur stora<br />
sandwich paneler i fartyg kan nyttjas<br />
för nya ändamål.<br />
återvinning av kabelplaster<br />
Drivkraften för kabelåtervinning har<br />
sedan länge varit metallernas höga<br />
värde. För en hållbar framtid behöver<br />
återvinningen av kablar som inte<br />
är i bruk öka kraftigt och metoder<br />
för att återvinna även kabelplasterna<br />
implementeras.<br />
Swerea IVF koordi<strong>ner</strong>ar sedan<br />
många år ett återvinningsprojekt<br />
med företag i kabelbranschen:<br />
Stena Metall, Borealis, Ineos,<br />
Nexans Sweden, ABB, Draka Kabel<br />
Sverige, Ericsson, Volvo Personvagnar<br />
och Volvo Lastvagnar.<br />
Målsättningen för projektet är att<br />
utveckla metoder för att sortera,<br />
separera och återvinna de olika<br />
plaster som ingår i kablar och<br />
hitta nya användningsområden för<br />
dessa. Vi har t.ex. utvecklat metoder<br />
för att återvinna plast (PVC och<br />
PEX) i nya kabelmantlar.<br />
Masugnsinjektion av hyttsot<br />
Förbättrat råmaterialutnyttjande<br />
genom injektion av stoft till masugnen<br />
innebär e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />
och minskade kostnader för råvaror<br />
i masugnar. Swerea MEFOS har<br />
tillsammans med SSAB och LKAB
Laserteknik för kontinuerlig<br />
materialanalys av skrotflöden<br />
I år produceras 1,5 miljard ton<br />
stål i världen, samma mängd<br />
kommer inom 30 år att vara skrot.<br />
Att noga veta innehållet i metallskrot<br />
innebär att användandet<br />
kan öka. Mängden oönskade ämnen<br />
kan övervakas och minskas<br />
medan värdefulla legeringsämnen<br />
kan återanvändas. För att hantera<br />
stora materialmängder krävs en<br />
snabb analys metod.<br />
I samarbete med Acreo, Outokumpu<br />
Stainless och Stena Recycling<br />
har Swerea KIMAB utveck-<br />
utvecklat injektion av gasreningsstoft<br />
(hyttsot och hyttslam) från<br />
masugnen.<br />
I Sverige tillverkas kallbundna briketter<br />
som chargeras till mas ugnen<br />
för att recirkulera biprodukter. Det<br />
är en fungerande metod, men när<br />
hyttsot tillförs ökar kostnaden eftersom<br />
hållfastheten försämras. Injektion<br />
av finkornigt material i masugnen<br />
är då ett intressant alternativ.<br />
Lyckade försök har genomförts i<br />
LKAB:s experimentmasugn, samt<br />
i en separat lans intill kollansen vid<br />
SSAB i Oxelösund. Resultatet visar<br />
att transport av hyttsot direkt från<br />
sotavskiljningen till injektionsanläggningen<br />
är en väl fungerande metod.<br />
Koks i hyttsot ersätter effek tivt<br />
kol och koks vars användning kan<br />
minskas. Metoden har nått industriell<br />
användning i Oxelösund, och en utvidgad<br />
användning av metoden inom<br />
SSAB kommer sanno likt att ske.<br />
gjuterisand blir jord<br />
Nordens gjuterier har i regel interna<br />
återvinningssystem där 80–95<br />
procent av sanden återvinns och<br />
återanvänds. Trots detta ge<strong>ner</strong>eras<br />
årlig en 400 000 ton överskottssand<br />
lat en kontinuerlig online-analys<br />
av metallskrot. Tekniken, LIBS, är<br />
densamma som nyligen använts<br />
av NASA för att analysera geologiska<br />
prov er på Mars. Prototypen<br />
har använts på stålverk och<br />
återvinningsanläggningar under<br />
industriella förhållanden.<br />
Fortsatta industriförsök är<br />
pla<strong>ner</strong>ade med målet att nå en<br />
permanent industriell installation.<br />
Prototypen kommer även<br />
att utvärderas för aluminiumåtervinning.<br />
vilket gör sand till den absolut största<br />
restprodukten. Samtidigt använd<br />
er jordtillverkarna stora mängder<br />
jungfrulig sand i sin verksamhet.<br />
Användning av överskottssand från<br />
gjuterier bidrar till hållbar utveckling<br />
och minskade kostnader hos både<br />
gjuterier och jordtill verk are.<br />
”Kaskadrecirkulering av restprodukter<br />
genom kompostering” var<br />
ett nordiskt samarbete mellan<br />
gjuterier, jordtillverkare och forskare.<br />
Arbet et leddes av Swerea<br />
SWECAST. Resultaten är att<br />
20–80 procent av den jungfruliga<br />
sand som idag används i<br />
jordtillverkning kan ersättas med<br />
gjuterisand.<br />
Vanadin, en värdefull<br />
restprodukt<br />
Swerea MEFOS och Swerea<br />
KIMAB har i åtta år arbetat tillsammans<br />
med SSAB, Ruukki, LKAB<br />
och SSAB Merox med projektet<br />
VILD, Vanadin i LD-slagg.<br />
Stålslagg, även kallad LD-slagg,<br />
är en biprodukt från stålframställning.<br />
Svensk och finsk stålslagg<br />
innehåller upp till 3 procent vanadin<br />
vilket för Sveriges del motsvarar<br />
tema – industriell produktion och återvinning 17<br />
5000 ton årligen. Den miljömässiga<br />
och ekonomiska potentialen<br />
upp skattas till årliga besparingar<br />
av 1 miljard kronor, 100 000 ton<br />
koldioxid och 140 GWh ele<strong>ner</strong>gi<br />
i Sverige.<br />
Försök har visat att slaggreduktion<br />
är fullt genomförbart och att<br />
det är möjligt att uppnå ett vanadinutbyte<br />
på över 90 procent samt<br />
en resthalt i slaggen på under<br />
0,1 procent vanadin, vilket har<br />
satts som gräns för användning i<br />
cement produktion.<br />
En process har utvecklats för<br />
framställning av en högvärdig<br />
vanadinslagg, LUVA-slagg, direkt<br />
i stålverket.<br />
Vanadinhaltig<br />
metall från<br />
reduktion av<br />
LD-slagg.
Premiärvisning av Swerea IVF-film<br />
Swerea IVF har tagit fram en ny film under <strong>2012</strong>. Filmen ger en övergripande<br />
introduktion till företaget och beskriver hur man arbetar. Betydande<br />
vikt har lagts på att visa den försöks- och provningsverksamhet som sker i<br />
verkstads- och textillabb.<br />
Filmen som är på tre och en halv minut kan ses via Swerea IVFs<br />
hemsida.<br />
Nya ugnar till försöksgjuteriet<br />
Tre nya smältugnar är nu installerade i Swerea SWECASTs försöks gjuteri.<br />
Under våren genomförs testkörningar och intrimning för att därefter<br />
kunna erbjuda provgjutningar och tillverkning av prototyper med höga<br />
kvalitetskrav.<br />
Swerea och KTH har ingått ett samarbetsavtal<br />
Syftet med avtalet är att KTH, Swerea och dess dotterbolag ska fördjupa<br />
sin samverkan och ytterligare stötta varandra för att skapa ett bredare<br />
och mer flexibelt innovationssystem. KTH och Swerea får ännu starkare<br />
förankring i näringsliv och samhälle inom en rad samverkansområden<br />
som t.ex. e<strong>ner</strong>gi, materialutveckling, korrosion, processutveckling,<br />
transportforsk ning och produktionsteknik.<br />
– KTH har i sitt långsiktiga strategiarbete Vision 2027 tydligt uttryckt<br />
ambitionen att stärka samverkan med forskningsinstitut. I förlängningen<br />
vore det en styrka, inte minst internationellt, att kunna uppträda som en<br />
sammanhållen part<strong>ner</strong>. Samarbetsavtalet med Swerea är ett bra steg i<br />
denna riktning, säger Peter Gudmundson, rektor vid KTH.<br />
Nästa ge<strong>ner</strong>ations kompositstrukturer för civila flygplan<br />
Swerea SICOMP deltar i det <strong>svenska</strong> demonstratorprogrammet GF Demo<br />
för att utveckla framtidens kompositstruktur för civila flygplan.<br />
Swerea SICOMPs del i projektet handlar om vidare utveckling och förfining<br />
av metoder för att förutsäga restspänningar och formförändringar.<br />
De kommer även att karaktärisera egenskaper hos nya nanokompositmaterial.<br />
Två stålverk i samma byggnad<br />
Forskningsinstitutet Swerea KIMAB slog 23 oktober upp dörrarna för sina<br />
nya laboratorier i Kista, Stockholm, som bland annat omfattar en unik<br />
anläggning för simulering av processer för ståltillverkning från gjutning av<br />
göt till färdig produkt.<br />
– Sverige är en liten nation globalt inom ståltillverkning vad gäller<br />
totala tonnage säger Staffan Söderberg, vd för forskningsinstitutet Swerea<br />
KIMAB, men inom vissa segment där högpresterande stål krävs kan vår<br />
globala marknadsandel uppgå till över 50 procent.<br />
Laboratoriet i Kista är en nationell demonstrator där industrin i samverkan<br />
med institutets forskare kan utforska nya process- och legeringskoncept<br />
i liten skala innan man går vidare med dyrbara försök i pilot- och<br />
fullskala.<br />
Färdplan 2020/2030 för svensk gjuteriindustri<br />
notiser<br />
Swerea SWECAST tillsammans med Svenska Gjuteirföreningen, Casting<br />
Innovation Centre och gjuteriindustin håller på att ta fram en långsiktig<br />
färdplan för svensk gjuteriindustri med siktet inställt på 2020<br />
och 2030. Färdplanen kommer att peka ut strategiska forsknings- och<br />
utvecklingsom råden för att svensk gjuteriindustri ska fortsätta vara<br />
konkurrenskraftig och utveckla världsledande gjutna komponenter.<br />
Swerea IVF utmanar till klimatkamp<br />
Swerea IVF har uppdaterat sin certifierade klimatdeklaration från 2009.<br />
Jämfört med den förra deklarationen har man nästan lyckats halvera<br />
utsläppen av växthusgaser. Man utmanar nu andra forskningsutförare till<br />
en klimatkamp.<br />
Swerea IVFs utsläpp har minskat från nästan 4 kg CO2-ekvivalenter<br />
per forskningstimme till drygt 2 kg. Till stor del beror minskningen på<br />
en övergång till elektricitet från enbart vattenkraft, men även på att fler<br />
tjänsteresor i dag görs med tåg istället för bil eller flyg.<br />
Deklarationen, som gjorts inom ramen för det internationella<br />
EPD®-systemet, baseras på branschgemensamma regler för hur man<br />
ska mäta och räkna fram klimatpåverkande utsläpp för forsknings tjänster<br />
– PCR 811.<br />
Klimatdeklarationen omfattar hela Swerea IVF och dess 150 anställda<br />
i Mölndal och Stockholm.<br />
Nöjda medlemmar efter studieresa<br />
För att hitta nya kunder och öka sin tillväxt arrangerar Swerea SWECAST<br />
regelbundet studie- och affärsutvecklingsresor för sina medlemmar. En<br />
studieresa till Mexiko under våren <strong>2012</strong> resulterade i ett halvt dussin nya<br />
relatio<strong>ner</strong> och affärer.<br />
På resan studerades bland annat ny teknik för hantering av miljöfarligt<br />
avfall och metoder för förbättring av befintliga gjuterier enligt beprövad<br />
Lean-filosofi, en filosofi för att hantera resurser på ett effektivt sätt.<br />
Intressanta diskussio<strong>ner</strong> fördes också med Foundry Planet, en världsomspännande<br />
webbportal där gjuterier, kunder och leverantörer från<br />
hela världen möts och skapar affärer. Mexiko attraherar multi nationella<br />
företag och deras underleverantörer från hela världen vilket är tack var<br />
anslutningen till NAFTA, det nordamerikanska frihandelsavtalet.<br />
Den efterföljande utvärderingen visade att studieresor är både uppskattat<br />
och tidseffektivt när det gäller att bidra till ökad internationalisering<br />
av svensk gjuteriindustri.<br />
Sverige återvin<strong>ner</strong> aluminium med Kina och Brasilien<br />
Swerea KIMAB har tillsammans med Acreo fått två projekt om tillsammans<br />
3 miljo<strong>ner</strong> kronor beviljade av Vinnova för att etablera och stärka<br />
samarbetet med kinesiska respektive brasilianska forsknings- och innovationsaktörer<br />
inom aluminiumåtervinning.<br />
– Om vi kan ta vara på aluminium och återvinna denna, gör vi en<br />
e<strong>ner</strong>gi besparing på ca 95 procent jämfört med nytillverkning, berättar<br />
Jonas Gurell, forskningsledare vid Swerea KIMAB.<br />
19
20<br />
swereas dotterbolag<br />
ATT kunnA uTnyTTJA och återanvända råvaror,<br />
material och e<strong>ner</strong>gi på ett hållbart sätt är allt<br />
mer centralt för svensk industri. Swerea IVF har<br />
drivit en rad forsknings- och utvecklingsprojekt<br />
under <strong>2012</strong> till exempel för framtagning av nya<br />
produkt er med slutna livscykler, där material till<br />
stor del återförs till nästa produktge<strong>ner</strong>ation.<br />
Andra projekt berör utveckling av e<strong>ner</strong>gi- och<br />
resurssnåla produktionssystem och processer.<br />
Ytterligare ett viktigt område är att bättre utnyttja<br />
inhemska råvaror, till exempel cellulosafibrer,<br />
som råvara till textila material. I nära samarbete<br />
med <strong>svenska</strong> företag utvecklas nu metoder<br />
som gör att framtidens kläder ofta kommer att<br />
härstamma från skogen.<br />
Att inkludera tjänster i kunderbjudanden blir<br />
viktigare. Även när erbjudandet i grunden består<br />
av fysiska produkter är stöd och support för<br />
driftsfasen en allt större del av affären. Det kräver<br />
nytänkande vid både produktframtagning och<br />
marknadskommunikation. Swerea IVF utvecklar<br />
metoder och arbetssätt. Nya produkter och kunderbjudanden<br />
utvecklas i nära samarbete med<br />
traditionella tillverkande företag så att de kan<br />
förnya och bredda sina kunderbjudanden, och utveckla<br />
nya produkter med utökat tjänste innehåll.<br />
Produktionslyftet är ett flerårigt program för att<br />
höja produktionseffektiviteten i <strong>svenska</strong> företag.<br />
Personal från över 1 000 företag har nu kunnat<br />
ta del av hur produktionen kan effektiviseras,<br />
både i form av utbildningsinsatser och coachning<br />
i företagen. Resultaten är mycket goda,<br />
vilket också styrks av oberoende utvärderingar.<br />
Produkt- och produk tionsutveckling, tillverkningseffektivitet och arbetsorganisation.<br />
Industriella tillverkningsprocesser: Plåtformning, mixade material, yt- och<br />
värmebehandling. Arbets liv, miljö och e<strong>ner</strong>gi. Material utveckling: Textil, plast,<br />
gummi, keramer och metaller. Elektronikbyggsätt och -tillförlitlighet. Materialanalys,<br />
provning och certifiering.<br />
Kläder av<br />
eukalyptusfibrer<br />
Bomullens baksida<br />
med tvångsarbete och<br />
