31.08.2013 Views

Ladda ner Swereas årsberättelse 2012 (svenska)

Ladda ner Swereas årsberättelse 2012 (svenska)

Ladda ner Swereas årsberättelse 2012 (svenska)

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Årsberättelse <strong>2012</strong><br />

1


Ord från VD 4<br />

<strong>2012</strong> i korthet 7<br />

Swerea-koncernen 8<br />

Swerea växer 10<br />

TEMA – InDuSTrIEll prODukTIOn Och åTErVInnIng<br />

Industriell produktion 13<br />

Industriell återvinning 16<br />

notiser 19<br />

SWErEAS DOTTErbOlAg<br />

Swerea IVF 20<br />

Swerea MEFOS 21<br />

Swerea SIcOMp 22<br />

Swerea SwEcaSt 23<br />

Swerea kIMab 24<br />

Institut de la corrosion 25<br />

notiser 27<br />

Medarbetare och kompetens 28<br />

Swerea som kunskapsförmedlare 30<br />

Styrelse och ledningsgrupp 32<br />

resultat- och balansräkning 34<br />

hållbart företagande (cSr) 35<br />

Medlemsprogram och -företag 36<br />

innehåll<br />

3


4<br />

ord från vd<br />

Swerea-koncernen fortsätter att växa lönsamt.<br />

Det är med stor tillfredsställelse jag kan konstatera<br />

att sedan koncernens bildande 2005 har vi<br />

vuxit lönsamt varje år. För <strong>2012</strong> uppgick omsättningen<br />

till 650 miljo<strong>ner</strong> kronor, en ökning med<br />

7,4 procent jämfört med föregående år. Samtliga<br />

bolag i koncernen ökade sin omsättning. Rörelseresultatet<br />

blev 2,9 miljo<strong>ner</strong> kronor och resultat<br />

före skatt 13,7 miljo<strong>ner</strong> kronor. Antalet anställda<br />

har ökat till 527 (+5 procent). Dessa goda resultat<br />

ger en stabi litet i verksamheten och en anda<br />

av entusiasm och företagsamhet för samarbetspart<strong>ner</strong>s<br />

och egna medarbet are i god samklang.<br />

Innovation och kreativitet är ledord!


» Vi har medarbetare med stor kompetens, kontaktnätet<br />

är stort och vi levererar det vi lovar. «<br />

Swerea gör skillnad<br />

båDE närIngSlIVSInTäkTEr Och offentliga<br />

intäkter har ökat och vi är i denna kärva<br />

konjunktur särskilt stolta över ökningen av<br />

näringslivsintäkt erna till 380 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

(+12 procent). Det visar att vi har forskningstjänster<br />

som är attraktiva för industrin och att<br />

vi är en viktig samarbetspart<strong>ner</strong> i tuffa tider för<br />

både små och stora företag. Som exempel kan<br />

nämnas det flerårsprojekt vi erhållit från Airbus<br />

där Swerea SICOMPs internationella spetskompetens<br />

inom fiberkompositer kommer till sin rätt.<br />

Sverige och Europa är vår hemmamarknad, men<br />

vi har också samarbetspart<strong>ner</strong>s i Asien, Nord-<br />

och Syd amerika samt Australien.<br />

Swerea genomför forskningen i nära samarbete<br />

med såväl industrin som med den akademiska<br />

världen. Strategiska samarbetsavtal är<br />

viktiga för oss. Forskningsnätverken som våra<br />

medarbetare deltar i är både nationella och internationella<br />

och forskningsprogrammen inom det<br />

europeiska samarbetet är viktiga för kunskapsuppbyggnaden.<br />

Swerea deltar i 103 EU-projekt<br />

varav vi koordi<strong>ner</strong>ar 20. Att vi blir mer kända<br />

internationellt märks inte bara genom en ökande<br />

internationell verksamhet utan också genom att<br />

fler forskare från hela världen söker sig till oss.<br />

Av de forskare som anställts till den <strong>svenska</strong><br />

verksamheten i år är 18 procent utlandsrekryteringar.<br />

Detta ökar vår bredd och vår kompetens.<br />

unDEr årET har flera offensiva satsningar<br />

gjorts för att stärka både vårt erbjudande och vår<br />

närvaro hos viktiga kunder. Den största satsningen<br />

är Swerea KIMABs flytt till nya lokaler i Kista<br />

vilket ger bättre möjligheter att fortsätta utvecklingen<br />

av experimentella och virtuella tekniker,<br />

inte minst test- och demonstrationsanläggningar.<br />

Swerea SICOMP har öppnat en filial i Linköping<br />

för att stärka samarbetet i första hand med<br />

rymd- och flygindustrin, men också med kopplingar<br />

mot fordonsindustrin. I Oslo har Swerea<br />

IVF öppnat ett kontor med tonvikt på textil FoU<br />

och produktions- och processutveckling särskilt<br />

för lättviktskonstruktio<strong>ner</strong> i nära samarbete med<br />

norska institut.<br />

Industriell produktion och återvinning med<br />

stor hänsyn till miljö- och e<strong>ner</strong>gieffektivitet är ett<br />

kärnområde där vi samar betar med en mängd<br />

företag. Våra satsningar på virtuella och experimentella<br />

tekniker är viktiga i byggandet av<br />

koncern ens styrkeområden. Intresset för test-<br />

och demonstrationsanläggningarna är stort.<br />

SMå Och MEDElSTOrA företag (SME) är<br />

viktiga kunder för Swerea. Eftersom SME är en<br />

inhomogen grupp spän<strong>ner</strong> verksamheten över<br />

ett vitt fält; från rådgivning, utbildning och utveckling<br />

till forskning. Särskilt kan nämnas Swerea<br />

IVFs företagsutveckling inom Produktionslyftet,<br />

som fortsätt er ytterligare en tvåårsperiod med<br />

stöd från Vinnova, och Swerea SWECAST och<br />

Swerea IVFs företagshjälp med e<strong>ner</strong>gieffektivitet,<br />

ENIG (E<strong>ner</strong>gieffektivitet i grupp), med stöd från<br />

E<strong>ner</strong>gi myndigheten. Swerea SWECAST har också<br />

fått förtroendet att starta ett regionalt E<strong>ner</strong>gikontor<br />

på uppdrag från E<strong>ner</strong>gimyndigheten,<br />

Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen<br />

i Jön köp ing. Kontoret arbetar med miljödriven affärsutveckling<br />

i företag och för e<strong>ner</strong>gieffektiv drift<br />

av lokaler och fastigheter.<br />

Den internationella verksamheten ökar med<br />

både större närvaro hos samarbetspart<strong>ner</strong>s och<br />

med våra egna kontor. I Frankrike växer verksamheten<br />

inom kärnområdena tillämpad korrosion<br />

inom fordon, olja & gas och infrastruktur. Swerea<br />

KIMAB är världsledande inom dessa områden.<br />

Inom stålområdet har Swerea MEFOS stora<br />

unika demonstrationsanläggningar använts i<br />

flera internationella projekt, både inom och utom<br />

Europa, för att minimera e<strong>ner</strong>gianvändning och<br />

miljöbelastning vid metallurgiska processer.<br />

För 2013 pla<strong>ner</strong>ar vi för en fortsatt expansion.<br />

Trots lågkonjunkturen finns ett stort intresse<br />

för <strong>Swereas</strong> tjänster från både industriella och<br />

offentliga kund er. Vi är väl positio<strong>ner</strong>ade; vi har<br />

medarbet are med stor kompetens, kontaktnätet<br />

är stort och vi levererar det vi lovar.<br />

Vi följer vår devis: från en vetenskaplig grund<br />

skapar vi industrinytta!<br />

Tomas Thorvaldsson, koncernchef<br />

ord från vd<br />

5


6<br />

Swerea IVF<br />

Produktionseffektivitet, industriell<br />

produktframtagning<br />

och ekodesign. Process-<br />

och materialutveckling inom<br />

områdena textil, polymerer,<br />

metaller och keramer.<br />

Swerea SIcOMp<br />

Kompositmaterial – materialteknik,<br />

process- och tillverkningsteknik,dimensio<strong>ner</strong>ingsteknik.<br />

Swerea SWEcAST<br />

Gjutna material – processer,<br />

produkter och miljö- och<br />

e<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />

Swerea kIMAb<br />

Process- och legeringsutveckling,<br />

materialens egenskaper<br />

vid tillverkning och användning<br />

samt korrosion och korrosionsskydd<br />

med metaller, polymerer<br />

och ytbeläggningar.<br />

Swerea MEFOS<br />

Processmetallurgi, värmning,<br />

bearbetning, återvinning, miljöteknik<br />

och e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />

för järn- och basmetallindustrin.


<strong>2012</strong> i korthet<br />

Föregående år presenteras inom parentes<br />

Swerea-koncernens omsättning inklusive intressebolag uppgick till<br />

650 miljo<strong>ner</strong> kronor, en ökning med 7,4 procent.<br />

▪ Näringslivsintäkterna svarade för 58 (56) procent.<br />

▪ Den Europagemensamma forskningen stod för 12 (12) procent.<br />

▪ Nationella program från offentliga finansiärer svarade för 30 (32) procent.<br />

Totalt antal anställda i koncernen är 527 (504) perso<strong>ner</strong>. Swerea-koncernens<br />

rörelseresultat uppgick till 2,9 (29,4) miljo<strong>ner</strong> kronor och resultatet efter<br />

finans blev 13,7 (37,9) miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />

Omsättning per dotterbolag Mkr:<br />

Swerea IVF 197,7<br />

Swerea KIMAB 209,7<br />

Swerea MEFOS 158,8<br />

Swerea SICOMP 40,8<br />

Swerea SWECAST 55,7<br />

Omsättning 2008–<strong>2012</strong><br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

2008 2009 2010 2011 <strong>2012</strong><br />

Swerea SWECAST<br />

Swerea SICOMP<br />

Swerea MEFOS<br />

Swerea KIMAB<br />

Swerea IVF<br />

<strong>2012</strong> i korthet<br />

7


8<br />

swerea-koncernen<br />

Swerea<br />

Swerea är en forskningskoncern som utifrån en vetenskaplig grund skapar<br />

konkret affärsnytta för industrin. Vår samlade kompetens och förmåga att<br />

lyssna på kunden är våra största tillgångar. Genom att förstå uppdragsgiv<br />

arens behov och sedan kombi<strong>ner</strong>a kompetenser på rätt sätt är Swerea<br />

en viktig resurs för svensk industri. <strong>Swereas</strong> virtuella och experimentella<br />

laboratorier och pilotanläggningar är unika. Här är medarbetarnas spets-<br />

och projektledningskompetens av avgörande betydelse.<br />

Swerea-koncernen består av moderbolaget<br />

Swerea och fem dotterbolag: Swerea IVF,<br />

Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea<br />

SICOMP och Swerea SWECAST. Swerea ägs<br />

av fem ägarföreningar (57 procent) med bas i<br />

indus trin och RISE Research Institutes of Sweden<br />

Holding AB (43 procent), statens holdingbolag<br />

för delägande i <strong>svenska</strong> forskningsinstitut.<br />

Affärsidé<br />

Swerea-koncernen ska skapa, förädla och<br />

förmedla forskningsresultat inom områdena<br />

material-, process- och produktionsteknik<br />

samt produktframtagning.<br />

Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar<br />

och andra kunder. Bolaget ska också<br />

arbeta för att stärka konkurrens- och innovationsförmågan<br />

hos näringslivet i Sverige.<br />

Vision<br />

Swerea ska vara en svensk forskningskoncern<br />

som uppfattas som världsledande inom<br />

valda områden.<br />

Verksamheten per<br />

programblock, <strong>2012</strong><br />

Medlemsprogram (16 %)<br />

Nationella program (30 %)<br />

EU-program (12 %)<br />

Industriprogram m.m. (42 %)<br />

100 %<br />

Swerea<br />

IVF<br />

programråd<br />

Det innebär att koncernen ska vara en central<br />

del i det <strong>svenska</strong> innovationssystemet. Swerea<br />

ska ha regional, nationell och internationell närvaro.<br />

En bärande del är samverkan med akademi,<br />

näringsliv och samhälle.<br />

Swerea ingår i rISE<br />

RISE Research Institutes of Sweden Holding AB<br />

är ett nätverk av forskningsinstitut som i global<br />

samverkan med akademi, näringsliv och samhälle,<br />

genom forskningsexcellens och innovation,<br />

skapar nytta, tillväxt och konkurrenskraft.<br />

RISE är statens ägarbolag för fyra forskningskoncer<strong>ner</strong><br />

som alla samlar flera forskningsinstitut<br />

under sig. RISE Research Institutes of<br />

Sweden är det gemensamma varumärket för<br />

dessa institutsgrupper. Swerea och Innventia<br />

är intressebolag medan SP Sveriges Tekniska<br />

Forskningsinstitut och Swedish ICT Research är<br />

dotterbolag till RISE. Omsättningen i hela RISEgruppen<br />

uppgår totalt till 2,5 miljarder kr och<br />

antal anställda till drygt 2100 perso<strong>ner</strong>.<br />

Finansdepartementet cirka 450 företag*<br />

100 %<br />

Swerea<br />

KIMAB<br />

programråd<br />

100 %<br />

RISE<br />

Holding<br />

Fem ägar-<br />

föreningar*<br />

43 % 57 %<br />

100 %<br />

Swerea<br />

Swerea<br />

MEFOS<br />

programråd<br />

100 %<br />

Swerea<br />

SICOMP<br />

programråd<br />

100 %<br />

Swerea<br />

SWECAST<br />

programråd<br />

* Intressentföreningen för korrosionsforskning, Metallurgiska Forskningsbolaget i Luleå,<br />

Stiftelsen Svensk Järn- och Metallforskning, Swerea IVFs Intressentförening och<br />

Svenska Gjuteriföreningen


Institut de la corrosion<br />

Dotterbolag Swerea KIMAB<br />

Brest<br />

Swerea-koncernen<br />

Institut de la corrosion<br />

Dotterbolag Swerea KIMAB<br />

St Etienne<br />

utbildningsnivå<br />

Forskande personal<br />

Högskoleingenjör<br />

eller motsvarande (20 %)<br />

Civilingenjör (44 %)*<br />

Licentiat (8 %)<br />

Doktor (25 %)<br />

Docent (3 %)<br />

Av ovanstående är 11 perso<strong>ner</strong><br />

utnämnda till professor.<br />

*Varav 23 är forskarstuderande.<br />

Swerea IVF<br />

Oslo<br />

Swerea IVF<br />

Swerea SIcOMp<br />

Göteborg<br />

Swerea SIcOMp<br />

Linköping<br />

åldersfördelning<br />

Procent av totalt 527 st<br />

< 29 år (9 %)<br />

30–39 år (25 %)<br />

40–49 år (27 %)<br />

50–59 år (26 %)<br />

> 60 år (10 %)<br />

Swerea SIcOMp<br />

Piteå<br />

Swerea SWEcAST<br />

Jönköping<br />

Swerea Ab<br />

Swerea IVF<br />

Swerea kIMAb<br />

Stockholm<br />

Swerea MEFOS<br />

Luleå<br />

Antal anställda<br />

<strong>2012</strong> 2011<br />

527 st 504 st<br />

kvinnor/män <strong>2012</strong><br />

168 359<br />

swerea-koncernen<br />

Pågående EU-/RFCS-projekt<br />

103(86)<br />

Därav koordinator i<br />

20(17)<br />

Föredrag presenterade<br />

vid konferenser<br />

165(143)<br />

Publiceringar i vetenskapliga<br />

tidskrifter<br />

73(81)<br />

Omnämningar i media, inklusive<br />

elektroniska kanaler<br />

380(628)<br />

Omnämningar i radio/tv<br />

7(3)<br />

9


10<br />

swerea växer<br />

Swerea fortsätter växa<br />

De snabba omvärldsförändringarna inom klimat- och e<strong>ner</strong>giområdet<br />

sammanfaller till stor del med kärnområdena i <strong>Swereas</strong><br />

institut. Det leder till ökad efterfrågan och ökad tillväxt för oss.<br />

Utvecklingen av lättare fordon är ett exempel på ett sådant område.<br />

Där behövs <strong>Swereas</strong> kunskap för att utveckla starkare och<br />

lättare stål, nya och utvecklade kompositmaterial och kombinatio<strong>ner</strong><br />

av olika material i samma konstruktion.<br />

AnDrA OMråDEn där Swerea<br />

bidrar i olika bransch ers omställning<br />

och utveckling är i den<br />

ökande prospekt eringen i gruv-<br />

och mi<strong>ner</strong>alindustrin, skogsindustrins<br />

utveckling av mer komplexa<br />

produkter samt utveckling av nya<br />

material med fibrer som grund.<br />

Förändringar och utveckling<br />

inom <strong>Swereas</strong> kärnområden<br />

innebär en tillväxt där instituten får<br />

nya utmaningar tillsammans med<br />

våra kunder och part<strong>ner</strong>s. Vi har en<br />

bra utgångspunkt i den utvecklingen.<br />

Swerea har stark förankring<br />

i industrin. Vi kan de industriella<br />

processerna, och vi kan produktion<br />

och produktutveckling. Vi är<br />

dessutom en kompetent part<strong>ner</strong> i<br />

frågor om resurs användning och<br />

design processer.<br />

DET FInnS En STArk drivkraft<br />

för tillväxt både inom varje institut<br />

för sig och inom koncernen som<br />

helhet, och internationaliseringen<br />

i industrin är en del av vår vardag.<br />

<strong>Swereas</strong> nära 600 medlems-<br />

företag är en stor tillgång sam-<br />

tidigt som EU är vår hemmamarknad<br />

och vi har starka internatio-<br />

nella relatio<strong>ner</strong> med industri,<br />

akademi och andra forskningsinstitut.<br />

Växtkraften i Swerea finns i<br />

grundaffärerna men också i samarbeten<br />

mellan instituten med nya,<br />

bredare erbjudanden.<br />

Näringsminister Annie Lööf besöker Swerea SWECASTs demonstratoranläggning.<br />

Swerea IVF i Oslo<br />

Swerea IVF har öppnat en filial i Oslo för<br />

tjänster inom textil och lättvikt. Swerea<br />

IVF Norge ska erbjuda kemiska analyser,<br />

Oeko-Tex®-certifiering samt forskning och<br />

utveckling inom design, konstruktion och<br />

produktion av lättviktsprodukter. Samarbeten<br />

har etablerats med forskningsinstitutet<br />

Sifo, Statens institutt for forbruksforskning,<br />

och NSK, Nasjonalt Senter for Komposittkompetanse.<br />

Behoven av kunskap om kemikalier i<br />

importerade textilier ökar i takt med att<br />

textilproduktion flyttar till Asien. I samband<br />

med etableringen blir Swerea IVF officiellt<br />

certifierande organ i Norge.<br />

Swerea MEFOS utökar<br />

Ombyggnad av Swerea MEFOS kontor<br />

genomförs <strong>2012</strong>–2013 för att skapa<br />

bättre arbetsmiljö och ge möjlighet för<br />

dem som arbetar ihop att också sitta<br />

tillsammans. Totalt skapas omkring 25<br />

nya arbetsplatser.<br />

E<strong>ner</strong>gikontor i Jönköpings län<br />

Swerea SWECAST har startat ett<br />

regionalt e<strong>ner</strong>gikontor på uppdrag av<br />

E<strong>ner</strong>gimyndigheten, Regionförbundet,<br />

Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköping.<br />

E<strong>ner</strong>giKontor Norra Småland, EKNS,<br />

kommer att samarbeta med kommu<strong>ner</strong>nas<br />

experter och verka för miljödriven affärsutveckling<br />

i företag och för e<strong>ner</strong>gieffektiv<br />

drift av lokaler och fastigheter. EKNS<br />

styrs av en brett sammansatt styrgrupp<br />

med representanter från länets kommu<strong>ner</strong>,<br />

Region förbundet, Länsstyrelsen,<br />

Landstinget, e<strong>ner</strong>gibolag samt näringslivet.<br />

Samverkan kommer också att ske med<br />

Tekniska högskolan i Jönköping.


