(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU)
(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU)
(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Datum Vår beteckning<br />
Michael Slavicek 2000-02-03 1999/0234-28<br />
Telefon 08-454 48 51 eller 031-10 50 75 Ert datum<br />
1999-10-14<br />
Er beteckning<br />
Fi98/3243<br />
Regeringskansliet<br />
Finansdepartementet<br />
103 33 STOCKHOLM<br />
1 (3)<br />
Uppdrag från regeringen att utreda <strong>om</strong> vissa statliga<br />
bolag tillämpar lagen (<strong>1992</strong>:<strong>1528</strong>) <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong><br />
<strong>upphandling</strong> (<strong>LOU</strong>)<br />
Nämnden för <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> (NOU) fick den 17 juni 1998 i uppdrag från<br />
regeringen att utreda i vilken utsträckning företag med statligt ägande är att anse<br />
s<strong>om</strong> upphandlande enheter enligt <strong>LOU</strong>. NOU redovisade uppdraget i en rapport<br />
den 30 november 1998 (NOU:s dnr 1998/0172-21, då betecknat s<strong>om</strong> 172/98-21). I<br />
bilaga C till rapporten redovisades de statliga företag vars bedömning att de inte<br />
var upphandlande enheter inte kunde godtas. NOU anförde att dessa bolag borde<br />
beredas möjlighet att bemöta NOU:s ställningstagande. 1<br />
NOU fick den 4 november 1999 i uppdrag av regeringen att göra en ny bedömning<br />
av de i rapportens bilaga C uppräknade bolagen efter det att bolagen getts<br />
möjlighet att yttra sig. NOU skulle också översiktligt kartlägga <strong>om</strong> statliga bolag<br />
anses vara upphandlande enheter i andra medlemsstater i Europeiska unionen. En<br />
sammanfattande redovisning av uppdraget skall lämnas till regeringen senast den<br />
1 februari 2000. 2<br />
Sammanfattande redovisning av uppdraget<br />
NOU har tillskrivit de bolag vars bedömning att de inte var upphandlande enheter<br />
kunde ifrågasättas. Denna redovisning av uppdraget innehåller endast de i bilaga C<br />
till rapporten 1998 uppräknade bolagen.<br />
NOU har i en allmän motivering k<strong>om</strong>menterat bolagens invändningar och gjort<br />
några klarlägganden av sina uttalanden i rapporten 1998/0172-28, se bilaga A.<br />
Utöver de bolag s<strong>om</strong> redan under utredningen året 1998 ansett sig vara<br />
upphandlande enheter (bilaga B) har även Apoteket AB, AB Svenska<br />
Miljöstyrningsrådet och Institute for Research and Holding AB (IRECO) nu<br />
angivit att bolagen följer <strong>LOU</strong>. Vidare har ett dotterbolag till AB Svenska Spel,<br />
Casino Cosmopol AB (tidigare Bellman Casino AB) angivit att bolaget har<br />
1<br />
Den av regeringen medgivna tiden medgav inte ytterligare en k<strong>om</strong>municerings<strong>om</strong>gång.<br />
2<br />
Regeringsbeslut Fi98/3243 (delvis).<br />
Postadress Besöksadress Telefon (växel) Telefax<br />
Box 2012 Norra Riddarholmshamnen 1 08 - 454 44 40 08 - 791 72 81<br />
103 11 STOCKHOLM Stockholm<br />
http://www.nou.se E-post: registrator.nou@nou.se
2 (3)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
gen<strong>om</strong>fört en förenklad <strong>upphandling</strong> enligt <strong>LOU</strong> och avser att även<br />
fortsättningsvis fullgöra sina <strong>upphandling</strong>ar enligt reglerna i <strong>LOU</strong>.<br />
ALMI Företagspartner AB med regionala dotterbolag gör inga invändningar mot<br />
NOU:s uppfattning att bolagen är upphandlande enheter. ALMI anför dock att<br />
<strong>LOU</strong> p.g.a. olika orsaker "inte tillämpas fullt ut i alla bolag" samt att en<br />
fullständig tillämpning av <strong>LOU</strong> ses s<strong>om</strong> olämplig.<br />
Beträffande AB Bostadsgaranti, AB Svensk Exportkredit AB och VPC anser<br />
NOU att bolagen inte har sådan ägarstruktur, styrelserepresentation eller står under<br />
sådan tillsyn att förutsättningarna i 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong> är uppfyllda. Ytterligare<br />
utredning angående AmuGruppen AB visar att det ursprungliga syftet har<br />
övergivits och inte längre fullföljs av bolagsgruppen. Bolagen är därför enligt<br />
NOU:s mening inte upphandlande enheter.<br />
Frånsett beträffande några dotterbolag vidhåller NOU sin tidigare bedömning<br />
angående övriga i bilaga C uppräknade bolag, vilka inte anser sig vara<br />
upphandlande enheter men enligt NOU:s förnyade bedömning uppfyller <strong>LOU</strong>:s<br />
krav för att vara upphandlande enheter. Dessa bolag bryter därför enligt NOU:s<br />
bedömning mot svensk lag och vid <strong>upphandling</strong>ar över tröskelvärdena även mot<br />
EG:s <strong>upphandling</strong>sdirektiv. Bolagen bör därför snarast börja upphandla i enlighet<br />
med <strong>LOU</strong>. Om något bolag eller dess huvudman inte bedömer det s<strong>om</strong> lämpligt<br />
att bolagets alla anskaffningar skall underkastas <strong>LOU</strong>:s reglering, bör bolagen hos<br />
sina huvudmän snarast begära att det olagliga förhållandet undanröjs gen<strong>om</strong> att<br />
huvudmännen ändrar eller renodlar bolagets uppgifter, alternativt i behövlig grad<br />
minskar det statliga inflytandet över bolaget i form av ägande, tillsyn eller<br />
styrelserepresentation.<br />
NOU har samtidigt fattat beslut angående bedömningen av vart och ett av dessa<br />
bolag. Beslut med särskild motivering översänds in<strong>om</strong> kort till berörda bolag och<br />
ansvariga huvudmän/departement.<br />
NOU har endast gjort en översiktlig granskning av motsvarande bolag i andra<br />
medlemsstater in<strong>om</strong> EU. Såvitt NOU och de svenska, här granskade bolagen,<br />
känner till finns det i andra medlemsstater endast några enstaka exempel på<br />
företag med statligt ägande vilka är jämförbara med de aktuella svenska företagen<br />
eller deras veksamhet. De andra medlemsstaterna synes i huvudsak ha behållit<br />
merparten av ifrågavarande allmännyttig verksamhet utan k<strong>om</strong>mersiell karaktär i<br />
förvaltningsform eller privatiserat den. En utförligare redogörelse finns i bilaga A.<br />
________________________<br />
Beslut <strong>om</strong> utformningen av detta yttrande har fattats vid nämndsammanträde den<br />
26 januari 2000, i vilket deltog kammarrättslagmannen Lisbeth Edlund,<br />
ordförande, k<strong>om</strong>merserådet Bengt Agild, vice ordförande, civilekon<strong>om</strong>en Jonas<br />
Berggren, sektionschefen Hans Ekman och juristen Eva Sveman.<br />
Slavicek/statliga bolag skriv99-234y.doc 2
3 (3)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Beslutet fattades i närvaro av kanslichefen Margareta Hentze och chefjuristen<br />
Hans Sylvén efter föredragning av kammarrättsassessorn Michael Slavicek.<br />
Beslutet expedieras i enlighet med föredragandes förslag jämte ändringar enligt<br />
direktiv s<strong>om</strong> lämnats vid beslutstillfället.<br />
NÄMNDEN FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING<br />
Michael Slavicek<br />
Bilagor:<br />
Bilaga A - Allmän motivering och jämförbara bolag i andra medlemsstater<br />
Bilaga B - Bolag s<strong>om</strong> anser sig vara upphandlande enheter enligt <strong>LOU</strong><br />
Bilaga C - Bolag s<strong>om</strong> enligt NOU är upphandlande enheter<br />
För känned<strong>om</strong>:<br />
I rapporten behandlade bolag<br />
Slavicek/statliga bolag skriv99-234y.doc 3
1 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
Michael Slavicek 2000-02-03 1999/0234-28<br />
Telefon 08-454 48 51 eller 031-10 50 75 Ert datum<br />
1999-10-14<br />
Er beteckning<br />
Fi98/3243 (delvis)<br />
Statliga bolag99-234yA.doc Statskontoret<br />
Regeringskansliet<br />
Finansdepartementet<br />
103 33 STOCKHOLM<br />
Bilaga A till uppdrag från regeringen att utreda <strong>om</strong><br />
vissa företag med statligt ägande tillämpar lagen<br />
(<strong>1992</strong>:<strong>1528</strong>) <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> (<strong>LOU</strong>)- Allmän<br />
motivering<br />
Gen<strong>om</strong>förande ................................................................................................................................ 3<br />
Innebörden av NOU:s beslut ......................................................................................................... 4<br />
Företagens huvudsakliga invändningar........................................................................................ 5<br />
Utredningens begränsade <strong>om</strong>fattning........................................................................................... 6<br />
Rättspraxis ................................................................................................................................... 6<br />
Behov i det allmännas intresse..................................................................................................... 7<br />
Behovens k<strong>om</strong>mersiella eller industriella karaktär .................................................................... 10<br />
Bolaget och dess ägare............................................................................................................... 12<br />
Konkurrensutsättning, risktagande och vinstkrav....................................................................... 13<br />
Tidsaspekten och förändringar...................................................................................................15<br />
Bestämmande inflytande............................................................................................................ 17<br />
Dotterbolag ................................................................................................................................ 18<br />
Bolagsform................................................................................................................................. 20<br />
Upphandling <strong>om</strong>öjlig eller olämplig .......................................................................................... 21<br />
NOU vidhåller sin bedömning att nedanstående bolag är upphandlande enheter ................. 21<br />
AB GÖTA KANALBOLAG................................................................................................. 22<br />
AB SVENSKA SPEL ........................................................................................................... 22<br />
AB TUMBA BRUK.............................................................................................................. 24<br />
NORRLAND CENTER AB.................................................................................................. 24<br />
POSTBOLAGEN AB ........................................................................................................... 25<br />
SAMHALL AB..................................................................................................................... 27<br />
SOS ALARM SVERIGE AB................................................................................................ 28<br />
SP - SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT AB ............................... 29<br />
STATLIGA AKADEMISKA HUS AB ................................................................................ 31<br />
SVENSKA LAGERHUS AB................................................................................................ 33<br />
SVERIGES RESE- OCH TURISTRÅD AB ........................................................................ 34<br />
TERACOM AB..................................................................................................................... 35<br />
NOU anser att följande företag inte är upphandlande enheter................................................ 36<br />
AB BOSTADSGARANTI .................................................................................................... 36<br />
AMUGRUPPEN AB............................................................................................................. 37<br />
AB SVENSK EXPORTKREDIT ......................................................................................... 39<br />
VÄRDEPAPPERSCENTRALEN VPC AB ......................................................................... 39<br />
Postadress Besöksadress Telefon (växel) Telefax<br />
Box 2012 Norra Riddarholmshamnen 1 08 - 454 44 40 08 - 791 72 81<br />
103 11 STOCKHOLM Stockholm<br />
http://www.nou.se E-post: registrator.nou@nou.se
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
2 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Bolag s<strong>om</strong> anger att de helt eller delvis tillämpar <strong>LOU</strong> ............................................................ 39<br />
ALMI FÖRETAGSPARTNER AB ...................................................................................... 39<br />
APOTEKET AB ................................................................................................................... 41<br />