miljöförstöring tvingar<br />
företag att tänka om vid<br />
textila materialval. Hur vet<br />
man att alternativen är<br />
bättre? Swerea IVF har<br />
hjälpt TvNo Textilservice<br />
med livscykelanalys för<br />
eukalyptus.<br />
Resultaten visar att<br />
eukalyptusfibern har<br />
bättre miljöprestanda<br />
än både bomullsfibern<br />
och polyesterfibern, för<br />
alla de miljöaspekter<br />
som har undersökts;<br />
klimatpåverk an, över-<br />
gödning, toxicitet, vattenanvändning<br />
samt<br />
landanvändning. Detta<br />
gav TvNo det miljömässiga<br />
beslutsunderlag<br />
Satsningen förlängs till att omfatta även kommande<br />
år.<br />
Kemisk analys och textil provning fortsätter att<br />
växa i omfattning. Swerea IVF erbjuder ett ständigt<br />
vidareutvecklat stöd till kundföretagen för<br />
utveckling av produkter med minimal påverkan<br />
på hälsa och natur.<br />
<strong>2012</strong> har verksamhetsmässigt och ekonomiskt<br />
varit ett tillfredsställande år för Swerea IVF. Vår<br />
positio<strong>ner</strong>ing inom livscykelbaserad produktframtagning<br />
och produktion talar också för att<br />
denna bild består. Ekodesign och resurseffektiv<br />
produktion är exempel på områden där bolaget<br />
fortsatt kommer ha en ledande roll. Som alltid<br />
sker arbetet i nära samarbete med näringslivet,<br />
vilket ger snabb omsättning av forskning till nya<br />
industriella möjligheter.<br />
FAKTA<br />
Mats Lundin, vd<br />
Omsättning: 197,7 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
Anställda: 157<br />
Medlemsföretag: 230<br />
grundat: 1964<br />
Verksamhetsorter: Mölndal, Stockholm och Oslo<br />
Styrelse: tomas thorvaldsson, Swerea ab, Ordförande<br />
tor ahlbom, almedahl-kinna ab<br />
Johan ancker, teknikföretagen<br />
Ola asplund, IF Metall<br />
Johan carlsten, chalmers tekniska högskola<br />
Lars-Göran Rosengren, ab Volvo<br />
Lars-Olof Ingemarsson, arbetstagarrepresentant<br />
Mikael Eriksson, arbetstagarrepresentant<br />
som behövdes inför en<br />
upphandling.<br />
Nu vävs kläder av eukalyptusfibrer<br />
hos leverantören,<br />
vilket exempelvis<br />
sparar 1 500 liter vatten<br />
per tillverkad klänning<br />
jämfört med bomullsalternativet.<br />
Medarbetarnas<br />
engagemang gav<br />
minskad kapitalbindning<br />
Produktionslyftet är en<br />
satsning där Swerea<br />
IVF hjälper företag att<br />
effektivisera sin produktion<br />
enligt Lean-principen.<br />
Slottsbro tillverkar och<br />
säljer park- och lekplatsutrustningar.<br />
Företagets<br />
medarbetare har genom<br />
Produktionslyftet fått ökad<br />
kunskap om vad som ger<br />
värde för kunden och om<br />
onödigt slöseri. Projektet<br />
har gett många reflektio<strong>ner</strong>,<br />
som att kunderna ska<br />
få produkter i rätt tid, inte<br />
för fort, och att ordning<br />
och reda är en grund<br />
för ökad lönsamhet. Ett<br />
5S-arbete har startats.<br />
Det är ett systematiserat<br />
arbetssätt med utgångspunkt<br />
i fem delar; städa,<br />
strukturera, sortera, standardisera<br />
och skapa vana.<br />
Genom att inte överproducera,<br />
minska på<br />
lagernivåerna, införa 5S<br />
och driva daglig styrning<br />
har projektet lett till en<br />
minskning av den totala<br />
kapitalbindningen i lager<br />
och produkter i arbete<br />
med 25 procent.
Utveckling och konsultverksamhet inom processmetallurgi, värmning, bearbetning,<br />
miljö- och e<strong>ner</strong>giteknik för mi<strong>ner</strong>al-, stål- och metallindustrin. Stora<br />
pilotprojekt (ledning, anläggning, drift), reduktionsmetallurgi, mätteknik och<br />
pro cessanalys, dator modellering/-simulering med avancerad processkunskap,<br />
miljö- och restproduktteknik, processintegration.<br />
år <strong>2012</strong> VAr ETT TIllVäXTår i många olika<br />
perspektiv. Tillsammans med LKAB genomförde<br />
tekniker och forskare från Swerea MEFOS en<br />
mycket avancerad försökskampanj i LKAB:s experimentmasugn.<br />
Kunden var ett konsortium av<br />
japanska malmbaserade stålföretag. Försöken<br />
kunde genomföras med bästa tänkbara säkerhetsfokus<br />
och med intressanta resultat.<br />
Gestamp HardTech, som tillverkar presshär -<br />
d ade säkerhetsdetaljer för personbilar, blev under<br />
året medlem i Swerea MEFOS. Det är vårt<br />
första medlemsföretag som är verksamt inom<br />
vidareför ädling av stål. Gestamp HardTech har<br />
sitt utvecklingscentrum för presshärdningsteknik<br />
i Luleå och tillsammans med forskare från<br />
Swerea MEFOS och Luleå tekniska universitet<br />
ska företaget fortsätta att leda utvecklingen<br />
inom presshärdning.<br />
InTrESSET För ATT uTVInnA metaller från<br />
sekundära källor (slagg, stoft, gasreningsslam<br />
etc.) ökar. Swerea MEFOS ljusbågsugn har<br />
visat sig vara utmärkt för reduktionsförsök, ofta<br />
med ett komplext materialhanteringssystem. Vi<br />
har också genomfört en studie åt kinesiska Jinchuan<br />
Group rörande återvinning av bl.a. koppar<br />
och nickel från en slagg från nickelproduktion.<br />
Tillväxten kan även räknas i fler medarbetare.<br />
För att kunna erbjuda alla medarbetare bra<br />
kontor har omfattande ombyggnad av kontoren<br />
genomförts.<br />
Under <strong>2012</strong> har Swerea MEFOS stärkt sin<br />
position när det gäller den EU-finansierade<br />
Klimatsmart e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />
Vid pelletsbaserad ståltillverkning<br />
bildas även varm<br />
slagg. Värmeåtervinning<br />
från den skulle betyda<br />
minskad e<strong>ner</strong>gianvändning,<br />
mindre koldioxidutsläpp<br />
och minskad användning<br />
av traditionell cement-<br />
råvara. Vid en årsproduktion<br />
av 3 500 000 ton<br />
råjärn motsvarar slagg-<br />
ens e<strong>ner</strong>giinnehåll cirka<br />
364 000 MWh. Med en<br />
torrgranuleringsprocess<br />
kan 60 procent omsättas<br />
till värme, vilket motsvarar<br />
uppvärmningsbehovet för<br />
15 000 småhus.<br />
Swerea MEFOS har<br />
utfört pilotförsök genom<br />
kontrollerad torrgranulering<br />
och snabbkylning.<br />
Vinst erna för stålindustrin<br />
är lägre e<strong>ner</strong>giåtgång och<br />
därmed besparing av<br />
koks - eller masugnsgas.<br />
Swerea IVF har utfört<br />
LCA-beräkningar som visar<br />
att koldioxidbelastningen<br />
minskar om den torrgranulerade<br />
slaggen mals och<br />
ersätter cementråvara.<br />
Den totala koldioxidbesparingen<br />
skulle uppgå till<br />
577 000 ton per år.<br />
Kopparkapslar för<br />
slutförvaring<br />
En del i att utveckla slutförvaring<br />
av använt kärnbränsle<br />
(100 000 år) är att<br />
kvalitetssäkra tillverkningen<br />
av de korrosionsskyddande<br />
kopparkapslarna. Swerea<br />
MEFOS har på uppdrag av<br />
Svensk Kärnbränslehantering<br />
AB, SKB, genomfört<br />
processimuleringar för<br />
forskningen. Bolagets samverkan med BFI<br />
(Tyskland), CRM (Belgien) och CSM (Italien)<br />
under namnet RIES har fortsatt att utvecklas<br />
positivt. Swerea MEFOS var i juli också med<br />
och bildade A.SPIRE. Det är ett initiativ från åtta<br />
sektorer inom den europeiska processindustrin.<br />
Genom att bilda tvärfunktionella projekt mellan<br />
dessa industri sektorer kan stålindustrin få finansiering<br />
från EU:s ramprogram 8, Horizon 2020.<br />
En SpEcIEll uTMAnIng under 2013 blir<br />
att finansiera och starta en verksamhet inom<br />
agglomere ring av finkorniga material. En<br />
marknadsstudie visar att industrin har ett starkt<br />
intresse för att Swerea MEFOS startar denna<br />
verksamhet.<br />
Göran Carlsson, vd<br />
att bättre förstå vad som<br />
händer med koppar vid de<br />
olika processtegen.<br />
Behållaren för använt<br />
kärnbränsle består av ett<br />
yttre kopparhölje och en<br />
gjuten insats av segjärn.<br />
Swerea MEFOS har i<br />
samarbete med Scana<br />
Björneborg och SKB<br />
analyserat och dokumenterat<br />
tillverkningsprocessen<br />
för locken, samt med finita<br />
elementmetoden simulerat<br />
en av metoderna för<br />
att tillverka kopparrören.<br />
Resultaten från simuleringarna<br />
visar god korrelation<br />
med verkliga utfall. SKB<br />
har startat diskussio<strong>ner</strong><br />
med Swerea MEFOS<br />
om fortsatta uppdrag<br />
och utredningar kring<br />
tillverkningen av kopparkomponenterna.<br />
FAKTA<br />
swereas dotterbolag<br />
Omsättning: 158,8 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
Anställda: 92<br />
Medlemsföretag: 39<br />
grundat: 1963<br />
Verksamhetsort: Luleå<br />
Styrelse: peter Samuelsson, Outokumpu Oyj, Ordförande<br />
tomas thorvaldsson, Swerea ab, Vice ordförande<br />
Jarmo Lilja, Rautaruukki Oyj<br />
Elisabet alfonsson, Outokumpu Stainless ab<br />
Johan Sterte, Luleå tekniska universitet<br />
carl Orrling, SSab ab<br />
Fredrik Sandberg, ab Sandvik Mt<br />
Mats karlberg, arbetstagarrepresentant<br />
Roger Nielsen, arbetstagarrepresentant<br />
Viveca Larsson, arbetstagarrepresentant<br />
Donald Malmberg, arbetstagarrepresentant<br />
21
22<br />
swereas dotterbolag<br />
InDuSTrIn har ett fortsatt stort intresse för<br />
kompositteknik. Under <strong>2012</strong> har verksamheten<br />
inom framförallt bilindustrin ökat. Vi har flera<br />
projekt inom krocksäkerhet och kostnadseffektiv<br />
tillverkningsteknik. Tillsammans med bilindustrin<br />
etablerar vi även kompositforskning och utbildning<br />
på Chalmers. Swerea SICOMP har från<br />
och med i år en adjungerad professor, en docent<br />
och två doktorander på Chalmers. Samtliga är<br />
verksamma vid vårt Mölndalskontor. Forskningen<br />
vid Chalmers utvecklar bland annat metodik för<br />
krockberäkningar samt simulering av tillverkningsprocesser.<br />
unDEr årET har Swerea SICOMP öppnat<br />
kontor i Linköping och vi finns därmed på tre<br />
orter i Sverige. I Linköping finns flera av Sveriges<br />
största komposittillverkare och kompositanvändare<br />
såsom Saab Aeronautics, RUAG Space<br />
och GKN Applied Composites. Där finns också<br />
Compraser, en centrumbildning med inriktning<br />
på produktionsteknik för kompositer. Målet är att<br />
på sikt etablera en produktionsteknisk verksamhet<br />
med nationell förankring och deltagande av<br />
företag från hela landet med intresse av automatiserad<br />
produktionsteknik för kompositer.<br />
någrA AnDrA glädjeämnen från <strong>2012</strong>:<br />
Vi har tecknat ett treårigt uppdragskontrakt med<br />
Airbus för att utveckla en dimensio<strong>ner</strong>ingsmetod<br />
för kompositer i flygstruktur.<br />
Polymera fiberkompositer inkluderande materialvetenskap, mekaniska beräkningar<br />
och simuleringar, skadetålighet, processvetenskap och tillverkningsteknik,<br />
prototyptillverkning och provning samt företags anpassade utbildningar.<br />
Avancerad materialprovning<br />
Oxeon utvecklar, producerar<br />
och säljer tunna<br />
kolfiberarmeringar under<br />
namnet TeXtreme®<br />
som används bland<br />
annat i sportutrustning<br />
och sportbilar. Swerea<br />
SICOMPs kompetens<br />
och resurser för mekanisk<br />
provning ledde till<br />
uppdraget att fastställa<br />
mekaniska egenskaper<br />
för olika kompositlaminat.<br />
Arbetet inkluderade tillverkning<br />
av provföremål<br />
samt karakterisering av<br />
mekaniska egenskaper<br />
som hållfasthet och<br />
styvhet för drag, tryck,<br />
skjuv och ILSS. Oxeon<br />
kommer att använda<br />
dessa materialdata<br />
Swerea deltar tillsammans med Luleå tekniska<br />
universitet i Swedish Wind Power Technology<br />
Centre där vi ska driva temaområdet ”Vindkraft i<br />
kallt klimat”. Ett första projekt med inriktning på<br />
långtidsegenskaper för rotorblad med avisningssystem<br />
är under uppstart.<br />
Vi fortsätter att växa och under året har tio<br />
perso<strong>ner</strong> anställts, många av dem internationella<br />
kompositspecialister med gedigen utbildning<br />
och erfarenhet.<br />
FAKTA<br />
Hans Hansson, vd<br />
Omsättning: 40,8 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
Anställda: 41<br />
Medlemsföretag: 20<br />
grundat: 1988<br />
Verksamhetsorter: piteå, Mölndal och Linköping<br />
Styrelse: tomas thorvaldsson, Swerea ab, Ordförande<br />
Ingela bonnevier, Swerea ab<br />
Erik persson, piteå kommun<br />
bengt-Olof Elfström, GkN aerospace Engine<br />
Systems Sweden<br />
Jerker Delsing, Luleå tekniska universitet<br />
Jonas Engström, arbetstagarrepresentant<br />
peter Mannberg, arbetstagarrepresentant<br />
även i andra utvecklingsprojekt.<br />
WPC med förbättrade<br />
barriäregenskaper<br />
Swerea SICOMP har<br />
tillsammans med OFK<br />
Plast utvecklat träfiberarmerad<br />
återvunnen<br />
polyeten med förbättrade<br />
barriäregenskaper genom<br />
att använda nanolera.<br />
OFK Plast tillverkar<br />
produkter av egenutvecklade<br />
återvinningsbara<br />
kompositmaterial bestående<br />
av återvunna termoplaster<br />
och organiska<br />
fibrer, en typ av WPC<br />
(wood-plastic composite).<br />
OFK tillverkar till<br />
exempel deckingmaterial<br />
för byggindustrin och<br />
formsprut ade detaljer till<br />
dessa. Ett sätt att utvidga<br />
användningsområdena<br />
för WPC är att förbättra<br />
barriäregenskap erna,<br />
framförallt vad gäller<br />
brand och fukt.<br />
I Eureka-projektet<br />
Polywall som finansieras<br />
av Vinnova har Swerea<br />
SICOMP och OFK Plast<br />
utvecklat WPC med klart<br />
förbättrade brandegenskaper<br />
genom tillsats<br />
av nanolera. Nanoleran<br />
gör att den termiska<br />
stabili teten förbättras,<br />
vilket gör att materialets<br />
egenskaper är stabila<br />
50 °C över det omodifierade<br />
materialet. Delar till<br />
deckingmaterial kommer<br />
att tillverkas av det nya<br />
materialet och testas.