nya lokaler och laboratorier<br />

Swerea KIMAB invigde nya lokaler och<br />

arrangerade en heldag för över 350<br />

besökare från kunder, samarbetspart<strong>ner</strong><br />

och andra intressenter. Under en<br />

projektparad presenterade 31 fors -<br />

k are sina projekt på en minut vardera,<br />

och i en paneldiskussion belystes den<br />

<strong>svenska</strong> industriforskningens framtid.<br />

– Visningen av lokalerna var det<br />

bästa under hela dagen, säger Gullvi<br />

Borgström, vd Värmeforsk. Vi anlitar ju<br />

Swerea KIMAB, men jag hade ingen<br />

aning om att de har så många strängar<br />

på sin lyra.<br />

Swerea KIMAB har investerat över<br />

40 miljo<strong>ner</strong> kronor. Hyresvärden<br />

fastighetsbolaget Akademiska Hus har<br />

skjutit till ytterligare 100 miljo<strong>ner</strong> för<br />

att göra de 10 000 kvadratmetrarna<br />

ändamålsenliga.<br />

Etablering i linköping invigd<br />

Swerea SICOMP har öppnat ett nytt<br />

kontor i Linköping för att möta flyg- och<br />

rymdindustrins ökade behov av nya<br />

lättviktsmaterial. Exempel på tillämpningar<br />

av kolfiberkompositer är roderytor och<br />

lastrumsdörrar som tillverkas av Saab<br />

Aerostructures för Airbus och Boeing.<br />

Andra företag är RUAG Space och GKN<br />

Aerospace Applied Composites, som utvecklar<br />

och tillverkar avancerade produkter<br />

inom kompositområdet.<br />

ENIG fortsätter hjälpa verkstadsindustrin minska<br />

sin e<strong>ner</strong>gianvändning<br />

swerea växer<br />

Swerea SWECAST och Swerea IVF fortsätter utveckla nätverket ENIG. ENIGs<br />

främsta syfte är att hjälpa mindre och medelstora företag i olika branscher inom<br />

verkstadsindustrin att minska sin e<strong>ner</strong>gianvändning och därmed uthålligt minska<br />

verksamhetens klimatpåverkan. Projektet ENIG stöds av E<strong>ner</strong>gimyndigheten.<br />

ENIG kommer att tillhandahålla både kunskap och verktyg som minskar<br />

tidsåtgången för e<strong>ner</strong>giarbetet i företagen.<br />

En viktig bit i e<strong>ner</strong>giarbetet är att skapa långsiktiga beteendeförändringar och<br />

ökat engagemang hos företagen. För att uppnå detta kommer verktyg, ruti<strong>ner</strong><br />

och stödfunktio<strong>ner</strong> tas fram för företagen.<br />

Större intresse och möjligheter med Oeko-Tex®-certifiering<br />

Intresset växer kring Oeko-Tex® Standard 1000 efter att Textilintrycket i Borås<br />

som första <strong>svenska</strong> företag erhållit sin certifiering.<br />

Det har blivit allt viktigare vid framförallt större upphandlingar att inköpare<br />

och beställare ställer formella krav kring miljöarbete och kvalitet. Att kunna visa<br />

upp en certifiering enligt Oeko-Tex® Standard 1000 ger den kvalitetsstämpel<br />

och trygghet som alltmer efterfrågas. Etikettgruppen Svenska AB i Borås är både<br />

kund, leverantör och samarbetspart<strong>ner</strong> till Textilintrycket.<br />

– Den kvalitets- och miljöstämpel en certifiering som Oeko-Tex® Standard<br />

1000 innebär blir allt vikt igare inom branschen, säger Daniel Merking, vd för<br />

Etikettgruppen. I kontakten med större aktörer är det allt oftare ett krav och<br />

erbjuder den extra trygghet vid exempelvis offentliga upphandlingar som kan<br />

vara avgörande.<br />

Swerea MEFOS representerar europeisk stålindustri<br />

Swerea MEFOS har på initiativ av Eurofer utsetts som representant i nätverket<br />

”Critical Raw Materials Innovation Network” (CRM_InnoNet) som är ett nytt<br />

projekt inom EU:s sjunde ramprogram. Swerea MEFOS uppdrag är att bevaka<br />

den europeiska stålindustrins intressen.<br />

– Vi är mycket stolta över förtroendet att representera europeisk stålindustri i<br />

detta sammanhang, vilket får antas bero på en kombination av vår metallurgiska<br />

kompetens och vår starka ställning inom processintegration, säger Jan-Olov<br />

Wikström, forskningschef på Swerea MEFOS.<br />

Målet med CRM_InnoNet är att skapa nätverk som ska främja innovatio<strong>ner</strong><br />

inom området ersättning av kritiska råmaterial till förmån för EU:s industri.<br />

Bristen på kritiska råmaterial, tillsammans med den ekonomiska betydelse<br />

dessa har, gör det nödvändigt att finna nya vägar för att om möjligt kunna<br />

ersätta dem, och därigenom reducera EU:s användning och minska det relativa<br />

beroendet av import.<br />

Industrin satsar 8 miljo<strong>ner</strong> på PRISMAs forskning<br />

Forskningscentret PRISMA (Centre for Process Integration in Steelmaking)<br />

vid Swerea MEFOS har tecknat ett nytt treårigt avtal med industriparterna för<br />

fortsatt forskning om processintegration och systemoptimering inom metallurgisk<br />

industri. Det är SSAB EMEA, SSAB Merox, Ruukki Metals, LKAB, Höganäs,<br />

AGA Linde och Lulekraft som tillsammans satsar 8 miljo<strong>ner</strong> kronor över tre år.<br />

PRISMA erbjuder idag världsledande kompetens för en heltäckande kartläggning<br />

av förbättringspotentialen i de industriella metallurgiska produktionssystemen.<br />

‐ – PRISMA har varit pionjär inom forskningsområdet. Frågeställningar som<br />

resurs, miljö och e<strong>ner</strong>gieffektivitet är högaktuella i industrin och behöver ett<br />

samlat helhetsgrepp i analysen säger Margareta Rönnkvist, FoU-chef på SSAB<br />

EMEA och ordförande i centerstyrelsen.<br />

11


12 tema – industriell produktion och återvinning<br />

årETS TEMA:<br />

Industriell produktion och<br />

återvinning<br />

Det tema vi har valt att fördjupa i <strong>årsberättelse</strong>n för <strong>2012</strong> är högaktuellt<br />

eftersom produktion och återvinning är mer sammanvävt<br />

än någonsin tidigare. Industrin har en nollvision för resursslöseri<br />

både i produktionen och i produkters hela livscykel.<br />

SWErEA SkApAr konkret affärsnytta för industrin.<br />

Vi bidrar till exempel till effektivare fordon,<br />

lättare produkter, renare stål och e<strong>ner</strong>gisnålare<br />

processer. Dessutom är vi med och tar fram<br />

ny teknik och nya arbetsmetoder som skapar<br />

resurseffektivare beteenden hos både människa<br />

och samhälle. Produktion och återvinning hänger<br />

ihop. <strong>Swereas</strong> forskare är djupt inne i dessa<br />

processer inom många områden. <strong>Swereas</strong><br />

projekt Ekodesign är ett bra exempel. Där<br />

utvecklas förmågan att redan i designstadiet ta<br />

in i beräkningen att produkten kan återanvändas<br />

eller att dess olika material ska kunna separeras<br />

och göras nyttiga igen.<br />

Strävan är ofta att sluta kretslopp, att till<br />

exempel återföra stoff och slam i metallurgiska<br />

processer, att använda gas från en process<br />

som bränsle i samma eller andra processer, att<br />

återanvända material till nya produkter osv. Men<br />

alla kretslopp kan inte slutas på samma ställe.<br />

Livscykelanalyser hjälper oss att säkerställa<br />

vägen mot optimerad resursanvändning.<br />

Swerea har en viktig roll tack vare stark förankring<br />

i både den akademiska världen och i<br />

industrin. Mellan grundforskningen på universiteten<br />

och produktionen i processindustrin finns<br />

ett brett spann av utmaningar som kräver tilllämpad<br />

forskning och här kan Swerea göra stor<br />

skillnad med sina tillämpade forskningsprojekt.<br />

Dessa projekt leder också ofta till en växelverkan,<br />

dels får industrin praktisk nytta av forskningsrön<br />

och utveckling, dels får de akademiska forskarna<br />

bättre uppfattning om vilka forskningsfrågor som<br />

är relevanta för industrin.<br />

Medvetenheten om jordens ändliga resurser<br />

och om vikten av att spara e<strong>ner</strong>gi genom<br />

effektivi seringar av industriprocesser är ge<strong>ner</strong>ellt<br />

hög. Trycket ökar från både tillverkare och<br />

konsumenter. De uppenbara åtgärderna är redan<br />

gjorda. Swerea är en viktig resurs i det nytänkande<br />

som krävs för att komma längre och längre på<br />

vägen mot nollvisionen vad gäller resursslöseri.<br />

Tomas Thorvaldsson


Industriell produktion<br />

Komplicerad produktion på ett effektivt sätt – det är Sveriges<br />

möjlighet att konkurrera globalt. <strong>Swereas</strong> kompetens och<br />

erfarenhet inom industriell produktion bidrar starkt till fortsatt<br />

utveckling av optimerade tillverkningsprocesser. Den djupa<br />

förankringen i industrin är ett signum för Swerea. Vi har ett<br />

ben i forskningen och ett ben i industrin.<br />

ATT nyTTIggörA forskningsresultat<br />

är en del i <strong>Swereas</strong> verksamhet.<br />

Tack vare institutens kompetensbredd<br />

kan Swerea skapa och stärka<br />

tvärkopplingar mellan branscher och<br />

industrier. Material- och produktionsutveckling<br />

inom en sektor kan<br />

nyttiggöras och vidareutvecklas<br />

inom en annan sektor.<br />

Nya material påverkar produktionsprocesserna<br />

och ge<strong>ner</strong>erar<br />

behov av forskning och utveckling.<br />

Lacket fäster till exempel olika på<br />

en bildörr med två eller fler material<br />

och värmebehandling ger olika<br />

resultat på olika material. Exemplen<br />

är många från processindustrin.<br />

Denna komplexitet behöver tas in<br />

redan i designen.<br />

Inom våra kärnområden sker stora<br />

omvärldsförändringar som ställer<br />

komplexa krav på industrins tillverkningsprocesser.<br />

produktionslyftet<br />

Över 140 tillverkande företag har<br />

påbörjat sin Lean-resa med 18<br />

Syrgasförsörjda återloppkokningssystem<br />

för korrosionsprovning av<br />

metaller i biodiesel<br />

månaders coachning och utbildning.<br />

Syftet är att stödja företagen så att<br />

de levererar mer kundvärde och<br />

bättre förutsättningar för de egna<br />

medarbet arna. Swerea IVF ansvarar<br />

för den nationella samordningen<br />

tillsammans med Chalmers och<br />

programmet drivs i samverkan med<br />

högskolor och universitet runt om i<br />

landet.<br />

Företag som deltagit i produktionslyftet<br />

har tilldelats flera priser;<br />

HT-Svarv vann exempelvis Nordic<br />

Manufacturing & Automation Award<br />

och Nord-Lock var finalist till<br />

Svenska Leanpriset.<br />

utmaningen att punktsvetsa<br />

lättviktsmaterial<br />

Introduktionen av nya lättviktsmaterial<br />

ställer punktsvetsningen inför<br />

Korrosion från<br />

biobränslen<br />

Utmaningen att reducera kol dioxidutsläpp<br />

har lett till nya krav inom<br />

fordonsindustrin. Två parametrar<br />

som gör att biobränslen ökar risken<br />

för korro sion är förmågan att<br />

lösa in vatten samt att bilda organiska<br />

syror. Biodiesel kan också<br />

ställa till problem med igensättning<br />

av filter i bränslesystemet.<br />

FFI-projektet Material i biobränslen<br />

genomför Swerea KIMAB och<br />

SP tillsammans med Sveriges<br />

stora fordonsföre tag samt några<br />

mate rial och bränsleleveran törer.<br />

I projektet utvecklas korrosionsprovningsmetoder<br />

för mate rial<br />

i biobränslen med provning i<br />

autoklaver och syrgasförsörjda<br />

återloppskokningssystem.<br />

tema – industriell produktion och återvinning<br />

stora utmaningar. FFI-projektet<br />

Spotlight leds av Swerea KIMAB.<br />

Där utvecklas teknik för sammanfogning<br />

av lättviktskarosser och<br />

-hytter med punktsvetsning. En<br />

viktig del är också att utveckla och<br />

verifiera simuleringsmetoder för<br />

punktsvetsning.<br />

I projektet har en punktsvetsmetod<br />

tagits fram för nya kombinatio<strong>ner</strong><br />

av ultrahöghållfasta stål.<br />

Man har även lyckats punkt svetsa<br />

aluminium vilket tidigare ansågs<br />

omöjligt.<br />

Idag sker nästan all kvalitetssäkring<br />

med förstörande metoder<br />

genom att bryta upp svetsar. I Spotlight<br />

har en ny metod utvecklats för<br />

oförstör ande provning industriellt.<br />

I projektet har man också med<br />

avancerade optimerings metoder<br />

lyckats spara in 1000 punktsvetsar<br />

per kaross.<br />

Alla <strong>svenska</strong> fordonstillverkare och<br />

deras stora materialleverantörer har<br />

deltagit i Spotlight tillsammans med<br />

Swerea, KTH och Högskolan Väst.<br />

En simulerad punktsvets i ultrahöghållfast stål<br />

som därefter utsätts för mekanisk last.<br />

13


14<br />

tema – industriell produktion och återvinning<br />

lätta rymdkomponenter<br />

För att öka andelen nyttolast som<br />

skjuts upp i rymden ställer rymdindustrin<br />

allt tuffare viktkrav på lastbärande<br />

strukturer. Hela eller delar<br />

av metallstrukturen behöver ersättas<br />

med kompositmaterial. Tillsammans<br />

med RUAG Space arbetar Swerea<br />

SICOMP inom Nationella Rymdtekniska<br />

Forskningsprogrammet<br />

med att utveckla detalj er i kolfiberkomposit.<br />

I tidigare projekt har de utvecklat<br />

ny design av de klampar som håller<br />

ihop raketdelen med satellitdelen<br />

och ingår i separationssystemet,<br />

nu fortsätter projektet för att även<br />

utveckla det yttre klampbandet i<br />

kolfibermaterial. I ett annat projekt<br />

utvecklas en kolfiberkompositlösning<br />

för den till klampen angränsande<br />

strukturen i raketdelen.<br />

hybridfogning<br />

Fogningstekniken utvecklas starkt,<br />

inte minst för att möta kraven på<br />

lätta, resurssnåla konstruktio<strong>ner</strong> för<br />

person- och godstransporter. Allt<br />

fler branscher söker möjligheter att<br />

effektivt kunna sammanfoga olika<br />

material och Swerea har en betyd<br />

ande verksamhet inom området.<br />

Ett utvecklingsområde är att skapa<br />

lösningar för kompositmetallförband,<br />

vilket kan möjliggöra revolutio<strong>ner</strong>ande<br />

konstruktio<strong>ner</strong>.<br />

Hybridfogning som begrepp kan,<br />

förutom mixade material, också<br />

innebära en kombination av flera<br />

fognings metoder. Även utveckling<br />

och optimering av dessa kombine-<br />

rade fogningsmetoder är ett styrkeområde<br />

för Swerea.<br />

hultafors miljöanpassar<br />

produkter<br />

Hultafors Group samarbetar med<br />

Swerea IVF för att införa ekodesign<br />

och miljöanpassa sina produkter.<br />

Livscykelanalys är ett bra sätt att<br />

identifiera vad som är stort och<br />

smått ur miljösynpunkt. Man får<br />

reda på vilket steg i livscykeln, och<br />

vilka material och komponenter<br />

i produkten, som har stor miljöpåverkan.<br />

Hultafors lät Swerea<br />

IVF analysera sju nyckelprodukter,<br />

som tillsammans täcker in företag<br />

ets material och processer: en<br />

stege, några arbetsplagg och några<br />

verktyg.<br />

Resultatet visade att Hulta fors<br />

produkter har en hygglig miljöprestanda<br />

men kunde förbättras.<br />

Tre branscher samverkar<br />

Projektet Triple Use leds av GKN Aeorospace<br />

Engine Systems tillsammans med Volvo Car<br />

Corporation, Saab Aeronautics. KTH och<br />

Swerea SICOMP. Drivkraften är att minska<br />

transportsektorns miljö belastning genom<br />

viktminskning. Flygindustrin har lång erfarenhet<br />

av kompositstrukturer, men med mer fokus<br />

på prestanda och kvalitet än på snabbhet<br />

och producer barhet. Inom dessa områden<br />

har bilindustrin stor erfarenhet. Lösningen<br />

ligger i automatisering av process er och<br />

i att beakta producerbarhet redan i konstruktionsskedet.<br />

Genom att kombi<strong>ner</strong>a den<br />

erfarenheten med flygindustrins kunnande om<br />

kompositer i Triple Use-projektet uppnås en<br />

branschöverskrid ande kors befruktning.<br />

Många förbättringsmöjligheter identifierades<br />

också och dessa arbetar<br />

nu Hultafors vidare med. Parallellt<br />

har de med Swerea IVF utvecklat<br />

checklistor för miljöanpassning, som<br />

infogats i Hultafors övriga ruti<strong>ner</strong> för<br />

produktframtagning. Produkterna<br />

har nu bra miljöprestanda.<br />

Strategisk satsning inom<br />

produktionsteknik – XprES<br />

Inom produktionsteknik har KTH i<br />

samverkan med Högskolan i Mälardalen<br />

och Swerea fått ett anslag<br />

på 20 miljo<strong>ner</strong> kronor om året.<br />

Satsningen har namnet XPRES –<br />

Excellence in production research<br />

och bygger på den starka produktionstekniska<br />

forskningsmiljön och<br />

koncentrationen av tung verkstadsindustri<br />

i Mälardalen.<br />

XPRES har tre fokusområden:<br />

Tillverkning med nya material och


metoder, livscykelanalys för produktrealisering,<br />

samt adaptiv och flexibel<br />

produktionsteknik.<br />

I en deltidsutvärdering av en<br />

internationell kommitté under <strong>2012</strong><br />

har XPRES rankats som ”ett av fyra<br />

kända europeiska regionala kluster<br />

inom produktionsteknik”.<br />

Swerea tar nationell ledning<br />

inom lättviktslösningar<br />

Swerea Lättvikt är en koncernövergripande<br />

satsning för att stötta<br />

svensk industris konkurrenskraft<br />

genom att industrialisera lättviktslösningar.<br />

Swerea har flera attraktiva<br />

erbjudanden, allt från forskningspart<strong>ner</strong><br />

till industriuppdrag, utbildningar<br />

och samordning av lättviktssatsningar.<br />

Swerea Lättvikt har tillsammans<br />

med industrin skapat den branschöverskridande<br />

lättvikts arenan<br />

LIGHTer. LIGHTer samordnar forskning,<br />

utveckling och utbildning, och<br />

skapar sy<strong>ner</strong>gier och uppväxlingar<br />

av resurser.<br />

Swerea är verksamhetsledare för<br />

LIGHTer och intressenter är ett 70tal<br />

organisatio<strong>ner</strong>.<br />

hållbar användning av<br />

naturresurser<br />

CAMM – Centre of advanced<br />

mining and metallurgy är ett excellenscenter<br />

inom gruvdrift och metallurgi<br />

vid Luleå tekniska universitet.<br />

CAMM finansieras av <strong>svenska</strong><br />

Nytt sätt att tillverka<br />

flygplansmotorer<br />

stat en inom det strategiska forskningsområdet<br />

”Sustainable use<br />

of natural resources: mining and<br />

mi<strong>ner</strong>als”.<br />

Swerea MEFOS och LTU bedriv er<br />

gemensam forskning i programområdet<br />

”Råmaterial för framtidens<br />

järn- och ståltillverkning”. Projekten<br />

handlar om material som är både<br />

järnbärare och kolbär are i masugn<br />

en, injektion av olika material,<br />

järnhaltigt material som ersättning<br />

för skrot samt utveckling av metoder<br />

för ståltillverkning utan depo<strong>ner</strong>ing<br />

av restprodukter.<br />

Smarta textilier<br />

Swerea IVF, Chalmers, Högskolan<br />

i Borås och Acreo utvecklar nya<br />

nanokompositer för funktionella<br />

fibrer och textilier. Swerea IVF har<br />

utvecklat en bi-komponent fiber<br />

som kan användas som sensor för<br />

dynam iska krafter och töjningar.<br />

Fibrerna har utvärderats i dragprovningsutrustning<br />

och i en verklig<br />

applikation och redan töjningar så<br />

små som 0,01 procent ger upphov<br />

till en mätbar utsignal.<br />

Sammanfogning av olika<br />

material – hybridfogning.<br />

tema – industriell produktion och återvinning 15<br />

De smältspunna fibrerna har<br />

vävts till en textil i en konventionell<br />

industriell vävstol. Från textilen<br />

har man tillverkat en sensor och efter<br />

beläggning med ledande silikon<br />

kan man registrera mycket små mekaniska<br />

töjningar. Till exempel kan<br />

hjärtslag mätas genom att spänna<br />

ett band av textilen runt bröstet.<br />

Utvecklingen öppnar nya möj -<br />

lig heter för integrering av sensoreri<br />

textila applikatio<strong>ner</strong>. En bety -<br />

dan de fördel är att man kan an vän-<br />

da de processer och utrustningar<br />

som existerar i textilindustrin<br />

idag.<br />

Samarbetsavtal med SSAb<br />

<strong>2012</strong> var andra året av ett fem årigt<br />

avtal mellan SSAB och Swerea<br />

KIMAB. Resultaten innefattar bland<br />

annat viktiga optimeringar för flera<br />

produkter. Swerea KIMAB och<br />

Swerea MEFOS har tillsammans<br />

resurser att tillverka laboratoriesmältor,<br />

vilka sedan varmvalsas,<br />

kallvalsas och glödgas eller härdas<br />

i pilot- eller laboratorieskala beroende<br />

på aktuell framställningsprocess.<br />

Baserat på dessa försök kan sedan<br />

SSAB tillverka nya produktkoncept i<br />

full skala och tiden från idé till färdig<br />

produkt förkortas. Samarbetet med<br />

Swerea ger SSAB hög kostnadseffektivitet<br />

med möjlighet att fokusera<br />

på själva produktutvecklingen<br />

och att skapa kundvärde.<br />

WiMaQ-projektets mål är att<br />

reducera vikt, spill, skärande<br />

bearbetning och kostnader<br />

vid tillverkning av flygplansmotorer.<br />

Metoder för att valsa<br />

platt mate rial med varierande<br />

tjocklek i längsriktningen,<br />

så kallade Tailored Rolled<br />

Blanks, utvecklas på Swerea<br />

MEFOS. Det blir utgångsmaterial<br />

för Gestamp HardTech<br />

som med optimerad presshärdningsteknik<br />

tillverkar<br />

färdiga motorkomponenter.<br />

Utvecklingen sker i samarbete<br />

med GKN Aero space<br />

och Gestamp HardTech. En vävd textil med piezoelekt riska textilfibrer.