CASINO COSMOPOL AB................................................................................................... 41<br />
AB SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET...................................................................... 41<br />
INSTITUTE FOR RESEARCH AND COMPETANCE HOLDING AB (IRECO) ............. 41<br />
Bolag med motsvarande verksamhet i andra medlemsstater i EU ........................................... 42<br />
Rättsfall och litteratur.................................................................................................................. 43
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
Gen<strong>om</strong>förande<br />
3 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
NOU fick den 17 juni 1998 i uppdrag av regeringen att utreda i vilken<br />
utsträckning företag med statligt ägande är att anse s<strong>om</strong> upphandlande enheter<br />
enligt <strong>LOU</strong>. NOU redovisade uppdraget i rapport den 30 november 1998. I en<br />
bilaga till rapporten redovisades de statliga företag vars bedömning att de inte var<br />
upphandlande enheter inte kunde godtas. NOU fick den 4 november 1999 i<br />
uppdrag att göra en ny bedömning av de sistnämnda bolagen efter det att bolagen<br />
först getts möjlighet att yttra sig. NOU skulle också översiktligt kartlägga <strong>om</strong><br />
statliga bolag anses vara upphandlande enheter i andra medlemsländer i<br />
Europeiska unionen. En sammanfattande redovisning av uppdraget skall lämnas<br />
till regeringen senast den 1 februari 2000. 1<br />
NOU har med anledning av uppdraget inhämtat yttrande från de bolag vars<br />
bedömning inte kunde godtas i rapporten 1998. NOU ställde i huvudsak 2 tre frågor<br />
till bolagen.<br />
1. Om och i vilken utsträckning bolaget (koncernen) tillämpar <strong>LOU</strong> samt<br />
eventuella motiv till att <strong>LOU</strong> inte tillämpas.<br />
2. Har det under innevarande år inträffat några ändringar i lag eller i bolagets<br />
organisation, s<strong>om</strong> kan påverka frågans bedömning?<br />
3. Har bolaget känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> motsvarande bolag i andra medlemsländer i EU<br />
anses vara upphandlande enheter?<br />
Den fortsatta redovisningen innehåller enligt NOU:s beslut 3 endast bedömningar<br />
angående de i bilaga C till rapporten 1998 uppräknade bolag. Övriga bolag, vars<br />
bedömning kan ifrågasättas, kan bli föremål för NOU:s granskning vid ett senare<br />
tillfälle.<br />
Den av regeringen angivna tidsramen 4 har endast medgivit en sammanställning av<br />
bolagens svar med beaktande av övriga nu eller tidigare ingivna handlingar,<br />
åberopade förarbeten, övriga <strong>offentlig</strong>a handlingar, information på bolagens<br />
hemsidor, samtal med representanter för bolag och övriga uppgifter, s<strong>om</strong> varit<br />
tidsmässigt möjliga för NOU att infordra. NOU har mot denna bakgrund gjort en<br />
sammantagen bedömning av bolagens invändningar samt en <strong>om</strong>prövning av varje<br />
1<br />
Regeringsbeslut Fi98/3243 (delvis).<br />
2<br />
NOU har ställt dessa frågor till alla företag. Skrivelserna var dock inte utformade på samma sätt.<br />
Varje skrivelse innehöll NOU:s bedömning från rapporten 1998 och i några fall innehöll även<br />
andra frågor, vilka NOU önskade få särskilt belysta.<br />
3<br />
Vid nämndsammanträdet den 26 januari 2000 beslöts att denna rapport skall redovisa<br />
bedömningen av endast de bolag vilka varit föremål för bedömning i bilaga C till rapporten 1998<br />
och således inte de i slutet av den bilagan uppräknade bolagen Systembolaget, Venantius, Zenit<br />
Shipping, SKD företagen, SGAB, Gränges Gruvor och Svenska Specialfastigheter. Inte heller<br />
Sveriges Television AB, vissa dotterbolag till SJ och bolag in<strong>om</strong> Telia-koncernen, vilka berörts i<br />
rapporten 1998 <strong>om</strong>fattas av denna granskning. Det enda undantaget utgörs av IRECO Holding AB,<br />
s<strong>om</strong> angavs sig vara upphandlande enhet.<br />
4<br />
Begärt uppskov har inte beviljats, se nedan. Representant för finansdepartementet meddelade<br />
dock den 26 januari att NOU kan avlämna rapporten "några dagar senare".
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
4 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
bolag/bolagsgrupp var för sig. Rapporten har k<strong>om</strong>pletterats med en översiktlig<br />
kartläggning av huruvida statliga bolag anses vara upphandlande enheter i andra<br />
medlemsländer i Europeiska unionen.<br />
Innebörden av NOU:s beslut<br />
Sveriges internationella åtaganden och statens krav på laglydnad, tillsyn och god<br />
hushållning förutsätter att de upphandlande enheterna kan identifieras. 5<br />
Internationella åtaganden. Sverige, s<strong>om</strong> medlemsstat i EU, har skyldighet att<br />
känna till vilka företag med statligt ägande s<strong>om</strong> skall följa reglerna <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong><br />
<strong>upphandling</strong>. 6 Sverige skall vidare "vidta nödvändiga åtgärder för att garantera, att<br />
en upphandlande myndighets beslut prövas effektivt". 7 Prövningen skall dessut<strong>om</strong><br />
göras skyndsamt, i synnerhet i "de fall <strong>upphandling</strong>sbeslut innefattar överträdelse av<br />
gemenskapsrätten för <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> eller nationella bestämmelser <strong>om</strong><br />
införande av sådan lag". 8 Att i förväg kunna bestämma vilka företag s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattas<br />
av regleringen gagnar en skyndsam handläggning av <strong>upphandling</strong>särenden.<br />
NOU, s<strong>om</strong> enligt lag utövar tillsyn över <strong>LOU</strong>:s tillämpning måste därför i förväg<br />
kunna identifiera de upphandlande enheter s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattas av lagen. NOU saknar<br />
dock lagliga befogenheter att fastställa vilka organisationer s<strong>om</strong> är upphandlande<br />
enheter. 9 Slutsatserna i denna rapport utgör således endast en bedömning av en<br />
expertmyndighet. Bedömningen görs mot bakgrund av den tillgängliga<br />
informationen och utgör en rek<strong>om</strong>mendation <strong>om</strong> vilka företag med statligt ägande<br />
s<strong>om</strong> bör följa bestämmelserna i <strong>LOU</strong>.<br />
Laglydnad. Det är givetvis viktigt att en lag följs av alla s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattas av dess<br />
tillämpnings<strong>om</strong>råde. Därtill k<strong>om</strong>mer även statens ansvar för att föregå med gott<br />
exempel. Flera företrädare för de granskade bolagen med statligt ägande samt i<br />
andra sammanhang 10 även vissa k<strong>om</strong>munala bolag har efterfrågat varför "deras"<br />
5<br />
NOU:s skrivelse till regeringen den 10 september 1999, dnr 1999/0187-29.<br />
6<br />
I direktiv 93/37/EEG art 1 b) andra st. anges att medlemsstaterna skall hålla förteckningar över<br />
upphandlande enheter. Dessa skall vara så fullständiga s<strong>om</strong> möjligt och medlemsstaterna skall<br />
regelbundet informera k<strong>om</strong>missionen <strong>om</strong> varje ändring i sina förteckningar. Direktiv 93/36/EEG<br />
art 1, fjärde st. hänvisar till samma bestämmelse. Motsvarande bestämmelse finns även i direktiv<br />
92/50/EEG art. 1 e). För fullständigare information se NOU:s rapport 1998 sid. 9 f.<br />
7<br />
Rättsmedelsdirektiv 89/665/EEG, art. 1. Denna bestämmelse åberopas i inledningen av bl.a. EGd<strong>om</strong>stolens<br />
d<strong>om</strong> i Mannesmann-målet.<br />
8<br />
Samma s<strong>om</strong> ovan.<br />
9<br />
Jfr. t.ex. den norska Lov <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong>e anskaffelser, 1 kap. 1 § i vilken det anges att Naerings- og<br />
energidepartementet i <strong>om</strong>tvistade fall avgör <strong>om</strong> ett organ skall anses vara en upphandlande enhet i<br />
enlighet med lagens bestämmelser.<br />
10<br />
Spörsmålet <strong>om</strong> något bolag med statligt ägande är en upphandlande enhet förek<strong>om</strong>mer ganska<br />
ofta bland NOU:s telefonfrågor och i flera klag<strong>om</strong>ålsärenden. Upphandlingsk<strong>om</strong>mittén anger i<br />
SOU 1999:139, sid. 153 följande. "K<strong>om</strong>mittén har vid hearingar och sammanträden erfarit att såväl<br />
leverantörer s<strong>om</strong> företrädare för upphandlande enheter anser att det är stötande att de enheter s<strong>om</strong><br />
helt åsidosätter regelsystemet för <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> går fria från påföljd. Andra upphandlande<br />
enheter s<strong>om</strong> anstränger sig att följa bestämmelserna kan instämmas till d<strong>om</strong>stol för en i<br />
sammanhanget mindre förseelse och riskerar att <strong>upphandling</strong>en får göras <strong>om</strong>."
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
5 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
bolag granskas när andra bolag s<strong>om</strong> "så uppenbarligen bryter mot lagen" inte<br />
utsätts för samma granskning. 11<br />
Kraven på god hushållning med resurser ligger utanför ramarna för denna rapport<br />
men NOU önskar ändå erinra <strong>om</strong> den <strong>offentlig</strong>a <strong>upphandling</strong>ens<br />
besparingspotential. 12<br />
Företagens huvudsakliga invändningar<br />
NOU har i rapporten den 30 november 1998 13 angivit vilka organisationer s<strong>om</strong><br />
enligt NOU:s bedömning får anses utgöra upphandlande enheter enligt 1 kap. 6 §<br />
<strong>LOU</strong>. 14 I bilaga E till rapporten görs en tolkning av begreppet upphandlande<br />
enhet. Flera av NOU:s skrivningar och slutsatser har kritiserats av de nu granskade<br />
bolagen. Framför allt orden "inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas<br />
intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell<br />
karaktär" har föranlett flera intressanta k<strong>om</strong>mentarer från bolagens sida. NOU<br />
k<strong>om</strong>pletterar därför sina tidigare bedömningar med följande tillägg och<br />
klargöranden.<br />
Av lagtexten, rättspraxis och doktrin kan man sluta sig till att 1 kap. 6 § skall avse<br />
organisationer s<strong>om</strong> tillgodoser allmänna intressen och vars verksamhet helt eller<br />
delvis undgår marknadens normala regler. 15 Vilka behov s<strong>om</strong> exakt avses är<br />
emellertid en svår uppgift att avgöra och exakt förklara i allmänna ordalag. NOU<br />
hänvisar till stöd för detta till vad generaladvokaterna uttalat i sina förslag till<br />
avgöranden i Mannesmann- och Arnhem-målen, 16 nämligen att uttrycket är<br />
"svårbegripligt" 17 och att det "inte lämpar sig för en allmän och abstrakt<br />
tolkning". 18 NOU avstår därför i denna rapport från att göra några nya definitioner.<br />
Flera aspekter är dock värda att diskutera. NOU k<strong>om</strong>menterar därför nedan<br />
bolagens olika invändningar samt tolkningar av begrepp och övriga<br />
11<br />
Framför allt Systembolaget har nämnts. NOU har dock i annat sammanhang granskat frågan<br />
huruvida Systembolaget AB <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong>.<br />
12<br />
Effekter av <strong>LOU</strong>, rapport från NOU, januari 1998 och SOU 1999:139. Statens besparingar till<br />
följd av väl gen<strong>om</strong>förda <strong>upphandling</strong>ar och sund konkurrens på marknaden i statsfinansiellt<br />
hänseende kan uppgå till betydande belopp. Efter fyra års tillämpning av <strong>LOU</strong> har den årliga netto<br />
besparingen till följd av lagens tillämpning bland upphandlande enheter uppskattats till 3,3<br />
miljarder kronor.<br />
13<br />
NOU:s beslut vid nämndsammanträde den 24 november 1998 i ärende dnr 1998/0172-29<br />
(172/98-29 enligt äldre beteckning).<br />
14<br />
Bilaga D till rapporten.<br />
15<br />
Generaladvokaten Légers förslag i Mannesmann-målet, p. 69. Liknande tankar finns även i prop.<br />
<strong>1992</strong> /93:88, sid. 40.<br />
16<br />
Generaladvokaterna Léger och La Pergola anger detta i sina yttranden. Se C-44/96 Mannesmann,<br />
REG 1998 I-73 punkt 64 och C-360/96, Arnhem, REG 1998 sid I-6821 p. 44. La Pergola anger att<br />
uppgiften att definiera "de behov s<strong>om</strong> är relevanta enligt <strong>upphandling</strong>sdirektivet är en svår, för att<br />
inte säga <strong>om</strong>öjlig uppgift".<br />
17<br />
Generaladvokaten Légers förslag till avgörande i Mannesmann-målet, p. 64.<br />
18<br />
Generaladvokaten La Pergolas förslag till avgörande i Arnhem-målet, p. 42. "Det är här fråga <strong>om</strong><br />
en bestämmelse s<strong>om</strong> inte lämpar sig för en allmän och abstrakt tolkning, just efters<strong>om</strong><br />
gemenskapslagstiftaren har velat ge bestämmelsen den ovannämnda rent funktionella karaktären."