Materialteknik och metallurgi för järn, stål och metaller. Design, konstruktion<br />
och produktutveckling. Prototyptillverkning. Processutveckling och optimering<br />
med stöd av simulering. Haveri- och skadeanalyser inklusive ackrediterad<br />
mekanisk provning. Miljöutredningar och miljöskyddsteknik. E<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />
Industriell återvinning. Företagsanpassade utbildningar.<br />
SWErEA SWEcAST har haft en positiv utveckling<br />
under <strong>2012</strong>. Omsättningen har ökat med<br />
13 procent och flera strategiska rekryteringar har<br />
genomförts.<br />
Vi har ett speciellt uppdrag att driva Svenska<br />
Gjuteriföreningen och utveckla de 175 medlemsföretagen<br />
via forskning och utbildning. Under<br />
<strong>2012</strong> har branschen fokuserat på hållbarhetsfrågor.<br />
Vi har stöttat företagen på mässor och<br />
konferenser och med vår klimatindikator visat att<br />
svensk gjuteriindustri producerar gjutna komponenter<br />
med lägst klimatpåverkan i världen.<br />
För ATT yTTErlIgArE stärka resurserna<br />
inom hållbarhetsfrågor har vi i samarbete med<br />
E<strong>ner</strong>gimyndigheten och regionala aktörer startat<br />
ett E<strong>ner</strong>gikontor i norra Småland. Det första<br />
som drivs av ett industriforskningsinstitut. Målet<br />
är att stötta små och medelstora företag inom<br />
e<strong>ner</strong>gi effektivisering och omställning till förnybar<br />
e<strong>ner</strong>gi. Nätverket ENIG (E<strong>ner</strong>gieffektivisering i<br />
grupp) som drivs i samarbete med Swerea IVF<br />
och Föreningen Sveriges Regionala E<strong>ner</strong>gikontor<br />
(FSEK) har ett nationellt uppdrag att sprida<br />
kunskap om effektiv e<strong>ner</strong>gi användning i industrin.<br />
<strong>Swereas</strong> lättviktssatsning har breddats och<br />
börjat bära frukt. Under året har E<strong>ner</strong>gimyndigheten<br />
även här blivit en viktig finansiär och part<strong>ner</strong>.<br />
Vi har ansvar för att formulera två strategiska<br />
forsknings- och innovationsagendor inom<br />
LIGHTer (lättvikt) och framtidens gjutna komponenter.<br />
Arbetet redovisas i början av 2013.<br />
Fogningsmetoder<br />
för kombinatio<strong>ner</strong><br />
av material<br />
Vikteffektiva komponenter<br />
och system är ett<br />
starkt konkurrensmedel<br />
för svensk industri, och<br />
möjliggörs via hybridlösningar<br />
där olika material<br />
kombi<strong>ner</strong>as. Projektidén<br />
är att på ett effektivt sätt<br />
skapa lättviktsinnovatio<strong>ner</strong><br />
och förutsättningar<br />
för genomförande. I<br />
projektet utvecklas starka<br />
och kostnadseffektiva<br />
fogar mellan metall och<br />
komposit. Syftet är att<br />
skapa förutsättningar för<br />
produktutveckling och<br />
produktion i stor skala i<br />
Sverige, samt säkerställa<br />
nödvändig leverantörsstruktur.<br />
En millimeter<br />
gjutet stål<br />
Tunt precisionsgjutet<br />
stål med en tjocklek på<br />
<strong>ner</strong> till en millimeter och<br />
legeringar som normalt<br />
endast används till<br />
smidesgods eller plåt:<br />
Det är utmaningen som<br />
projektet ”Development<br />
of light-weight steel castings<br />
for efficient aircraft<br />
engines” arbetar med.<br />
Projektet drivs av<br />
Swerea SWECAST<br />
tillsammans med GKN<br />
Aerospace, TPC Components<br />
och Foundry<br />
Research Institute i<br />
Polen. Tanken är att<br />
tunnare stålgjutgodskomponenter<br />
kan ersätta<br />
dyrare titandelar<br />
i flygmotorn.<br />
Industriell återvinning har under många år<br />
varit ett viktigt område för oss. Under slutet<br />
av 1990-talet tog vi initiativ till ett europeiskt<br />
nätverk för att minska mängden avfall till deponi.<br />
I dag drivs arbetet vidare bland annat inom fordonsprogrammet<br />
(FFI) med stöd av Vinnova och<br />
fordonsbranschen. I slutet av året tog <strong>Swereas</strong><br />
ledningsgrupp beslut om att satsa på ett koncerngemensamt<br />
projekt.<br />
InFör 2013 är orderstocken god och vi ser en<br />
fortsatt tillväxt. Vi investerar vidare i försöks- och<br />
demonstrationsgjuteriet som kommer att bli tillgängligt<br />
för såväl <strong>svenska</strong> som utländska kunder.<br />
FAKTA<br />
Mats Holmgren, vd<br />
Omsättning: 55,7 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
Anställda: 51<br />
Medlemsföretag: 175<br />
grundat: 1967<br />
Verksamhetsort: Jönköping<br />
Styrelse: tomas thorvaldsson, Swerea ab, Ordförande<br />
Lars alfredsson, ab bruzaholms bruk<br />
Jörgen birgersson, tekniska Högskolan i Jönköping<br />
Sten Dahlqvist, Swerea ab<br />
christer Davidsson, Volvo Group trucks Operation<br />
Jörgen bloom, arbetstagarrepresentant<br />
Ulf Gotthardsson, arbetstagarrepresentant<br />
Målet är att gjuta tunnväggiga<br />
stålkomponenter<br />
till 30 procent av kostnaden<br />
för motsvarande<br />
gjuten titankomponent<br />
med maximalt 10 procent<br />
viktökning.<br />
Resultatet ska användas<br />
för flygmotorkomponenter,<br />
och mottagare av<br />
resultatet är europeisk<br />
flygindustri med motortillverkande<br />
företag som<br />
GKN Aerospace och<br />
Rolls Royce.<br />
swereas dotterbolag<br />
23
24 swereas dotterbolag<br />
FAKTA<br />
Omsättning: 209,7 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
Anställda: 181<br />
Medlemsföretag: 205<br />
grundat: 1921<br />
Verksamhetsorter: Stockholm, brest, St Etienne<br />
Dotterbolag: Institut de la corrosion (brest och<br />
S:t Etienne i Frankrike)<br />
Styrelse: tomas thorvaldsson, Swerea ab, Ordförande<br />
peter Gudmundson, kungliga tekniska högskolan<br />
Hans klang, SSab<br />
anders G Lindberg, Scania cV ab<br />
Jarl Mårtenson, Ovako<br />
tomas Hult, arbetstagarrepresentant<br />
bror Sederholm, arbetstagarrepresentant<br />
thomas björk, arbetstagarrepresentant (suppleant)<br />
Eva Sjöström, arbetstagarrepresentant (suppleant)<br />
Process- och legeringsutveckling för stål och metall. Fogning av komponenter, processer<br />
och dimensio<strong>ner</strong>ing. Tillverkning av komponenter, processer och optimering. Mekaniska<br />
egenskaper, provning och prediktering. Material för krävande miljöer, inklusive polymerer.<br />
Korrosion (provning, utvärdering skyddsmetoder) – i olika miljöer (atmosfärisk, hög temperatur,<br />
marin, H 2 S m.m.). Material analys och metallografi. Skadeanalys och materialval.<br />
<strong>2012</strong> VAr årET då Swerea KIMAB flyttade till<br />
nya, specialanpassade lokaler i Kista. Ökad yta<br />
från drygt 6 000 till 10 000 kvm ger möjlighet att<br />
bedriva en mer rationell laborativ verksamhet samtidigt<br />
som vi kan fortsätta att expandera. Vi kunde<br />
avsluta året med en fantastisk invigningsdag med<br />
350 deltagare den 23 oktober. Fyra tekniska<br />
seminarier, en projektparad och en myllrande<br />
laboratorievisning gav oss möjlighet att presentera<br />
hela verksamheten för kunder, finansiärer och samverkanspart<strong>ner</strong>s.<br />
Tio forskare från vårt dotterbolag<br />
Institut de la Corrosion deltog, vilket var viktigt för<br />
att beskriva Swerea KIMABs globalt ledande position<br />
inom tillämpad korrosionsforskning.<br />
En hörnsten i Swerea KIMABs affärsidé är att erbjuda<br />
testbäddar och demonstratorer för utveckling<br />
och verifiering av produktionsprocesser för optimerade<br />
materialprestanda. De nya lokalerna har<br />
möjliggjort expansion och<br />
utveckling av laboratorierna<br />
för simulering av tillverkningsprocesser<br />
för avancerade<br />
metalliska material och<br />
sammanfogning av material.<br />
Under <strong>2012</strong> investerade<br />
vi 8 miljo<strong>ner</strong> kronor i en<br />
Gleeble 3600 för simulering<br />
av termomekaniska<br />
processer, vilket ytterligare<br />
stärkt vår ledande position<br />
inom processutveckling<br />
för nischstål. Inom fogning<br />
har vi investerat i flera nya<br />
tekniker för svetsning med<br />
reducerad värmepåkänning.<br />
Ny databas för<br />
rostfritt stål<br />
Användning av rostfria<br />
stål begränsas ofta på<br />
grund av svårigheten<br />
att bedöma risken<br />
för korrosion och då<br />
främst lokalkorrosion.<br />
Swerea KIMAB har<br />
tillsammans med bland<br />
andra Outokumpu<br />
Stainless och Sandvik<br />
MT utvecklat en databas<br />
som ger information om<br />
risken för korrosion i<br />
olika miljöer. Databasen<br />
innehåller över 4000<br />
mätvärden och kan användas<br />
som ett verktyg<br />
vid både materialval och<br />
materialutveckling och i<br />
förlängningen för att öka<br />
konkurrenskraften för<br />
rostfria material på den<br />
Genom samverkan med Swerea och KTH i stora<br />
nationella satsningar som LIGHTer och XPRES<br />
kan vi marknadsföra breda erbjudanden inom lätta<br />
konstruktio<strong>ner</strong> och ny produktionsteknik.<br />
Industriell produktionsteknik och återvinning handlar<br />
i ökande omfattning om kvalificerad processövervakning<br />
baserad på solid förståelse av kritiska<br />
parametrar. Swerea KIMAB har varit verksam inom<br />
detta under flera år men <strong>2012</strong> beslöt vi att definiera<br />
analytisk processövervakning som ett särskilt forskningsområde.<br />
Satsningen har varit mycket framgångsrik<br />
och vi har fått flera kontrakt. Ett exempel<br />
som rönt medial uppmärksamhet är förbättrad klassning<br />
av skrot genom avancerad laserspektroskopi<br />
in-line i skrotsorteringsanläggningar.<br />
Vårt kunnande inom processövervakning kan<br />
även tillämpas inom andra områden. Under <strong>2012</strong><br />
lanserade till exempel Institut de la Corrosion<br />
AirCorr, en sensor för att löpande kunna följa<br />
korro sionsmiljön där känsliga föremål bevaras.<br />
Vår SATSnIng på excellens inom experimentell<br />
verksamhet sker parallellt med fortsatt satsning på<br />
ett virtuellt laboratorium. Betydelsen av att kunna<br />
modellera och simulera tillverkningsprocesser blir<br />
allt större ju mer komplexa material- och konstruktionslösningarna<br />
blir. Samtidigt kräver all virtuell<br />
modellering högkvalitativa indata samt möjligheter<br />
till experimentell verifiering. Vår satsning på att<br />
marknadsföra Swerea KIMAB VirtLab med cirka<br />
20 forskare har fortsatt framgångsrikt under <strong>2012</strong><br />
och konceptet kommer att breddas och omfatta<br />
hela Swerea 2013.<br />
Staffan Söderberg, vd<br />
internationella marknaden.<br />
Målet är att få en<br />
effektiv och säker användning<br />
av nya rostfria<br />
stålprodukter inom nya<br />
applikationsområden.<br />
Nytt kokillkoncept för<br />
bättre ytkvalitet<br />
Swerea KIMAB, SSAB,<br />
Sandvik MT och<br />
Outokumpu Stainless<br />
samarbetar för att<br />
utveckla mjukare kylning<br />
av det stelnade stålet<br />
under stränggjutningen.<br />
Det kommer att ge<br />
bättre ytkvalitet och<br />
stora e<strong>ner</strong>gibesparingar.<br />
Tekniken innebär en<br />
ny typ av kokill där<br />
värme överföringen i<br />
stelningens inledande<br />
fas dämpas för att<br />
skapa ett lugnare stelningsförlopp.Anpassad<br />
kylning minskar<br />
risken för sprickor<br />
och defekter i ämnet.<br />
Det betyder minskat<br />
behov av slipning samt<br />
färre kassatio<strong>ner</strong>, med<br />
högre produktivitet som<br />
resultat. Projektet går<br />
nu in i fas två med praktiska<br />
försök hos SSAB<br />
i Luleå.