16<br />

tema – industriell produktion och återvinning<br />

Industriell återvinning<br />

Trenden är stark: ökat resursutnyttjande, mindre avfallsmängder, säker -<br />

ställ ande av råmaterialflöden och kostnadsbesparingar. Alla instituten i<br />

Swerea arbetar för ökad återvinning inom sina respektive områden. Mycket<br />

är gjort. Många restprodukter går tillbaka till processen eller säljs som<br />

råvara. E<strong>ner</strong>gieffekti viseringen har hunnit långt och utsläppen har minimerats.<br />

Men många möjligheter återstår att hitta och utveckla, och här kommer<br />

mixen av kompetens i Swerea till stor nytta. Det är ofta i gränsöverskrid ande<br />

lösningar som de stora framstegen finns att göra.<br />

SWErEA hAr gJOrT en sammanställning<br />

över alla återvinningsrelaterade<br />

projekt vid instituten. Ambitionen<br />

är att tydliggöra <strong>Swereas</strong><br />

viktiga roll inom området och att<br />

växla upp nyttan av våra kompletterande<br />

kompetenser.<br />

Det krävs en kombination av flera<br />

material i allt fler komponenter och<br />

produkter för att uppfylla kraven<br />

på lätt vikt, hållbarhet och effektivitet.<br />

Det leder i sin tur till nya och<br />

annorlunda krav på återvinning.<br />

Krav som ge<strong>ner</strong>erar forsknings- och<br />

utvecklingsfrågor inom exempelvis<br />

materialframställning, fogning, hållbarhet<br />

och design.<br />

Inte minst är det inom designområdet<br />

som många möjligheter finns.<br />

Med kunskap om hela kedjan från<br />

råvaruutvinning, förädling, material,<br />

produktion och återvinning kan<br />

Swerea utveckla designprocessen<br />

så att den tydligt bidrar till resursoptimering<br />

med noll vision för slöseri.<br />

Att designa för minimerat spill i ett<br />

livscykelperspektiv kräver innovativ<br />

och specialiserad utveckling för att<br />

kvalitativt säkra konstruktion och<br />

produktion. Vi kallar det Eko design<br />

och inom det området samverkar<br />

Inblandning av gjuterisand i kompost ger ett<br />

friskare och grönare gräs, med mindre risk för<br />

angrepp av svampar och mossa, än om man<br />

bara använder jungfrulig sand.<br />

alla <strong>Swereas</strong> institut för att skapa<br />

nya och utvecklade lösningar.<br />

Swerea fortsätter att utveckla<br />

sin starka ställning inom industriell<br />

återvinning genom ett koncernövergripande<br />

samverkansprojekt.<br />

återvunna kompositer<br />

Kompositmaterial återvinns på flera<br />

sätt. För fordon gäller att återanvändning<br />

och materialåtervinning<br />

ska uppgå till 85 procent senast<br />

den 1 januari 2015.<br />

Kompositer e<strong>ner</strong>giåtervinns<br />

och materialåtervinns eller, ett nytt<br />

tankesätt; återanvänds hela i nya<br />

konstruktio<strong>ner</strong>. E<strong>ner</strong>giåtervinning<br />

sker på förbränningsanläggningar<br />

och skapar värme. Materialåtervinning<br />

sker antingen genom att<br />

mala kompositmaterialet och återanvända<br />

det i nya produkter eller<br />

att frigöra armeringsmaterialet och<br />

ta tillvara fibern. Ett annat intressant<br />

område är att återanvända<br />

stora komposit strukturer i nya<br />

konstruktio<strong>ner</strong>. I EU-projektet<br />

Through Life studerar Swerea<br />

SICOMP till exempel hur stora<br />

sandwich paneler i fartyg kan nyttjas<br />

för nya ändamål.<br />

återvinning av kabelplaster<br />

Drivkraften för kabelåtervinning har<br />

sedan länge varit metallernas höga<br />

värde. För en hållbar framtid behöver<br />

återvinningen av kablar som inte<br />

är i bruk öka kraftigt och metoder<br />

för att återvinna även kabelplasterna<br />

implementeras.<br />

Swerea IVF koordi<strong>ner</strong>ar sedan<br />

många år ett återvinningsprojekt<br />

med företag i kabelbranschen:<br />

Stena Metall, Borealis, Ineos,<br />

Nexans Sweden, ABB, Draka Kabel<br />

Sverige, Ericsson, Volvo Personvagnar<br />

och Volvo Lastvagnar.<br />

Målsättningen för projektet är att<br />

utveckla metoder för att sortera,<br />

separera och återvinna de olika<br />

plaster som ingår i kablar och<br />

hitta nya användningsområden för<br />

dessa. Vi har t.ex. utvecklat metoder<br />

för att återvinna plast (PVC och<br />

PEX) i nya kabelmantlar.<br />

Masugnsinjektion av hyttsot<br />

Förbättrat råmaterialutnyttjande<br />

genom injektion av stoft till masugnen<br />

innebär e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />

och minskade kostnader för råvaror<br />

i masugnar. Swerea MEFOS har<br />

tillsammans med SSAB och LKAB


Laserteknik för kontinuerlig<br />

materialanalys av skrotflöden<br />

I år produceras 1,5 miljard ton<br />

stål i världen, samma mängd<br />

kommer inom 30 år att vara skrot.<br />

Att noga veta innehållet i metallskrot<br />

innebär att användandet<br />

kan öka. Mängden oönskade ämnen<br />

kan övervakas och minskas<br />

medan värdefulla legeringsämnen<br />

kan återanvändas. För att hantera<br />

stora materialmängder krävs en<br />

snabb analys metod.<br />

I samarbete med Acreo, Outokumpu<br />

Stainless och Stena Recycling<br />

har Swerea KIMAB utveck-<br />

utvecklat injektion av gasreningsstoft<br />

(hyttsot och hyttslam) från<br />

masugnen.<br />

I Sverige tillverkas kallbundna briketter<br />

som chargeras till mas ugnen<br />

för att recirkulera biprodukter. Det<br />

är en fungerande metod, men när<br />

hyttsot tillförs ökar kostnaden eftersom<br />

hållfastheten försämras. Injektion<br />

av finkornigt material i masugnen<br />

är då ett intressant alternativ.<br />

Lyckade försök har genomförts i<br />

LKAB:s experimentmasugn, samt<br />

i en separat lans intill kollansen vid<br />

SSAB i Oxelösund. Resultatet visar<br />

att transport av hyttsot direkt från<br />

sotavskiljningen till injektionsanläggningen<br />

är en väl fungerande metod.<br />

Koks i hyttsot ersätter effek tivt<br />

kol och koks vars användning kan<br />

minskas. Metoden har nått industriell<br />

användning i Oxelösund, och en utvidgad<br />

användning av metoden inom<br />

SSAB kommer sanno likt att ske.<br />

gjuterisand blir jord<br />

Nordens gjuterier har i regel interna<br />

återvinningssystem där 80–95<br />

procent av sanden återvinns och<br />

återanvänds. Trots detta ge<strong>ner</strong>eras<br />

årlig en 400 000 ton överskottssand<br />

lat en kontinuerlig online-analys<br />

av metallskrot. Tekniken, LIBS, är<br />

densamma som nyligen använts<br />

av NASA för att analysera geologiska<br />

prov er på Mars. Prototypen<br />

har använts på stålverk och<br />

återvinningsanläggningar under<br />

industriella förhållanden.<br />

Fortsatta industriförsök är<br />

pla<strong>ner</strong>ade med målet att nå en<br />

permanent industriell installation.<br />

Prototypen kommer även<br />

att utvärderas för aluminiumåtervinning.<br />

vilket gör sand till den absolut största<br />

restprodukten. Samtidigt använd<br />

er jordtillverkarna stora mängder<br />

jungfrulig sand i sin verksamhet.<br />

Användning av överskottssand från<br />

gjuterier bidrar till hållbar utveckling<br />

och minskade kostnader hos både<br />

gjuterier och jordtill verk are.<br />

”Kaskadrecirkulering av restprodukter<br />

genom kompostering” var<br />

ett nordiskt samarbete mellan<br />

gjuterier, jordtillverkare och forskare.<br />

Arbet et leddes av Swerea<br />

SWECAST. Resultaten är att<br />

20–80 procent av den jungfruliga<br />

sand som idag används i<br />

jordtillverkning kan ersättas med<br />

gjuterisand.<br />

Vanadin, en värdefull<br />

restprodukt<br />

Swerea MEFOS och Swerea<br />

KIMAB har i åtta år arbetat tillsammans<br />

med SSAB, Ruukki, LKAB<br />

och SSAB Merox med projektet<br />

VILD, Vanadin i LD-slagg.<br />

Stålslagg, även kallad LD-slagg,<br />

är en biprodukt från stålframställning.<br />

Svensk och finsk stålslagg<br />

innehåller upp till 3 procent vanadin<br />

vilket för Sveriges del motsvarar<br />

tema – industriell produktion och återvinning 17<br />

5000 ton årligen. Den miljömässiga<br />

och ekonomiska potentialen<br />

upp skattas till årliga besparingar<br />

av 1 miljard kronor, 100 000 ton<br />

koldioxid och 140 GWh ele<strong>ner</strong>gi<br />

i Sverige.<br />

Försök har visat att slaggreduktion<br />

är fullt genomförbart och att<br />

det är möjligt att uppnå ett vanadinutbyte<br />

på över 90 procent samt<br />

en resthalt i slaggen på under<br />

0,1 procent vanadin, vilket har<br />

satts som gräns för användning i<br />

cement produktion.<br />

En process har utvecklats för<br />

framställning av en högvärdig<br />

vanadinslagg, LUVA-slagg, direkt<br />

i stålverket.<br />

Vanadinhaltig<br />

metall från<br />

reduktion av<br />

LD-slagg.


Premiärvisning av Swerea IVF-film<br />

Swerea IVF har tagit fram en ny film under <strong>2012</strong>. Filmen ger en övergripande<br />

introduktion till företaget och beskriver hur man arbetar. Betydande<br />

vikt har lagts på att visa den försöks- och provningsverksamhet som sker i<br />

verkstads- och textillabb.<br />

Filmen som är på tre och en halv minut kan ses via Swerea IVFs<br />

hemsida.<br />

Nya ugnar till försöksgjuteriet<br />

Tre nya smältugnar är nu installerade i Swerea SWECASTs försöks gjuteri.<br />

Under våren genomförs testkörningar och intrimning för att därefter<br />

kunna erbjuda provgjutningar och tillverkning av prototyper med höga<br />

kvalitetskrav.<br />

Swerea och KTH har ingått ett samarbetsavtal<br />

Syftet med avtalet är att KTH, Swerea och dess dotterbolag ska fördjupa<br />

sin samverkan och ytterligare stötta varandra för att skapa ett bredare<br />

och mer flexibelt innovationssystem. KTH och Swerea får ännu starkare<br />

förankring i näringsliv och samhälle inom en rad samverkansområden<br />

som t.ex. e<strong>ner</strong>gi, materialutveckling, korrosion, processutveckling,<br />

transportforsk ning och produktionsteknik.<br />

– KTH har i sitt långsiktiga strategiarbete Vision 2027 tydligt uttryckt<br />

ambitionen att stärka samverkan med forskningsinstitut. I förlängningen<br />

vore det en styrka, inte minst internationellt, att kunna uppträda som en<br />

sammanhållen part<strong>ner</strong>. Samarbetsavtalet med Swerea är ett bra steg i<br />

denna riktning, säger Peter Gudmundson, rektor vid KTH.<br />

Nästa ge<strong>ner</strong>ations kompositstrukturer för civila flygplan<br />

Swerea SICOMP deltar i det <strong>svenska</strong> demonstratorprogrammet GF Demo<br />

för att utveckla framtidens kompositstruktur för civila flygplan.<br />

Swerea SICOMPs del i projektet handlar om vidare utveckling och förfining<br />

av metoder för att förutsäga restspänningar och formförändringar.<br />

De kommer även att karaktärisera egenskaper hos nya nanokompositmaterial.<br />

Två stålverk i samma byggnad<br />

Forskningsinstitutet Swerea KIMAB slog 23 oktober upp dörrarna för sina<br />

nya laboratorier i Kista, Stockholm, som bland annat omfattar en unik<br />

anläggning för simulering av processer för ståltillverkning från gjutning av<br />

göt till färdig produkt.<br />

– Sverige är en liten nation globalt inom ståltillverkning vad gäller<br />

totala tonnage säger Staffan Söderberg, vd för forskningsinstitutet Swerea<br />

KIMAB, men inom vissa segment där högpresterande stål krävs kan vår<br />

globala marknadsandel uppgå till över 50 procent.<br />

Laboratoriet i Kista är en nationell demonstrator där industrin i samverkan<br />

med institutets forskare kan utforska nya process- och legeringskoncept<br />

i liten skala innan man går vidare med dyrbara försök i pilot- och<br />

fullskala.<br />

Färdplan 2020/2030 för svensk gjuteriindustri<br />

notiser<br />

Swerea SWECAST tillsammans med Svenska Gjuteirföreningen, Casting<br />

Innovation Centre och gjuteriindustin håller på att ta fram en långsiktig<br />

färdplan för svensk gjuteriindustri med siktet inställt på 2020<br />

och 2030. Färdplanen kommer att peka ut strategiska forsknings- och<br />

utvecklingsom råden för att svensk gjuteriindustri ska fortsätta vara<br />

konkurrenskraftig och utveckla världsledande gjutna komponenter.<br />

Swerea IVF utmanar till klimatkamp<br />

Swerea IVF har uppdaterat sin certifierade klimatdeklaration från 2009.<br />

Jämfört med den förra deklarationen har man nästan lyckats halvera<br />

utsläppen av växthusgaser. Man utmanar nu andra forskningsutförare till<br />

en klimatkamp.<br />

Swerea IVFs utsläpp har minskat från nästan 4 kg CO2-ekvivalenter<br />

per forskningstimme till drygt 2 kg. Till stor del beror minskningen på<br />

en övergång till elektricitet från enbart vattenkraft, men även på att fler<br />

tjänsteresor i dag görs med tåg istället för bil eller flyg.<br />

Deklarationen, som gjorts inom ramen för det internationella<br />

EPD®-systemet, baseras på branschgemensamma regler för hur man<br />

ska mäta och räkna fram klimatpåverkande utsläpp för forsknings tjänster<br />

– PCR 811.<br />

Klimatdeklarationen omfattar hela Swerea IVF och dess 150 anställda<br />

i Mölndal och Stockholm.<br />

Nöjda medlemmar efter studieresa<br />

För att hitta nya kunder och öka sin tillväxt arrangerar Swerea SWECAST<br />

regelbundet studie- och affärsutvecklingsresor för sina medlemmar. En<br />

studieresa till Mexiko under våren <strong>2012</strong> resulterade i ett halvt dussin nya<br />

relatio<strong>ner</strong> och affärer.<br />

På resan studerades bland annat ny teknik för hantering av miljöfarligt<br />

avfall och metoder för förbättring av befintliga gjuterier enligt beprövad<br />

Lean-filosofi, en filosofi för att hantera resurser på ett effektivt sätt.<br />

Intressanta diskussio<strong>ner</strong> fördes också med Foundry Planet, en världsomspännande<br />

webbportal där gjuterier, kunder och leverantörer från<br />

hela världen möts och skapar affärer. Mexiko attraherar multi nationella<br />

företag och deras underleverantörer från hela världen vilket är tack var<br />

anslutningen till NAFTA, det nordamerikanska frihandelsavtalet.<br />

Den efterföljande utvärderingen visade att studieresor är både uppskattat<br />

och tidseffektivt när det gäller att bidra till ökad internationalisering<br />

av svensk gjuteriindustri.<br />

Sverige återvin<strong>ner</strong> aluminium med Kina och Brasilien<br />

Swerea KIMAB har tillsammans med Acreo fått två projekt om tillsammans<br />

3 miljo<strong>ner</strong> kronor beviljade av Vinnova för att etablera och stärka<br />

samarbetet med kinesiska respektive brasilianska forsknings- och innovationsaktörer<br />

inom aluminiumåtervinning.<br />

– Om vi kan ta vara på aluminium och återvinna denna, gör vi en<br />

e<strong>ner</strong>gi besparing på ca 95 procent jämfört med nytillverkning, berättar<br />

Jonas Gurell, forskningsledare vid Swerea KIMAB.<br />

19


20<br />

swereas dotterbolag<br />

ATT kunnA uTnyTTJA och återanvända råvaror,<br />

material och e<strong>ner</strong>gi på ett hållbart sätt är allt<br />

mer centralt för svensk industri. Swerea IVF har<br />

drivit en rad forsknings- och utvecklingsprojekt<br />

under <strong>2012</strong> till exempel för framtagning av nya<br />

produkt er med slutna livscykler, där material till<br />

stor del återförs till nästa produktge<strong>ner</strong>ation.<br />

Andra projekt berör utveckling av e<strong>ner</strong>gi- och<br />

resurssnåla produktionssystem och processer.<br />

Ytterligare ett viktigt område är att bättre utnyttja<br />

inhemska råvaror, till exempel cellulosafibrer,<br />

som råvara till textila material. I nära samarbete<br />

med <strong>svenska</strong> företag utvecklas nu metoder<br />

som gör att framtidens kläder ofta kommer att<br />

härstamma från skogen.<br />

Att inkludera tjänster i kunderbjudanden blir<br />

viktigare. Även när erbjudandet i grunden består<br />

av fysiska produkter är stöd och support för<br />

driftsfasen en allt större del av affären. Det kräver<br />

nytänkande vid både produktframtagning och<br />

marknadskommunikation. Swerea IVF utvecklar<br />

metoder och arbetssätt. Nya produkter och kunderbjudanden<br />

utvecklas i nära samarbete med<br />

traditionella tillverkande företag så att de kan<br />

förnya och bredda sina kunderbjudanden, och utveckla<br />

nya produkter med utökat tjänste innehåll.<br />

Produktionslyftet är ett flerårigt program för att<br />

höja produktionseffektiviteten i <strong>svenska</strong> företag.<br />

Personal från över 1 000 företag har nu kunnat<br />

ta del av hur produktionen kan effektiviseras,<br />

både i form av utbildningsinsatser och coachning<br />

i företagen. Resultaten är mycket goda,<br />

vilket också styrks av oberoende utvärderingar.<br />

Produkt- och produk tionsutveckling, tillverkningseffektivitet och arbetsorganisation.<br />