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
6 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
<strong>om</strong>ständigheter s<strong>om</strong> kan inverka på bedömningen, sås<strong>om</strong> graden av beroende av<br />
staten, bolagens risktagande, vinstkravet och konkurrensutsättning på marknaden.<br />
Utredningens begränsade <strong>om</strong>fattning<br />
Flera bolag invänder mot att NOU i rapporten 1998 inte närmare undersökt de<br />
faktiska förhållandena och påpekar att rätt bedömning skulle kräva en mera<br />
ingående analys av de olika bolagens syfte, arbetssätt och villkor på marknaden än<br />
den formella granskning s<strong>om</strong> NOU har utfört. Motsvarande invändning görs även<br />
angående bristande analys av dotterbolagens verksamhet.<br />
Det nu gen<strong>om</strong>förda remissförfarandet av den tidigare rapporten har dock syftat till<br />
att råda bot på eventuella missuppfattningar och låta bolagen bemöta NOU:s<br />
bedömning. Bolagen har getts möjlighet att klargöra på vilket sätt NOU:s<br />
granskning var missvisande. 19<br />
Vad beträffar bolagens invändningar vill NOU även hänvisa till att arbetet under<br />
hösten 1998, i likhet med det nu slutförda arbetet, bedrivits in<strong>om</strong> snäva tids- och<br />
kostnadsramar. 20 Rapporten skulle inte heller bli för <strong>om</strong>fattande, vilket klargörs i<br />
båda uppdragen gen<strong>om</strong> kravet på en "sammanfattande redovisning". Även <strong>om</strong><br />
NOU under året 1999 förväntade sig ett längre och mera <strong>om</strong>fattande<br />
utredningsuppdrag, 21 framgår det av regeringens formulering att ett sådant<br />
bedömts obehövligt 22 och att det nuvarande uppdraget inte avser någon<br />
fördjupning eller utökning av utredningen utan endast att göra en ny bedömning<br />
efter det att "bolagen getts möjlighet att yttra sig". NOU har trots detta eftersträvat<br />
att in<strong>om</strong> de givna ramarna göra en så fullständig och objektiv utredning s<strong>om</strong><br />
möjligt.<br />
Rättspraxis<br />
Några bolag har påstått att NOU inte tillräckligt belagt sina slutsatser med rättsfall<br />
s<strong>om</strong> stödjer eller motsäger desamma.<br />
19<br />
Förhoppningen <strong>om</strong> att NOU får fördjupa sin utredning framförs även i NOU:s rapport 1998, sid.<br />
6. Samtidigt är det kännetecknande att bland de bolag s<strong>om</strong> anger att NOU enligt bolaget<br />
uppfattning inte gjort en tillräcklig djup granskning, återfinns de s<strong>om</strong> på NOU:s förfrågningar åren<br />
1998 och 1999 lämnat de mest knapphändiga uppgifterna <strong>om</strong> bolagens syfte och verksamhet.<br />
20<br />
NOU har både före och efter uppdragets mottagande begärt att tidpunkten för avrapportering till<br />
regeringen senareläggs men inte fått gehör för sina synpunkter <strong>om</strong> skälig utredningstid. NOU har<br />
därför vid nämndsammanträdet den 15 december 1999 gjort följande protokollsanteckning:<br />
"NOU:s hemställan <strong>om</strong> en och en halv månads anstånd med redovisningen av regeringsuppdraget<br />
avseende statliga bolags tillämpning av <strong>LOU</strong> har avslagits av regeringen. Kvaliteten på utredningen<br />
k<strong>om</strong>mer därmed att sjunka. Den ansvariga handläggaren får nämligen arbeta under mycket stor<br />
tidspress, bl.a. efters<strong>om</strong> nästan samtliga aktuella bolag meddelat att de har en annan uppfattning än<br />
NOU."<br />
21<br />
S<strong>om</strong> framgår av NOU-info okt. -99, sid. 4, förväntade sig NOU fram till oktober 1999 ett nytt<br />
mera <strong>om</strong>fattande uppdrag från regeringen, d.v.s. "att fortsätta dialogen med de bolag, vars<br />
bedömning att de inte behöver följa <strong>LOU</strong> kan ifrågasättas".<br />
22<br />
Regeringen delade t.ex. inte NOU:s uppfattning att "bedömningar s<strong>om</strong> bygger på<br />
färdigk<strong>om</strong>municerat material" och "behovet av att kunna föra en dialog med de enskilda bolagen,<br />
vilken normalt förutsätter skriftväxling i flera <strong>om</strong>gångar" fordrade anstånd med avrapporteringen<br />
av regeringens uppdrag.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
7 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Regeringsuppdraget medgav, såvitt NOU kunde förstå, inte en slutsats att<br />
rättsläget ännu inte var klarlagt i sådan utsträckning att NOU inte skulle kunna ta<br />
ställning i frågan. NOU anser att alla relevanta d<strong>om</strong>ar har beaktats. Vid tiden för<br />
utarbetandet av NOU:s föregående rapport fanns i stort sett endast två d<strong>om</strong>ar från<br />
EG-d<strong>om</strong>stolen, vilka behandlade begreppet upphandlande enhet in<strong>om</strong> de klassiska<br />
sektorerna; Beentjes och Mannesmann. I slutskedet av arbetet tillk<strong>om</strong> även<br />
Arnhem-d<strong>om</strong>en, vars skrivningar snabbt applicerades på det redan skrivna. 23<br />
Sedan dess har det tillk<strong>om</strong>mit ytterligare två d<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> i någon utsträckning<br />
berör begreppet upphandlande enhet, Connemara och Unitron. 24 Arnhem och<br />
Connemara behandlar begreppet upphandlande enhet, medan Mannesmann även<br />
drar gränsen mellan en upphandlande enhet och dess dotterbolag. Unitron<br />
behandlar <strong>upphandling</strong> av varor (öronmärken till svin) gen<strong>om</strong>förd av en annan<br />
organisation än en upphandlande enhet.<br />
Den enda d<strong>om</strong>, vilken direkt behandlar tolkningen av begreppet upphandlande<br />
enhet i svensk rättspraxis, avser laglighetsprövning enligt k<strong>om</strong>munallagen. 25<br />
Rättens slutsats vad gäller tolkning av detta begrepp kan på goda grunder anses<br />
tveksam och numera överspelad till följd av lagändring fr.o.m. januari 1998. 26<br />
NOU kan således inte se att några relevanta d<strong>om</strong>ar inte har beaktats eller att några<br />
nytillk<strong>om</strong>na d<strong>om</strong>ar ändrar NOU:s tidigare tolkningar.<br />
Behov i det allmännas intresse<br />
Flera bolag har gjort egna tolkningar och kritiserat NOU:s tolkning av begreppet<br />
allmänt intresse.<br />
"Särskilt" inrättats eller "särskilt intresse"? I 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong> talas <strong>om</strong> att det är<br />
det behov s<strong>om</strong> organisationen inrättats för, s<strong>om</strong> är det relevanta för bedömningen<br />
av <strong>om</strong> organisationen täcker behov i det allmännas intresse. I några av de<br />
bak<strong>om</strong>liggande EU-direktiven anges att behovet skall vara "särskilt", eventuellt att<br />
enheten "särskilt inrättats för" att tillgodose ett allmänt intresse. 27 NOU utgår dock<br />
23<br />
Förut<strong>om</strong> egna slutsatser stödjer sig NOU även på vid tillfället känd doktrin och utredningar från<br />
flera oberoende advokatbyråer. Dessa hade dock inte hunnit ta del av Arnhem-d<strong>om</strong>en, innan de i<br />
enlighet med avtal med NOU varit tvungna att avge sina rapporter.<br />
24<br />
Målnummer och fullständigt namn på åberopade EG-d<strong>om</strong>stolens d<strong>om</strong>ar finns i slutet av denna<br />
bilaga. Det är viktigt att observera att flera av bedömningarna i d<strong>om</strong>arna görs mot bakgrund av EGfördraget,<br />
men i vissa fall berör tolkningen av tidigare versioner av <strong>upphandling</strong>sdirektiven.<br />
25<br />
Kammarrättens d<strong>om</strong> i mål nr 8109-1995, ej prövningstillstånd i Regeringsrätten.<br />
26<br />
D<strong>om</strong>arna redovisas i NOU:s rapport 1998 och k<strong>om</strong>menteras i NOU:s nyhetsbrev NOU-info.<br />
27<br />
NOU konstaterar här att de olika språkversionerna av direktiven inte är enhetliga och att det i<br />
EG-d<strong>om</strong>stolens d<strong>om</strong>ar talas både <strong>om</strong> att enheten "särskilt inrättats" och <strong>om</strong> att den "inrättats för att<br />
tillgodose ett särskilt intresse". Olikheterna kan bero på generaladvokaternas modersmål och<br />
översättningarna från d<strong>om</strong>stolsspråket. I den svenska översättningen av direktiven anges i varuoch<br />
byggdirektivet "särskilt syfte", medan ordet "särskilt" saknas i tjänstedirektivet och inte heller<br />
återfinns i <strong>LOU</strong>. I de engelska och tyska versionerna av alla tre klassiska direktiv används<br />
uttrycken "established for the specific purpose", resp. "die zu dem besonderen Zweck gegründer<br />
wurde", vilka tyder på "särskilt syfte". De franska och spanska uttrycken "créé pour satisfaire<br />
spécifiquement des besoins d´intérèt général" och "creado específicamente para satisfacer<br />
necesidades de interés general, que no tenga carácter industrial o mercantil" tyder snarare på<br />
"särskilt inrättats". I de danska versionerna återges det motsvarande rekvisitet s<strong>om</strong> "hvis oppgave
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
8 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
ifrån att staten - när den beslutar sig för att själv eller gen<strong>om</strong> någon organisation<br />
den har ett avgörande inflytande över, tillgodose ett behov - alltid har ett "särskilt<br />
syfte" med skapandet av den organisation s<strong>om</strong> skall tillgodose behovet. Då den<br />
relativa graden av tillgodoseende av allmännyttiga behov s<strong>om</strong> inte är av industriell<br />
eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär in<strong>om</strong> det berörda bolagets verksamhet saknar<br />
betydelse, 28 är det inte meningsfullt att utreda <strong>om</strong> enheten "särskilt inrättats för"<br />
visst syfte eller <strong>om</strong> den inrättats för att tillgodose "ett särskilt syfte". Avsaknaden<br />
av ordet "särskilt" i 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong> anses därför inte ha någon betydelsebärande<br />
funktion. De behoven företaget inrättas för kan alla anses vara särskilda.<br />
NOU kan emellertid tänka sig att det finns även sådana intressen s<strong>om</strong> regeringen<br />
och riksdagen vill få tillgodosedda in<strong>om</strong> ramen för statlig företagsverksamhet men<br />
endast vid sidan <strong>om</strong> ordinarie verksamheten, t.ex. jämställdhet, miljöanpassning<br />
av ett företags produktion 29 eller etnisk mångfald. 30 En skillnad kan på så sätt<br />
göras mellan t.ex. ett uttalat "särskilt" behov sås<strong>om</strong> "att bereda<br />
arbetshandikappade meningsfullt arbete" 31 och ett allmänt syfte att gen<strong>om</strong><br />