Ett dotterbolag till Swerea KIMAB, grundat 2002.<br />
Institut de la corrosion<br />
<strong>2012</strong> hAr VArIT ett bra år för Institut de la Corrosion (IC).<br />
Omsättningen har ökat med 10 procent jämfört med föregående<br />
år. Till stor del beror ökningen på vår växande verksamhet<br />
som riktar sig mot olje- och gasindustrin, och då särskilt<br />
verksamheten vid St Etienne.<br />
Under året har vi investerat i ett nytt ATEX-laboratorium i<br />
St Etienne. Laboratoriet möjliggör provning av material i explosiva<br />
miljöer, vilket är mycket användbart vid provning av polymera<br />
material inklusive elastomerer som används inom olje- och gasindustrin.<br />
I Brest har ett nytt laboratorium byggts, som möjliggör<br />
produktion av bandlackerad plåt för provning. Anläggningen<br />
omfattar alla delar i en modern bandlackeringslinje (avfettning,<br />
förbehandling, primer och täckskikt). Det nya laboratoriet ger oss<br />
möjlighet att bredda vårt erbjudandet inom bandlackering.<br />
Under året har vi även startat ett nytt medlemsprogram (MRC)<br />
tillsammans med Swerea KIMAB – MRC Wet Corrosion. Programmet<br />
är inriktat mot korrosion av metalliska material i olika<br />
lösningar och har redan 11 medlemsföretag kopplade till sig. Vi<br />
har även lanserat AirCorr, en sensor för löpande korrosionsövervakning<br />
av kulturarv som exempelvis museimiljöer. En annan<br />
möjlig framtida tillämpning är korrosion i vägmiljöer. Renault har<br />
till exempel redan utrustat bilar med ett stort antal sensorer för<br />
att mäta hur korrosiviteten varierar i olika delar av bilens inre och<br />
yttre miljö vid körning på testbanor.<br />
Den 23 maj firade IC 10-årsjubileum tillsammans med kunder<br />
och anställda. Dagen var fylld av möten och seminarier och<br />
avslutades med en middag strax utanför Brest.<br />
Under 2013 kommer vi att ha vårt första forskarutbyte mellan<br />
IC och Swerea KIMAB, vilket vi ser fram emot. Cecile Plennevaux<br />
kommer under ett år att arbeta med spänningskorrosion på<br />
duplexa rostfria stål i Stockholm. Vi tror och hoppas att den här<br />
typen av utbyten kommer att bli fler i framtiden och att det på sikt<br />
kommer att öka samarbetet mellan Sverige och Frankrike.<br />
Dominique Thierry, vd<br />
Spaltkorrosion<br />
Spaltkorrosionshärdigheten<br />
för olika material, inklusive<br />
superduplexa och<br />
superaustenitiska rostfria<br />
stål, nickelbaslegeringar<br />
och titan, har utvärderats<br />
i naturligt havsvatten.<br />
Fem olika spaltgeometrier<br />
utvärderades:<br />
flänsförband, rörkopplingar,<br />
bultar och muttrar,<br />
förband av typ CREV-<br />
CORR och svetsförband<br />
med håligheter. Inverkan<br />
av spaltgeometri, temperatur,<br />
klorering och<br />
svetsning på spaltkorrosionskänsligheten<br />
hos<br />
de provade legeringarna<br />
kunde undersökas. Med<br />
utgångspunkt från de<br />
framtagna värdena är<br />
det möjligt att bättre<br />
utvärdera spaltkorrosionshärdigheten<br />
hos<br />
komponenter för olika<br />
offshore-tillämpningar.<br />
Korrosionsövervakning<br />
En teknik för att kontinuerligt<br />
övervaka<br />
atmosfärisk korrosivitet<br />
togs fram inom ramen<br />
för ett EU-projekt där<br />
IC var koordinator.<br />
En elektronisk enhet<br />
mäter och registrerar<br />
förändringar i resistiviteten<br />
hos ett tunt metallskikt<br />
på ett isolerande<br />
underlag. Om metalllen<br />
korroderar minskar<br />
metallskiktets effekt iva<br />
tvärsnittsarea och den<br />
elektriska resistiviteten<br />
ökar. Sensorer av silver,<br />
koppar, järn/stål, zink,<br />
bly, tenn, brons och<br />
mässing med tjocklekar<br />
mellan 50 nm och upp<br />
till 250 μm har tagits<br />
fram för miljöer med olika<br />
korrosivitet. Tek niken<br />
kan mäta förändringar<br />
mindre än Ångström<br />
(< 10 –10 m ) vilket<br />
möjlig gör korro sionsövervakning<br />
i realtid<br />
även i lågkorrosiva<br />
inomhusmiljöer. Teknik -<br />
en har en stor potential<br />
som oberoende metod<br />
för övervakning av luftkvalitet<br />
i utrymmen för<br />
förvaring och expo<strong>ner</strong>ing<br />
av till exempel värdefulla<br />
kulturföremål.<br />
Magnesiumgjuterier rustar för lagkrav<br />
swereas dotterbolag<br />
25<br />
Eftersom smält magnesium rea gerar kraftigt med syre används en<br />
skyddsgas för att förhindra brand. I Swerea Ekodesign har vi hjälpt<br />
magnesiumgjuterier att ersätta växthusgasen svavelhexafluorid, SF6,<br />
med mer klimatvänliga alternativ. Utmaningen har varit att de alternativa<br />
gaserna ger ett snävare processfönster varför en rad parametrar måste<br />
beaktas och kontrolleras för en stabil och säker process.<br />
EU-kommissionen föreslår ett totalförbud för SF6 vid pressgjutning<br />
av magnesium från 1 januari 2015. Tack vare samarbetet med Swerea<br />
har företagen redan nu genomfört en kraftig minskning av SF6. Målet<br />
är att inom kort elimi<strong>ner</strong>a användningen helt.<br />
Swerea SICOMP stärker rymdsamarbetet<br />
Swerea SICOMP och RUAG Space har tecknat ett samarbetsavtal<br />
gällande forskning och utveckling inom kompositområdet. Med detta<br />
långsiktiga avtal är målet att ta fram strategier för utvecklingsprojekt<br />
och andra satsningar som stärker konkurrenskraften för RUAG Space.<br />
– Genom Swerea SICOMPs kompetens inom kompositområdet får vi<br />
nu möjligheter att ytterligare utveckla våra affärer inom rymdstrukturer,<br />
säger Jörgen Remmelg, platschef på RUAG Space anläggning i Linköping.<br />
– I våra rymdapplikatio<strong>ner</strong> ställs extremt höga krav på låg vikt. Innovativ<br />
användning av kompositmaterial ger oss goda möjligheter att göra<br />
våra produkter mer konkurrenskraftiga. Vi ser därför med spänning fram<br />
emot ett tätare samarbete med Swerea SICOMP med förhoppningsvis nya<br />
innovatio<strong>ner</strong> och produkter som resultat.<br />
Sedan tidigare har Swerea SICOMP och RUAG Space samarbete inom<br />
Nationella Rymdtekniska Forskningsprogrammet, NRFP.<br />
Näringsministern besökte Swerea SWECAST<br />
I februari <strong>2012</strong> besökte näringsminister Annie Lööf Swerea SWECAST.<br />
En översikt gjordes av forskningsinstitutens betydelse för innovationssystemet<br />
och vikten av att föra ut forskningsresultat till industrinytta;<br />
precis det som är institutens styrka. Mats Holmgren, vd, visade hur<br />
Swerea SWECAST arbetar med att stödja regionens småföretag.<br />
Besöket avslutades med ett uppskattat besök i försöksgjuteriet<br />
och vikten av demonstratoranläggningar visades.
Samarbete mellan ledande europeiska<br />
stålforskningsinstitut<br />
De fyra europeiska stålforskningsinstituten Swerea MEFOS, CRM,<br />
CSM och VDEh-BFI har tillsammans bildat samarbetet RIES (Research<br />
Initiative for European Steel). Målet med nätverket är att stärka konkurrenskraften<br />
hos europeisk stålindustri. Samarbete har redan påbörjats<br />
inom områden som återvinning och e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />
Nätverket vidareutvecklar också en strategi för hantering av forskningsfrågor<br />
inom europeiska organ. Det har redan med framgång deltagit<br />
i processen för att definiera referensramarna för nästa europeiska<br />
stålforskningsprogram.<br />
Två av fjorton projekt till Swerea KIMAB<br />
De närmaste åren görs stora investeringar på infrastruktur i Sverige.<br />
Formas, Trafikverket och branschen satsar 114 miljo<strong>ner</strong> kronor för ökad<br />
kunskap om byggande under mark. Totalt 14 projekt delar på pengarna.<br />
Peter Lundin och Bror Sederholm finansieras för att bedriva var sitt<br />
flerårigt projekt inom ”Hållbar utveckling av urban underjordisk infrastruktur”<br />
med en sammanlagd projektbudget på 19 miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />
Peter Lundin har varit huvudsökande för projektet ”Utvärdering av<br />
belastade strukturkomponenter” som ska ta fram en teknik och en<br />
prototyp för att mäta last på bl.a. monterade bergbultar. Projektet löper<br />
<strong>2012</strong>–2015 och drivs tillsammans med bl.a. Trafikverket, Atlas Copco och<br />
Luleå tekniska universitet.<br />
Bror Sederholm kommer att verka i projektet ”Utveckling av tekniska<br />
råd för funktionskrav vid underjordsanläggningar med avseende på den<br />
kemiska miljön”. Projektet pågår <strong>2012</strong>–2016 och är ett samarbete med<br />
Chalmers tekniska högskola och CBI Betonginstitutet.<br />
HM Konungen besökte Swerea MEFOS<br />
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien genomför årligen ”IVA:s Kungliga<br />
teknikresa”. I år var målet Norrbotten med besök i Kiruna och Luleå.<br />
Innovatio<strong>ner</strong> och teknik, och dess bidrag till tillväxt och nya jobb, var<br />
temat för resan och ett besök på Swerea MEFOS stod på programmet<br />
den 16 oktober.<br />
Under rundvandringen i försöksanläggningen berättade vd Göran<br />
Carlsson om varför företag från hela världen söker sig hit, och vad som<br />
gör Swerea MEFOS till en spännande arbetsplats för experter från<br />
många länder.<br />
– Flera av deltagarna uttryckte stort intresse för vår verksamhet<br />
och var impo<strong>ner</strong>ade över den skala på försöksutrustningen som Swerea<br />
MEFOS har, säger Göran Carlsson.<br />
Fler utlandsaffärer för SME<br />
Swerea har fått stöd från Tillväxtverket för att hjälpa små och medelstora<br />
företag (SME) att knyta internationella kontakter och öka<br />
sin export.<br />
Tillsammans med Enterprise Europe Network och Exportrådet startar<br />
Swerea projektet AUTOCONNECT, vars mål är att hjälpa SME med kopplingar<br />
till fordonsindustrin att hitta nya kontakter och affärsmöjligheter<br />
i tre intressanta regio<strong>ner</strong> i Frankrike, Ungern och Kina.<br />
Företagen kommer bland annat att få delta i ”Matchmaking”, förbokade<br />
möten med företag de önskar träffa, samt erbjudas utbildning<br />
och stöd för att marknadsföra sin produkt eller teknik.<br />
notiser<br />
Europeisk processindustri samverkar inför Horizon 2020<br />
Swerea MEFOS är, som enda <strong>svenska</strong> forskningsinstitut, en av grundarna<br />
av A.SPIRE, den europeiska processindustrins plattform för strategisk<br />
utveckling inom EU:s kommande ramprogram 8, Horizon 2020. Ledorden<br />
för plattformen är konkurrenskraft, ekologi och sysselsättning.<br />
Världens största pressgjuterimässa<br />
I januari <strong>2012</strong> arrangerade Swerea SWECAST för andra gången en<br />
samlingsmonter på pressgjuterimässan Euroguss i Nürnberg, den största<br />
pressgjuterimässan i världen. Sex <strong>svenska</strong> företag deltog och affärsutfallet<br />
blev mycket lyckat.<br />
Supermikroskop i Mölndal<br />
Ett nyutvecklat fältemissions-svepelektronmikroskop (FE-SEM) har<br />
installerats på Swerea IVF i Mölndal. Detta ger unika möjligheter att<br />
undersöka alla typer av material med extremt hög upplösning.<br />
Genom att spänningssätta provet kan en nettospänning (landing<br />
voltage) på <strong>ner</strong> till 0,01 kV åstadkommas, vilket ger hög känslighet för<br />
fina strukturer i materialet. Dessutom finns analysmöjligheter med hög<br />
precision av både kvalitativ och kvantitativ röntgen (EDS) och diffraktion<br />
av bakåtspridda elektro<strong>ner</strong> (EBSD).<br />
Välbesökt seminarium om kemikalier i leksaker<br />
Många företags produkter berörs av nya miljökrav – inte minst när det<br />
gäller kemi. Swerea IVF, Leksaksbranschen och Kemikalieinspektionen<br />
arrangerade ett seminarium i mars <strong>2012</strong> för importörer, tillverkare och<br />
återförsäljare av leksaker.<br />
Utöver rena lagkrav ökar också kraven från konsumenter på att<br />
produkter ska vara säkra vid användning. Seminariet fokuserade på<br />
kemikalie innehåll i olika plastmaterial.<br />
Swerea IVF har tagit fram ett erbjudande till medlemmar i Leksaksbranschen<br />
kring analys av kemikalier.<br />
Bunge Award till Bevis Hutchinson<br />
Bevis Hutchinson vid Swerea KIMAB har tilldelats Bunge Award med<br />
motiveringen ”Bevis Hutchinson’s excellent career contribution to the<br />
field of texture and anisotropy”. Han har i stor utsträckning bidragit<br />
till en bättre förståelse av texturutvecklingen i olika metallprodukter.<br />
Genom varierande kritiska experiment, har Bevis avslöjat den sanna<br />
naturen av mekanismer som förekommer i fasomvandling, rekristallisation<br />
och korntillväxt.<br />
Utmärkelsen delades ut på ICOTOM:s 16 internationella konferens i<br />
Mumbai, Indien.<br />
Värdefulla metaller från kinesiska restprodukter<br />
Swerea MEFOS har fått ett uppdrag av kinesiska Jinchuan Group som<br />
syft ar till att utvinna järn och värdefulla metaller (Ni, Cu, Co) ur restprodukter<br />
(slagg) från deras nickeltillverkning.<br />
– Det är våra expertkunskaper när det gäller att ta tillvara restprodukter<br />
som gör att Jinchuan väljer att anlita oss, säger Mats Sundgren,<br />
forskningschef på Swerea MEFOS.<br />
De första kontakterna med Jinchuan Group togs vid en resa anordnad<br />
av Norrbottens Handelskammare 2011.<br />
27
28<br />
medarbetare och kompetens<br />
Medarbetare och kompetens<br />
Swerea-koncernen har vid årsskiftet 527 medarbetare. Koncernen<br />
växer kontinuerligt och sedan 2007 och fram till och med <strong>2012</strong><br />
har ökningen varit 35 procent (från 391 anställda till dagens 527).<br />
Under <strong>2012</strong> anställdes 69 perso<strong>ner</strong>, både nyutexami<strong>ner</strong>ade och<br />
perso<strong>ner</strong> med lång industriell erfarenhet. Av vår forskande personal<br />
är redan idag 36 procent forskarutbildade och 11 medarbet are<br />
innehar en professur. Men Swerea bygger kontinuerligt ny kunskap<br />
och under året har 23 perso<strong>ner</strong> forskarstuderat inom ramen för sin<br />
anställning och 39 studenter har genomfört examensarbeten.<br />
SWErEAS uTVEcklIng är starkt kopplad till<br />
koncernens förmåga att ta tillvara, utveckla och<br />
stimulera medarbetarnas kompetensutveckling.<br />
De strategiska kompetensmedlen som skjuts till<br />
från staten, 106 miljo<strong>ner</strong> för <strong>2012</strong>, används för<br />
den strategiska kompetensuppbyggnaden. Denna<br />
genomförs oft ast i form av forskningsprojekt<br />
som både kan innebära ytterligare fördjupning<br />
av våra spetskompetenser eller vara satsningar i<br />
tidiga faser på nya områden. I kundprojekt, men<br />
också genom seminarier och rapporter, förmedlas<br />
forskningsresul tat och på så sätt bidrar Swerea<br />
sedan i kompetensuppbyggnaden inom industrin.<br />
Swerea genomför sin forskning i nära samarbete<br />
med såväl indus trin som med den<br />
akademiska världen. Forskningsnätverken som<br />
våra medarbetare deltar i är både nationella<br />
och internationella och forskningsprogrammen<br />
inom det europeiska samarbetet är viktiga för<br />
kunskapsuppbyggnaden. Swerea deltar i 103<br />
EU-projekt och vi koordi<strong>ner</strong>ar 20 av dessa. Att vi<br />
blir mer och mer kända internationellt märks inte<br />
bara genom en ökande internationell verksamhet<br />
utan också genom att fler och fler forskare<br />
från hela världen söker sig till oss. Av de forskare<br />
som i år anställts till den <strong>svenska</strong> verksamheten<br />
är 18 procent utlands rekryteringar.<br />
Nästan all forskning bedrivs i projektform och<br />
därmed blir medarbetarnas förmåga att medverka<br />
i och leda forskningsprojekt, från idé till<br />
industriell användning, central. För att ytterligare<br />
vässa förmågan har koncernen under året satsat<br />
på att utveckla ett utbildningsprogram för projektarbete<br />
och -ledning.