Industriella tillverkningsprocesser: Plåtformning, mixade material, yt- och<br />

värmebehandling. Arbets liv, miljö och e<strong>ner</strong>gi. Material utveckling: Textil, plast,<br />

gummi, keramer och metaller. Elektronikbyggsätt och -tillförlitlighet. Materialanalys,<br />

provning och certifiering.<br />

Kläder av<br />

eukalyptusfibrer<br />

Bomullens baksida<br />

med tvångsarbete och<br />

miljöförstöring tvingar<br />

företag att tänka om vid<br />

textila materialval. Hur vet<br />

man att alternativen är<br />

bättre? Swerea IVF har<br />

hjälpt TvNo Textilservice<br />

med livscykelanalys för<br />

eukalyptus.<br />

Resultaten visar att<br />

eukalyptusfibern har<br />

bättre miljöprestanda<br />

än både bomullsfibern<br />

och polyesterfibern, för<br />

alla de miljöaspekter<br />

som har undersökts;<br />

klimatpåverk an, över-<br />

gödning, toxicitet, vattenanvändning<br />

samt<br />

landanvändning. Detta<br />

gav TvNo det miljömässiga<br />

beslutsunderlag<br />

Satsningen förlängs till att omfatta även kommande<br />

år.<br />

Kemisk analys och textil provning fortsätter att<br />

växa i omfattning. Swerea IVF erbjuder ett ständigt<br />

vidareutvecklat stöd till kundföretagen för<br />

utveckling av produkter med minimal påverkan<br />

på hälsa och natur.<br />

<strong>2012</strong> har verksamhetsmässigt och ekonomiskt<br />

varit ett tillfredsställande år för Swerea IVF. Vår<br />

positio<strong>ner</strong>ing inom livscykelbaserad produktframtagning<br />

och produktion talar också för att<br />

denna bild består. Ekodesign och resurseffektiv<br />

produktion är exempel på områden där bolaget<br />

fortsatt kommer ha en ledande roll. Som alltid<br />

sker arbetet i nära samarbete med näringslivet,<br />

vilket ger snabb omsättning av forskning till nya<br />

industriella möjligheter.<br />

FAKTA<br />

Mats Lundin, vd<br />

Omsättning: 197,7 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

Anställda: 157<br />

Medlemsföretag: 230<br />

grundat: 1964<br />

Verksamhetsorter: Mölndal, Stockholm och Oslo<br />

Styrelse: tomas thorvaldsson, Swerea ab, Ordförande<br />

tor ahlbom, almedahl-kinna ab<br />

Johan ancker, teknikföretagen<br />

Ola asplund, IF Metall<br />

Johan carlsten, chalmers tekniska högskola<br />

Lars-Göran Rosengren, ab Volvo<br />

Lars-Olof Ingemarsson, arbetstagarrepresentant<br />

Mikael Eriksson, arbetstagarrepresentant<br />

som behövdes inför en<br />

upphandling.<br />

Nu vävs kläder av eukalyptusfibrer<br />

hos leverantören,<br />

vilket exempelvis<br />

sparar 1 500 liter vatten<br />

per tillverkad klänning<br />

jämfört med bomullsalternativet.<br />

Medarbetarnas<br />

engagemang gav<br />

minskad kapitalbindning<br />

Produktionslyftet är en<br />

satsning där Swerea<br />

IVF hjälper företag att<br />

effektivisera sin produktion<br />

enligt Lean-principen.<br />

Slottsbro tillverkar och<br />

säljer park- och lekplatsutrustningar.<br />

Företagets<br />

medarbetare har genom<br />

Produktionslyftet fått ökad<br />

kunskap om vad som ger<br />

värde för kunden och om<br />

onödigt slöseri. Projektet<br />

har gett många reflektio<strong>ner</strong>,<br />

som att kunderna ska<br />

få produkter i rätt tid, inte<br />

för fort, och att ordning<br />

och reda är en grund<br />

för ökad lönsamhet. Ett<br />

5S-arbete har startats.<br />

Det är ett systematiserat<br />

arbetssätt med utgångspunkt<br />

i fem delar; städa,<br />

strukturera, sortera, standardisera<br />

och skapa vana.<br />

Genom att inte överproducera,<br />

minska på<br />

lagernivåerna, införa 5S<br />

och driva daglig styrning<br />

har projektet lett till en<br />

minskning av den totala<br />

kapitalbindningen i lager<br />

och produkter i arbete<br />

med 25 procent.


Utveckling och konsultverksamhet inom processmetallurgi, värmning, bearbetning,<br />

miljö- och e<strong>ner</strong>giteknik för mi<strong>ner</strong>al-, stål- och metallindustrin. Stora<br />

pilotprojekt (ledning, anläggning, drift), reduktionsmetallurgi, mätteknik och<br />

pro cessanalys, dator modellering/-simulering med avancerad processkunskap,<br />

miljö- och restproduktteknik, processintegration.<br />

år <strong>2012</strong> VAr ETT TIllVäXTår i många olika<br />

perspektiv. Tillsammans med LKAB genomförde<br />

tekniker och forskare från Swerea MEFOS en<br />

mycket avancerad försökskampanj i LKAB:s experimentmasugn.<br />

Kunden var ett konsortium av<br />

japanska malmbaserade stålföretag. Försöken<br />

kunde genomföras med bästa tänkbara säkerhetsfokus<br />

och med intressanta resultat.<br />

Gestamp HardTech, som tillverkar presshär -<br />

d ade säkerhetsdetaljer för personbilar, blev under<br />

året medlem i Swerea MEFOS. Det är vårt<br />

första medlemsföretag som är verksamt inom<br />

vidareför ädling av stål. Gestamp HardTech har<br />

sitt utvecklingscentrum för presshärdningsteknik<br />

i Luleå och tillsammans med forskare från<br />

Swerea MEFOS och Luleå tekniska universitet<br />

ska företaget fortsätta att leda utvecklingen<br />

inom presshärdning.<br />

InTrESSET För ATT uTVInnA metaller från<br />

sekundära källor (slagg, stoft, gasreningsslam<br />

etc.) ökar. Swerea MEFOS ljusbågsugn har<br />

visat sig vara utmärkt för reduktionsförsök, ofta<br />

med ett komplext materialhanteringssystem. Vi<br />

har också genomfört en studie åt kinesiska Jinchuan<br />

Group rörande återvinning av bl.a. koppar<br />

och nickel från en slagg från nickelproduktion.<br />

Tillväxten kan även räknas i fler medarbetare.<br />

För att kunna erbjuda alla medarbetare bra<br />

kontor har omfattande ombyggnad av kontoren<br />

genomförts.<br />

Under <strong>2012</strong> har Swerea MEFOS stärkt sin<br />

position när det gäller den EU-finansierade<br />

Klimatsmart e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />

Vid pelletsbaserad ståltillverkning<br />

bildas även varm<br />

slagg. Värmeåtervinning<br />

från den skulle betyda<br />

minskad e<strong>ner</strong>gianvändning,<br />

mindre koldioxidutsläpp<br />

och minskad användning<br />

av traditionell cement-<br />

råvara. Vid en årsproduktion<br />

av 3 500 000 ton<br />

råjärn motsvarar slagg-<br />

ens e<strong>ner</strong>giinnehåll cirka<br />

364 000 MWh. Med en<br />

torrgranuleringsprocess<br />

kan 60 procent omsättas<br />

till värme, vilket motsvarar<br />

uppvärmningsbehovet för<br />

15 000 småhus.<br />

Swerea MEFOS har<br />

utfört pilotförsök genom<br />

kontrollerad torrgranulering<br />

och snabbkylning.<br />

Vinst erna för stålindustrin<br />

är lägre e<strong>ner</strong>giåtgång och<br />

därmed besparing av<br />

koks - eller masugnsgas.<br />

Swerea IVF har utfört<br />

LCA-beräkningar som visar<br />

att koldioxidbelastningen<br />

minskar om den torrgranulerade<br />

slaggen mals och<br />

ersätter cementråvara.<br />

Den totala koldioxidbesparingen<br />

skulle uppgå till<br />

577 000 ton per år.<br />

Kopparkapslar för<br />

slutförvaring<br />

En del i att utveckla slutförvaring<br />

av använt kärnbränsle<br />

(100 000 år) är att<br />

kvalitetssäkra tillverkningen<br />

av de korrosionsskyddande<br />

kopparkapslarna. Swerea<br />

MEFOS har på uppdrag av<br />

Svensk Kärnbränslehantering<br />

AB, SKB, genomfört<br />

processimuleringar för<br />

forskningen. Bolagets samverkan med BFI<br />

(Tyskland), CRM (Belgien) och CSM (Italien)<br />

under namnet RIES har fortsatt att utvecklas<br />

positivt. Swerea MEFOS var i juli också med<br />

och bildade A.SPIRE. Det är ett initiativ från åtta<br />

sektorer inom den europeiska processindustrin.<br />

Genom att bilda tvärfunktionella projekt mellan<br />

dessa industri sektorer kan stålindustrin få finansiering<br />

från EU:s ramprogram 8, Horizon 2020.<br />

En SpEcIEll uTMAnIng under 2013 blir<br />

att finansiera och starta en verksamhet inom<br />

agglomere ring av finkorniga material. En<br />

marknadsstudie visar att industrin har ett starkt<br />

intresse för att Swerea MEFOS startar denna<br />

verksamhet.<br />

Göran Carlsson, vd<br />

att bättre förstå vad som<br />

händer med koppar vid de<br />

olika processtegen.<br />

Behållaren för använt<br />

kärnbränsle består av ett<br />

yttre kopparhölje och en<br />

gjuten insats av segjärn.<br />

Swerea MEFOS har i<br />

samarbete med Scana<br />

Björneborg och SKB<br />

analyserat och dokumenterat<br />

tillverkningsprocessen<br />

för locken, samt med finita<br />

elementmetoden simulerat<br />

en av metoderna för<br />

att tillverka kopparrören.<br />

Resultaten från simuleringarna<br />

visar god korrelation<br />

med verkliga utfall. SKB<br />

har startat diskussio<strong>ner</strong><br />

med Swerea MEFOS<br />

om fortsatta uppdrag<br />

och utredningar kring<br />

tillverkningen av kopparkomponenterna.<br />

FAKTA<br />

swereas dotterbolag<br />

Omsättning: 158,8 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

Anställda: 92<br />

Medlemsföretag: 39<br />

grundat: 1963<br />

Verksamhetsort: Luleå<br />

Styrelse: peter Samuelsson, Outokumpu Oyj, Ordförande<br />

tomas thorvaldsson, Swerea ab, Vice ordförande<br />

Jarmo Lilja, Rautaruukki Oyj<br />

Elisabet alfonsson, Outokumpu Stainless ab<br />

Johan Sterte, Luleå tekniska universitet<br />

carl Orrling, SSab ab<br />

Fredrik Sandberg, ab Sandvik Mt<br />

Mats karlberg, arbetstagarrepresentant<br />

Roger Nielsen, arbetstagarrepresentant<br />

Viveca Larsson, arbetstagarrepresentant<br />

Donald Malmberg, arbetstagarrepresentant<br />

21


22<br />

swereas dotterbolag<br />

InDuSTrIn har ett fortsatt stort intresse för<br />

kompositteknik. Under <strong>2012</strong> har verksamheten<br />

inom framförallt bilindustrin ökat. Vi har flera<br />

projekt inom krocksäkerhet och kostnadseffektiv<br />

tillverkningsteknik. Tillsammans med bilindustrin<br />

etablerar vi även kompositforskning och utbildning<br />

på Chalmers. Swerea SICOMP har från<br />

och med i år en adjungerad professor, en docent<br />

och två doktorander på Chalmers. Samtliga är<br />

verksamma vid vårt Mölndalskontor. Forskningen<br />

vid Chalmers utvecklar bland annat metodik för<br />

krockberäkningar samt simulering av tillverkningsprocesser.<br />

unDEr årET har Swerea SICOMP öppnat<br />

kontor i Linköping och vi finns därmed på tre<br />

orter i Sverige. I Linköping finns flera av Sveriges<br />

största komposittillverkare och kompositanvändare<br />

såsom Saab Aeronautics, RUAG Space<br />

och GKN Applied Composites. Där finns också<br />

Compraser, en centrumbildning med inriktning<br />

på produktionsteknik för kompositer. Målet är att<br />

på sikt etablera en produktionsteknisk verksamhet<br />

med nationell förankring och deltagande av<br />

företag från hela landet med intresse av automatiserad<br />

produktionsteknik för kompositer.<br />

någrA AnDrA glädjeämnen från <strong>2012</strong>:<br />

Vi har tecknat ett treårigt uppdragskontrakt med<br />

Airbus för att utveckla en dimensio<strong>ner</strong>ingsmetod<br />

för kompositer i flygstruktur.<br />

Polymera fiberkompositer inkluderande materialvetenskap, mekaniska beräkningar<br />

och simuleringar, skadetålighet, processvetenskap och tillverkningsteknik,<br />

prototyptillverkning och provning samt företags anpassade utbildningar.<br />

Avancerad materialprovning<br />

Oxeon utvecklar, producerar<br />

och säljer tunna<br />

kolfiberarmeringar under<br />

namnet TeXtreme®<br />

som används bland<br />

annat i sportutrustning<br />

och sportbilar. Swerea<br />

SICOMPs kompetens<br />

och resurser för mekanisk<br />

provning ledde till<br />

uppdraget att fastställa<br />

mekaniska egenskaper<br />

för olika kompositlaminat.<br />

Arbetet inkluderade tillverkning<br />

av provföremål<br />

samt karakterisering av<br />

mekaniska egenskaper<br />

som hållfasthet och<br />

styvhet för drag, tryck,<br />

skjuv och ILSS. Oxeon<br />

kommer att använda<br />

dessa materialdata<br />

Swerea deltar tillsammans med Luleå tekniska<br />

universitet i Swedish Wind Power Technology<br />

Centre där vi ska driva temaområdet ”Vindkraft i<br />

kallt klimat”. Ett första projekt med inriktning på<br />

långtidsegenskaper för rotorblad med avisningssystem<br />

är under uppstart.<br />

Vi fortsätter att växa och under året har tio<br />

perso<strong>ner</strong> anställts, många av dem internationella<br />

kompositspecialister med gedigen utbildning<br />

och erfarenhet.<br />

FAKTA<br />

Hans Hansson, vd<br />

Omsättning: 40,8 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

Anställda: 41<br />

Medlemsföretag: 20<br />

grundat: 1988<br />

Verksamhetsorter: piteå, Mölndal och Linköping<br />

Styrelse: tomas thorvaldsson, Swerea ab, Ordförande<br />

Ingela bonnevier, Swerea ab<br />

Erik persson, piteå kommun<br />

bengt-Olof Elfström, GkN aerospace Engine<br />

Systems Sweden<br />

Jerker Delsing, Luleå tekniska universitet<br />

Jonas Engström, arbetstagarrepresentant<br />

peter Mannberg, arbetstagarrepresentant<br />

även i andra utvecklingsprojekt.<br />

WPC med förbättrade<br />

barriäregenskaper<br />

Swerea SICOMP har<br />

tillsammans med OFK<br />

Plast utvecklat träfiberarmerad<br />

återvunnen<br />

polyeten med förbättrade<br />

barriäregenskaper genom<br />

att använda nanolera.<br />

OFK Plast tillverkar<br />

produkter av egenutvecklade<br />

återvinningsbara<br />

kompositmaterial bestående<br />

av återvunna termoplaster<br />

och organiska<br />

fibrer, en typ av WPC<br />

(wood-plastic composite).<br />

OFK tillverkar till<br />

exempel deckingmaterial<br />

för byggindustrin och<br />

formsprut ade detaljer till<br />

dessa. Ett sätt att utvidga<br />

användningsområdena<br />

för WPC är att förbättra<br />

barriäregenskap erna,<br />

framförallt vad gäller<br />

brand och fukt.<br />

I Eureka-projektet<br />

Polywall som finansieras<br />

av Vinnova har Swerea<br />

SICOMP och OFK Plast<br />

utvecklat WPC med klart<br />

förbättrade brandegenskaper<br />

genom tillsats<br />

av nanolera. Nanoleran<br />

gör att den termiska<br />

stabili teten förbättras,<br />

vilket gör att materialets<br />

egenskaper är stabila<br />

50 °C över det omodifierade<br />

materialet. Delar till<br />

deckingmaterial kommer<br />

att tillverkas av det nya<br />

materialet och testas.


Materialteknik och metallurgi för järn, stål och metaller. Design, konstruktion<br />

och produktutveckling. Prototyptillverkning. Processutveckling och optimering<br />

med stöd av simulering. Haveri- och skadeanalyser inklusive ackrediterad<br />

mekanisk provning. Miljöutredningar och miljöskyddsteknik. E<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />

Industriell återvinning. Företagsanpassade utbildningar.<br />

SWErEA SWEcAST har haft en positiv utveckling<br />

under <strong>2012</strong>. Omsättningen har ökat med<br />

13 procent och flera strategiska rekryteringar har<br />

genomförts.<br />

Vi har ett speciellt uppdrag att driva Svenska<br />

Gjuteriföreningen och utveckla de 175 medlemsföretagen<br />

via forskning och utbildning. Under<br />

<strong>2012</strong> har branschen fokuserat på hållbarhetsfrågor.<br />

Vi har stöttat företagen på mässor och<br />

konferenser och med vår klimatindikator visat att<br />

svensk gjuteriindustri producerar gjutna komponenter<br />

med lägst klimatpåverkan i världen.<br />

För ATT yTTErlIgArE stärka resurserna<br />

inom hållbarhetsfrågor har vi i samarbete med<br />

E<strong>ner</strong>gimyndigheten och regionala aktörer startat<br />

ett E<strong>ner</strong>gikontor i norra Småland. Det första<br />

som drivs av ett industriforskningsinstitut. Målet<br />

är att stötta små och medelstora företag inom<br />

e<strong>ner</strong>gi effektivisering och omställning till förnybar<br />

e<strong>ner</strong>gi. Nätverket ENIG (E<strong>ner</strong>gieffektivisering i<br />