företagens lokalisering skapa bättre sysselsättningsmöjligheter utanför<br />
storstadsregionerna.<br />
Statens eller allmänhetens intresse? Några bolag anger att det "allmännas intresse"<br />
<strong>om</strong>fattar endast "statens" intresse, men inte "allmänhetens intresse" eller "politiska<br />
intresse". NOU vill inte acceptera sådana distinktioner och vidhåller vad s<strong>om</strong><br />
här<strong>om</strong> sagts i tidigare utredning. NOU vill vidare hänvisa till den tolkning av<br />
uttrycket "allmänt intresse" s<strong>om</strong> EG-d<strong>om</strong>stolen gör i Connemara-målet 32 och till<br />
vad generaladvokaten Léger anför <strong>om</strong> "verksamhet s<strong>om</strong> är till direkt nytta för<br />
allmänheten" i motsats till individuella intressen eller gruppintressen. 33 NOU<br />
anser därmed att det t.ex. är ett allmänt intresse att den sammantagna svenska<br />
industrin är framgångsrik eller att alla delar av landet får nyetableringar. Även <strong>om</strong><br />
ett företags insatser riktar sig till enbart en viss del av riket (t.o.m. enbart en del av<br />
Norrland), betyder detta inte att företaget inte skulle fullgöra ett allmänt intresse. 34<br />
det er at imödek<strong>om</strong>me almendhetens behov, dog ikke på det erhvers- eller forretningsmaessige<br />
<strong>om</strong>råde" I varudirektivet anges däremot "der er oprettet specielt med henblick på at imödek<strong>om</strong>me<br />
almendhetens behov, dog ikke behov av industriel eller k<strong>om</strong>mersiel karakter". I EES-landet Norge<br />
anges att "<strong>offentlig</strong>rettslig organ er ethvert organ: - s<strong>om</strong> er oprettet med det bestemte formål å<br />
imötek<strong>om</strong>me allmennhetens behov, og ikke er av industriell eller forretningsmessig karakter" etc.<br />
28<br />
Se d<strong>om</strong>ssammanfattningen i Arnhem-d<strong>om</strong>en, p. 3.<br />
29<br />
I flera ägardirektiv finns formuleringar s<strong>om</strong> t.ex. "Jämställdhet skall ingå s<strong>om</strong> en naturlig del i<br />
personalarbetet" och "Bolaget skall i sin affärsverksamhet värna <strong>om</strong> och utveckla<br />
miljömedvetenhet".<br />
30<br />
Skr. 1999/2000:20, sid.4.<br />
31<br />
Samhall AB.<br />
32<br />
Connemara-d<strong>om</strong>en, p. 32, i vilken EG-d<strong>om</strong>stolen anser att ett bolag s<strong>om</strong> värnar <strong>om</strong> de nationella<br />
skogs<strong>om</strong>rådena och skogsindustri och tillhandahåller olika anläggningar i det allmännas intresse<br />
(samt uppfyller krav på kontroll av bolagets ekon<strong>om</strong>iska verksamhet) är en upphandlande enhet<br />
enligt en äldre lydelse av varudirektivet.<br />
33<br />
Förslag i Arnhem-målet, p. 65.<br />
34<br />
Argumentet har framförts av Norrland Center AB, s<strong>om</strong> anger att bolagets verksamhet riktar sig<br />
främst till 10 - 15 k<strong>om</strong>muner i Norrlands inland med ca 1,5 % av Sveriges befolkning.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
9 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Nationella förhållanden. Ett mindre antal bolag har pekat på att NOU:s slutsats att<br />
de svenska förhållandena skall tillmätas betydelse inte har täckning i EG-rätten<br />
och att alla bolag in<strong>om</strong> EU skall bedömas lika.<br />
NOU vidhåller dock sin ståndpunkt och anser att det är givet att begreppet<br />
upphandlande enhet måste tolkas mot bakgrund av de syften s<strong>om</strong> den nationella<br />
staten haft med att inrätta företaget. I denna bedömning ingår den sociala och<br />
förvaltningsrättsliga tradition s<strong>om</strong> finns i Sverige. Samma tankar ligger sannolikt<br />
bak<strong>om</strong> EG-d<strong>om</strong>stolens upprepade uttalanden att begreppet upphandlande enhet<br />
måste tolkas i funktionella termer. 35 Generaladvokaten La Pergola anger att<br />
kategorin "allmännyttigt karaktär" skiljer sig avsevärt från en medlemsstat till en<br />
annan och alltefter den historiska tidpunkten i fråga. 36 Generaladvokaten Léger<br />
hänvisar för sin del till att tolkningen av begreppet skall göras av de nationella<br />
d<strong>om</strong>stolarna, 37 vilket borde innebära att även den nationella rätts- och<br />
samhällsordningen skall beaktas. 38<br />
NOU delar därför inte heller uppfattningen att det endast är EG-d<strong>om</strong>stolen 39 s<strong>om</strong><br />
kan fastställa vilka organ s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattas av <strong>upphandling</strong>sreglerna. NOU anser att<br />
det av olika uttalanden klart framgår att detta främst ank<strong>om</strong>mer på den nationella<br />
förvaltningen eller nationella d<strong>om</strong>stolar. 40 NOU har också till regeringen, s<strong>om</strong><br />
förslag till ändring i <strong>LOU</strong>, framfört att "NOU har behov av att kunna identifiera<br />
tillsynsobjekt och att kunna utöva effektiv tillsyn över de organisationer s<strong>om</strong><br />
<strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong>. För närvarande saknar NOU befogenhet att vidta åtgärder för att<br />
fastställa eller gen<strong>om</strong> annan få fastställt vilka organisationer s<strong>om</strong> är upphandlande<br />
enheter." 41<br />
35<br />
Arnhem-d<strong>om</strong>en, p. 62 och Connemara-d<strong>om</strong>en, p. 31.<br />
36<br />
Generaladvokatens förslag i Arnhem-målet, p. 43. Han anser vidare att det inte är "avsikten att<br />
direktivet skall hänvisa till kategorier s<strong>om</strong> är enhetliga för hela gemenskapen. Det är härvidlag<br />
tillräckligt att tänka på att direktivet enbart samordnar - och inte harmoniserar - de olika<br />
bestämmelserna s<strong>om</strong> gäller på nationell nivå på <strong>om</strong>rådet för <strong>upphandling</strong>." Vidare anser han "inte<br />
att direktivet gen<strong>om</strong> definitionen ifråga i praktiken har tillskapat en gemenskapskategori. I<br />
direktivet hänvisas helt enkelt till vad s<strong>om</strong> i det avseendet föreskrivs i medlemsstaternas<br />
lagstiftningar."<br />
37<br />
Förslag till avgörande i Mannesmann-målet, p. 97 och 98.<br />
38<br />
I EG-d<strong>om</strong>stolens d<strong>om</strong>ar angående begränsning av de fria rörligheterna beaktas medlemsstaternas<br />
rätt att göra sådana begränsningar s<strong>om</strong> erfordras med hänsyn till staternas "sociala och kulturella<br />
särdrag". Se t.ex. Läärä-d<strong>om</strong>en, p. 12 och 13 angående spelaut<strong>om</strong>ater eller C-67/98 Questore di<br />
Verona mot Diego Zenatti angående vadhållningsverksamhet.<br />
39<br />
Något företag har också uttryckt åsikten att detta kan ske enbart på talan av Europeiska<br />
k<strong>om</strong>missionen.<br />
40<br />
Jfr. EG-d<strong>om</strong>stolens d<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> riktar sig till de nationella d<strong>om</strong>stolarna och<br />
"tillsynsmyndigheter", sås<strong>om</strong> danska Klagenaevned. Det ank<strong>om</strong>mer också på dessa att kontrollera<br />
de faktiska <strong>om</strong>ständigheterna (se t.ex. Mannesmann-d<strong>om</strong>en, p. 45).<br />
41<br />
NOU:s nämndbeslut dnr. 1999/0187-29. Regeringen har vid regeringssammanträde den 14<br />
oktober 1999 beslutat att överlämnat skrivelsen till Upphandlingsk<strong>om</strong>mittén. K<strong>om</strong>mittén anger i<br />
SOU 1999:139, sid. 156 att det "finns behov av åtgärder för att underlätta tillsynsmyndighetens<br />
arbete med att skapa ökad efterlevnad". På sid. 155. återger Upphandlingsk<strong>om</strong>mittén NOU:s<br />
bedömning att en anledning till att så få <strong>upphandling</strong>ar överprövas kan vara att relativt få<br />
leverantörer känner till vilka organisationer - utöver k<strong>om</strong>mun, stat eller landsting - s<strong>om</strong> är<br />
upphandlande enheter. En ytterligare anledning kan vara att en leverantör sällan i tid<br />
uppmärksammar en pågående anskaffning och hinner gå till länsrätt och påtala att organisationen
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
10 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Behovens k<strong>om</strong>mersiella eller industriella karaktär<br />
Det är numera ostridigt att det är arten av behoven och inte sättet på vilket bolaget<br />
arbetar s<strong>om</strong> skall bedömas. Detta framgår av både EG-k<strong>om</strong>missionens<br />
skrivningar, 42 EG-d<strong>om</strong>stolens formuleringar i Arnhem-d<strong>om</strong>en och de svenska<br />
förarbeten. 43<br />
K<strong>om</strong>mersiellt bolag. NOU har i en bilaga 44 till rapporten 1998 angivit att NOU<br />
anser att en av regeringen i redogörelsen för bolag med statligt ägande återgiven<br />
definition av "k<strong>om</strong>mersiellt bolag" väl kan godtas även avseende vad s<strong>om</strong><br />
rimligen kan anses med begreppet industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär i 1 kap. 6<br />
§ <strong>LOU</strong>. 45 Vissa bolag har argumenterat utifrån denna definition och flera andra<br />
bolag har k<strong>om</strong>mit med invändningar mot att definitionen av NOU använts för att<br />
bestämma bolagens k<strong>om</strong>mersiella eller industriella karaktär.<br />
NOU vill betona att definitionen använts endast s<strong>om</strong> kontroll av NOU:s<br />
slutsatser. 46 S<strong>om</strong> det påpekas på flera andra ställen i rapporten 47 har målsättningen<br />
torde vara en upphandlande enhet s<strong>om</strong> borde följa <strong>LOU</strong>. I sin bedömning anger<br />
Upphandlingsk<strong>om</strong>mittén att den "anser att svårigheterna med att fastställa <strong>om</strong> en organisation är en<br />
upphandlande enhet innebär problem för leverantörer och tillsynsmyndigheten. I dagsläget kan<br />
endast frågan avgöras av en d<strong>om</strong>stol i samband med en överprövning eller mål <strong>om</strong> skadestånd.<br />
Organisationer s<strong>om</strong> enligt lag är upphandlande enheter men s<strong>om</strong> inte följer lagen gör i princip<br />
alltid otillåtna direkt<strong>upphandling</strong>ar."<br />
42<br />
K<strong>om</strong>missionens vägledning, tjänster, sid. 11.<br />
43<br />
I prop. 1996/97:153, sid. 56 anges: "I denna paragraf har betydelsen av den industriella eller<br />
k<strong>om</strong>mersiella karaktären förtydligats till att avse de behov i det allmännas intresse, för vilka<br />
enheten inrättats. Bestämmelsen i dess tidigare lydelse tillmätte felaktigt karaktären hos den<br />
upphandlande enheten denna betydelse."<br />