Utvecklingsmöjligheter i mitt jobb<br />
Martin risberg<br />
Swerea SWECAST<br />
när JAg börJADE på Swerea<br />
SWECAST 2007 hade jag arbet at<br />
som beräkningsingenjör med utveckling<br />
av gjutna komponenter och ville<br />
lära mig mer om forskning och om<br />
hur framställningsprocessen på verkar<br />
slutprodukten.<br />
Utvecklingsmöjligheterna är stora<br />
på min arbetsplats. Det finns inte så<br />
många steg i organisationen, hierark<br />
iskt, men det finns stora möjligheter<br />
att arbeta med det man vill. Har<br />
du en bra idé och lyckas hitta en<br />
finansiär kan du förkovra dig inom det<br />
området. Forskningen fokuserar på<br />
industrinytta och att resultaten ska<br />
främja svensk konkurrenskraft. Jag<br />
tycker det är inspirerande. Vi arbetar<br />
både med gjuterier och slutanvän -<br />
d are av gjutgods. Att samarbeta med<br />
företag och andra finansiärer ger mig<br />
ett intressant kontaktnät.<br />
Jag har själv kunnat utveckla mitt<br />
åtagande inom företaget och gått från<br />
utförare till att bli projektledare för EUprojekt<br />
med koordinatoransvar.<br />
Ida heintz<br />
Swerea MEFOS<br />
ATT FOrSkA är att lära<br />
sig och att få utveckla nya saker, så<br />
per definition utvecklas man som<br />
forskare hela tiden! Jag har arbetat<br />
på Swerea MEFOS ungefär ett halvt<br />
år. Det bästa med mitt arbete är att<br />
det är en blandning mellan industrivärlden<br />
och den akademiska världen.<br />
Jag får både samarbeta med<br />
kollegor på företagen och ta del av<br />
deras utmaningar i produk tionen<br />
samtidigt som jag får samarbeta<br />
med forskarkollegor på universitet<br />
och institut. Tillsammans skapar vi<br />
lösningar som kommer till nytta inom<br />
några få år. Man lär sig hela tiden<br />
något nytt. Och så trivs jag så himla<br />
bra med mina arbetskamrater.<br />
lisa grauers<br />
Swerea SICOMP<br />
JAg hAr ArbETAT på Swerea<br />
SICOMP sedan 2011. Jag hade<br />
sedan tidigare ett stort intresse för<br />
kompositmaterial och valde Swerea<br />
SICOMP för att det är ett varierande<br />
och spännande arbete.<br />
Sedan ett år är jag industridoktorand,<br />
anställd av Swerea SICOMP<br />
men inskriven på Tillämpad mekanik<br />
på Chalmers, så jag har goda möjligheter<br />
att utvecklas i min yrkesroll<br />
som forskare. Det är ett självständigt<br />
arbete där jag får ta ansvar och<br />
utvecklas. Den forskning som jag<br />
arbetar med bedrivs på en nivå som<br />
är relativt långt ifrån användningen<br />
i industrin, men den är nödvänd ig<br />
för utvecklingen på sikt. I de projekt<br />
som jag var aktiv i innan jag började<br />
doktorera hade jag en del företagskontakter<br />
och arbetade nära industrin.<br />
Nu får jag utveckla frågor som<br />
jag vet att de får nytta av längre fram.<br />
Dominique Thierry<br />
Institut de la Corrosion<br />
JAg VAr MED och startade Institut<br />
de la Corrosion (IC) i Frankrike<br />
2002. Dessförinnan arbetade jag 17<br />
år på Korrosionsinstitutet i Sverige.<br />
Det har varit en stor utmaning och<br />
väldigt stimulerande att få vara med<br />
och starta ett institut från grunden.<br />
Swerea har stora möjligheter att<br />
spela en större roll internationellt<br />
så jag hoppas vi kommer att se fler<br />
satsningar som denna.<br />
Utvecklingsmöjligheterna är goda<br />
på IC. Vi är fortfarande i en positiv<br />
trend och vi växer, vilket alltid är kul.<br />
Vi ser också möjligheter att kanske<br />
ta en större roll i Sverige i framtiden.<br />
För mig personligen är det intressant<br />
med ett arbete som är omväxlande,<br />
med både tekniska frågor<br />
och managementfrågor att lösa.<br />
kjell Arne persson<br />
Swerea KIMAB<br />
medarbetare och kompetens<br />
JAg är InTrESSErAD av forskning<br />
och har riktat in mig på svetsning<br />
som kunskapsområde. Under<br />
de snart tre och ett halvt år som jag<br />
arbetat på Swerea KIMAB har jag<br />
haft förmånen att kunna koncentrera<br />
mig på just sådana frågeställningar<br />
som intresserar mig.<br />
Varje projekt ger mig som forskningsledare<br />
nya erfaren heter och<br />
är utvecklande både genom sitt<br />
tekniska innehåll och genom nära<br />
kontakter med olika före tag, högskolor<br />
och institut. I vissa projekt<br />
ingår internationella samarbeten.<br />
En av våra ambitio<strong>ner</strong> är att öka det<br />
internationella utbytet.<br />
birgitta öjmertz<br />
Swerea IVF<br />
JAg lEDEr ArbETET i Produktionslyftet<br />
och har varit med och<br />
startat coachning i ungefär 150<br />
företag sedan 2007. I den här<br />
satsningen har Swerea en roll<br />
både som länk mellan industri och<br />
akademi och som utförare. För mig<br />
innebär det att jag får ett stort kontaktnät<br />
och konkreta erfaren heter<br />
när vi till sammans med företagen<br />
och lärosätena ska hitta de bästa<br />
arbetssätten och strukturerna. Även<br />
kontakterna med finansiärer, arbetsmarknadens<br />
parter och politiken är<br />
givande och intressanta.<br />
När jag började med Produktionslyftet<br />
hade jag bara haft ansvar för<br />
mindre projekt så det har varit en<br />
brant lärotrappa. De dagliga utmaningarna<br />
och de goda resultaten gör<br />
att arbetet känns fantastiskt spännande<br />
och meningsfullt.<br />
29
30 swerea som kunskapsförmedlare<br />
kanal för kunskap<br />
<strong>Swereas</strong> roll som leverantör av spetskunskap är viktig för den <strong>svenska</strong><br />
indus trins konkurrenskraft, tillväxt och lönsamhet. Tiden från forskningsresultat<br />
till industrinytta behöver förkortas och industrins behov behöver få större<br />
genomslag i forskningsfrågorna. Med en stabil förankring i både akademin<br />
och industrin, och därmed en god kännedom om behov och möjligheter,<br />
kan Swerea matcha, handlägga, coacha, utveckla och utbilda för win-win.<br />
SWErEA hAr MEDArbETArE med såväl<br />
hög akademisk utbildning som med gedigen<br />
industrierfarenhet, och vi kän<strong>ner</strong> oss därför<br />
hemma både inom den akademiska världen och<br />
i industrin. Vi kan på ett naturligt sätt bidra till<br />
ett effektivt kunskapsutbyte och till utveckling av<br />
ny och efterfrågad kunskap. I samarbetsprojekt<br />
med seniora forskare, doktorander och studenter<br />
formuleras och iscensätts forskningsutmaningar<br />
där den industriella tillämpningen ligger cirka<br />
1–3 år in i framtiden.<br />
När studenter får arbeta med skarpa utvecklingsfrågor<br />
inom industrin ökar motivationen och<br />
ömsesidig nytta skapas. Förmågan till problemlösning<br />
utvecklas, och det blir ”på riktigt” när<br />
förslag till lösningar ska redovisas för en engagerad<br />
men kritiskt granskande företagsledning.<br />
Företagen ser fördelar i att få nya infallsvinklar<br />
på sina utmaningar och problem, sam tidigt som<br />
de vidgar nätverken för rekrytering och framtida<br />
Scanmet IV – Ett nav i världen<br />
Vart fjärde år arrangerar Swerea MEFOS den internationella<br />
konferensen SCANMET på temat järn- och<br />
ståltillverkning. Där träffar forskare från industri,<br />
institut och universitet processutvecklare och beslutsfattare<br />
från hela världen för att utbyta kunskap och<br />
erfarenheter. Scanmet IV gick av stapeln i juni <strong>2012</strong>.<br />
Cirka 360 deltagare från 25 länder, representerande<br />
alla världsdelar, var på plats. Efter sex inledande<br />
plenarföredrag om stålindustrins utveckling i olika<br />
delar av världen, och om viktiga frågor som råvaruförsörjning<br />
och utsläpp av koldioxid, hölls 130 föredrag<br />
i fyra parallella sessio<strong>ner</strong>. De handlade till exempel<br />
om e<strong>ner</strong>gieffektivitet, koldioxid, materialeffektivitet,<br />
processintegration och processutveckling.<br />
samarbeten. Det är ett exempel på en samverkansform<br />
som Swerea förespråkar och bidrar<br />
till genom att agera förmedlare och ibland handledare<br />
för både studenter och företag.<br />
Utbildningsverksamheten på koncernnivå och<br />
på respektive institut är en viktig och växande<br />
kanal för kunskapsöverföring, både nationellt och<br />
internationellt. Där pågår nu en utveckling mot<br />
fler webbaserade utbildningar som kommer att<br />
ge flexibilitet och ökad spridning till nya målgrupper.<br />
Allt fler utbildningar byggs upp i samråd<br />
med universitet och högskolor.<br />
På den internationella arenan deltar Swerea<br />
i samarbeten både inom EU och med andra<br />
delar av världen. Vi arrangerar också många<br />
internationella konferenser och seminarier där<br />
forskare från industri, akademi och institut möts<br />
och utbyter kunskap. Utbytet gagnar medlemsföretagen<br />
och bidrar positivt till institutens<br />
kunskapsuppbyggnad och kontaktnät.