grupp) som drivs i samarbete med Swerea IVF<br />

och Föreningen Sveriges Regionala E<strong>ner</strong>gikontor<br />

(FSEK) har ett nationellt uppdrag att sprida<br />

kunskap om effektiv e<strong>ner</strong>gi användning i industrin.<br />

<strong>Swereas</strong> lättviktssatsning har breddats och<br />

börjat bära frukt. Under året har E<strong>ner</strong>gimyndigheten<br />

även här blivit en viktig finansiär och part<strong>ner</strong>.<br />

Vi har ansvar för att formulera två strategiska<br />

forsknings- och innovationsagendor inom<br />

LIGHTer (lättvikt) och framtidens gjutna komponenter.<br />

Arbetet redovisas i början av 2013.<br />

Fogningsmetoder<br />

för kombinatio<strong>ner</strong><br />

av material<br />

Vikteffektiva komponenter<br />

och system är ett<br />

starkt konkurrensmedel<br />

för svensk industri, och<br />

möjliggörs via hybridlösningar<br />

där olika material<br />

kombi<strong>ner</strong>as. Projektidén<br />

är att på ett effektivt sätt<br />

skapa lättviktsinnovatio<strong>ner</strong><br />

och förutsättningar<br />

för genomförande. I<br />

projektet utvecklas starka<br />

och kostnadseffektiva<br />

fogar mellan metall och<br />

komposit. Syftet är att<br />

skapa förutsättningar för<br />

produktutveckling och<br />

produktion i stor skala i<br />

Sverige, samt säkerställa<br />

nödvändig leverantörsstruktur.<br />

En millimeter<br />

gjutet stål<br />

Tunt precisionsgjutet<br />

stål med en tjocklek på<br />

<strong>ner</strong> till en millimeter och<br />

legeringar som normalt<br />

endast används till<br />

smidesgods eller plåt:<br />

Det är utmaningen som<br />

projektet ”Development<br />

of light-weight steel castings<br />

for efficient aircraft<br />

engines” arbetar med.<br />

Projektet drivs av<br />

Swerea SWECAST<br />

tillsammans med GKN<br />

Aerospace, TPC Components<br />

och Foundry<br />

Research Institute i<br />

Polen. Tanken är att<br />

tunnare stålgjutgodskomponenter<br />

kan ersätta<br />

dyrare titandelar<br />

i flygmotorn.<br />

Industriell återvinning har under många år<br />

varit ett viktigt område för oss. Under slutet<br />

av 1990-talet tog vi initiativ till ett europeiskt<br />

nätverk för att minska mängden avfall till deponi.<br />

I dag drivs arbetet vidare bland annat inom fordonsprogrammet<br />

(FFI) med stöd av Vinnova och<br />

fordonsbranschen. I slutet av året tog <strong>Swereas</strong><br />

ledningsgrupp beslut om att satsa på ett koncerngemensamt<br />

projekt.<br />

InFör 2013 är orderstocken god och vi ser en<br />

fortsatt tillväxt. Vi investerar vidare i försöks- och<br />

demonstrationsgjuteriet som kommer att bli tillgängligt<br />

för såväl <strong>svenska</strong> som utländska kunder.<br />

FAKTA<br />

Mats Holmgren, vd<br />

Omsättning: 55,7 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

Anställda: 51<br />

Medlemsföretag: 175<br />

grundat: 1967<br />

Verksamhetsort: Jönköping<br />

Styrelse: tomas thorvaldsson, Swerea ab, Ordförande<br />

Lars alfredsson, ab bruzaholms bruk<br />

Jörgen birgersson, tekniska Högskolan i Jönköping<br />

Sten Dahlqvist, Swerea ab<br />

christer Davidsson, Volvo Group trucks Operation<br />

Jörgen bloom, arbetstagarrepresentant<br />

Ulf Gotthardsson, arbetstagarrepresentant<br />

Målet är att gjuta tunnväggiga<br />

stålkomponenter<br />

till 30 procent av kostnaden<br />

för motsvarande<br />

gjuten titankomponent<br />

med maximalt 10 procent<br />

viktökning.<br />

Resultatet ska användas<br />

för flygmotorkomponenter,<br />

och mottagare av<br />

resultatet är europeisk<br />

flygindustri med motortillverkande<br />

företag som<br />

GKN Aerospace och<br />

Rolls Royce.<br />

swereas dotterbolag<br />

23


24 swereas dotterbolag<br />

FAKTA<br />

Omsättning: 209,7 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

Anställda: 181<br />

Medlemsföretag: 205<br />

grundat: 1921<br />

Verksamhetsorter: Stockholm, brest, St Etienne<br />

Dotterbolag: Institut de la corrosion (brest och<br />

S:t Etienne i Frankrike)<br />

Styrelse: tomas thorvaldsson, Swerea ab, Ordförande<br />

peter Gudmundson, kungliga tekniska högskolan<br />

Hans klang, SSab<br />

anders G Lindberg, Scania cV ab<br />

Jarl Mårtenson, Ovako<br />

tomas Hult, arbetstagarrepresentant<br />

bror Sederholm, arbetstagarrepresentant<br />

thomas björk, arbetstagarrepresentant (suppleant)<br />

Eva Sjöström, arbetstagarrepresentant (suppleant)<br />

Process- och legeringsutveckling för stål och metall. Fogning av komponenter, processer<br />

och dimensio<strong>ner</strong>ing. Tillverkning av komponenter, processer och optimering. Mekaniska<br />

egenskaper, provning och prediktering. Material för krävande miljöer, inklusive polymerer.<br />

Korrosion (provning, utvärdering skyddsmetoder) – i olika miljöer (atmosfärisk, hög temperatur,<br />

marin, H 2 S m.m.). Material analys och metallografi. Skadeanalys och materialval.<br />

<strong>2012</strong> VAr årET då Swerea KIMAB flyttade till<br />

nya, specialanpassade lokaler i Kista. Ökad yta<br />

från drygt 6 000 till 10 000 kvm ger möjlighet att<br />

bedriva en mer rationell laborativ verksamhet samtidigt<br />

som vi kan fortsätta att expandera. Vi kunde<br />

avsluta året med en fantastisk invigningsdag med<br />

350 deltagare den 23 oktober. Fyra tekniska<br />

seminarier, en projektparad och en myllrande<br />

laboratorievisning gav oss möjlighet att presentera<br />

hela verksamheten för kunder, finansiärer och samverkanspart<strong>ner</strong>s.<br />

Tio forskare från vårt dotterbolag<br />

Institut de la Corrosion deltog, vilket var viktigt för<br />

att beskriva Swerea KIMABs globalt ledande position<br />

inom tillämpad korrosionsforskning.<br />

En hörnsten i Swerea KIMABs affärsidé är att erbjuda<br />

testbäddar och demonstratorer för utveckling<br />

och verifiering av produktionsprocesser för optimerade<br />

materialprestanda. De nya lokalerna har<br />

möjliggjort expansion och<br />

utveckling av laboratorierna<br />

för simulering av tillverkningsprocesser<br />

för avancerade<br />

metalliska material och<br />

sammanfogning av material.<br />

Under <strong>2012</strong> investerade<br />

vi 8 miljo<strong>ner</strong> kronor i en<br />

Gleeble 3600 för simulering<br />

av termomekaniska<br />

processer, vilket ytterligare<br />

stärkt vår ledande position<br />

inom processutveckling<br />

för nischstål. Inom fogning<br />

har vi investerat i flera nya<br />

tekniker för svetsning med<br />

reducerad värmepåkänning.<br />

Ny databas för<br />

rostfritt stål<br />

Användning av rostfria<br />

stål begränsas ofta på<br />

grund av svårigheten<br />

att bedöma risken<br />

för korrosion och då<br />

främst lokalkorrosion.<br />

Swerea KIMAB har<br />

tillsammans med bland<br />

andra Outokumpu<br />

Stainless och Sandvik<br />

MT utvecklat en databas<br />

som ger information om<br />

risken för korrosion i<br />

olika miljöer. Databasen<br />

innehåller över 4000<br />

mätvärden och kan användas<br />

som ett verktyg<br />

vid både materialval och<br />

materialutveckling och i<br />

förlängningen för att öka<br />

konkurrenskraften för<br />

rostfria material på den<br />

Genom samverkan med Swerea och KTH i stora<br />

nationella satsningar som LIGHTer och XPRES<br />

kan vi marknadsföra breda erbjudanden inom lätta<br />

konstruktio<strong>ner</strong> och ny produktionsteknik.<br />

Industriell produktionsteknik och återvinning handlar<br />

i ökande omfattning om kvalificerad processövervakning<br />

baserad på solid förståelse av kritiska<br />

parametrar. Swerea KIMAB har varit verksam inom<br />

detta under flera år men <strong>2012</strong> beslöt vi att definiera<br />

analytisk processövervakning som ett särskilt forskningsområde.<br />

Satsningen har varit mycket framgångsrik<br />

och vi har fått flera kontrakt. Ett exempel<br />

som rönt medial uppmärksamhet är förbättrad klassning<br />

av skrot genom avancerad laserspektroskopi<br />

in-line i skrotsorteringsanläggningar.<br />

Vårt kunnande inom processövervakning kan<br />

även tillämpas inom andra områden. Under <strong>2012</strong><br />

lanserade till exempel Institut de la Corrosion<br />

AirCorr, en sensor för att löpande kunna följa<br />

korro sionsmiljön där känsliga föremål bevaras.<br />

Vår SATSnIng på excellens inom experimentell<br />

verksamhet sker parallellt med fortsatt satsning på<br />

ett virtuellt laboratorium. Betydelsen av att kunna<br />

modellera och simulera tillverkningsprocesser blir<br />

allt större ju mer komplexa material- och konstruktionslösningarna<br />

blir. Samtidigt kräver all virtuell<br />

modellering högkvalitativa indata samt möjligheter<br />

till experimentell verifiering. Vår satsning på att<br />

marknadsföra Swerea KIMAB VirtLab med cirka<br />

20 forskare har fortsatt framgångsrikt under <strong>2012</strong><br />

och konceptet kommer att breddas och omfatta<br />

hela Swerea 2013.<br />

Staffan Söderberg, vd<br />

internationella marknaden.<br />

Målet är att få en<br />

effektiv och säker användning<br />

av nya rostfria<br />

stålprodukter inom nya<br />

applikationsområden.<br />

Nytt kokillkoncept för<br />

bättre ytkvalitet<br />

Swerea KIMAB, SSAB,<br />

Sandvik MT och<br />

Outokumpu Stainless<br />

samarbetar för att<br />

utveckla mjukare kylning<br />

av det stelnade stålet<br />

under stränggjutningen.<br />

Det kommer att ge<br />

bättre ytkvalitet och<br />

stora e<strong>ner</strong>gibesparingar.<br />

Tekniken innebär en<br />

ny typ av kokill där<br />

värme överföringen i<br />

stelningens inledande<br />

fas dämpas för att<br />

skapa ett lugnare stelningsförlopp.Anpassad<br />

kylning minskar<br />

risken för sprickor<br />

och defekter i ämnet.<br />

Det betyder minskat<br />

behov av slipning samt<br />

färre kassatio<strong>ner</strong>, med<br />

högre produktivitet som<br />

resultat. Projektet går<br />

nu in i fas två med praktiska<br />

försök hos SSAB<br />

i Luleå.


Ett dotterbolag till Swerea KIMAB, grundat 2002.<br />

Institut de la corrosion<br />

<strong>2012</strong> hAr VArIT ett bra år för Institut de la Corrosion (IC).<br />

Omsättningen har ökat med 10 procent jämfört med föregående<br />

år. Till stor del beror ökningen på vår växande verksamhet<br />

som riktar sig mot olje- och gasindustrin, och då särskilt<br />

verksamheten vid St Etienne.<br />

Under året har vi investerat i ett nytt ATEX-laboratorium i<br />

St Etienne. Laboratoriet möjliggör provning av material i explosiva<br />

miljöer, vilket är mycket användbart vid provning av polymera<br />

material inklusive elastomerer som används inom olje- och gasindustrin.<br />

I Brest har ett nytt laboratorium byggts, som möjliggör<br />

produktion av bandlackerad plåt för provning. Anläggningen<br />

omfattar alla delar i en modern bandlackeringslinje (avfettning,<br />

förbehandling, primer och täckskikt). Det nya laboratoriet ger oss<br />

möjlighet att bredda vårt erbjudandet inom bandlackering.<br />

Under året har vi även startat ett nytt medlemsprogram (MRC)<br />

tillsammans med Swerea KIMAB – MRC Wet Corrosion. Programmet<br />

är inriktat mot korrosion av metalliska material i olika<br />

lösningar och har redan 11 medlemsföretag kopplade till sig. Vi<br />

har även lanserat AirCorr, en sensor för löpande korrosionsövervakning<br />

av kulturarv som exempelvis museimiljöer. En annan<br />

möjlig framtida tillämpning är korrosion i vägmiljöer. Renault har<br />

till exempel redan utrustat bilar med ett stort antal sensorer för<br />

att mäta hur korrosiviteten varierar i olika delar av bilens inre och<br />

yttre miljö vid körning på testbanor.<br />

Den 23 maj firade IC 10-årsjubileum tillsammans med kunder<br />

och anställda. Dagen var fylld av möten och seminarier och<br />

avslutades med en middag strax utanför Brest.<br />

Under 2013 kommer vi att ha vårt första forskarutbyte mellan<br />

IC och Swerea KIMAB, vilket vi ser fram emot. Cecile Plennevaux<br />

kommer under ett år att arbeta med spänningskorrosion på<br />

duplexa rostfria stål i Stockholm. Vi tror och hoppas att den här<br />

typen av utbyten kommer att bli fler i framtiden och att det på sikt<br />

kommer att öka samarbetet mellan Sverige och Frankrike.<br />

Dominique Thierry, vd<br />

Spaltkorrosion<br />

Spaltkorrosionshärdigheten<br />

för olika material, inklusive<br />

superduplexa och<br />

superaustenitiska rostfria<br />

stål, nickelbaslegeringar<br />

och titan, har utvärderats<br />

i naturligt havsvatten.<br />

Fem olika spaltgeometrier<br />

utvärderades:<br />

flänsförband, rörkopplingar,<br />

bultar och muttrar,<br />

förband av typ CREV-<br />

CORR och svetsförband<br />

med håligheter. Inverkan<br />

av spaltgeometri, temperatur,<br />

klorering och<br />

svetsning på spaltkorrosionskänsligheten<br />

hos<br />

de provade legeringarna<br />

kunde undersökas. Med<br />

utgångspunkt från de<br />

framtagna värdena är<br />

det möjligt att bättre<br />

utvärdera spaltkorrosionshärdigheten<br />

hos<br />

komponenter för olika<br />

offshore-tillämpningar.<br />

Korrosionsövervakning<br />

En teknik för att kontinuerligt<br />

övervaka<br />

atmosfärisk korrosivitet<br />

togs fram inom ramen<br />

för ett EU-projekt där<br />

IC var koordinator.<br />

En elektronisk enhet<br />

mäter och registrerar<br />

förändringar i resistiviteten<br />

hos ett tunt metallskikt<br />

på ett isolerande<br />

underlag. Om metalllen<br />

korroderar minskar<br />

metallskiktets effekt iva<br />

tvärsnittsarea och den<br />

elektriska resistiviteten<br />

ökar. Sensorer av silver,<br />

koppar, järn/stål, zink,<br />

bly, tenn, brons och<br />

mässing med tjocklekar<br />

mellan 50 nm och upp<br />

till 250 μm har tagits<br />

fram för miljöer med olika<br />

korrosivitet. Tek niken<br />

kan mäta förändringar<br />

mindre än Ångström<br />

(< 10 –10 m ) vilket<br />

möjlig gör korro sionsövervakning<br />

i realtid<br />

även i lågkorrosiva<br />

inomhusmiljöer. Teknik -<br />

en har en stor potential<br />

som oberoende metod<br />

för övervakning av luftkvalitet<br />

i utrymmen för<br />

förvaring och expo<strong>ner</strong>ing<br />

av till exempel värdefulla<br />

kulturföremål.<br />

Magnesiumgjuterier rustar för lagkrav<br />

swereas dotterbolag<br />

25<br />

Eftersom smält magnesium rea gerar kraftigt med syre används en<br />

skyddsgas för att förhindra brand. I Swerea Ekodesign har vi hjälpt<br />

magnesiumgjuterier att ersätta växthusgasen svavelhexafluorid, SF6,<br />

med mer klimatvänliga alternativ. Utmaningen har varit att de alternativa<br />

gaserna ger ett snävare processfönster varför en rad parametrar måste<br />

beaktas och kontrolleras för en stabil och säker process.<br />

EU-kommissionen föreslår ett totalförbud för SF6 vid pressgjutning<br />

av magnesium från 1 januari 2015. Tack vare samarbetet med Swerea<br />

har företagen redan nu genomfört en kraftig minskning av SF6. Målet<br />

är att inom kort elimi<strong>ner</strong>a användningen helt.<br />

Swerea SICOMP stärker rymdsamarbetet<br />

Swerea SICOMP och RUAG Space har tecknat ett samarbetsavtal<br />

gällande forskning och utveckling inom kompositområdet. Med detta<br />

långsiktiga avtal är målet att ta fram strategier för utvecklingsprojekt<br />

och andra satsningar som stärker konkurrenskraften för RUAG Space.<br />

– Genom Swerea SICOMPs kompetens inom kompositområdet får vi<br />

nu möjligheter att ytterligare utveckla våra affärer inom rymdstrukturer,<br />

säger Jörgen Remmelg, platschef på RUAG Space anläggning i Linköping.<br />

– I våra rymdapplikatio<strong>ner</strong> ställs extremt höga krav på låg vikt. Innovativ<br />

användning av kompositmaterial ger oss goda möjligheter att göra<br />

våra produkter mer konkurrenskraftiga. Vi ser därför med spänning fram<br />

emot ett tätare samarbete med Swerea SICOMP med förhoppningsvis nya<br />

innovatio<strong>ner</strong> och produkter som resultat.<br />

Sedan tidigare har Swerea SICOMP och RUAG Space samarbete inom<br />

Nationella Rymdtekniska Forskningsprogrammet, NRFP.<br />

Näringsministern besökte Swerea SWECAST<br />

I februari <strong>2012</strong> besökte näringsminister Annie Lööf Swerea SWECAST.<br />

En översikt gjordes av forskningsinstitutens betydelse för innovationssystemet<br />

och vikten av att föra ut forskningsresultat till industrinytta;<br />

precis det som är institutens styrka. Mats Holmgren, vd, visade hur<br />

Swerea SWECAST arbetar med att stödja regionens småföretag.<br />

Besöket avslutades med ett uppskattat besök i försöksgjuteriet<br />

och vikten av demonstratoranläggningar visades.


Samarbete mellan ledande europeiska<br />

stålforskningsinstitut<br />

De fyra europeiska stålforskningsinstituten Swerea MEFOS, CRM,<br />

CSM och VDEh-BFI har tillsammans bildat samarbetet RIES (Research<br />

Initiative for European Steel). Målet med nätverket är att stärka konkurrenskraften<br />

hos europeisk stålindustri. Samarbete har redan påbörjats<br />

inom områden som återvinning och e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />

Nätverket vidareutvecklar också en strategi för hantering av forskningsfrågor<br />

inom europeiska organ. Det har redan med framgång deltagit<br />

i processen för att definiera referensramarna för nästa europeiska<br />

stålforskningsprogram.<br />

Två av fjorton projekt till Swerea KIMAB<br />

De närmaste åren görs stora investeringar på infrastruktur i Sverige.<br />

Formas, Trafikverket och branschen satsar 114 miljo<strong>ner</strong> kronor för ökad<br />

kunskap om byggande under mark. Totalt 14 projekt delar på pengarna.<br />

Peter Lundin och Bror Sederholm finansieras för att bedriva var sitt<br />

flerårigt projekt inom ”Hållbar utveckling av urban underjordisk infrastruktur”<br />

med en sammanlagd projektbudget på 19 miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />

Peter Lundin har varit huvudsökande för projektet ”Utvärdering av<br />

belastade strukturkomponenter” som ska ta fram en teknik och en<br />

prototyp för att mäta last på bl.a. monterade bergbultar. Projektet löper<br />

<strong>2012</strong>–2015 och drivs tillsammans med bl.a. Trafikverket, Atlas Copco och<br />

Luleå tekniska universitet.<br />

Bror Sederholm kommer att verka i projektet ”Utveckling av tekniska<br />

råd för funktionskrav vid underjordsanläggningar med avseende på den<br />

kemiska miljön”. Projektet pågår <strong>2012</strong>–2016 och är ett samarbete med<br />

Chalmers tekniska högskola och CBI Betonginstitutet.<br />

HM Konungen besökte Swerea MEFOS<br />

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien genomför årligen ”IVA:s Kungliga<br />

teknikresa”. I år var målet Norrbotten med besök i Kiruna och Luleå.<br />

Innovatio<strong>ner</strong> och teknik, och dess bidrag till tillväxt och nya jobb, var<br />

temat för resan och ett besök på Swerea MEFOS stod på programmet<br />

den 16 oktober.<br />

Under rundvandringen i försöksanläggningen berättade vd Göran<br />

Carlsson om varför företag från hela världen söker sig hit, och vad som<br />

gör Swerea MEFOS till en spännande arbetsplats för experter från<br />

många länder.<br />

– Flera av deltagarna uttryckte stort intresse för vår verksamhet<br />

och var impo<strong>ner</strong>ade över den skala på försöksutrustningen som Swerea<br />