44<br />
Bilaga E, sid 10 - 11.<br />
45<br />
I skr 1998/99:20 på sid. 14 återgiven definition av Riksdagen Revisorer 1997/98:2 sid. 81f.<br />
NOU anger på sidan 11 i bilaga E till rapporten 1998 att tillämpningen av definitionen innebär att<br />
endast sådana bolag kan anses ha industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär s<strong>om</strong><br />
1) har vinstkrav,<br />
2) inte helt eller delvis <strong>om</strong>fattas av lagstadgat monopol eller ensamrätt,<br />
3) inte är anslagsfinansierade och<br />
4) inte har några särskilda uppgifter.<br />
Denna definition har lagts till grund för NOU:s första urval av bolag vilka inte ansåg sig vara<br />
upphandlande enheter men där avsaknaden av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär kunde<br />
misstänkas. NOU:s gen<strong>om</strong>gång har också visat att denna preliminära urvalsmetod stämde väl och<br />
att de flesta bolag s<strong>om</strong> då ansågs tillgodose ett allmänt intresse och inte uppfyllde något av de<br />
ovanstående fyra kraven fortfarande bedöms utgöra upphandlande enheter.<br />
Regeringen anger även i skr. 1999/2000:20, sid. 8 "S<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mersiella företag räknas de företag<br />
s<strong>om</strong> har vinstkrav, ej <strong>om</strong>fattas av lagstadgat monopol, inte är anslagsfinansierade och saknar<br />
särskilda uppgifter. I vissa fall finns dock gränsdragningsproblem. Det är regeringens mål att<br />
ytterligare söka bidra till att renodla varje företags syfte och mål för att kunna utveckla och<br />
tydliggöra de ingående värdena i portföljen."<br />
46<br />
En jämförelse mellan listan på de bolag s<strong>om</strong> enligt regeringens bedömning inte är k<strong>om</strong>mersiella<br />
och NOU:s lista på bolag s<strong>om</strong> är eller borde vara upphandlande enheter överensstämmer i allt<br />
väsentligt. Avvikelser i denna rapport utgörs av AmuGruppen, vilken anges vara ett ickek<strong>om</strong>mersiellt<br />
företag, men inte anses vara upphandlande enhet. Angående Svenska Lagerhus AB är<br />
förhållandena de <strong>om</strong>vända. Det är emellertid värt att notera att Svenska Lagerhus AB i Skr.<br />
1998/1999, sid. 13 och 15 uppgavs vara ett icke-k<strong>om</strong>mersiellt fastighetsbolag. Avvikelser
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
11 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
varit att så objektivt och fullständigt s<strong>om</strong> möjligt bedöma arten av det behov s<strong>om</strong><br />
bolaget inrättats för att täcka och inte arbetssättet hos bolaget.<br />
NOU har också i ett senare yttrande uttalat att ett statligt bolag kan vara ett<br />
"statligt monopol av k<strong>om</strong>mersiell karaktär" gen<strong>om</strong> att dess verksamhet bedrivs på<br />
detta sätt samtidigt s<strong>om</strong> det intresse bolaget skapats för att täcka kan anses sakna<br />
industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär. 48<br />
NOU är medveten <strong>om</strong> att t.ex. tolkningen av begreppet "särskilda och exklusiva<br />
rättigheter" inte är särskilt ägnat för tolkningen av 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong>. 49 Den<br />
<strong>om</strong>ständigheten att staten för verksamhet s<strong>om</strong> riktar sig till allmänheten väljer att<br />
reglera verksamheten eller att utrusta ett företag med tillståndspliktig exklusiv rätt<br />
(monopol) eller speciell rätt kan inte frånkännas betydelse vid bedömningen. 50<br />
Statens handlingssätt anger vilken vikt s<strong>om</strong> tillmäts graden av kontroll s<strong>om</strong> staten<br />
kan utöva över hur behovet tillgodoses. 51<br />
Enbart bolagens egen bedömning kan inte godtas vad avser de klassiska<br />
sektorerna. 52<br />
Industrins behov. Ett företag gör en tolkning av begreppet industriell eller<br />
k<strong>om</strong>mersiell karaktär s<strong>om</strong> industrins och näringslivets behov. 53<br />
NOU kan inte godta denna tolkning då nämnden anser att ett allmännyttigt icke<br />
k<strong>om</strong>mersiellt eller industriellt behov kan vara att främja, stödja och öka<br />
konkurrenskraften hos den inhemska industrin s<strong>om</strong> helhet.<br />
beträffande övriga icke-k<strong>om</strong>mersiella bolag, motiveras av bristande statligt inflytande i form av<br />
tillskjutet kapital, tillsyn eller styrelserepresentation.<br />
47<br />
Bilaga F till rapporten 1998, t.ex. sid. 2 och 6.<br />
48<br />
Beslut vid nämndsammanträde angående yttrande i ärendet dnr 1999/0070-26.<br />
49<br />
Generaladvokaten Légers förslag till avgörande i Mannesmann-målet, p. 56 - 58. Uttrycket<br />
"särskilt tillstånd" förek<strong>om</strong>mer dock i 4 kap. 1 § <strong>LOU</strong>. Det kan ifrågasättas <strong>om</strong> uttrycket inte borde<br />
vara "särskilda och exklusiva rättigheter". Jfr. Hentze och Sylvén, sid. 280.<br />
50<br />
Även <strong>om</strong> t.ex. detaljhandel med alkoholhaltiga drycker eller spelverksamhet typiskt sett är<br />
verksamheter s<strong>om</strong> ger goda ink<strong>om</strong>ster åt staten, kan - såvitt NOU förstår - en ensamrätt på<br />
marknaden inte försvaras enbart gen<strong>om</strong> hänvisning till statens intresse att få högsta möjliga<br />
ink<strong>om</strong>ster (Franzén-målet eller Schneider- och Läärä-d<strong>om</strong>arna).<br />
51<br />
Jfr. Mannesmann-d<strong>om</strong>en p. 22 - 24. D<strong>om</strong>stolen utgår där i sin tolkning från den lagstiftning s<strong>om</strong><br />
var tillämplig på enheten. Enhetens monopolställning tillmättes betydelse vid bedömningen av <strong>om</strong><br />
det har tillk<strong>om</strong>mit för att tillgodose intressen s<strong>om</strong> inte har industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
Jfr. även Hentze och Sylvén, sid. 132.<br />
52<br />
Jfr. vad generaladvokaten anger i sitt förslag till avgörande i Mannesmann-målet, p. 73: "Den<br />
nationella d<strong>om</strong>stolen kan inte godkänna att det angivna syftet <strong>om</strong> att tillgodose industriella eller<br />
k<strong>om</strong>mersiella behov skulle dölja en verksamhet av allmänt intresse i syfte att undgå lagens<br />
tvingande regler"<br />
53<br />
T.ex. SP, s<strong>om</strong> särskilt hänvisar till att bolaget och dess dotterbolag skall tillgodose<br />
industrins/små och medelstora företags behov.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
12 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Bolaget och dess ägare<br />
Ett företag har anfört att det inte avser att tillämpa <strong>LOU</strong> fram till dess att<br />
regeringen meddelar annat. Flera andra företag har hänvisat till sina huvudmäns<br />
bedömningar.<br />
Bolagets eget beslut. Det bör påpekas att varje organisation är ansvarig för sitt<br />
beslut huruvida organisationen <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong> eller inte. Ansökan <strong>om</strong><br />
överprövning eller skadeståndskrav med anledning av överträdelse av<br />
<strong>upphandling</strong>sreglerna kan riktas endast mot den organisation s<strong>om</strong> utfört<br />
<strong>upphandling</strong>en. 54 Ett företag med statligt ägande kan därför inte frånhända sig<br />
ansvaret för sin laglydnad till ägaren. Staten kan inte formellt fatta beslut åt ett av<br />
staten ägt företag. Den kan påverka de beslut s<strong>om</strong> fattas av bolaget endast gen<strong>om</strong><br />
sin representation i styrelse, tillsyn eller gen<strong>om</strong> ägardirektiv s<strong>om</strong> antas på<br />
bolagsstämman.<br />
Huvudmännens bedömning. NOU anser att statens övriga intressen kan påverka<br />
en objektiv bedömning av denna fråga. De statliga företagen är "betydelsefulla i<br />
Sverige, både s<strong>om</strong> arbetsgivare, leverantörer och kunder men mindre i ett globalt<br />
perspektiv." 55 Det kan därför inte uteslutas att staten använder sitt inflytande över<br />
företagen till att gynna inhemska leverantörer på bekostnad av leverantörer från<br />
andra medlemsstater, 56 eller att företaget själv försöker tillgodose detta statens<br />
verkliga eller inbillade behov. 57 Motsvarande kan förväntas gälla även andra<br />
medlemsstater. Själva grundsyftet men reglerna för <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> är att<br />
öppna den nationella <strong>upphandling</strong>smarknaden och förhindra att medlemsstater, i<br />
form av myndigheter eller statliga företag under statligt beslutande inflytande,<br />
gynnar de inhemska producenterna eller på annat sätt motverkar de fria<br />
rörligheterna 58 av varor, tjänster, kapital och personer eller snedvrider den fria<br />
konkurrensen på den inre marknaden. 59 Statsmaktens åsikt kan därför beaktas men<br />
får inte tillmätas någon avgörande betydelse i detta avseende.<br />
54<br />
7 kap. 1, 2 och 6 §§ <strong>LOU</strong>.<br />
55<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 9.<br />
56<br />
Generaladvokaten i Mannesmann-målet, anger i p. 46 att <strong>offentlig</strong>a myndigheter har "en naturlig<br />
tendens att gynna nationella företag för att bevara arbetsplatser och för att främja det egna landets<br />
ekon<strong>om</strong>iska utveckling; detta är inte förenligt med målsättningen att gen<strong>om</strong>föra den inre<br />
marknaden".<br />
57<br />
Mannesman-d<strong>om</strong>en, p. 43 f.<br />
58<br />
I det första varudirektivet (77/62/EEG) hänvisas redan i inledningen till förbudet i art. 30 EGfördraget<br />
mot kvantitativa importrestriktioner. I det första byggdirektivet hänvisas till direktivets<br />
syfte, särskilt den fria etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster. Se även EGd<strong>om</strong>stolens<br />
d<strong>om</strong>ar i mål C-21 Du Pont de Nemours Italiana SpA. Mot Unitá sanitaria locale No 2<br />
di Carrara REG. 1990 I - 889 och C-199/85 K<strong>om</strong>missionen mot Italien REG 1987 1039.<br />
D<strong>om</strong>stolen påtalar direktivets syfte att underlätta ett effektivt uppnående in<strong>om</strong> gemenskapen av fri<br />
etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster avseende <strong>offentlig</strong>a bygg- och<br />
anläggningsarbeten.<br />
59<br />
Sue Arrowsmith skriver i The Law of Public and Utilities Procurement, sid. 110 följande:<br />
"However, the fact that an entity sells to the market clearly does not immunise it fr<strong>om</strong> pressure:<br />
nationalised industries have been s<strong>om</strong>e of the worst perpetrators of discriminatory practices."