konferens om gjutna komponenter<br />
I september <strong>2012</strong> arrangerade Swerea SWECAST och Tekniska<br />
högskolan i Jönköping konferensen ”Cost efficient cast<br />
components”. Målgruppen för konferensen var nordisk industri.<br />
Föredragshållare från Europa och USA presenterade de senaste<br />
forskningsrönen kring gjutna komponenter i järn, magnesium,<br />
aluminium och nanokompositmaterial. Konferensen besöktes av<br />
cirka 60 deltagare fördelade på 21 företag från åtta länder.<br />
ENIG:s E<strong>ner</strong>gikonferens<br />
I februari anordnade ENIG en E<strong>ner</strong>gikonferens på Science<br />
Park i Jönköp ing. De över 100 konferensdeltagare fick lära sig<br />
mer om e<strong>ner</strong>gieffektivisering och management.<br />
GJUtERI <strong>2012</strong><br />
Svenska Gjuteriföreningens årskonferens hölls i maj <strong>2012</strong> med<br />
cirka 80 deltagare. Under dagen redovisades aktiviteter som<br />
Gjuteriföreningen/Swerea SWECAST har utfört under året, liksom<br />
de resurser hela Swerea förfogar över till gagn för svensk<br />
gjuteriindustrin.<br />
coil coating Symposium<br />
Den tredje upplagan av Coil Coating Symposium med titeln Coil<br />
coated steel: Durability and testing of advanced materials ägde<br />
rum i Louvren Palace i Paris den 28 november <strong>2012</strong>. Konferensen<br />
organiserades av Institut de la Corrosion medlemsprogram<br />
”Corrosion properties of coil-coated products”. Tretton presentatio<strong>ner</strong><br />
av forskare från IC, Swerea KIMAB, universitet och<br />
industri lockade nära 70 deltagare från sexton länder.<br />
Utbildningar<br />
Välutbildade och motiverade medarbetare<br />
är en förutsättning för innovation<br />
och tillväxt i före tag. Swerea erbjuder<br />
en rad olika former av utbildningar<br />
inom våra kompetensområden.<br />
Inom kompositdesign och tillverkning<br />
av kompositer arrangerar Swerea<br />
SICOMP återkommande utbildningar.<br />
Swerea MEFOS erbjuder kurser<br />
och utbildningar inom områden som<br />
masugns- och konverterteknik, stränggjutning,<br />
värmning och bearbetning.<br />
Ställarkurs för valsverkspersonal hålls<br />
varje år.<br />
Swerea IVF har lång erfarenhet av<br />
strategisk kompetensutveckling i företag.<br />
Bolaget arrangerar ett stort antal<br />
kurser, konferenser, seminarier och<br />
temadagar inom aktuella ämnen. Som<br />
exempel kan nämnas Lean produktutveckling,<br />
Ekodesign både öppna och<br />
företagsanpassade samt kurser inom<br />
keramiska eller strategiska material.<br />
Swerea SWECAST genomför både<br />
schema lagda kurser vid Tekniska<br />
högskolan i Jönköping och uppdragsutbildningar<br />
hos företagen. Det är<br />
utbildningar inom konstruktion, materialteknik,<br />
e<strong>ner</strong>gi/miljö samt process-<br />
och produktionsteknik.<br />
Ute hos företagen har Swerea<br />
SWECAST haft drygt tio större utbildningsuppdrag<br />
under <strong>2012</strong>. En av<br />
de mest attraktiva kurserna är ”Introduktionskurs<br />
i gjuteriteknik” som ger<br />
övergripande kunskap om hur gjutna<br />
komponenter tillverkas och vilka fördelar<br />
metoden gjutning erbjuder inom<br />
olika branscher och produktsegment.<br />
Swerea KIMAB har under året bland<br />
annat arrangerat utbildningar i Svetsteknologins<br />
grunder; Skadeutredning<br />
och grundorsaksanalys; Korrosionslära<br />
samt Inspektör av rostskyddsmålning.<br />
Dessutom en internationell Svetsingenjörsutbildning.<br />
Utbildningarna kan kundanpassas<br />
och genomförs hos oss eller ute på<br />
företagen.<br />
swerea som kunskapsförmedlare<br />
Verksamhetsansvarig Prof. Kristiina Oksman Niska (t.v.)<br />
tillsammans med kollegor från Luleå tekniska universitet<br />
SIcOMp-konferensen <strong>2012</strong><br />
<strong>2012</strong> års SICOMP-konferens Manufacturing and<br />
Design of Composites ägde rum den 4–5 juni i Piteå<br />
med ett 90-tal deltagare. Nytt för i år var samarbetet<br />
med Composite Centre Sweden, ett initiativ från Luleå<br />
tekniska universitet och Swerea. Under en parallell<br />
session presenterades verksam heten och alla Luleå<br />
tekniska universitets pågående doktorandprojekt<br />
inom komposit området, allt under ledning av centrets<br />
verksamhetsansvarige.<br />
<strong>Swereas</strong> böcker<br />
Swerea ger ut ett antal olika böcker,<br />
mest handböcker. En bästsäljare är<br />
Handbok i Gjuteriteknik, som dels<br />
är kurslitteratur, dels säljs på Elmia<br />
Subcontractor. Inför <strong>2012</strong> gjordes ett<br />
nytryck.<br />
Andra bästsäljare är Korrosionsskydd<br />
av stål i betongkonstruktio<strong>ner</strong><br />
– Handbok; Elektrokemi och Korrosionslära;<br />
A Ge<strong>ner</strong>al Guide for Failure<br />
Analysis of Brass och Avoidance of<br />
corrosion problems in cooling water –<br />
Handbook.<br />
Stålboken från 2011<br />
kom <strong>2012</strong> ut i engelsk<br />
översättning<br />
”Steel and its<br />
heat treatment –<br />
Handbook”.<br />
31
32<br />
styrelse och ledningsgrupp<br />
Styrelse<br />
bAkrE rADEn Från VänSTEr<br />
Erik Mild (f 1984) Forskare Swerea kIMab civilingenjör<br />
kungliga tekniska högskolan Suppleant<br />
arbetstagarrepresentant I styrelsen sedan <strong>2012</strong><br />
FräMrE rADEn Från VänSTEr<br />
per kilbo (f 1959)<br />
Forskare Swerea IVF<br />
civilingenjör chalmers<br />
tekniska högskola<br />
Suppleant arbetstagarrepresentant<br />
I styrelsen sedan <strong>2012</strong><br />
Eva Wigren (f 1954)<br />
chef Industriell Utveckling,<br />
teknikföretagen<br />
civilingenjör kungliga<br />
tekniska högskolan, civilekonom<br />
Stockholms<br />
universitet tidigare<br />
bl a VD Electrolux core<br />
technology & Innovation,<br />
VD Sweco Industriteknik<br />
Övriga förtroendeuppdrag:<br />
Ordförande IVas Industriforskargrupp,<br />
leda mot IVa<br />
avdelning I, styrelseledamot<br />
Vinnova, styrelseledamot<br />
teknikföre tagens<br />
branschgrupper, styrelseledamot<br />
ELU kon sult<br />
Invald i styrelsen <strong>2012</strong><br />
EJ MED på bIlD<br />
Malin persson (f 1968) Industrial advisor JkL MSc<br />
i Industrial Engineering and Management, chalmers<br />
tekniska högskola tidigare verksam inom Volvo, SkF,<br />
aSG och Swedish Office of Science and technology,<br />
bryssel Övriga förtroendeuppdrag: Hexpol, kcI<br />
konecranes plc, Universeum, Stiftelsen Ruter Dam<br />
Ledamot i IVa Invald i styrelsen 2010<br />
Donald Malmberg (f 1949) Forskare Swerea<br />
MEFOS teknologie Doktor, Lunds tekniska<br />
högskola Ordinarie arbets tagarrepresentant<br />
I styrelsen sedan 2009<br />
bo-Erik pers (f 1956)<br />
VD Jernkontoret civilingenjör<br />
maskinteknik<br />
vid kungliga tekniska<br />
högskolan tidigare Vice<br />
president Market, SSab<br />
EMEa och Marknadsdirektör<br />
SSab tunnplåt<br />
Övriga styrelseuppdrag:<br />
Ordförande Stiftelsen<br />
Svensk Järn- och Metallforskning,<br />
Ordförande<br />
Hugo carlssons Stiftelse<br />
för vetenskaplig forskning<br />
Invald i styrelsen<br />
2011<br />
karl-gustav ramström<br />
(f 1954) teknisk<br />
Direktör Medlem av<br />
koncernledningen SSab<br />
civil ingenjör och Mba,<br />
Uppsala universitet<br />
tidigare bl a Divisionschef<br />
plate SSab,<br />
Divisionschef process<br />
automation abb Sverige<br />
Övriga styrelseuppdrag:<br />
Styrelseledamot tibnor,<br />
Jern kontoret samt prevas<br />
Ledamot i IVa Invald<br />
i styrelsen <strong>2012</strong><br />
greger nilsson (f 1968) Forskare Swerea SIcOMp<br />
teknisk licentiat, Luleå tekniska universitet Ordinarie<br />
arbetstagarrepresentant I styrelsen sedan <strong>2012</strong><br />
Martin Ivert, ordförande<br />
(f 1948) bergsingenjör<br />
kungliga tekniska<br />
högskolan Verksam inom<br />
stålindustrin sedan 1974<br />
tidigare bl a VD SkF<br />
Mekan, chef SkF Steel<br />
Div, VD Lkab Övriga styrelseuppdrag:Styrelseledamot<br />
FLSmidth,<br />
Åkers och Ovako Invald i<br />
styrelsen 2008<br />
peter holmstedt<br />
(f 1957) VD RISE<br />
Research Institutes of<br />
Sweden Holding ab teknologie<br />
doktor Flexibel<br />
Industriell produktion,<br />
adjungerad professor<br />
kungliga tekniska<br />
högskolan tidigare vicerektor<br />
på kungliga tekniska<br />
högskolan, VD och<br />
koncernchef Innovationsbron<br />
Övriga styrelseuppdrag:<br />
Styrelse ledamot<br />
Sp Sveriges tekniska<br />
Forskningsinstitut, Innventia<br />
samt Swedish Ict<br />
Research Ledamot i IVa<br />
Invald i styrelsen 2007
Ledningsgrupp<br />
bAkrE rADEn Från VänSTEr<br />
Staffan Söderberg<br />
(f 1951) VD Swerea<br />
kIMab Docent Uppsala<br />
universitet Ledamot i IVa<br />
anställd sedan 2007<br />
FräMrE rADEn Från VänSTEr<br />
hans hansson (f 1955)<br />
VD Swerea SIcOMp<br />
civilingenjör Luleå tekniska<br />
universitet anställd<br />
sedan 1993<br />
göran Fahlén (f 1951)<br />
chef Verksamhetsutveckling<br />
Swerea Studier<br />
Maskin teknik vid chalmers<br />
tekniska högskola<br />
och Skoglig produk tionslära<br />
vid Umeå universitet<br />
anställd sedan 2010<br />
Ingela bonnevier<br />
(f 1955) Human Resource<br />
Manager Swerea<br />
Studier i företagsekonomi,<br />
sociologi och juridik<br />
vid Göteborgs universitet<br />
anställd sedan 2009<br />
Mats lundin (f 1963)<br />
VD Swerea IVF civilingenjör<br />
kungliga<br />
tekniska högskolan<br />
anställd sedan 1989<br />
ronald pedersen<br />
(f 1948) Marketing<br />
Manager Swerea civilingenjör<br />
chalmers<br />
tekniska högskola<br />
anställd sedan 2008<br />
göran carlsson<br />
(f 1954) VD Swerea<br />
MEFOS bergsingenjör<br />
kungliga tekniska<br />
högskolan Ledamot i IVa<br />
anställd sedan 2008<br />
Tomas Thorvaldsson<br />
(f 1953) VD och<br />
koncernchef Swerea<br />
teknologie doktor Materialvetenskap,<br />
Docent<br />
Material fysik, chalmers<br />
tekniska högskola Ledamot<br />
i IVa anställd sedan<br />
2004<br />
Sten Dahlqvist (f 1952)<br />
cFO Swerea Företagsekonom<br />
Stockholms<br />
universitet anställd<br />
sedan 2006<br />
styrelse och ledningsgrupp<br />
Mats holmgren<br />
(f 1952). VD Swerea<br />
SwEcaSt civilingenjör<br />
Lunds tekniska högskola<br />
anställd sedan 1979<br />
33
34<br />
resultat- och balansräkning<br />
Femårsöversikt<br />
<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />
Omsättning Mkr 604,9 472,0 443,3 428,1 399,0<br />
Rörelseresultat efter avskr Mkr -0,8 22,6 19,0 11,2 2,9<br />
Resultat efter finans Mkr 10,0 30,6 23,8 16,2 6,3<br />
Balansomslutning Mkr 619,8 527,7 477,5 460,2 396,4<br />
Eget kapital Mkr 317,6 273,6 250,2 234,7 209,4<br />
Rörelsemarginal % -0,1 4,8 4,3 2,6 0,7<br />
Avkastning på eget kapital % 2,3 9,2 7,0 5,5 3,9<br />
Soliditet % 51 52 52 51 53<br />
Kassalikviditet % 145 134 130 147 167<br />
Investeringar Mkr 51,8 23,7 26,7 21,5 17,3<br />
Genomsnittligt antal anställda 516 407 388 360 345<br />
Resultaträkning<br />
Belopp i tkr <strong>2012</strong> 2011<br />
rörelsens intäkter<br />
Nettoomsättning 602 800 470 279<br />
Andelar i intresseföretags resultat 1 358 1 425<br />
Övriga rörelseintäkter 718 341<br />
Summa intäkter 604 876 472 045<br />
rörelsens kostnader<br />
Övriga externa kostnader -221 671 -153 768<br />
Personalkostnader -359 487 -278 040<br />
Avskrivningar av materiella och immateriella<br />
anläggningstillgångar -24 518 -17 670<br />
rörelseresultat -800 22 567<br />
resultat från finansiella poster<br />
Resultat från övriga värdepapper och fordringar<br />
som är anläggningstillgångar 5 181 3 048<br />
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 188 5 635<br />
Räntekostnader och liknande resultatposter -595 -674<br />
resultat efter finansiella poster 9 974 30 576<br />
resultat före skatt 9 974 30 576<br />