MEFOS har, säger Göran Carlsson.<br />

Fler utlandsaffärer för SME<br />

Swerea har fått stöd från Tillväxtverket för att hjälpa små och medelstora<br />

företag (SME) att knyta internationella kontakter och öka<br />

sin export.<br />

Tillsammans med Enterprise Europe Network och Exportrådet startar<br />

Swerea projektet AUTOCONNECT, vars mål är att hjälpa SME med kopplingar<br />

till fordonsindustrin att hitta nya kontakter och affärsmöjligheter<br />

i tre intressanta regio<strong>ner</strong> i Frankrike, Ungern och Kina.<br />

Företagen kommer bland annat att få delta i ”Matchmaking”, förbokade<br />

möten med företag de önskar träffa, samt erbjudas utbildning<br />

och stöd för att marknadsföra sin produkt eller teknik.<br />

notiser<br />

Europeisk processindustri samverkar inför Horizon 2020<br />

Swerea MEFOS är, som enda <strong>svenska</strong> forskningsinstitut, en av grundarna<br />

av A.SPIRE, den europeiska processindustrins plattform för strategisk<br />

utveckling inom EU:s kommande ramprogram 8, Horizon 2020. Ledorden<br />

för plattformen är konkurrenskraft, ekologi och sysselsättning.<br />

Världens största pressgjuterimässa<br />

I januari <strong>2012</strong> arrangerade Swerea SWECAST för andra gången en<br />

samlingsmonter på pressgjuterimässan Euroguss i Nürnberg, den största<br />

pressgjuterimässan i världen. Sex <strong>svenska</strong> företag deltog och affärsutfallet<br />

blev mycket lyckat.<br />

Supermikroskop i Mölndal<br />

Ett nyutvecklat fältemissions-svepelektronmikroskop (FE-SEM) har<br />

installerats på Swerea IVF i Mölndal. Detta ger unika möjligheter att<br />

undersöka alla typer av material med extremt hög upplösning.<br />

Genom att spänningssätta provet kan en nettospänning (landing<br />

voltage) på <strong>ner</strong> till 0,01 kV åstadkommas, vilket ger hög känslighet för<br />

fina strukturer i materialet. Dessutom finns analysmöjligheter med hög<br />

precision av både kvalitativ och kvantitativ röntgen (EDS) och diffraktion<br />

av bakåtspridda elektro<strong>ner</strong> (EBSD).<br />

Välbesökt seminarium om kemikalier i leksaker<br />

Många företags produkter berörs av nya miljökrav – inte minst när det<br />

gäller kemi. Swerea IVF, Leksaksbranschen och Kemikalieinspektionen<br />

arrangerade ett seminarium i mars <strong>2012</strong> för importörer, tillverkare och<br />

återförsäljare av leksaker.<br />

Utöver rena lagkrav ökar också kraven från konsumenter på att<br />

produkter ska vara säkra vid användning. Seminariet fokuserade på<br />

kemikalie innehåll i olika plastmaterial.<br />

Swerea IVF har tagit fram ett erbjudande till medlemmar i Leksaksbranschen<br />

kring analys av kemikalier.<br />

Bunge Award till Bevis Hutchinson<br />

Bevis Hutchinson vid Swerea KIMAB har tilldelats Bunge Award med<br />

motiveringen ”Bevis Hutchinson’s excellent career contribution to the<br />

field of texture and anisotropy”. Han har i stor utsträckning bidragit<br />

till en bättre förståelse av texturutvecklingen i olika metallprodukter.<br />

Genom varierande kritiska experiment, har Bevis avslöjat den sanna<br />

naturen av mekanismer som förekommer i fasomvandling, rekristallisation<br />

och korntillväxt.<br />

Utmärkelsen delades ut på ICOTOM:s 16 internationella konferens i<br />

Mumbai, Indien.<br />

Värdefulla metaller från kinesiska restprodukter<br />

Swerea MEFOS har fått ett uppdrag av kinesiska Jinchuan Group som<br />

syft ar till att utvinna järn och värdefulla metaller (Ni, Cu, Co) ur restprodukter<br />

(slagg) från deras nickeltillverkning.<br />

– Det är våra expertkunskaper när det gäller att ta tillvara restprodukter<br />

som gör att Jinchuan väljer att anlita oss, säger Mats Sundgren,<br />

forskningschef på Swerea MEFOS.<br />

De första kontakterna med Jinchuan Group togs vid en resa anordnad<br />

av Norrbottens Handelskammare 2011.<br />

27


28<br />

medarbetare och kompetens<br />

Medarbetare och kompetens<br />

Swerea-koncernen har vid årsskiftet 527 medarbetare. Koncernen<br />

växer kontinuerligt och sedan 2007 och fram till och med <strong>2012</strong><br />

har ökningen varit 35 procent (från 391 anställda till dagens 527).<br />

Under <strong>2012</strong> anställdes 69 perso<strong>ner</strong>, både nyutexami<strong>ner</strong>ade och<br />

perso<strong>ner</strong> med lång industriell erfarenhet. Av vår forskande personal<br />

är redan idag 36 procent forskarutbildade och 11 medarbet are<br />

innehar en professur. Men Swerea bygger kontinuerligt ny kunskap<br />

och under året har 23 perso<strong>ner</strong> forskarstuderat inom ramen för sin<br />

anställning och 39 studenter har genomfört examensarbeten.<br />

SWErEAS uTVEcklIng är starkt kopplad till<br />

koncernens förmåga att ta tillvara, utveckla och<br />

stimulera medarbetarnas kompetensutveckling.<br />

De strategiska kompetensmedlen som skjuts till<br />

från staten, 106 miljo<strong>ner</strong> för <strong>2012</strong>, används för<br />

den strategiska kompetensuppbyggnaden. Denna<br />

genomförs oft ast i form av forskningsprojekt<br />

som både kan innebära ytterligare fördjupning<br />

av våra spetskompetenser eller vara satsningar i<br />

tidiga faser på nya områden. I kundprojekt, men<br />

också genom seminarier och rapporter, förmedlas<br />

forskningsresul tat och på så sätt bidrar Swerea<br />

sedan i kompetensuppbyggnaden inom industrin.<br />

Swerea genomför sin forskning i nära samarbete<br />

med såväl indus trin som med den<br />

akademiska världen. Forskningsnätverken som<br />

våra medarbetare deltar i är både nationella<br />

och internationella och forskningsprogrammen<br />

inom det europeiska samarbetet är viktiga för<br />

kunskapsuppbyggnaden. Swerea deltar i 103<br />

EU-projekt och vi koordi<strong>ner</strong>ar 20 av dessa. Att vi<br />

blir mer och mer kända internationellt märks inte<br />

bara genom en ökande internationell verksamhet<br />

utan också genom att fler och fler forskare<br />

från hela världen söker sig till oss. Av de forskare<br />

som i år anställts till den <strong>svenska</strong> verksamheten<br />

är 18 procent utlands rekryteringar.<br />

Nästan all forskning bedrivs i projektform och<br />

därmed blir medarbetarnas förmåga att medverka<br />

i och leda forskningsprojekt, från idé till<br />

industriell användning, central. För att ytterligare<br />

vässa förmågan har koncernen under året satsat<br />

på att utveckla ett utbildningsprogram för projektarbete<br />

och -ledning.


Utvecklingsmöjligheter i mitt jobb<br />

Martin risberg<br />

Swerea SWECAST<br />

när JAg börJADE på Swerea<br />

SWECAST 2007 hade jag arbet at<br />

som beräkningsingenjör med utveckling<br />

av gjutna komponenter och ville<br />

lära mig mer om forskning och om<br />

hur framställningsprocessen på verkar<br />

slutprodukten.<br />

Utvecklingsmöjligheterna är stora<br />

på min arbetsplats. Det finns inte så<br />

många steg i organisationen, hierark<br />

iskt, men det finns stora möjligheter<br />

att arbeta med det man vill. Har<br />

du en bra idé och lyckas hitta en<br />

finansiär kan du förkovra dig inom det<br />

området. Forskningen fokuserar på<br />

industrinytta och att resultaten ska<br />

främja svensk konkurrenskraft. Jag<br />

tycker det är inspirerande. Vi arbetar<br />

både med gjuterier och slutanvän -<br />

d are av gjutgods. Att samarbeta med<br />

företag och andra finansiärer ger mig<br />

ett intressant kontaktnät.<br />

Jag har själv kunnat utveckla mitt<br />

åtagande inom företaget och gått från<br />

utförare till att bli projektledare för EUprojekt<br />

med koordinatoransvar.<br />

Ida heintz<br />

Swerea MEFOS<br />

ATT FOrSkA är att lära<br />

sig och att få utveckla nya saker, så<br />

per definition utvecklas man som<br />

forskare hela tiden! Jag har arbetat<br />

på Swerea MEFOS ungefär ett halvt<br />

år. Det bästa med mitt arbete är att<br />

det är en blandning mellan industrivärlden<br />

och den akademiska världen.<br />

Jag får både samarbeta med<br />

kollegor på företagen och ta del av<br />

deras utmaningar i produk tionen<br />

samtidigt som jag får samarbeta<br />

med forskarkollegor på universitet<br />

och institut. Tillsammans skapar vi<br />

lösningar som kommer till nytta inom<br />

några få år. Man lär sig hela tiden<br />

något nytt. Och så trivs jag så himla<br />

bra med mina arbetskamrater.<br />

lisa grauers<br />

Swerea SICOMP<br />

JAg hAr ArbETAT på Swerea<br />

SICOMP sedan 2011. Jag hade<br />

sedan tidigare ett stort intresse för<br />

kompositmaterial och valde Swerea<br />

SICOMP för att det är ett varierande<br />

och spännande arbete.<br />

Sedan ett år är jag industridoktorand,<br />

anställd av Swerea SICOMP<br />

men inskriven på Tillämpad mekanik<br />

på Chalmers, så jag har goda möjligheter<br />

att utvecklas i min yrkesroll<br />

som forskare. Det är ett självständigt<br />

arbete där jag får ta ansvar och<br />

utvecklas. Den forskning som jag<br />

arbetar med bedrivs på en nivå som<br />

är relativt långt ifrån användningen<br />

i industrin, men den är nödvänd ig<br />

för utvecklingen på sikt. I de projekt<br />

som jag var aktiv i innan jag började<br />

doktorera hade jag en del företagskontakter<br />

och arbetade nära industrin.<br />

Nu får jag utveckla frågor som<br />

jag vet att de får nytta av längre fram.<br />

Dominique Thierry<br />

Institut de la Corrosion<br />

JAg VAr MED och startade Institut<br />

de la Corrosion (IC) i Frankrike<br />

2002. Dessförinnan arbetade jag 17<br />

år på Korrosionsinstitutet i Sverige.<br />

Det har varit en stor utmaning och<br />

väldigt stimulerande att få vara med<br />

och starta ett institut från grunden.<br />

Swerea har stora möjligheter att<br />

spela en större roll internationellt<br />

så jag hoppas vi kommer att se fler<br />

satsningar som denna.<br />

Utvecklingsmöjligheterna är goda<br />

på IC. Vi är fortfarande i en positiv<br />

trend och vi växer, vilket alltid är kul.<br />

Vi ser också möjligheter att kanske<br />

ta en större roll i Sverige i framtiden.<br />

För mig personligen är det intressant<br />

med ett arbete som är omväxlande,<br />

med både tekniska frågor<br />

och managementfrågor att lösa.<br />

kjell Arne persson<br />

Swerea KIMAB<br />

medarbetare och kompetens<br />

JAg är InTrESSErAD av forskning<br />

och har riktat in mig på svetsning<br />

som kunskapsområde. Under<br />

de snart tre och ett halvt år som jag<br />

arbetat på Swerea KIMAB har jag<br />

haft förmånen att kunna koncentrera<br />

mig på just sådana frågeställningar<br />

som intresserar mig.<br />

Varje projekt ger mig som forskningsledare<br />

nya erfaren heter och<br />

är utvecklande både genom sitt<br />

tekniska innehåll och genom nära<br />

kontakter med olika före tag, högskolor<br />

och institut. I vissa projekt<br />

ingår internationella samarbeten.<br />

En av våra ambitio<strong>ner</strong> är att öka det<br />

internationella utbytet.<br />

birgitta öjmertz<br />

Swerea IVF<br />

JAg lEDEr ArbETET i Produktionslyftet<br />

och har varit med och<br />

startat coachning i ungefär 150<br />

företag sedan 2007. I den här<br />

satsningen har Swerea en roll<br />

både som länk mellan industri och<br />

akademi och som utförare. För mig<br />

innebär det att jag får ett stort kontaktnät<br />

och konkreta erfaren heter<br />

när vi till sammans med företagen<br />

och lärosätena ska hitta de bästa<br />

arbetssätten och strukturerna. Även<br />

kontakterna med finansiärer, arbetsmarknadens<br />

parter och politiken är<br />

givande och intressanta.<br />

När jag började med Produktionslyftet<br />

hade jag bara haft ansvar för<br />

mindre projekt så det har varit en<br />

brant lärotrappa. De dagliga utmaningarna<br />

och de goda resultaten gör<br />

att arbetet känns fantastiskt spännande<br />

och meningsfullt.<br />

29


30 swerea som kunskapsförmedlare<br />

kanal för kunskap<br />

<strong>Swereas</strong> roll som leverantör av spetskunskap är viktig för den <strong>svenska</strong><br />

indus trins konkurrenskraft, tillväxt och lönsamhet. Tiden från forskningsresultat<br />

till industrinytta behöver förkortas och industrins behov behöver få större<br />

genomslag i forskningsfrågorna. Med en stabil förankring i både akademin<br />

och industrin, och därmed en god kännedom om behov och möjligheter,<br />

kan Swerea matcha, handlägga, coacha, utveckla och utbilda för win-win.<br />

SWErEA hAr MEDArbETArE med såväl<br />

hög akademisk utbildning som med gedigen<br />

industrierfarenhet, och vi kän<strong>ner</strong> oss därför<br />

hemma både inom den akademiska världen och<br />

i industrin. Vi kan på ett naturligt sätt bidra till<br />

ett effektivt kunskapsutbyte och till utveckling av<br />

ny och efterfrågad kunskap. I samarbetsprojekt<br />

med seniora forskare, doktorander och studenter<br />

formuleras och iscensätts forskningsutmaningar<br />

där den industriella tillämpningen ligger cirka<br />

1–3 år in i framtiden.<br />

När studenter får arbeta med skarpa utvecklingsfrågor<br />

inom industrin ökar motivationen och<br />

ömsesidig nytta skapas. Förmågan till problemlösning<br />

utvecklas, och det blir ”på riktigt” när<br />

förslag till lösningar ska redovisas för en engagerad<br />

men kritiskt granskande företagsledning.<br />

Företagen ser fördelar i att få nya infallsvinklar<br />

på sina utmaningar och problem, sam tidigt som<br />

de vidgar nätverken för rekrytering och framtida<br />

Scanmet IV – Ett nav i världen<br />

Vart fjärde år arrangerar Swerea MEFOS den internationella<br />

konferensen SCANMET på temat järn- och<br />

ståltillverkning. Där träffar forskare från industri,<br />

institut och universitet processutvecklare och beslutsfattare<br />

från hela världen för att utbyta kunskap och<br />

erfarenheter. Scanmet IV gick av stapeln i juni <strong>2012</strong>.<br />

Cirka 360 deltagare från 25 länder, representerande<br />

alla världsdelar, var på plats. Efter sex inledande<br />

plenarföredrag om stålindustrins utveckling i olika<br />

delar av världen, och om viktiga frågor som råvaruförsörjning<br />

och utsläpp av koldioxid, hölls 130 föredrag<br />

i fyra parallella sessio<strong>ner</strong>. De handlade till exempel<br />

om e<strong>ner</strong>gieffektivitet, koldioxid, materialeffektivitet,<br />

processintegration och processutveckling.<br />

samarbeten. Det är ett exempel på en samverkansform<br />

som Swerea förespråkar och bidrar<br />

till genom att agera förmedlare och ibland handledare<br />

för både studenter och företag.<br />

Utbildningsverksamheten på koncernnivå och<br />

på respektive institut är en viktig och växande<br />

kanal för kunskapsöverföring, både nationellt och<br />

internationellt. Där pågår nu en utveckling mot<br />

fler webbaserade utbildningar som kommer att<br />

ge flexibilitet och ökad spridning till nya målgrupper.<br />

Allt fler utbildningar byggs upp i samråd<br />

med universitet och högskolor.<br />

På den internationella arenan deltar Swerea<br />

i samarbeten både inom EU och med andra<br />

delar av världen. Vi arrangerar också många<br />

internationella konferenser och seminarier där<br />

forskare från industri, akademi och institut möts<br />

och utbyter kunskap. Utbytet gagnar medlemsföretagen<br />

och bidrar positivt till institutens<br />

kunskapsuppbyggnad och kontaktnät.


konferens om gjutna komponenter<br />

I september <strong>2012</strong> arrangerade Swerea SWECAST och Tekniska<br />

högskolan i Jönköping konferensen ”Cost efficient cast<br />

components”. Målgruppen för konferensen var nordisk industri.<br />

Föredragshållare från Europa och USA presenterade de senaste<br />

forskningsrönen kring gjutna komponenter i järn, magnesium,<br />

aluminium och nanokompositmaterial. Konferensen besöktes av<br />

cirka 60 deltagare fördelade på 21 företag från åtta länder.<br />

ENIG:s E<strong>ner</strong>gikonferens<br />

I februari anordnade ENIG en E<strong>ner</strong>gikonferens på Science<br />

Park i Jönköp ing. De över 100 konferensdeltagare fick lära sig<br />

mer om e<strong>ner</strong>gieffektivisering och management.<br />

GJUtERI <strong>2012</strong><br />

Svenska Gjuteriföreningens årskonferens hölls i maj <strong>2012</strong> med<br />

cirka 80 deltagare. Under dagen redovisades aktiviteter som<br />

Gjuteriföreningen/Swerea SWECAST har utfört under året, liksom<br />

de resurser hela Swerea förfogar över till gagn för svensk<br />

gjuteriindustrin.<br />

coil coating Symposium<br />

Den tredje upplagan av Coil Coating Symposium med titeln Coil<br />

coated steel: Durability and testing of advanced materials ägde<br />

rum i Louvren Palace i Paris den 28 november <strong>2012</strong>. Konferensen<br />

organiserades av Institut de la Corrosion medlemsprogram<br />

”Corrosion properties of coil-coated products”. Tretton presentatio<strong>ner</strong><br />