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
13 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Konkurrensutsättning, risktagande och vinstkrav<br />
Flera argumenteringar i företagens skrivelser men även i rättsfallen och<br />
doktrinen 60 kretsar kring företagets agerande på marknaden och den eventuella<br />
förek<strong>om</strong>sten av konkurrens.<br />
Konkurrensutsättning. Flertalet granskade bolag anger att de är<br />
konkurrensutsatta. 61 EG-d<strong>om</strong>stolen anger att frånvaron av konkurrens inte är ett<br />
nödvändigt villkor för definitionen av ett organ s<strong>om</strong> lyder under <strong>offentlig</strong> rätt<br />
(upphandlande enhet). Däremot kan "den <strong>om</strong>ständighet att det berörda organet<br />
handlar i en konkurrenssituation på marknaden, (kan nämligen) vara ett tecken på<br />
att det inte är fråga <strong>om</strong> ett allmännyttigt behov s<strong>om</strong> inte är av industriell eller<br />
k<strong>om</strong>mersiell karaktär" 62 .<br />
Enligt NOU:s tolkning, s<strong>om</strong> strider mot vad s<strong>om</strong> anges i de första förarbetena till<br />
<strong>LOU</strong>, kan från <strong>LOU</strong>:s tillämpning inte regelmässigt undantas alla sådana företag<br />
s<strong>om</strong> tillhandahåller varor och/eller tjänster s<strong>om</strong> normalt tillgodoses gen<strong>om</strong><br />
marknaden <strong>om</strong> det statsägda företaget utsätts för normal konkurrens. NOU anser<br />
att uttalanden i förarbetena sannolikt hade fått en annan utformning <strong>om</strong> dessa<br />
skrivits efter Mannesmann och Arnhem-d<strong>om</strong>arna. 63<br />
Risktagande. I förarbetena till <strong>LOU</strong> anges att direktivens tillämpning förutsätter att<br />
den <strong>offentlig</strong>a verksamheten "är utrustad med en <strong>offentlig</strong>t skyddsnät s<strong>om</strong> tillåter<br />
att den inte bedrivs på ett affärsmässigt sätt." Ett sådant skyddsnät existerar inte<br />
<strong>om</strong> företaget kan upphöra, läggas ned eller på annat sätt upphöra <strong>om</strong> det uppvisar<br />
dåligt resultat.<br />
Även generaladvokaten La Pergola anger i sitt förslag till avgörande i Arnhemmålet<br />
s<strong>om</strong> en viktig k<strong>om</strong>ponent i bedömningen bolagets ekon<strong>om</strong>iska beroende av<br />
staten och graden av den risk s<strong>om</strong> kännetecknar förvaltningen av bolaget i fråga. 64<br />
Han anger: "Enligt min mening <strong>om</strong>fattar således begreppet organ s<strong>om</strong> lyder under<br />
<strong>offentlig</strong> rätt, i den mening s<strong>om</strong> avses i tjänstedirektivet, organ s<strong>om</strong> tillgodoser<br />
60<br />
Sue Arrowsmith skriver: "It is submitted that it is necessary to examine closely the extent of<br />
which an entity is subject to real market disciplines, including the extent of c<strong>om</strong>petition, the<br />
stringency of financial targets and the availability of subsidies, before this limitation may be relied<br />
to."<br />
61<br />
Flera bolag hänvisar härvid till vad s<strong>om</strong> anges i EG-k<strong>om</strong>missionens meddelande <strong>om</strong> Offentlig<br />
<strong>upphandling</strong> in<strong>om</strong> Europeiska Unionen, sid. 6. NOU vill därför påpeka att avsnittet avser<br />
tillämpning av direktiv 93/38/EEG och således de upphandlande enheterna in<strong>om</strong> de s.k.<br />
försörjningssektorerna, dvs. enligt definitionen i 4 kap. 1 § <strong>LOU</strong>.<br />
62<br />
Arnhem-d<strong>om</strong>en p. 49 och 50.<br />
63<br />
Prop <strong>1992</strong>/93:88 sid. 41. Där anges även: "Om det <strong>offentlig</strong>a ägandet inte medför att företaget<br />
har en inriktning eller en verksamhet s<strong>om</strong> innebär att företaget tillhör någon i viss mening skyddad<br />
del av förvärvsverksamheten skall det inte tillämpa lagen."<br />
64<br />
Arnhem-målet, punkt 44 i generaladvokatens yttrande. Han anger bl.a. att uttolkaren således<br />
enbart kan forska i sambandet mellan tillgodoseendet av behoven och statens struktur (givetvis i<br />
vidsträckt bemärkelse) och, framför allt, i det ekon<strong>om</strong>iska beroendet av staten, det enda kriteriet av<br />
allmän karaktär s<strong>om</strong> kan vara tillämpligt på det <strong>om</strong>råde s<strong>om</strong> det här är fråga <strong>om</strong>.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
14 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
allmännyttiga behov "utanför reglerna för en normal k<strong>om</strong>mersiell förvaltning” 65 ,<br />
under förutsättning att även de övriga villkoren i definitionen i fråga är<br />
uppfyllda. 66<br />
EG-d<strong>om</strong>stolen fördjupar inte generaladvokatens tankar i den delen s<strong>om</strong> avser<br />
risktagande. D<strong>om</strong>stolen anger dock: "Den <strong>om</strong>ständigheten att det förek<strong>om</strong>mer<br />
konkurrens är emellertid inte tillräckligt för att utesluta möjligheten att ett organ<br />
s<strong>om</strong> finansieras eller kontrolleras av staten (…) låter sig styras av andra hänsyn än<br />
ekon<strong>om</strong>iska. Således kan ett sådant organ till exempel förorsaka ekon<strong>om</strong>iska<br />
förluster av att det för en viss politik för inköp från det organ s<strong>om</strong> det är nära<br />
beroende av." D<strong>om</strong>stolen anger vidare att artikel 1 b i direktiv 92/50 kan<br />
tillämpas på ett visst organ, även <strong>om</strong> privata företag tillgodoser eller skulle kunna<br />
tillgodose samma behov s<strong>om</strong> detta, och att frånvaron av konkurrens inte är<br />
nödvändigt villkor för definitionen av ett organ s<strong>om</strong> lyder under <strong>offentlig</strong> rätt." 67<br />
NOU anser därför att det snarare är uteslutandet av möjligheten av att ett organ tar<br />
andra hänsyn än ekon<strong>om</strong>iska än bedömningen av risktagandet i verksamheten,<br />
s<strong>om</strong> är avgörande för bedömningen av behovens karaktär.<br />
Vinstkravet. En vanlig invändning är också att företaget har lönsamhetskrav 68 på<br />
sig. Invändningen verkar i sig vara berättigad 69 men måste ställas i relation till<br />
lagens nuvarande lydelse och tolkning och ses mot bakgrund av utvecklingen<br />
in<strong>om</strong> den statliga och k<strong>om</strong>munala förvaltningen i övrigt. Det är behovets art -<br />
behov s<strong>om</strong> inte har en industriell och k<strong>om</strong>mersiell karaktär - s<strong>om</strong> är avgörande för<br />
frågan huruvida organisationen skall vara upphandlande enhet, inte <strong>om</strong><br />
verksamheten drivs k<strong>om</strong>mersiellt eller i vinstsyfte. Regeringen skriver att det med<br />
medlemskapet i EU s<strong>om</strong> för in konkurrens i tidigare skyddade sektorer och med<br />
den accelererande globaliseringen inte längre finns samma förutsättningar eller i<br />
vissa fall behov av att bedriva verksamhet för nationella intressen eller enligt<br />
särskilt stipulerade villkor. "För företag med särskilda uppgifter och mindre grad<br />
av k<strong>om</strong>mersiella inslag är ett viktigt mål att verka med lägsta kostnad givet den<br />
nytta s<strong>om</strong> skall produceras." För både dessa och företag av mer k<strong>om</strong>mersiell art<br />
gäller att företagen skall ha optimal kapitalstruktur för att minimera<br />
kapitalkostnaderna. 70<br />
65 D<strong>om</strong> av den 16 juni 1987 mål C-118/85, K<strong>om</strong>missionen mot Italien (rättsfallssamling s. 2619, jfr<br />
från senaste tid d<strong>om</strong>en av den 18 mars 1997, mål C-343/95, Diego Calì (rättsfallssamling I-1547).<br />
66 Jfr. även generaladvokaten Légers förslag p. 69.<br />
67 Arnhem-d<strong>om</strong>en, p. 43 och 47.<br />
68 Lönsamhetskrav, vinstkrav och vinstsyfte är några av de uttryck s<strong>om</strong> används. Dessa har dock<br />
inte samma innebörd.<br />
69 Invändningen får stöd av tidigare förarbeten och NOU:s användning av avsaknaden av vinstsyfte<br />
s<strong>om</strong> tecken på att ett företag är upphandlande enhet. I prop. <strong>1992</strong>/93:88, sid. 64 anges: "Gen<strong>om</strong> att<br />
enheten inte skall vara av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär undantas enheter s<strong>om</strong> visserligen är<br />
i allmän ägo eller står under det allmännas bestämmande inflytande, men s<strong>om</strong> bedriver verksamhet<br />
i vinstsyfte." Senare lagändring, uttalandet i prop. 1996/97:153, 56 och EG-d<strong>om</strong>stolens<br />
ovannämnda d<strong>om</strong>ar visar att bolagsdriften i vinstsyfte inte kan utesluta tillämpningen av <strong>LOU</strong>.<br />
70 Skr. 1999/2000:20, sid. 7.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
15 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Krav på avkastning är dessut<strong>om</strong> någonting s<strong>om</strong> per definition hör till<br />
aktiebolagsformen. 71 Invändningen <strong>om</strong> vinstkravet kan därför tillmätas endast<br />
marginell betydelse vid den sammanlagda bedömningen av behovens karaktär.<br />
Uttalad eftergift av vinstkravet på ett aktiebolag avviker däremot från det s<strong>om</strong><br />
normalt förknippas med aktiebolagsdrift och kan utgöra tecken på att behoven<br />
saknar k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
Vidare måste beaktas att ytterst få myndigheter eller statliga verk numera saknar<br />
långtgående besparings- eller lönsamhetskrav efters<strong>om</strong> statsfinanserna och statens<br />
egend<strong>om</strong> skall förvaltas och hanteras på ett så kostnadseffektivt sätt s<strong>om</strong> möjligt.<br />
Det krav på kostnadseffektivitet eller skälig avkastning, vilket ställs på<br />
aktiebolaget, skulle således ställas på organisationen även <strong>om</strong> verksamheten<br />
drivits (eller fortsatte att drivas) i myndighets- eller verksform.<br />
NOU anser att utredning av konkurrensutsättning, vinstkrav och graden av<br />
risktagande hänför sig främst till företagets arbetssätt och utgör endast stöddata<br />
vid tolkning av behovens karaktär. Hittillsvarande rättspraxis talar för att det inte<br />
är så mycket risktagande, konkurrensutsättning eller vinstkrav s<strong>om</strong> preciserar<br />
begreppet upphandlande enhet, utan snarare huruvida det kan uteslutas att en<br />
organisation vid sina inköp kan ta andra än rent k<strong>om</strong>mersiella hänsyn. 72<br />
Tidsaspekten och förändringar<br />
Direktiv- och lagtexten hänvisar till det behov s<strong>om</strong> organisationen inrättats för. 73<br />
Flera bolag anser att NOU bör bortse från det ursprungliga syftet och endast<br />
bedöma de aktuella förhållandena. Svenska Lagerhus AB är ett av de bolag s<strong>om</strong><br />
anger att NOU endast inriktat sig på den verksamhet och det syfte s<strong>om</strong> förelåg då<br />
bolaget inrättats och bolagiserats. Bolaget anser att dess syfte, mål och verksamhet<br />
härefter under åren gen<strong>om</strong>gått stora förändringar. Bolaget önskar därför bli<br />
bedömt efter den verksamhet s<strong>om</strong> bedrivs idag och efter de förhållanden under<br />
vilka verksamheten numera bedrivs.<br />
AmuGruppen gör tolkningen att det enligt EG-d<strong>om</strong>stolens praxis (Mannesmann)<br />
är det aktuella behovet när <strong>upphandling</strong> sker s<strong>om</strong> är avgörande, inte det historiska<br />
behovet. AmuGruppen uppfattar det så att nämnden är införstådd med detta<br />
förhållande efters<strong>om</strong> NOU i sin skrivelse till bolaget efterfrågat förändringar i<br />
bolagets organisation under det senaste året.<br />
NOU gör följande bedömning. Tidpunkten för <strong>upphandling</strong>sdirektivens och<br />
<strong>LOU</strong>:s tillämpning är <strong>upphandling</strong>stillfället. Ett företag s<strong>om</strong> inte gör några<br />
anskaffningar alls bryter inte mot lagen. Det får dock observeras att även<br />
direkt<strong>upphandling</strong>ar är <strong>upphandling</strong>ar i <strong>LOU</strong>:s mening. De företag s<strong>om</strong> är<br />
upphandlande enheter måste därför även vid små inköp följa <strong>LOU</strong>. Att utreda<br />
frågan huruvida ett företag <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong> kan emellertid av praktiska skäl inte<br />
71<br />
Vinstkravet är en förutsättning för bolagsform och det s<strong>om</strong> i t.ex. skattesammanhang skiljer<br />
hobbyverksamhet från näringsverksamhet.<br />
72<br />
Arnhem- och Connemara-d<strong>om</strong>arna.<br />
73<br />
I direktivtexten används uttrycket "tillk<strong>om</strong>mit för".