Skatt på årets resultat -3 085 -6 372<br />
årETS rESulTAT 6 889 24 204<br />
I Swerea-koncernens legala struktur<br />
ingår Swerea MEFOS som intressebolag<br />
fram till den 31 mars <strong>2012</strong><br />
och därefter som helägt dotterbolag.<br />
Femårsöversikt samt resultat-<br />
och balansräkning avser den legala<br />
strukturen.<br />
balansräkning<br />
Belopp i tkr <strong>2012</strong> 2011<br />
TIllgångAr<br />
Anläggningstillgångar<br />
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Balanserade utgifter dataprogram 948 670<br />
948 670<br />
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Mark 476 311<br />
Markanläggningar 46<br />
Byggnader 4 264<br />
Nedlagda kostnader på annans fastighet 33 878 23 249<br />
Inventarier, instrument och installatio<strong>ner</strong> 102 435 56 451<br />
141 099 80 011<br />
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Aktier och andelar i intresseföretag 11 17 171<br />
Andra långfristiga värdepappersinnehav 64 653 109 953<br />
Uppskjuten skattefordran 150<br />
Andra långfristiga fordringar 2 890 1 763<br />
67 704 128 887<br />
Summa anläggningstillgångar 209 751 209 568<br />
Omsättningstillgångar<br />
VARULAGER M.M.<br />
Färdiga varor och handelsvaror 3 712 725<br />
3 712 725<br />
KORTFRISTIGA FORDRINGAR<br />
Kundfordringar 79 092 60 791<br />
Skattefordringar 9 716 9 292<br />
Övriga fordringar 1 351 1 181<br />
Förutbetalada kostnader och upplupna intäkter 113 668 86 402<br />
203 827 157 666<br />
KORTFRISTIGA PLACERINGAR 68 566 44 401<br />
KASSA OCH BANK 133 949 115 298<br />
Summa omsättningstillgångar 410 054 318 090<br />
SuMMA TIllgångAr 619 805 527 658<br />
EgET kApITAl Och SkulDEr<br />
BUNDET EGET KAPITAL<br />
Aktiekapital 12 157 11 000<br />
Bundna fonder 8 946 11 539<br />
21 103 22 539<br />
FRITT EGET KAPITAL<br />
Balanserat resultat 289 649 226 816<br />
Årets resultat 6 889 24 204<br />
296 538 251 020<br />
317 641 273 559<br />
AVSÄTTNINGAR<br />
Avsättningar för pensio<strong>ner</strong> 2 818 2 190<br />
Avsättningar för uppskjuten skatt 10 796 8 895<br />
Övriga avsättningar 518<br />
14 132 11 085<br />
LÅNGFRISTIGA SKULDER 7 376 8 312<br />
7 376 8 312<br />
KORTFRISTIGA SKULDER<br />
Förskott från kunder 173 951 143 523<br />
Leverantörsskulder 26 379 32 007<br />
Övriga skulder 22 348 16 469<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 57 978 42 703<br />
280 656 234 702<br />
SuMMA EgET kApITAl Och SkulDEr 619 805 527 658
Hållbart företagande (cSR)<br />
Vår VErkSAMhET syftar i förlängningen till<br />
att framtidssäkra samhället vad gäller miljö,<br />
arbete och välfärd. Vårt viktigaste bidrag<br />
till det framtidssäkrade samhället är genom<br />
forskningen.<br />
Programråden för varje dotterbolag består<br />
av medlemmar och andra kunder och styr<br />
forskningsinriktningen inom den gemensamma<br />
forskningen. På senare år har det i stor<br />
utsträckning varit hållbarhets- och miljöfrågor<br />
som fokuserats.<br />
Koncernsatsningar görs främst inom<br />
Swerea Ekodesign, Swerea Lättvikt och inom<br />
området industriell återvinning. En intern<br />
ekodesignutbildning för forskare har tagits<br />
fram och en första utbildningsomgång med<br />
25 deltagare genomfördes under året.<br />
Förbättringsarbete för arbetsmiljö och<br />
miljö stod i fokus för vårt interna CSR-<br />
arbete under <strong>2012</strong>. Dotterbolagen har satt<br />
sina mål och drivit arbetet utifrån de egna<br />
behoven.<br />
Flytten av Swerea KIMAB till gemensamma<br />
och utökade lokaler innebar förbättringar med<br />
mer funktionella laboratorier och kontorsarbetsplatser.<br />
Lokalerna har utform ats för att<br />
främja samarbete och samverk an. Kraven på<br />
e<strong>ner</strong>gieffektivitet (belysning, uppvärmning,<br />
ventilation) ställdes högt, likaså kraven på<br />
säker het. Säkerhetsaspekterna rör person-<br />
och materialskydd samt skydd av forskningsresultat<br />
och företagshemligheter.<br />
Ergonomiska förbättringar av kontorsarbetsplatserna<br />
har genomförts inom Swerea<br />
hållbart företagande (csr)<br />
Den stora utmaningen är att skapa ett hållbart samhälle som ge<strong>ner</strong>erar<br />
lika mycket som det förbrukar och som inte tär på jordens ändliga resurser.<br />
Genom att bedriva forskning ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt<br />
perspektiv bidrar Swerea till den utvecklingen. Vi arbetar exempelvis<br />
med projekt och processer som minimerar e<strong>ner</strong>giförbrukningen,<br />
effektiviserar materialutnyttjandet och maximerar industriell återvinning.<br />
MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea<br />
SWECAST. En utökning av antalet kontorsarbetsplatser<br />
har skett inom dessa tre dotterbolag.<br />
Förstärkning av säkerheten kring el-/starkströmsarbete<br />
har varit viktig, särskilt inom<br />
Swerea MEFOS där en elsäkerhetsgrupp har<br />
bildats.<br />
Swerea SWECAST har genomfört en<br />
utbildning för ledningsgruppen i systematiskt<br />
arbetsmiljöarbete. De har även haft brandsäkerhetsutbildning<br />
samt utbildning i hjärtlungräddning<br />
för samtliga anställda.<br />
Swerea IVF har startat 5S-arbete (sortera,<br />
systematisera, städa, standardisera och skapa<br />
vana) i laboratorier och verkstad i syfte att<br />
minska risker för olycksfall och tillbud samt<br />
för att öka trivsel och effektivitet. 5S-arbete<br />
pågår även inom Swerea KIMAB.<br />
Swerea IVF har uppdaterat sin certifierade<br />
klimatsdeklaration för forskningsarbete från<br />
2009. Jämfört med den förra deklarationen<br />
har man nära halverat utsläppen av växthusgaser,<br />
från nästan 4 kg CO2-ekvivalenter per<br />
forskartimme till drygt 2 kg. Till stor del beror<br />
minskningen på en övergång till elektricitet<br />
baserad på enbart vattenkraft, vilket åstadkommits<br />
genom gott samarbete med hyresvärden,<br />
men även på fler tjänsteresor med tåg<br />
istället för med bil eller flyg.<br />
Under hösten genomfördes en medarbetarundersökning<br />
i samtliga koncernbolag. Den<br />
ska ligga till grund för handlingspla<strong>ner</strong> och<br />
fortsatt förbättringsarbete.<br />
35
36<br />
medlemsprogram och -företag<br />
Medlemsföretag<br />
A Teknik i Robertsfors AB<br />
AB Lindex (Lindex Sverige AB)<br />
AB Londré-Hatten<br />
AB Martinsson Konfektion<br />
AB SKF<br />
ABB AB<br />
ABB Automation Products<br />
ABB AB, Composites<br />
ABB Corporate Research<br />
ABB Plast<br />
ABB Power Technologies AB<br />
ABP Induction AB<br />
ACG Accent Ab<br />
Acne Studios<br />
Accoat A/S<br />
Adam Opel GmbH<br />
AGA<br />
AGA Gas AB<br />
AGO AB<br />
AGRU Kunststofftechnik GmbH<br />
Air Liquide<br />
Aker Solutions<br />
Akzo Nobel Functional Chermicals<br />
Akzo Nobel Industrial Finishes<br />
Akzo Nobel Materials Technology<br />
Center<br />
Akzo Nobel Pulp and Performance<br />
Chemicals AB<br />
Alcan CRV<br />
Alfa Laval France<br />
Alfa Laval Lund AB<br />
Alfa Laval Tumba AB<br />
Allard Manufacturing AB<br />
Almedahl Kinna AB<br />
ALSTOM Power Sweden AB<br />
Alteams Stilexo AB<br />
Aluwave AB<br />
Ankarsrum Die Casting AB<br />
Antiphone<br />
Antrad Medical AB<br />
AP&T AB<br />
AP&T Sweden AB<br />
Aptus Elektronik AB<br />
Arcelormittal<br />
ARCOR<br />
Arkema<br />
Armacell International<br />
Aros Electronics AB<br />
AQ Holmberg AB<br />
Ascatron<br />
Ascom Sweden AB<br />
Ascometal<br />
ASK Chemicals Scandinavia AB<br />
ASSA AB<br />
Atlas Copco Industrial Technique AB<br />
(Atlas Copco AB)<br />
Atlas Copco Rock Drills<br />
Atlas Copco Secoroc AB<br />
AudioDev Sweden AB<br />
Aurubis Sweden<br />
Auson AB<br />
Avure Technologies (Västerås)<br />
Axema Access Control<br />
Axson Gruppen<br />
BAC France<br />
Bagheera AB<br />
BASF Coatings<br />
Becker Industrial Coatings AB<br />
Beijer Electronics Products AB<br />
Bendiro Profile<br />
Berendsen Sourcing AB<br />
Bergen E<strong>ner</strong>gi AB<br />
Billerud Karslborg AB<br />
Billerud Skärblacka AB<br />
Binar Elektronik AB<br />
Björn Borg Clothing AB<br />
Blekinge Pressgjuteri AB<br />
Blomstermåla Metallgjuteri AB<br />
Bluescope Steel Ltd<br />
Blåkläder AB<br />
BMW<br />
Bodycote Värmebehandling<br />
Boliden Mi<strong>ner</strong>al AB<br />
Bombardier Transportation<br />
Bratänder Sweden AB<br />
Brogårdsand AB<br />
Bruker AXS Nordic AB<br />
Brunngård Group AB<br />
Bruzaholms Bruk AB<br />
Bulten<br />
Böhler-Uddeholm Precision Steel AB<br />
Böhler Welding AB<br />
Cadland AB<br />
Calderys Nordic AB<br />
Carbomax AB<br />
» Utan Swerea SICOMP hade vi inte haft<br />
någon kompositsatsning på Volvo Aero!«<br />
Anders Sjunnesson, GKN Aerospace Engine Systems<br />
Carl Stahl AB<br />
Carpenter Powder Products<br />
Casall AB<br />
Cedervall & Sö<strong>ner</strong> AB<br />
CEJN AB<br />
CG Drives & Automation Sweden<br />
Chalmers Tekniska Högskola<br />
Charge Storm AB<br />
Chemetall<br />
Chemtrend<br />
Clas Ohlsson<br />
Cogent Surahammars Bruk<br />
Consortio Fashion Group AB<br />
Consulting AB Len<strong>ner</strong>mark &<br />
Andersson<br />
Composite Consulting Group<br />
Comptech AB<br />
CPAC Systems AB<br />
Cubus<br />
Cupori Group Oy<br />
CWP Ljungby<br />
Daimler AG<br />
Damalini AB<br />
Daloc AB<br />
Data Respons AB<br />
DCNS<br />
DGA<br />
Didriksons<br />
Douce Hydro<br />
Doxa AB<br />
Dresser Wayne AB<br />
Duroc Tooling i Robertsfors AB<br />
DYNAmore Nordic AB<br />
Echotech<br />
E Sabel AB<br />
E.ON Gas Sverige<br />
EFD Induction<br />
Efore AB<br />
EIS by Semcon AB<br />
Ejendals AB<br />
Elkem Solar AS FoU<br />
Ellos AB<br />
Elektro-Linden AB<br />
Elektronikkonsult<br />
Emballator Lagan Plast AB<br />
ENRAF Marine Systems<br />
Envirotai<strong>ner</strong> Engineering AB<br />
Eramet Norway AS<br />
Erasteel Kloster AB<br />
Ericsson AB<br />
Eskilstuna ElektronikPart<strong>ner</strong><br />
Eurogloves AB<br />
ESAB AB<br />
ESBE AB<br />
Exel Composites Oyj<br />
Exova AB<br />
Ezze AB<br />
Fabric Skandinavien AB<br />
Fagersta Stainless AB<br />
Fcubic AB<br />
Federal Mogul Göteborg AB<br />
Ferrolegeringar AB<br />
Ferruform<br />
Filippa K<br />
Finman Färgkonsult AB<br />
Finnveden AB<br />
Finnveden Metall Structures<br />
Finnveden Gjutal AB<br />
FIP SpA Formatura Iniezione Polimeri<br />
Fjällräven AB<br />
Flexi France<br />
Flowtite Technology AS<br />
FläktWoods AB<br />
FMV<br />
Ford Motor Company<br />
Fordons Komponent Gruppen AB<br />
Forsmarks Kraftgrupp<br />
Foseco AB<br />
Fredrik Mogensen AB<br />
Frid-Metall AB<br />
Fundo Components AB<br />
Färgintressenter AB<br />
Beijer Industri AB<br />
Garmin Stockholm AB<br />
Gekås Ullared AB<br />
Ge<strong>ner</strong>al Motors<br />
GE Healthcare Bio-Sciences<br />
Georg Fischer DEKA Gmbh<br />
Gestamp Hard Tech<br />
GGP Sweden AB<br />
GiAB Gjuteri och Industriteknik i<br />
Halmstad AB<br />
Gina Tricot AB<br />
GISIP AB<br />
Gjuteribolaget i Bredaryd AB<br />
Gjuteribolaget i Eskilstuna AB<br />
Gjuteribolaget Rosenqvist & Sö<strong>ner</strong> AB<br />
Gjuteriteknik AB<br />
GKN Aerospace Sweden AB<br />
GKN Driveline Köping AB<br />
Gleitmo Technik AB<br />
Glynwed (Friatec Sverige) AB<br />
GN ReSound AB<br />
Gnutti Powertrain AB<br />
Grolls AB<br />
Gudrun Sjödén Design AB<br />
Gulins Business Design<br />
Grundfos A/S<br />
Gunnebo Cash Automation AB<br />
Gävle E<strong>ner</strong>gi<br />
Götaverken Miljö<br />
Hackås Precisionsgjuteri AB<br />
Haglöfs Scandinavia AB<br />
Haldex Brage Products AB<br />
Haldor Topsöe<br />
Harsco Metals Sweden AB<br />
HeidelbergCement Miljö AB<br />
Heab Plastteknik AB<br />
Helly Hansen AS<br />
Hempel<br />
Hemtex AB<br />
HENKEL Technology<br />
Hetech AB<br />
Hilti Corporation<br />
H.J. Hansen Sverige AB<br />