av forskare från IC, Swerea KIMAB, universitet och<br />

industri lockade nära 70 deltagare från sexton länder.<br />

Utbildningar<br />

Välutbildade och motiverade medarbetare<br />

är en förutsättning för innovation<br />

och tillväxt i före tag. Swerea erbjuder<br />

en rad olika former av utbildningar<br />

inom våra kompetensområden.<br />

Inom kompositdesign och tillverkning<br />

av kompositer arrangerar Swerea<br />

SICOMP återkommande utbildningar.<br />

Swerea MEFOS erbjuder kurser<br />

och utbildningar inom områden som<br />

masugns- och konverterteknik, stränggjutning,<br />

värmning och bearbetning.<br />

Ställarkurs för valsverkspersonal hålls<br />

varje år.<br />

Swerea IVF har lång erfarenhet av<br />

strategisk kompetensutveckling i företag.<br />

Bolaget arrangerar ett stort antal<br />

kurser, konferenser, seminarier och<br />

temadagar inom aktuella ämnen. Som<br />

exempel kan nämnas Lean produktutveckling,<br />

Ekodesign både öppna och<br />

företagsanpassade samt kurser inom<br />

keramiska eller strategiska material.<br />

Swerea SWECAST genomför både<br />

schema lagda kurser vid Tekniska<br />

högskolan i Jönköping och uppdragsutbildningar<br />

hos företagen. Det är<br />

utbildningar inom konstruktion, materialteknik,<br />

e<strong>ner</strong>gi/miljö samt process-<br />

och produktionsteknik.<br />

Ute hos företagen har Swerea<br />

SWECAST haft drygt tio större utbildningsuppdrag<br />

under <strong>2012</strong>. En av<br />

de mest attraktiva kurserna är ”Introduktionskurs<br />

i gjuteriteknik” som ger<br />

övergripande kunskap om hur gjutna<br />

komponenter tillverkas och vilka fördelar<br />

metoden gjutning erbjuder inom<br />

olika branscher och produktsegment.<br />

Swerea KIMAB har under året bland<br />

annat arrangerat utbildningar i Svetsteknologins<br />

grunder; Skadeutredning<br />

och grundorsaksanalys; Korrosionslära<br />

samt Inspektör av rostskyddsmålning.<br />

Dessutom en internationell Svetsingenjörsutbildning.<br />

Utbildningarna kan kundanpassas<br />

och genomförs hos oss eller ute på<br />

företagen.<br />

swerea som kunskapsförmedlare<br />

Verksamhetsansvarig Prof. Kristiina Oksman Niska (t.v.)<br />

tillsammans med kollegor från Luleå tekniska universitet<br />

SIcOMp-konferensen <strong>2012</strong><br />

<strong>2012</strong> års SICOMP-konferens Manufacturing and<br />

Design of Composites ägde rum den 4–5 juni i Piteå<br />

med ett 90-tal deltagare. Nytt för i år var samarbetet<br />

med Composite Centre Sweden, ett initiativ från Luleå<br />

tekniska universitet och Swerea. Under en parallell<br />

session presenterades verksam heten och alla Luleå<br />

tekniska universitets pågående doktorandprojekt<br />

inom komposit området, allt under ledning av centrets<br />

verksamhetsansvarige.<br />

<strong>Swereas</strong> böcker<br />

Swerea ger ut ett antal olika böcker,<br />

mest handböcker. En bästsäljare är<br />

Handbok i Gjuteriteknik, som dels<br />

är kurslitteratur, dels säljs på Elmia<br />

Subcontractor. Inför <strong>2012</strong> gjordes ett<br />

nytryck.<br />

Andra bästsäljare är Korrosionsskydd<br />

av stål i betongkonstruktio<strong>ner</strong><br />

– Handbok; Elektrokemi och Korrosionslära;<br />

A Ge<strong>ner</strong>al Guide for Failure<br />

Analysis of Brass och Avoidance of<br />

corrosion problems in cooling water –<br />

Handbook.<br />

Stålboken från 2011<br />

kom <strong>2012</strong> ut i engelsk<br />

översättning<br />

”Steel and its<br />

heat treatment –<br />

Handbook”.<br />

31


32<br />

styrelse och ledningsgrupp<br />

Styrelse<br />

bAkrE rADEn Från VänSTEr<br />

Erik Mild (f 1984) Forskare Swerea kIMab civilingenjör<br />

kungliga tekniska högskolan Suppleant<br />

arbetstagarrepresentant I styrelsen sedan <strong>2012</strong><br />

FräMrE rADEn Från VänSTEr<br />

per kilbo (f 1959)<br />

Forskare Swerea IVF<br />

civilingenjör chalmers<br />

tekniska högskola<br />

Suppleant arbetstagarrepresentant<br />

I styrelsen sedan <strong>2012</strong><br />

Eva Wigren (f 1954)<br />

chef Industriell Utveckling,<br />

teknikföretagen<br />

civilingenjör kungliga<br />

tekniska högskolan, civilekonom<br />

Stockholms<br />

universitet tidigare<br />

bl a VD Electrolux core<br />

technology & Innovation,<br />

VD Sweco Industriteknik<br />

Övriga förtroendeuppdrag:<br />

Ordförande IVas Industriforskargrupp,<br />

leda mot IVa<br />

avdelning I, styrelseledamot<br />

Vinnova, styrelseledamot<br />

teknikföre tagens<br />

branschgrupper, styrelseledamot<br />

ELU kon sult<br />

Invald i styrelsen <strong>2012</strong><br />

EJ MED på bIlD<br />

Malin persson (f 1968) Industrial advisor JkL MSc<br />

i Industrial Engineering and Management, chalmers<br />

tekniska högskola tidigare verksam inom Volvo, SkF,<br />

aSG och Swedish Office of Science and technology,<br />

bryssel Övriga förtroendeuppdrag: Hexpol, kcI<br />

konecranes plc, Universeum, Stiftelsen Ruter Dam<br />

Ledamot i IVa Invald i styrelsen 2010<br />

Donald Malmberg (f 1949) Forskare Swerea<br />

MEFOS teknologie Doktor, Lunds tekniska<br />

högskola Ordinarie arbets tagarrepresentant<br />

I styrelsen sedan 2009<br />

bo-Erik pers (f 1956)<br />

VD Jernkontoret civilingenjör<br />

maskinteknik<br />

vid kungliga tekniska<br />

högskolan tidigare Vice<br />

president Market, SSab<br />

EMEa och Marknadsdirektör<br />

SSab tunnplåt<br />

Övriga styrelseuppdrag:<br />

Ordförande Stiftelsen<br />

Svensk Järn- och Metallforskning,<br />

Ordförande<br />

Hugo carlssons Stiftelse<br />

för vetenskaplig forskning<br />

Invald i styrelsen<br />

2011<br />

karl-gustav ramström<br />

(f 1954) teknisk<br />

Direktör Medlem av<br />

koncernledningen SSab<br />

civil ingenjör och Mba,<br />

Uppsala universitet<br />

tidigare bl a Divisionschef<br />

plate SSab,<br />

Divisionschef process<br />

automation abb Sverige<br />

Övriga styrelseuppdrag:<br />

Styrelseledamot tibnor,<br />

Jern kontoret samt prevas<br />

Ledamot i IVa Invald<br />

i styrelsen <strong>2012</strong><br />

greger nilsson (f 1968) Forskare Swerea SIcOMp<br />

teknisk licentiat, Luleå tekniska universitet Ordinarie<br />

arbetstagarrepresentant I styrelsen sedan <strong>2012</strong><br />

Martin Ivert, ordförande<br />

(f 1948) bergsingenjör<br />

kungliga tekniska<br />

högskolan Verksam inom<br />

stålindustrin sedan 1974<br />

tidigare bl a VD SkF<br />

Mekan, chef SkF Steel<br />

Div, VD Lkab Övriga styrelseuppdrag:Styrelseledamot<br />

FLSmidth,<br />

Åkers och Ovako Invald i<br />

styrelsen 2008<br />

peter holmstedt<br />

(f 1957) VD RISE<br />

Research Institutes of<br />

Sweden Holding ab teknologie<br />

doktor Flexibel<br />

Industriell produktion,<br />

adjungerad professor<br />

kungliga tekniska<br />

högskolan tidigare vicerektor<br />

på kungliga tekniska<br />

högskolan, VD och<br />

koncernchef Innovationsbron<br />

Övriga styrelseuppdrag:<br />

Styrelse ledamot<br />

Sp Sveriges tekniska<br />

Forskningsinstitut, Innventia<br />

samt Swedish Ict<br />

Research Ledamot i IVa<br />

Invald i styrelsen 2007


Ledningsgrupp<br />

bAkrE rADEn Från VänSTEr<br />

Staffan Söderberg<br />

(f 1951) VD Swerea<br />

kIMab Docent Uppsala<br />

universitet Ledamot i IVa<br />

anställd sedan 2007<br />

FräMrE rADEn Från VänSTEr<br />

hans hansson (f 1955)<br />

VD Swerea SIcOMp<br />

civilingenjör Luleå tekniska<br />

universitet anställd<br />

sedan 1993<br />

göran Fahlén (f 1951)<br />

chef Verksamhetsutveckling<br />

Swerea Studier<br />

Maskin teknik vid chalmers<br />

tekniska högskola<br />

och Skoglig produk tionslära<br />

vid Umeå universitet<br />

anställd sedan 2010<br />

Ingela bonnevier<br />

(f 1955) Human Resource<br />

Manager Swerea<br />

Studier i företagsekonomi,<br />

sociologi och juridik<br />

vid Göteborgs universitet<br />

anställd sedan 2009<br />

Mats lundin (f 1963)<br />

VD Swerea IVF civilingenjör<br />

kungliga<br />

tekniska högskolan<br />

anställd sedan 1989<br />

ronald pedersen<br />

(f 1948) Marketing<br />

Manager Swerea civilingenjör<br />

chalmers<br />

tekniska högskola<br />

anställd sedan 2008<br />

göran carlsson<br />

(f 1954) VD Swerea<br />

MEFOS bergsingenjör<br />

kungliga tekniska<br />

högskolan Ledamot i IVa<br />

anställd sedan 2008<br />

Tomas Thorvaldsson<br />

(f 1953) VD och<br />

koncernchef Swerea<br />

teknologie doktor Materialvetenskap,<br />

Docent<br />

Material fysik, chalmers<br />

tekniska högskola Ledamot<br />

i IVa anställd sedan<br />

2004<br />

Sten Dahlqvist (f 1952)<br />

cFO Swerea Företagsekonom<br />

Stockholms<br />

universitet anställd<br />

sedan 2006<br />

styrelse och ledningsgrupp<br />

Mats holmgren<br />

(f 1952). VD Swerea<br />

SwEcaSt civilingenjör<br />

Lunds tekniska högskola<br />

anställd sedan 1979<br />

33


34<br />

resultat- och balansräkning<br />

Femårsöversikt<br />

<strong>2012</strong> 2011 2010 2009 2008<br />

Omsättning Mkr 604,9 472,0 443,3 428,1 399,0<br />

Rörelseresultat efter avskr Mkr -0,8 22,6 19,0 11,2 2,9<br />

Resultat efter finans Mkr 10,0 30,6 23,8 16,2 6,3<br />

Balansomslutning Mkr 619,8 527,7 477,5 460,2 396,4<br />

Eget kapital Mkr 317,6 273,6 250,2 234,7 209,4<br />

Rörelsemarginal % -0,1 4,8 4,3 2,6 0,7<br />

Avkastning på eget kapital % 2,3 9,2 7,0 5,5 3,9<br />

Soliditet % 51 52 52 51 53<br />

Kassalikviditet % 145 134 130 147 167<br />

Investeringar Mkr 51,8 23,7 26,7 21,5 17,3<br />

Genomsnittligt antal anställda 516 407 388 360 345<br />

Resultaträkning<br />

Belopp i tkr <strong>2012</strong> 2011<br />

rörelsens intäkter<br />

Nettoomsättning 602 800 470 279<br />

Andelar i intresseföretags resultat 1 358 1 425<br />

Övriga rörelseintäkter 718 341<br />

Summa intäkter 604 876 472 045<br />

rörelsens kostnader<br />

Övriga externa kostnader -221 671 -153 768<br />

Personalkostnader -359 487 -278 040<br />

Avskrivningar av materiella och immateriella<br />

anläggningstillgångar -24 518 -17 670<br />

rörelseresultat -800 22 567<br />

resultat från finansiella poster<br />

Resultat från övriga värdepapper och fordringar<br />

som är anläggningstillgångar 5 181 3 048<br />

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 188 5 635<br />

Räntekostnader och liknande resultatposter -595 -674<br />

resultat efter finansiella poster 9 974 30 576<br />

resultat före skatt 9 974 30 576<br />

Skatt på årets resultat -3 085 -6 372<br />

årETS rESulTAT 6 889 24 204<br />

I Swerea-koncernens legala struktur<br />

ingår Swerea MEFOS som intressebolag<br />

fram till den 31 mars <strong>2012</strong><br />

och därefter som helägt dotterbolag.<br />

Femårsöversikt samt resultat-<br />

och balansräkning avser den legala<br />

strukturen.<br />

balansräkning<br />

Belopp i tkr <strong>2012</strong> 2011<br />

TIllgångAr<br />

Anläggningstillgångar<br />

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />

Balanserade utgifter dataprogram 948 670<br />

948 670<br />

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />

Mark 476 311<br />

Markanläggningar 46<br />

Byggnader 4 264<br />

Nedlagda kostnader på annans fastighet 33 878 23 249<br />

Inventarier, instrument och installatio<strong>ner</strong> 102 435 56 451<br />

141 099 80 011<br />

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />

Aktier och andelar i intresseföretag 11 17 171<br />

Andra långfristiga värdepappersinnehav 64 653 109 953<br />

Uppskjuten skattefordran 150<br />

Andra långfristiga fordringar 2 890 1 763<br />

67 704 128 887<br />

Summa anläggningstillgångar 209 751 209 568<br />

Omsättningstillgångar<br />

VARULAGER M.M.<br />

Färdiga varor och handelsvaror 3 712 725<br />

3 712 725<br />

KORTFRISTIGA FORDRINGAR<br />

Kundfordringar 79 092 60 791<br />

Skattefordringar 9 716 9 292<br />

Övriga fordringar 1 351 1 181<br />

Förutbetalada kostnader och upplupna intäkter 113 668 86 402<br />

203 827 157 666<br />

KORTFRISTIGA PLACERINGAR 68 566 44 401<br />

KASSA OCH BANK 133 949 115 298<br />

Summa omsättningstillgångar 410 054 318 090<br />

SuMMA TIllgångAr 619 805 527 658<br />

EgET kApITAl Och SkulDEr<br />

BUNDET EGET KAPITAL<br />

Aktiekapital 12 157 11 000<br />

Bundna fonder 8 946 11 539<br />

21 103 22 539<br />

FRITT EGET KAPITAL<br />

Balanserat resultat 289 649 226 816<br />

Årets resultat 6 889 24 204<br />

296 538 251 020<br />

317 641 273 559<br />

AVSÄTTNINGAR<br />

Avsättningar för pensio<strong>ner</strong> 2 818 2 190<br />

Avsättningar för uppskjuten skatt 10 796 8 895<br />

Övriga avsättningar 518<br />

14 132 11 085<br />

LÅNGFRISTIGA SKULDER 7 376 8 312<br />

7 376 8 312<br />

KORTFRISTIGA SKULDER<br />

Förskott från kunder 173 951 143 523<br />

Leverantörsskulder 26 379 32 007<br />

Övriga skulder 22 348 16 469<br />

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 57 978 42 703<br />

280 656 234 702<br />

SuMMA EgET kApITAl Och SkulDEr 619 805 527 658


Hållbart företagande (cSR)<br />

Vår VErkSAMhET syftar i förlängningen till<br />

att framtidssäkra samhället vad gäller miljö,<br />

arbete och välfärd. Vårt viktigaste bidrag<br />

till det framtidssäkrade samhället är genom<br />

forskningen.<br />

Programråden för varje dotterbolag består<br />

av medlemmar och andra kunder och styr<br />

forskningsinriktningen inom den gemensamma<br />

forskningen. På senare år har det i stor<br />

utsträckning varit hållbarhets- och miljöfrågor<br />

som fokuserats.<br />

Koncernsatsningar görs främst inom<br />

Swerea Ekodesign, Swerea Lättvikt och inom<br />

området industriell återvinning. En intern<br />

ekodesignutbildning för forskare har tagits<br />

fram och en första utbildningsomgång med<br />

25 deltagare genomfördes under året.<br />

Förbättringsarbete för arbetsmiljö och<br />

miljö stod i fokus för vårt interna CSR-<br />

arbete under <strong>2012</strong>. Dotterbolagen har satt<br />

sina mål och drivit arbetet utifrån de egna<br />

behoven.<br />

Flytten av Swerea KIMAB till gemensamma<br />

och utökade lokaler innebar förbättringar med<br />

mer funktionella laboratorier och kontorsarbetsplatser.<br />

Lokalerna har utform ats för att<br />

främja samarbete och samverk an. Kraven på<br />

e<strong>ner</strong>gieffektivitet (belysning, uppvärmning,<br />

ventilation) ställdes högt, likaså kraven på<br />

säker het. Säkerhetsaspekterna rör person-<br />

och materialskydd samt skydd av forskningsresultat<br />

och företagshemligheter.<br />

Ergonomiska förbättringar av kontorsarbetsplatserna<br />

har genomförts inom Swerea<br />

hållbart företagande (csr)<br />

Den stora utmaningen är att skapa ett hållbart samhälle som ge<strong>ner</strong>erar<br />

lika mycket som det förbrukar och som inte tär på jordens ändliga resurser.<br />

Genom att bedriva forskning ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt<br />

perspektiv bidrar Swerea till den utvecklingen. Vi arbetar exempelvis<br />

med projekt och processer som minimerar e<strong>ner</strong>giförbrukningen,<br />