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
16 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
anstå till dess att företaget står i begrepp att göra en anskaffning. Bedömningen<br />
måste därför rimligen göras i förväg.<br />
I förarbetena till <strong>LOU</strong> 74 anges följande beträffande förhållandet att enheten har<br />
"bildats" för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresse. 75 "Därmed avses att<br />
enheten s<strong>om</strong> bildats i syfte att fullgöra vad s<strong>om</strong> annars skulle ha utförts in<strong>om</strong><br />
förvaltningen, blir att betrakta s<strong>om</strong> upphandlande enheter. Om sålunda en<br />
förvaltning bolagiserar sin verksamhet blir bolaget en upphandlande enhet,<br />
förutsatt att det allmänna har ett bestämmande inflytande över bolaget."<br />
Uttalandena tolkas av NOU så att de bolag s<strong>om</strong> tidigare drivits eller kunde ha<br />
drivits i myndighets- eller verksform inte kan upphöra att vara upphandlande<br />
enheter utan en påtaglig verksamhetsändring s<strong>om</strong> visar att bolaget inte längre skall<br />
täcka det behov det skapats för eller att behovet blir rent k<strong>om</strong>mersiellt eller inte<br />
längre är allmännyttigt. Det räcker dock inte att verksamheten s<strong>om</strong> knyts till<br />
behovet i det allmännas intresset försvagas eller kraftigt minskar i förhållande till<br />
övrig k<strong>om</strong>mersiell verksamhet. Sådan verksamhet måste i praktiken helt<br />
upphöra. 76<br />
NOU menar att man vid bedömningen måste utgå från det behov sås<strong>om</strong> det<br />
beskrivs vid tidpunkten för företagets inrättande men inte kan bortse från de<br />
förändringar företaget senare gen<strong>om</strong>gått vad avser inriktning och arbetsform. 77<br />
Uttrycket "inrättats" kan därför läsas så att det syftar på den tidpunkt då bolaget<br />
tilldelades uppgiften att tillgodose ett angivet (särskilt) behov. Samtidigt måste<br />
dock uttrycket tolkas så att varje formell och för behovens karaktär relevant<br />
ändring i t.ex. bolagsordningen skall beaktas. Uttrycket "inrättats" måste sannolikt<br />
därför bedömas utifrån bolagets formella status vid varje tillfälle.<br />
Rent faktiska förändringar i företagets sätt att arbeta kan däremot inte tas med i<br />
bedömningen <strong>om</strong> inte dessa motsvaras av formella förändringar i t.ex.<br />
bolagsordningen. Den <strong>om</strong>ständigheten att ett företag, i enlighet med ägarens<br />
direktiv, under långa tidsperioder styrs av vinstsyfte och uppträder k<strong>om</strong>mersiellt<br />
på en konkurrensutsatt marknad utesluter inte att det, med hänsyn till det behov<br />
det inrättats för att täcka och sitt beroende av staten, låter sig styras av andra<br />
hänsyn än ekon<strong>om</strong>iska. S<strong>om</strong> EG-d<strong>om</strong>stolen anger, kan ett sådant organ t.ex.<br />
förorsakas ekon<strong>om</strong>iska förluster av att det för en viss politik för inköp från den<br />
74<br />
Prop. <strong>1992</strong> /93:88, sid. 63.<br />
75<br />
I prop. 1996/97:153, sid. 56 anges att bestämmelsen har "förtydligats med en precisering av att<br />
enheten skall vara inrättad för att täcka dessa allmänna behov".<br />
76<br />
Mannesmann-d<strong>om</strong>en p. 25, i vilken det uttalas att det förhållande att det endast är en relativt<br />
obetydlig del av verksamheten s<strong>om</strong> består av att tillgodose allmänna intressen inte är relevant, då<br />
en upphandlande enhet fortfarande ansvarar för de intressen s<strong>om</strong> den särskilt är skyldig att<br />
tillgodose.<br />
77<br />
I k<strong>om</strong>mentaren till norska Lov <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong>e anskaffelser, sid. 61 anger författarna att det<br />
avgörande, med hänsyn till syftet med regelverket, måste vara vilket syfte s<strong>om</strong> tillgodoses vid<br />
tidpunkten för <strong>upphandling</strong>en och inte vilket syfte s<strong>om</strong> varit för handen vid tidpunkten för<br />
organisationens inrättande. Även generaladvokaten La Pergola anger i sitt förslag till avgörande i<br />
Arnhem-målet att kategorin "allmännyttigt karaktär" skiljer sig avsevärt från en medlemsstat till en<br />
annan och alltefter den historiska tidpunkten i fråga. Detta kan tyda på att vissa syften enligt hans<br />
uppfattning med tiden kan upphöra att vara allmännyttiga.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
17 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
organ s<strong>om</strong> det är nära beroende av. 78 Enligt NOU:s bedömning krävs det därför i<br />
regel något nytt beslut <strong>om</strong> bolagets inriktning eller någon påtaglig ändring i det<br />
rättsliga miljön in<strong>om</strong> vilken det verkar för att det ursprungligen angivna syftet<br />
med bolagets bildande inte längre skall anses gälla.<br />
Stabilitet och förutsebarhet. Upphandlingssystemet kräver viss stabilitet och<br />
förutsebarhet. Företagens status att <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong> kan således inte ändras fram<br />
och tillbaka beroende på typen av <strong>upphandling</strong> eller den aktuella<br />
marknadssituationen. Om några formella och relevanta förändringar inte kan<br />
påvisas är det inte rimligt att ständigt <strong>om</strong>pröva huruvida företaget <strong>om</strong>fattas av<br />
<strong>LOU</strong> eller inte.<br />
Även <strong>om</strong> ett företag kan bli och upphöra att vara en upphandlande enhet utan att<br />
detta visas utåt, anser NOU att kravet på förutsebarhet i <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong><br />
fordrar att förändringen synliggörs. Den <strong>om</strong>ständigheten att företagets<br />
allmännyttiga behov utan industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär inte har uppnåtts<br />
eller har ändrats eller övergivits bör därför, <strong>om</strong> möjligt, kunna urskiljas även av<br />
andra än företaget och dess ägare, sås<strong>om</strong> leverantörer och tillsynsmyndigheter. 79<br />
Några företag har gjort gällande att de underlag NOU använt sig av var föråldrade,<br />
bl.a. skrivningarna i regeringens skrivelse 1998/1999:20. NOU vill dock peka på<br />
att regeringen inför detta år kraftigt <strong>om</strong>arbetat sin skrivelse 1999/2000:20 och i<br />
denna framhäver sitt aktiva ägande gen<strong>om</strong> aktiv förvaltning. 80 I skrivelsen anges<br />
vidare att det för varje företag anges tydlig affärsidé och mål med verksamheten<br />
samt att dessa bygger på de av bolagen varje år inlämnade<br />
verksamhetsbeskrivningarna <strong>om</strong> hur affärsidén och målen uppfylls. 81 NOU<br />
beaktar de ändrade skrivningarna men kan endast utgå från sådana ändringar s<strong>om</strong><br />
direkt påpekats av regeringen eller visats av bolagen gen<strong>om</strong> upprättade handlingar.<br />
Regeringen anför dock att ett grundligt analysarbete skall göras med syfte att<br />
gen<strong>om</strong>lysa affärsidé och strategier, föreslå nödvändiga förändringar etc. "I detta<br />
ligger också att belysa statens syfte med ägandet." 82 NOU anser att detta<br />
analysarbete i förening med utrensning av de uttalanden och motiveringar s<strong>om</strong> inte<br />
längre kan anses aktuella för företagen kan bidra till en större klarhet även i fråga<br />
<strong>om</strong> vilka företag s<strong>om</strong> är upphandlande enheter.<br />
Bestämmande inflytande<br />
S<strong>om</strong> EG-d<strong>om</strong>stolen anger är de tre villkoren avseende behov, juridisk person och<br />
inflytande kumulativa. 83 Den <strong>om</strong>ständigheten att staten, k<strong>om</strong>munala organ eller<br />
andra upphandlande enheter behåller en "nära anknytning" eller ett bestämmande<br />
inflytande över verksamheten preciserar ytterligare verksamhetens karaktär.<br />
78<br />
Arnhem-d<strong>om</strong>en, p. 43.<br />
79<br />
Jfr. vad generaladvokaten anger i sitt förslag till avgörande i Mannesmann-målet, p. 73 och 79.<br />
80<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 6.<br />
81<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 4.<br />
82<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 8. Detta arbete blir dock enligt uppgift inte slutfört in<strong>om</strong> överskådlig tid.<br />
83<br />
Mannesman-d<strong>om</strong>en, p. 21 och Arnhem, p. 29.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
18 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Bestämmelsen <strong>om</strong> inflytande undantar sådana privata företag från tillämpningen<br />
av <strong>LOU</strong>, vars verksamhet till stor utsträckning avser leveranser av allmännyttiga<br />
varor. 84<br />
I Connemara-d<strong>om</strong>en anger EG-d<strong>om</strong>stolen att statens kontroll inte behöver<br />
innefatta tilldelning av <strong>upphandling</strong>skontrakt <strong>om</strong> staten "i varje fall indirekt utövar<br />
en sådan kontroll." 85<br />
NOU:s slutsats är att det inte krävs någon kontinuerlig inblandning från statens<br />
sida utan att det räcker med att det finns en faktisk möjlighet till inflytande.<br />
I årets utgåva av Skr. 1999/2000:20 finns bland de <strong>om</strong>stridda bolagen endast fyra<br />
vilka inte är majoritetsägda av staten, k<strong>om</strong>munen eller landsting. 86 Utövandet av<br />
ett bestämmande inflytande behöver dock inte begränsa sig till innehav av<br />
merparten av aktierna utan kan i ett företag ske även gen<strong>om</strong> andra finansiella,<br />