Hjo-Verktyg AB<br />
HMS Industrial Networks AB<br />
Holmgrens Metall AB<br />
Holemaker AB<br />
Holsbyverken AB<br />
Hultafors AB<br />
Huntsman Norden AB<br />
Husqvarna AB<br />
HYBE Maskin AB<br />
Hyundai Motor Europé Technical<br />
Center GmbH<br />
Hägglunds Drives AB<br />
Högskolan i Borås<br />
Höganäs AB<br />
ICA AB<br />
IC Companys A/S<br />
ICU Scandinavia AB<br />
Iduna AB<br />
IF Metall<br />
» Gjuteribranschen är en framtidsbransch – bara vi vill.«<br />
Christer Davidsson, Volvo Powertrain AB<br />
» Det räcker med att ringa till Swerea IVF för att få<br />
snabba svar, och man vet att man får hjälp med både<br />
akuta och långsiktiga frågeställningar som vi har.«<br />
Claes Segerfelt, kvalitetsansvarig på CPAC Systems<br />
Igelfors Bruk AB<br />
IKEA of Sweden AB<br />
Ilema Miljöanalys AB<br />
Indexator Rototils Systems AB<br />
Industeel Creusot (ArcelorMittal<br />
Group)<br />
Industriell Plåtproduktion AB<br />
Ineos Sverige AB<br />
Innovatum AB<br />
Inor Process AB<br />
Inspecta Sweden<br />
Inspecta Technology<br />
Instrumentfirman Inor Process AB<br />
Intersport AB<br />
Ionbond AB<br />
IUC Olofström AB<br />
IUC Sjuhärad AB<br />
IUC Wermland AB<br />
IXSEA<br />
Jano Technical Center AB<br />
Jernkontoret<br />
JFE Steel Corporation<br />
Johnson Metall AB<br />
Jotun Sverige<br />
Jula AB
» Vi pratar samma språk, men från olika utgångspunkter,<br />
det är lite som ”atomer möter tegelstenar”!<br />
Med det gemensamma syftet att förstå vad som<br />
händer och dra lärdomar av det.«<br />
Håkan Hedberg, Hetech<br />
Kapp-Ahl Sverige AB<br />
Karlebo Gjuteriteknik AB<br />
Kasthall Mattor och Golv AB<br />
Kemikalieinspektionen<br />
Kemira Kemi<br />
Kemwell<br />
Kendrion Holmbergs AB<br />
Kenpo Sandwich AB<br />
Keranova AB<br />
Keycast Kohlswa AB<br />
Keycast Ljungby AB<br />
Keycast Meko AB<br />
Kinnarps AB<br />
Klafreströms Stålgjuteri AB<br />
Kobolde & Part<strong>ner</strong> AB<br />
Kockums Industrier AB<br />
Kohlswa Gjuteri AB<br />
Kollmorgen<br />
Kollmogen Särö AB<br />
Komposit Part<strong>ner</strong> i Åmål AB<br />
Konga Bruk AB<br />
Konsumentverket<br />
Korsnäs AB<br />
Korsnäs Frövi AB<br />
KSB Aktiengesellschaft<br />
KTC Control AB<br />
Kvaser AB<br />
Kwintet AB<br />
Kåge Gjutmek AB<br />
Laholm Stål AB<br />
Laird Technologies AB<br />
LEAX<br />
LEB Casting Technology<br />
Leine & Linde AB<br />
Levi Peterson Industri AB<br />
Libro Fashion Works<br />
Lindab Profil AB<br />
Lindab Ventilation AB<br />
Lindén International AB<br />
Ljuders Nickelsilfverfabrik AB<br />
Lubrizol Advanced Material Europé<br />
BVBA<br />
LP Pressgjuteri AB<br />
Luftmiljö i Lidköping AB<br />
Lulekraft AB<br />
Lundbergs Pressgjuteri AB<br />
Luossaavaara-Kiirunavaara AB<br />
Lyma Kemiteknik<br />
Lyrestads Gjuteri AB<br />
Lättmetallverket i Roslagen AB<br />
MAN Diesel<br />
Markslöjd Lighting Group Competence<br />
Center AB<br />
Martinsson Elektronik AB<br />
Mazda Motor Europé GmgH<br />
Megger Sweden AB<br />
Mekinor Metall AB<br />
Metallfabriken Evo AB<br />
Metallfabriken Ljunghäll<br />
Metallfabriken Norden AB<br />
Heavycast Karlstad AB<br />
Metso Paper Sundsvall<br />
Metso Power<br />
Metso Paper Sweden AB, Refi<strong>ner</strong><br />
Segments<br />
Metsä Board<br />
MH Engineering<br />
Micatrone Regulator<br />
Midnight Composites<br />
M. Jander Composite Technologies<br />
MM Tech Cast AB<br />
Modellteknik AB<br />
Moderna verktyg i Söderköping AB<br />
Modul-System HH AB<br />
Monki/Weekday<br />
Morgårdshammar AB<br />
MQ Retail AB<br />
MT Jaeger Aps<br />
Mälare<strong>ner</strong>gi<br />
Mölltorps Gjuteri & Mek Verkstads AB<br />
Mönsterås Metall AB<br />
Nederman Sverige AB<br />
Neoventa Medical AB<br />
Net Insight AB<br />
Newbody AB<br />
New Wave Sports AB<br />
Nilson Group AB<br />
Nippon Steel Corporation<br />
NKT Flexibles<br />
Nobel Biocare AB<br />
Nobel Biocare Procera AB<br />
NOF Metal Coatings<br />
Nordic Galvanizers<br />
Nordpipe Composite Engineering OY<br />
Norrhults Stålgjuteri AB<br />
Norrlandsgjuteriet AB<br />
Northland Resources AB<br />
NOW Electronics AB<br />
NovaCast Systems AB<br />
Nya Arvika Gjuteri AB<br />
Nya Elektrogjuteriet AB<br />
Nya Metallgjuteriet AB<br />
Nyströms Pressgjuteri AB<br />
Odd Molly Intl AB<br />
Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB<br />
OKG<br />
Ohutlevykeskus<br />
Olsbergs Gjuteri AB<br />
One Nordic<br />
OptoComp JTC AB<br />
Ortic AB<br />
Oshaug Metall AS<br />
Ostnor AB<br />
O.Sundström AB<br />
Outokumpu<br />
Outokumpu Nordic Brass<br />
Outokumpu Stainless (AB, Oy)<br />
Outokumpu Stainless Tubular<br />
Products<br />
Ovako Bar AB<br />
Ovako Imatra Oy AB<br />
Ovako Hofors AB<br />
Ovako Hellefors AB<br />
Ovako Steel AB<br />
Parker Hannifin MCD AN<br />
Paroc Oy AB<br />
Peak Performance AB<br />
Pentronic AB<br />
Permascand<br />
Pilum Polyproject AB<br />
Plannja AB<br />
Polygiene AB<br />
POSCO<br />
PowderPro Göteborg AB<br />
PPG AC-France<br />
PPG Coatings<br />
PPG Industries France<br />
Precomp Solutions AB<br />
Preem Gas AB<br />
Prestando AB<br />
Prevas AB<br />
Processfilter Sweden AB<br />
Produktionsteknik i Lund<br />
Proline Entreprenad<br />
Propoint AB<br />
PSA Peugeot Citroën<br />
Prototal AB<br />
PTC AB<br />
Puvab AB<br />
Quadrant EPP<br />
R Franchetti AB<br />
Ragn-Sells Metall AB<br />
Ramnäs Bruk<br />
RCO Security AB<br />
Redcats Nordic AB<br />
Reftele Gjuteri AB<br />
Regin AB<br />
Reichhold A/S<br />
Renault SAS<br />
Renew Group Sweden AB<br />
Rettig Sweden AB<br />
Ringhals<br />
RMIG Sweden AB<br />
RNB Retail and Brands AB<br />
Robsys AB<br />
Rockwool International AS<br />
Rolls-Royce AB<br />
Rolvsoy Metallindustri A/S<br />
Rosengren Metall- och Konst -<br />
gjuteri AB<br />
Roslagsgjuteriet AB<br />
RTI Electronics AB<br />
Ruukki Metals Oy<br />
Ruukki Sverige AB<br />
Rådasand AB<br />
Saab Aeronautics<br />
Saab AB, Training & Simulation<br />
SABIC innovative Plastic BV<br />
Saddler Scandinavia AB<br />
Saint Gobain Abrasives, Frankrike<br />
SAIPEM<br />
Sandvik Coromant AB<br />
Sandvik Materials Technology AB<br />
Sandvik Mining & Construction Tools<br />
Sandvik SRP AB<br />
Sandvik Heating Technology AB<br />
Sandryds Handels AB<br />
Sapa Technology AB<br />
Sarlin Furnaces AB<br />
SCA Packaging, Munksund<br />
SCA Packaging, Obbola AB<br />
Scana Steel Björneborg AB<br />
Scana Steel Stavanger AS<br />
Scandem AB<br />
Scandinavian Supplying Group AB<br />
Scandinavian Travel Innovation<br />
Scania AB<br />
Scania CV AB<br />
Scanreco Industrielektronik AB<br />
Scorett Footwear AB<br />
Scott Bader Scandinavia AB<br />
Seco Tools<br />
Segers Fabriker<br />
Semcon caran AB<br />
Sibelco Nordic AB<br />
Sibes Metall AB<br />
SIDERCA<br />
Siemens AB<br />
Sigarth AB<br />
Sigicom AB<br />
Simona AG<br />
SinterCast Technologies AB<br />
Skeppshults Gjuteri AB<br />
SKF Mekan AB<br />
SKF Sverige AB<br />
SKW Metallurgy Sweden AB<br />
SlipNaxos AB<br />
Smurfit Kappa Kraftli<strong>ner</strong> Piteå<br />
Smålands Stålgjuteri AB<br />
SNCZ<br />
Snickers Workwear AB<br />
Solvay Solexis S.p.A.<br />
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut<br />
SSAB EMEA AB<br />
SSAB Merox AB<br />
Stadium AB<br />
Star Trading i Svenljunga AB<br />
Stena Aluminium AB<br />
Stena Rederi AB<br />
Stena Stål AB<br />
Steuler Nordic AB<br />
Stora Enso Fine Paper AB<br />
Stora Enso Hylte<br />
Stora Enso Skoghall AB<br />
Storebrogjuteriet AB<br />
Stresstech<br />
Struers Sverige A/S<br />
Stötek Danmark ApS<br />
Sulzer Pump Solutions AB<br />
Suncab AB<br />
Sunfab Hydraulics AB<br />
Swedegas AB<br />
Swede Ship Composite AB<br />
SWEDMEC AB<br />
Swefos AB<br />
Swegon AB<br />
SWEP International AB<br />
Svensk Handel<br />
Svensk Industriautomation AB<br />
Svensk Kärnbränslehantering AB<br />
Svenska Kraftnät<br />
Svetskommissionen<br />
Swegon AB<br />
SWISSTEC Skandinavien AB<br />
Syrgis Performance Initiators AB<br />
SYSAV<br />
Södere<strong>ner</strong>gi<br />
Södra Cell AB, Mönsterås Bruk<br />
Södra Cell AB, Värö Bruk<br />
Tata Steel<br />
Team Sportia<br />
Ted Bernhardtz at work<br />
T.E.L Nordic<br />
TA Hydranics AB<br />
Teknikföretagen Service AB<br />
Teknik och Kompetenscentrum AB<br />
Tekniska Verken i Linköping AB<br />
Teknoheat AB<br />
Termap AB<br />
Ternium Siderar<br />
Tetra Pak Packaging Solutions AB<br />
» Elkem has since long benefited from the membership with the Swerea<br />
MEFOS organisation. We have found their very skilled staff highly qualified,<br />
their exceptional experimental capabilities most favourable and their excellent<br />
mathematical modelling knowledge suitable for our purposes when<br />
performing metallurgical theoretical studies and experimental exercises.«<br />
Dr. Karl R. Forwald, Senior Metallurgist, Elkem AS, Technology<br />
medlemsprogram och -företag<br />
Thales Underwater Systems<br />
Thule Sweden AB<br />
Tidomat AB<br />
Tierps Järnbruk AB<br />
Titanx Engine Cooling<br />
Tjeders Industri AB<br />
TN International (Areva Group)<br />
TOTAL<br />
Total Paris La Defense<br />
Toyota Motor Corp<br />
Trafikverket<br />
Tranemo Textil AB<br />
Traryds Metall AB<br />
Triple Steelix<br />
TST Sweden AB<br />
Tyrolit AB<br />
Uddeholms AB<br />
Ulefos NV A/S<br />
» Med hjälp av Swerea KIMAB kan vi<br />
hålla en lika hög kompetensnivå som de<br />
stora biltillverkarna samtidigt som vi har<br />
snabbheten som det lilla företaget.«<br />
Anders Carlsson, teknisk chef på Modul-System<br />
Umab Casting AB<br />
Umeå E<strong>ner</strong>gi AB<br />
Umicore Corporate Development<br />
UniBrands<br />
Unfors RaySafe AB<br />
Unjo AB<br />
V & B Gustavsberg AB<br />
W Rudberg AB<br />
Wackers AB<br />
Vagabond International AB<br />
Vallourec & Mannesmann<br />
Valtimet<br />
Webac Maskin AB<br />
Veola Eau<br />
WeSC AB<br />
Vestacastings Guldsmedshyttan AB<br />
Westbaltic Components AB<br />
Westinghouse Electric Sweden AB<br />
Wiges AB<br />
Vikan AB<br />
Villeroy & Boch Gustavsberg AB<br />
Vinnova<br />
Voestalpine<br />
Voice Norge A/S<br />
Volvo AB<br />
Volvo Aero Corporation<br />
Volvo Car Corporation<br />
Volvo Construction Equipment<br />
Volvo GTT<br />
Volvo Lastvagnar AB<br />
Volvo Penta<br />
Volvo Personvagnar AB<br />
Volvo Personvagnar Karosskomponenter<br />
AB<br />
Volvo Powertrain AB<br />
Volvo Technology<br />
WR Controls AB<br />
Växjö E<strong>ner</strong>gi<br />
Xstrata Nickelverk<br />
Xylem Sverige AB<br />
Y. Berger & Co AB<br />
Åhléns AB<br />
Åkers Sweden AB<br />
Älmhults Gjuteri AB<br />
Öresundskraft Produktion<br />
Österby Gjuteri AB<br />
37
38<br />
»Det är ofta i de gränsöverskridande lösningarna<br />
som de stora framstegen finns att göra «
© 2013 Swerea<br />
text och form: plan Sju kommunikation ab<br />
bilder: Johan Olsson, Swerea, Lulebild, Maria Åsén, anders alm, patrik Svedberg, björn tesch, Lotta Hammar,<br />
Mostphotos, anneli Nygårds, torbjörn persson, Återvinningsindustrierna, Doug Olson, Matton, Futureimagebank<br />
tryck: Luleå Grafiska ab
Swerea Ab<br />
Box 7047<br />
164 07 Kista<br />
08-440 45 00<br />
info@swerea.se<br />
www.swerea.se<br />
Swerea IVF<br />
Box 104<br />
431 22 Mölndal<br />
031-706 60 00<br />
ivf@swerea.se<br />
www.swereaivf.se<br />
Swerea kIMAb<br />
Box 7047<br />
164 07 Kista<br />
08-440 48 00<br />
kimab@swerea.se<br />
www.swereakimab.se<br />
Swerea MEFOS<br />
Box 812<br />
971 25 Luleå<br />
0920-20 19 00<br />
mefos@swerea.se<br />
www.swereamefos.se<br />
Swerea SIcOMp<br />
Box 271<br />
941 26 Piteå<br />
0911-744 00<br />
sicomp@swerea.se<br />
www.swereasicomp.se<br />
Swerea SWEcAST<br />
Box 2033<br />
550 02 Jönköping<br />
036-30 12 00<br />
swecast@swerea.se<br />
www.swereaswecast.se<br />
www.plansju.se