effektiviserar materialutnyttjandet och maximerar industriell återvinning.<br />

MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea<br />

SWECAST. En utökning av antalet kontorsarbetsplatser<br />

har skett inom dessa tre dotterbolag.<br />

Förstärkning av säkerheten kring el-/starkströmsarbete<br />

har varit viktig, särskilt inom<br />

Swerea MEFOS där en elsäkerhetsgrupp har<br />

bildats.<br />

Swerea SWECAST har genomfört en<br />

utbildning för ledningsgruppen i systematiskt<br />

arbetsmiljöarbete. De har även haft brandsäkerhetsutbildning<br />

samt utbildning i hjärtlungräddning<br />

för samtliga anställda.<br />

Swerea IVF har startat 5S-arbete (sortera,<br />

systematisera, städa, standardisera och skapa<br />

vana) i laboratorier och verkstad i syfte att<br />

minska risker för olycksfall och tillbud samt<br />

för att öka trivsel och effektivitet. 5S-arbete<br />

pågår även inom Swerea KIMAB.<br />

Swerea IVF har uppdaterat sin certifierade<br />

klimatsdeklaration för forskningsarbete från<br />

2009. Jämfört med den förra deklarationen<br />

har man nära halverat utsläppen av växthusgaser,<br />

från nästan 4 kg CO2-ekvivalenter per<br />

forskartimme till drygt 2 kg. Till stor del beror<br />

minskningen på en övergång till elektricitet<br />

baserad på enbart vattenkraft, vilket åstadkommits<br />

genom gott samarbete med hyresvärden,<br />

men även på fler tjänsteresor med tåg<br />

istället för med bil eller flyg.<br />

Under hösten genomfördes en medarbetarundersökning<br />

i samtliga koncernbolag. Den<br />

ska ligga till grund för handlingspla<strong>ner</strong> och<br />

fortsatt förbättringsarbete.<br />

35


36<br />

medlemsprogram och -företag<br />

Medlemsföretag<br />

A Teknik i Robertsfors AB<br />

AB Lindex (Lindex Sverige AB)<br />

AB Londré-Hatten<br />

AB Martinsson Konfektion<br />

AB SKF<br />

ABB AB<br />

ABB Automation Products<br />

ABB AB, Composites<br />

ABB Corporate Research<br />

ABB Plast<br />

ABB Power Technologies AB<br />

ABP Induction AB<br />

ACG Accent Ab<br />

Acne Studios<br />

Accoat A/S<br />

Adam Opel GmbH<br />

AGA<br />

AGA Gas AB<br />

AGO AB<br />

AGRU Kunststofftechnik GmbH<br />

Air Liquide<br />

Aker Solutions<br />

Akzo Nobel Functional Chermicals<br />

Akzo Nobel Industrial Finishes<br />

Akzo Nobel Materials Technology<br />

Center<br />

Akzo Nobel Pulp and Performance<br />

Chemicals AB<br />

Alcan CRV<br />

Alfa Laval France<br />

Alfa Laval Lund AB<br />

Alfa Laval Tumba AB<br />

Allard Manufacturing AB<br />

Almedahl Kinna AB<br />

ALSTOM Power Sweden AB<br />

Alteams Stilexo AB<br />

Aluwave AB<br />

Ankarsrum Die Casting AB<br />

Antiphone<br />

Antrad Medical AB<br />

AP&T AB<br />

AP&T Sweden AB<br />

Aptus Elektronik AB<br />

Arcelormittal<br />

ARCOR<br />

Arkema<br />

Armacell International<br />

Aros Electronics AB<br />

AQ Holmberg AB<br />

Ascatron<br />

Ascom Sweden AB<br />

Ascometal<br />

ASK Chemicals Scandinavia AB<br />

ASSA AB<br />

Atlas Copco Industrial Technique AB<br />

(Atlas Copco AB)<br />

Atlas Copco Rock Drills<br />

Atlas Copco Secoroc AB<br />

AudioDev Sweden AB<br />

Aurubis Sweden<br />

Auson AB<br />

Avure Technologies (Västerås)<br />

Axema Access Control<br />

Axson Gruppen<br />

BAC France<br />

Bagheera AB<br />

BASF Coatings<br />

Becker Industrial Coatings AB<br />

Beijer Electronics Products AB<br />

Bendiro Profile<br />

Berendsen Sourcing AB<br />

Bergen E<strong>ner</strong>gi AB<br />

Billerud Karslborg AB<br />

Billerud Skärblacka AB<br />

Binar Elektronik AB<br />

Björn Borg Clothing AB<br />

Blekinge Pressgjuteri AB<br />

Blomstermåla Metallgjuteri AB<br />

Bluescope Steel Ltd<br />

Blåkläder AB<br />

BMW<br />

Bodycote Värmebehandling<br />

Boliden Mi<strong>ner</strong>al AB<br />

Bombardier Transportation<br />

Bratänder Sweden AB<br />

Brogårdsand AB<br />

Bruker AXS Nordic AB<br />

Brunngård Group AB<br />

Bruzaholms Bruk AB<br />

Bulten<br />

Böhler-Uddeholm Precision Steel AB<br />

Böhler Welding AB<br />

Cadland AB<br />

Calderys Nordic AB<br />

Carbomax AB<br />

» Utan Swerea SICOMP hade vi inte haft<br />

någon kompositsatsning på Volvo Aero!«<br />

Anders Sjunnesson, GKN Aerospace Engine Systems<br />

Carl Stahl AB<br />

Carpenter Powder Products<br />

Casall AB<br />

Cedervall & Sö<strong>ner</strong> AB<br />

CEJN AB<br />

CG Drives & Automation Sweden<br />

Chalmers Tekniska Högskola<br />

Charge Storm AB<br />

Chemetall<br />

Chemtrend<br />

Clas Ohlsson<br />

Cogent Surahammars Bruk<br />

Consortio Fashion Group AB<br />

Consulting AB Len<strong>ner</strong>mark &<br />

Andersson<br />

Composite Consulting Group<br />

Comptech AB<br />

CPAC Systems AB<br />

Cubus<br />

Cupori Group Oy<br />

CWP Ljungby<br />

Daimler AG<br />

Damalini AB<br />

Daloc AB<br />

Data Respons AB<br />

DCNS<br />

DGA<br />

Didriksons<br />

Douce Hydro<br />

Doxa AB<br />

Dresser Wayne AB<br />

Duroc Tooling i Robertsfors AB<br />

DYNAmore Nordic AB<br />

Echotech<br />

E Sabel AB<br />

E.ON Gas Sverige<br />

EFD Induction<br />

Efore AB<br />

EIS by Semcon AB<br />

Ejendals AB<br />

Elkem Solar AS FoU<br />

Ellos AB<br />

Elektro-Linden AB<br />

Elektronikkonsult<br />

Emballator Lagan Plast AB<br />

ENRAF Marine Systems<br />

Envirotai<strong>ner</strong> Engineering AB<br />

Eramet Norway AS<br />

Erasteel Kloster AB<br />

Ericsson AB<br />

Eskilstuna ElektronikPart<strong>ner</strong><br />

Eurogloves AB<br />

ESAB AB<br />

ESBE AB<br />

Exel Composites Oyj<br />

Exova AB<br />

Ezze AB<br />

Fabric Skandinavien AB<br />

Fagersta Stainless AB<br />

Fcubic AB<br />

Federal Mogul Göteborg AB<br />

Ferrolegeringar AB<br />

Ferruform<br />

Filippa K<br />

Finman Färgkonsult AB<br />

Finnveden AB<br />

Finnveden Metall Structures<br />

Finnveden Gjutal AB<br />

FIP SpA Formatura Iniezione Polimeri<br />

Fjällräven AB<br />

Flexi France<br />

Flowtite Technology AS<br />

FläktWoods AB<br />

FMV<br />

Ford Motor Company<br />

Fordons Komponent Gruppen AB<br />

Forsmarks Kraftgrupp<br />

Foseco AB<br />

Fredrik Mogensen AB<br />

Frid-Metall AB<br />

Fundo Components AB<br />

Färgintressenter AB<br />

Beijer Industri AB<br />

Garmin Stockholm AB<br />

Gekås Ullared AB<br />

Ge<strong>ner</strong>al Motors<br />

GE Healthcare Bio-Sciences<br />

Georg Fischer DEKA Gmbh<br />

Gestamp Hard Tech<br />

GGP Sweden AB<br />

GiAB Gjuteri och Industriteknik i<br />

Halmstad AB<br />

Gina Tricot AB<br />

GISIP AB<br />

Gjuteribolaget i Bredaryd AB<br />

Gjuteribolaget i Eskilstuna AB<br />

Gjuteribolaget Rosenqvist & Sö<strong>ner</strong> AB<br />

Gjuteriteknik AB<br />

GKN Aerospace Sweden AB<br />

GKN Driveline Köping AB<br />

Gleitmo Technik AB<br />

Glynwed (Friatec Sverige) AB<br />

GN ReSound AB<br />

Gnutti Powertrain AB<br />

Grolls AB<br />

Gudrun Sjödén Design AB<br />

Gulins Business Design<br />

Grundfos A/S<br />

Gunnebo Cash Automation AB<br />

Gävle E<strong>ner</strong>gi<br />

Götaverken Miljö<br />

Hackås Precisionsgjuteri AB<br />

Haglöfs Scandinavia AB<br />

Haldex Brage Products AB<br />

Haldor Topsöe<br />

Harsco Metals Sweden AB<br />

HeidelbergCement Miljö AB<br />

Heab Plastteknik AB<br />

Helly Hansen AS<br />

Hempel<br />

Hemtex AB<br />

HENKEL Technology<br />

Hetech AB<br />

Hilti Corporation<br />

H.J. Hansen Sverige AB<br />

Hjo-Verktyg AB<br />

HMS Industrial Networks AB<br />

Holmgrens Metall AB<br />

Holemaker AB<br />

Holsbyverken AB<br />

Hultafors AB<br />

Huntsman Norden AB<br />

Husqvarna AB<br />

HYBE Maskin AB<br />

Hyundai Motor Europé Technical<br />

Center GmbH<br />

Hägglunds Drives AB<br />

Högskolan i Borås<br />

Höganäs AB<br />

ICA AB<br />

IC Companys A/S<br />

ICU Scandinavia AB<br />

Iduna AB<br />

IF Metall<br />

» Gjuteribranschen är en framtidsbransch – bara vi vill.«<br />

Christer Davidsson, Volvo Powertrain AB<br />

» Det räcker med att ringa till Swerea IVF för att få<br />

snabba svar, och man vet att man får hjälp med både<br />

akuta och långsiktiga frågeställningar som vi har.«<br />

Claes Segerfelt, kvalitetsansvarig på CPAC Systems<br />

Igelfors Bruk AB<br />

IKEA of Sweden AB<br />

Ilema Miljöanalys AB<br />

Indexator Rototils Systems AB<br />

Industeel Creusot (ArcelorMittal<br />

Group)<br />

Industriell Plåtproduktion AB<br />

Ineos Sverige AB<br />

Innovatum AB<br />

Inor Process AB<br />

Inspecta Sweden<br />

Inspecta Technology<br />

Instrumentfirman Inor Process AB<br />

Intersport AB<br />

Ionbond AB<br />

IUC Olofström AB<br />

IUC Sjuhärad AB<br />

IUC Wermland AB<br />

IXSEA<br />

Jano Technical Center AB<br />

Jernkontoret<br />

JFE Steel Corporation<br />

Johnson Metall AB<br />

Jotun Sverige<br />

Jula AB


» Vi pratar samma språk, men från olika utgångspunkter,<br />

det är lite som ”atomer möter tegelstenar”!<br />

Med det gemensamma syftet att förstå vad som<br />

händer och dra lärdomar av det.«<br />

Håkan Hedberg, Hetech<br />

Kapp-Ahl Sverige AB<br />

Karlebo Gjuteriteknik AB<br />

Kasthall Mattor och Golv AB<br />

Kemikalieinspektionen<br />

Kemira Kemi<br />

Kemwell<br />

Kendrion Holmbergs AB<br />

Kenpo Sandwich AB<br />

Keranova AB<br />

Keycast Kohlswa AB<br />

Keycast Ljungby AB<br />

Keycast Meko AB<br />

Kinnarps AB<br />

Klafreströms Stålgjuteri AB<br />

Kobolde & Part<strong>ner</strong> AB<br />

Kockums Industrier AB<br />

Kohlswa Gjuteri AB<br />

Kollmorgen<br />

Kollmogen Särö AB<br />

Komposit Part<strong>ner</strong> i Åmål AB<br />

Konga Bruk AB<br />

Konsumentverket<br />

Korsnäs AB<br />

Korsnäs Frövi AB<br />

KSB Aktiengesellschaft<br />

KTC Control AB<br />

Kvaser AB<br />

Kwintet AB<br />

Kåge Gjutmek AB<br />

Laholm Stål AB<br />

Laird Technologies AB<br />

LEAX<br />

LEB Casting Technology<br />

Leine & Linde AB<br />

Levi Peterson Industri AB<br />

Libro Fashion Works<br />

Lindab Profil AB<br />

Lindab Ventilation AB<br />

Lindén International AB<br />

Ljuders Nickelsilfverfabrik AB<br />

Lubrizol Advanced Material Europé<br />

BVBA<br />

LP Pressgjuteri AB<br />

Luftmiljö i Lidköping AB<br />

Lulekraft AB<br />

Lundbergs Pressgjuteri AB<br />

Luossaavaara-Kiirunavaara AB<br />

Lyma Kemiteknik<br />

Lyrestads Gjuteri AB<br />

Lättmetallverket i Roslagen AB<br />

MAN Diesel<br />

Markslöjd Lighting Group Competence<br />

Center AB<br />

Martinsson Elektronik AB<br />

Mazda Motor Europé GmgH<br />

Megger Sweden AB<br />

Mekinor Metall AB<br />

Metallfabriken Evo AB<br />

Metallfabriken Ljunghäll<br />

Metallfabriken Norden AB<br />

Heavycast Karlstad AB<br />

Metso Paper Sundsvall<br />

Metso Power<br />

Metso Paper Sweden AB, Refi<strong>ner</strong><br />

Segments<br />

Metsä Board<br />

MH Engineering<br />

Micatrone Regulator<br />

Midnight Composites<br />

M. Jander Composite Technologies<br />

MM Tech Cast AB<br />

Modellteknik AB<br />

Moderna verktyg i Söderköping AB<br />

Modul-System HH AB<br />

Monki/Weekday<br />

Morgårdshammar AB<br />

MQ Retail AB<br />

MT Jaeger Aps<br />

Mälare<strong>ner</strong>gi<br />

Mölltorps Gjuteri & Mek Verkstads AB<br />

Mönsterås Metall AB<br />

Nederman Sverige AB<br />

Neoventa Medical AB<br />

Net Insight AB<br />

Newbody AB<br />

New Wave Sports AB<br />

Nilson Group AB<br />

Nippon Steel Corporation<br />

NKT Flexibles<br />

Nobel Biocare AB<br />

Nobel Biocare Procera AB<br />

NOF Metal Coatings<br />

Nordic Galvanizers<br />

Nordpipe Composite Engineering OY<br />

Norrhults Stålgjuteri AB<br />

Norrlandsgjuteriet AB<br />

Northland Resources AB<br />

NOW Electronics AB<br />

NovaCast Systems AB<br />

Nya Arvika Gjuteri AB<br />

Nya Elektrogjuteriet AB<br />

Nya Metallgjuteriet AB<br />

Nyströms Pressgjuteri AB<br />

Odd Molly Intl AB<br />

Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB<br />

OKG<br />

Ohutlevykeskus<br />

Olsbergs Gjuteri AB<br />

One Nordic<br />

OptoComp JTC AB<br />

Ortic AB<br />

Oshaug Metall AS<br />

Ostnor AB<br />

O.Sundström AB<br />

Outokumpu<br />

Outokumpu Nordic Brass<br />

Outokumpu Stainless (AB, Oy)<br />

Outokumpu Stainless Tubular<br />

Products<br />

Ovako Bar AB<br />

Ovako Imatra Oy AB<br />

Ovako Hofors AB<br />

Ovako Hellefors AB<br />

Ovako Steel AB<br />

Parker Hannifin MCD AN<br />

Paroc Oy AB<br />

Peak Performance AB<br />

Pentronic AB<br />

Permascand<br />

Pilum Polyproject AB<br />

Plannja AB<br />

Polygiene AB<br />

POSCO<br />

PowderPro Göteborg AB<br />

PPG AC-France<br />

PPG Coatings<br />

PPG Industries France<br />

Precomp Solutions AB<br />

Preem Gas AB<br />

Prestando AB<br />

Prevas AB<br />

Processfilter Sweden AB<br />

Produktionsteknik i Lund<br />

Proline Entreprenad<br />

Propoint AB<br />

PSA Peugeot Citroën<br />

Prototal AB<br />

PTC AB<br />

Puvab AB<br />

Quadrant EPP<br />

R Franchetti AB<br />

Ragn-Sells Metall AB<br />

Ramnäs Bruk<br />

RCO Security AB<br />

Redcats Nordic AB<br />

Reftele Gjuteri AB<br />

Regin AB<br />

Reichhold A/S<br />

Renault SAS<br />

Renew Group Sweden AB<br />

Rettig Sweden AB<br />

Ringhals<br />

RMIG Sweden AB<br />

RNB Retail and Brands AB<br />

Robsys AB<br />

Rockwool International AS<br />

Rolls-Royce AB<br />

Rolvsoy Metallindustri A/S<br />

Rosengren Metall- och Konst -<br />

gjuteri AB<br />

Roslagsgjuteriet AB<br />

RTI Electronics AB<br />

Ruukki Metals Oy<br />

Ruukki Sverige AB<br />

Rådasand AB<br />

Saab Aeronautics<br />

Saab AB, Training & Simulation<br />

SABIC innovative Plastic BV<br />

Saddler Scandinavia AB<br />

Saint Gobain Abrasives, Frankrike<br />

SAIPEM<br />

Sandvik Coromant AB<br />

Sandvik Materials Technology AB<br />

Sandvik Mining & Construction Tools<br />

Sandvik SRP AB<br />

Sandvik Heating Technology AB<br />

Sandryds Handels AB<br />

Sapa Technology AB<br />

Sarlin Furnaces AB<br />

SCA Packaging, Munksund<br />

SCA Packaging, Obbola AB<br />

Scana Steel Björneborg AB<br />

Scana Steel Stavanger AS<br />

Scandem AB<br />

Scandinavian Supplying Group AB<br />

Scandinavian Travel Innovation<br />

Scania AB<br />

Scania CV AB<br />

Scanreco Industrielektronik AB<br />

Scorett Footwear AB<br />

Scott Bader Scandinavia AB<br />

Seco Tools<br />

Segers Fabriker<br />

Semcon caran AB<br />

Sibelco Nordic AB<br />

Sibes Metall AB<br />

SIDERCA<br />

Siemens AB<br />

Sigarth AB<br />

Sigicom AB<br />

Simona AG<br />

SinterCast Technologies AB<br />

Skeppshults Gjuteri AB<br />

SKF Mekan AB<br />

SKF Sverige AB<br />

SKW Metallurgy Sweden AB<br />

SlipNaxos AB<br />

Smurfit Kappa Kraftli<strong>ner</strong> Piteå<br />

Smålands Stålgjuteri AB<br />

SNCZ<br />

Snickers Workwear AB<br />

Solvay Solexis S.p.A.<br />

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut<br />

SSAB EMEA AB<br />

SSAB Merox AB<br />

Stadium AB<br />

Star Trading i Svenljunga AB<br />

Stena Aluminium AB<br />

Stena Rederi AB<br />

Stena Stål AB<br />

Steuler Nordic AB<br />

Stora Enso Fine Paper AB<br />

Stora Enso Hylte<br />

Stora Enso Skoghall AB<br />

Storebrogjuteriet AB<br />

Stresstech<br />

Struers Sverige A/S<br />

Stötek Danmark ApS<br />

Sulzer Pump Solutions AB<br />

Suncab AB<br />

Sunfab Hydraulics AB<br />

Swedegas AB<br />

Swede Ship Composite AB<br />

SWEDMEC AB<br />

Swefos AB<br />

Swegon AB<br />

SWEP International AB<br />

Svensk Handel<br />

Svensk Industriautomation AB<br />

Svensk Kärnbränslehantering AB<br />

Svenska Kraftnät<br />

Svetskommissionen<br />

Swegon AB<br />

SWISSTEC Skandinavien AB<br />

Syrgis Performance Initiators AB<br />

SYSAV<br />

Södere<strong>ner</strong>gi<br />

Södra Cell AB, Mönsterås Bruk<br />

Södra Cell AB, Värö Bruk<br />

Tata Steel<br />

Team Sportia<br />

Ted Bernhardtz at work<br />

T.E.L Nordic<br />

TA Hydranics AB<br />

Teknikföretagen Service AB<br />

Teknik och Kompetenscentrum AB<br />

Tekniska Verken i Linköping AB<br />

Teknoheat AB<br />

Termap AB<br />

Ternium Siderar<br />

Tetra Pak Packaging Solutions AB<br />

» Elkem has since long benefited from the membership with the Swerea<br />

MEFOS organisation. We have found their very skilled staff highly qualified,<br />

their exceptional experimental capabilities most favourable and their excellent<br />

mathematical modelling knowledge suitable for our purposes when<br />

performing metallurgical theoretical studies and experimental exercises.«<br />

Dr. Karl R. Forwald, Senior Metallurgist, Elkem AS, Technology<br />

medlemsprogram och -företag<br />

Thales Underwater Systems<br />

Thule Sweden AB<br />

Tidomat AB<br />

Tierps Järnbruk AB<br />

Titanx Engine Cooling<br />

Tjeders Industri AB<br />

TN International (Areva Group)<br />

TOTAL<br />

Total Paris La Defense<br />

Toyota Motor Corp<br />

Trafikverket<br />

Tranemo Textil AB<br />

Traryds Metall AB<br />

Triple Steelix<br />

TST Sweden AB<br />

Tyrolit AB<br />

Uddeholms AB<br />

Ulefos NV A/S<br />

» Med hjälp av Swerea KIMAB kan vi<br />

hålla en lika hög kompetensnivå som de<br />

stora biltillverkarna samtidigt som vi har<br />

snabbheten som det lilla företaget.«<br />

Anders Carlsson, teknisk chef på Modul-System<br />

Umab Casting AB<br />

Umeå E<strong>ner</strong>gi AB<br />

Umicore Corporate Development<br />

UniBrands<br />

Unfors RaySafe AB<br />

Unjo AB<br />

V & B Gustavsberg AB<br />

W Rudberg AB<br />

Wackers AB<br />

Vagabond International AB<br />

Vallourec & Mannesmann<br />

Valtimet<br />

Webac Maskin AB<br />

Veola Eau<br />

WeSC AB<br />

Vestacastings Guldsmedshyttan AB<br />

Westbaltic Components AB<br />

Westinghouse Electric Sweden AB<br />

Wiges AB<br />

Vikan AB<br />

Villeroy & Boch Gustavsberg AB<br />

Vinnova<br />

Voestalpine<br />

Voice Norge A/S<br />

Volvo AB<br />

Volvo Aero Corporation<br />

Volvo Car Corporation<br />

Volvo Construction Equipment<br />

Volvo GTT<br />

Volvo Lastvagnar AB<br />

Volvo Penta<br />

Volvo Personvagnar AB<br />

Volvo Personvagnar Karosskomponenter<br />

AB<br />

Volvo Powertrain AB<br />

Volvo Technology<br />

WR Controls AB<br />

Växjö E<strong>ner</strong>gi<br />

Xstrata Nickelverk<br />

Xylem Sverige AB<br />

Y. Berger & Co AB<br />

Åhléns AB<br />

Åkers Sweden AB<br />

Älmhults Gjuteri AB<br />

Öresundskraft Produktion<br />

Österby Gjuteri AB<br />

37


38<br />

»Det är ofta i de gränsöverskridande lösningarna<br />

som de stora framstegen finns att göra «


© 2013 Swerea<br />

text och form: plan Sju kommunikation ab<br />

bilder: Johan Olsson, Swerea, Lulebild, Maria Åsén, anders alm, patrik Svedberg, björn tesch, Lotta Hammar,<br />

Mostphotos, anneli Nygårds, torbjörn persson, Återvinningsindustrierna, Doug Olson, Matton, Futureimagebank<br />

tryck: Luleå Grafiska ab


Swerea Ab<br />

Box 7047<br />

164 07 Kista<br />

08-440 45 00<br />

info@swerea.se<br />

www.swerea.se<br />

Swerea IVF<br />

Box 104<br />

431 22 Mölndal<br />

031-706 60 00<br />

ivf@swerea.se<br />

www.swereaivf.se<br />

Swerea kIMAb<br />

Box 7047<br />

164 07 Kista<br />

08-440 48 00<br />

kimab@swerea.se<br />

www.swereakimab.se<br />

Swerea MEFOS<br />

Box 812<br />

971 25 Luleå<br />

0920-20 19 00<br />

mefos@swerea.se<br />

www.swereamefos.se<br />

Swerea SIcOMp<br />

Box 271<br />

941 26 Piteå<br />

0911-744 00<br />

sicomp@swerea.se<br />

www.swereasicomp.se<br />

Swerea SWEcAST<br />

Box 2033<br />

550 02 Jönköping<br />

036-30 12 00<br />

swecast@swerea.se<br />

www.swereaswecast.se<br />

www.plansju.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!