ekon<strong>om</strong>iska eller strukturella medel, vilka anses utgöra ett likvärdigt ekon<strong>om</strong>iskt<br />
deltagande. Med tillskjutet kapital kan avses även det ursprungliga kapitalet eller<br />
det egna kapitalet. 87<br />
Dotterbolag<br />
EG-d<strong>om</strong>stolen anger att varje bolag skall bedömas för sig. För att ett företag skall<br />
anses s<strong>om</strong> en upphandlande enhet är det således inte tillräckligt att det bildats av<br />
ett bolag s<strong>om</strong> är upphandlande enhet. Det är inte heller tillräckligt att dess<br />
verksamhet finansieras av kontanta medel s<strong>om</strong> härrör från en verksamhet s<strong>om</strong><br />
bedrivs av en upphandlande enhet. 88 NOU instämmer givetvis i detta.<br />
Dotterbolaget i sig skall uppfylla alla de i 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong> angivna villkoren. De<br />
mer eller mindre osjälvständiga operativa dotterbolagen och<br />
stabsfunktionsbolagen får presumeras tillgodose samma behov s<strong>om</strong> moderbolaget.<br />
NOU anser därför att från <strong>LOU</strong>:s reglering i regel inte kan undantas sådana<br />
dotterbolag, vilka utför de uppgifter s<strong>om</strong> moderbolaget inrättats för att tillgodose<br />
eller, utan att ha annan verksamhet vid sidan <strong>om</strong>, är ett service- transport- eller<br />
84 Förutsatt att dessa företag skulle uppfylla kravet på att vara inrättade för att tillgodose ett<br />
allmännyttigt behov utan k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
85 Connemara-d<strong>om</strong>en, p.34. D<strong>om</strong>en gäller tillämpning av direktivens äldre lydelse.<br />
86 Norrland Center (statens ägande 33,3 %), Sveriges Rese och Turistråd AB (50 %),<br />
Bostadsgaranti AB (50 %) och Svensk Exportkredit AB (50 %). Värdepapperscentralen VPC AB<br />
och SAQ Kontroll AB har sålts.<br />
87 Mannesmann, sid. 81, fotnot 11 till p. 17 i generaladvokatens yttrande redogörs för liknande<br />
bestämmelser i den österrikiska lagen. Kravet på sättet för uppfyllande av alla rekvisit beskrivs på<br />
lite olika sätt. I k<strong>om</strong>mentarerna till den norska lagen tycks författarna mena att även <strong>om</strong> ingen av de<br />
tre förutsättningarna i sig är uppfylld kan organet ändå anses vara upphandlande enhet <strong>om</strong> det<br />
<strong>offentlig</strong>a totalt sett har ett bestämmande inflytande. I de svenska och danska k<strong>om</strong>mentarerna anges<br />
i regel att åtminstone ett krav måste vara helt uppfyllt. Kravet på att "kapital huvudsakligen har<br />
tillskjutits" formuleras i den danska versionen av direktiven så att hälften av driften betalas av<br />
staten eller annan upphandlande enhet ("hvis drift enten for mere end halvdelen vedk<strong>om</strong>mende…")<br />
88 Mannesmann-d<strong>om</strong>en p. 39.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
19 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
fastighetsförvaltningsbolag åt koncernens allmännyttiga verksamhet s<strong>om</strong> saknar<br />
k<strong>om</strong>mersiell eller industriell karaktär. 89<br />
Det är inte förenligt med EG-rätten och svensk lag att upphandlande enhet skall<br />
kunna kringgå reglerna <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> gen<strong>om</strong> att lägga ut uppgiften på<br />
ett bolag. Ett bolag s<strong>om</strong> är upphandlande enhet skall inte kunna hänskjuta en<br />
<strong>upphandling</strong> till ett annat bolag, t.ex. ett dotterbolag, och därmed undandra sig<br />
ansvaret för att följa <strong>upphandling</strong>sreglerna. 90<br />
Ett annat problem<strong>om</strong>råde är statens förhållande till de statsägda bolagen. NOU<br />
penetrerar inte närmare gränsdragningen mellan statliga anslag och statliga köp 91<br />
men noterar att flera statliga bolag anser att de inte uppbär några statliga anslag<br />
och hävdar att utbetalningarna i verkligheten utgör ersättning för statens köp av<br />
tjänster. Detta synsätt kan endast godtas <strong>om</strong> statens beställningar upphandlas<br />
enligt <strong>LOU</strong>. 92 Bestämmelserna <strong>om</strong> att <strong>upphandling</strong> inte behöver ske från en annan<br />
upphandlande enhet med ensamrätt kan vara tillämpliga endast vid <strong>upphandling</strong><br />
av tjänster. 93 Det är således möjligt att avsteg från <strong>LOU</strong> sker även i de fall när<br />
staten, s<strong>om</strong> är en upphandlande enhet, utan stöd av <strong>LOU</strong> köper från ett statligt<br />
bolag utan att ha upphandlat de kontrakt leveranserna bygger på. 94 Frågorna bör<br />
analyseras närmare av bolagen och de upphandlande enhet s<strong>om</strong> köper från dessa<br />
bolag med hänsyn till den risk för brott mot <strong>upphandling</strong>sreglerna (både <strong>LOU</strong> och<br />
EG:s <strong>upphandling</strong>sdirektiv) och den badwill s<strong>om</strong> skulle förorsakas staten<br />
respektive de aktuella företagen vid en felbedömning av de aktuella frågorna.<br />
Den bild av företagens organisation s<strong>om</strong> tecknas i <strong>offentlig</strong>a utredningar eller i<br />
tillstånds- och anslagssammanhang inte i alla lägen motsvarar bolagens verkliga<br />
organisation. Ur statens och den ut<strong>om</strong>stående läsarens horisont ter sig vissa<br />
89<br />
S<strong>om</strong> EG-d<strong>om</strong>stolen angivit i Mannesmann-d<strong>om</strong>en p. 43, kan ett moderbolag inte överlåta<br />
rättigheter och skyldigheter i <strong>upphandling</strong>skontraktet till ett privat dotterbolag med den verkan att<br />
direktivets bestämmelser då skulle upphöra att gälla. Detta förutsatte enligt d<strong>om</strong>stolen att projektet<br />
från början <strong>om</strong>fattats av mottagarens verksamhet och att kontraktet tilldelades av den<br />
upphandlande enheten för mottagarens räkning.<br />
90<br />
Se Mannesmann-d<strong>om</strong>en och generaladvokatens förslag p. 98 - 100.<br />
91<br />
T.ex. Posten anser att staten inte ger koncernen några anslag utan att staten av postkoncernen<br />
köper grundläggande kassaservice för 200 miljoner kr till den del av befolkningen s<strong>om</strong> saknar<br />
alternativ och i de <strong>om</strong>råden det inte är k<strong>om</strong>mersiellt motiverat att bedriva verksamheten. Jfr Ds<br />
1997:58.<br />
92<br />
Statliga bolag är från staten skilda juridiska personer. Näringsdepartementet skulle vid sådant<br />
betraktelsesätt ha upphandlat vissa tjänsterna. Tjänsterna sås<strong>om</strong> kassaservice i glesbygden eller<br />
administration av s.k. 112-samtal skulle då inte kunna köpas från Posten AB eller SOS Alarm AB<br />
utan att dessa tilldelats kontrakt efter en <strong>upphandling</strong> i konkurrens. Någon <strong>upphandling</strong> av dessa<br />
tjänster har, såvitt NOU kunnat konstatera, inte skett. Då NOU förutsätter att regeringskansliet<br />
följer <strong>LOU</strong> är slutsatsen att utbetalningarna är statsanslag eller bidrag till verksamheten av<br />
allmännyttig och icke-k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
93<br />
<strong>LOU</strong> 5 kap. 2 § <strong>LOU</strong> och EG-d<strong>om</strong>stolens d<strong>om</strong> i mål C-107/98 Teckal.<br />
94<br />
Unitron-d<strong>om</strong>en, p. 10. I d<strong>om</strong>en återges att Klagenaevnet for Udbud uttalade att det danska<br />
ministeriets överlåtelse av administration av systemet för öronmärkning till ett företag<br />
"förmodligen egentligen borde ha föregåtts av ett <strong>upphandling</strong>sförfarande i enlighet med direktiv<br />
93/36." Klagenaevnet konstaterade emellertid att denna fråga inte <strong>om</strong>fattades av prövningen i det<br />
mål s<strong>om</strong> anhängiggjorts vid den.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
20 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
koncerner s<strong>om</strong> ett enda företag (Samhall, Posten, Statliga Akademiska Hus m.fl.).<br />
Vid kontakt med bolagen framk<strong>om</strong>mer det dock att moderbolagen inte sällan<br />
endast är ett holdingbolag s<strong>om</strong> inte utövar någon självständig verksamhet. 95<br />
Verksamheten utförs av koncernens dotterbolag. 96 I Skr. 1999/200:20 behandlas<br />
t.ex. 59 företag med statligt ägande, men i regel utan en närmare angivelse av<br />
antalet dotterbolag eller dotterbolagens verksamhet. 97<br />
Det bör slutligen observeras att vissa regler gäller även vid överföring av<br />
<strong>offentlig</strong>a uppdrag till privata bolag. Härvid bör observeras reglerna i 1 kap. 25 §<br />
<strong>LOU</strong>, vilka gäller byggentreprenader, samt vad s<strong>om</strong> anges i EG-d<strong>om</strong>stolen i<br />
Unitron-d<strong>om</strong>en <strong>om</strong> att förbud mot diskriminering på grund av nationalitet kan vid<br />
överföring av <strong>offentlig</strong>a uppdrag gälla även privata bolag. 98<br />
Bolagsform<br />
De nationella d<strong>om</strong>stolarna och myndigheterna skall göra en funktionell tolkning.<br />
EG-rättens målsättning är inte att lägga sig i den nationella bolags- och<br />
förvaltningsrätten utan att åstadk<strong>om</strong>ma en fördragsenlig tillämpning och tolkning<br />
av densamma. 99 Den juridiska formen spelar således inte någon roll. Viss<br />
presumtion får emellertid anses gälla för att syftet med ett aktiebolag är<br />
vinstsyftet. 100<br />
Enbart den <strong>om</strong>ständigheten att en verksamhet s<strong>om</strong> tidigare bedrivits i form av ett<br />
statligt verk eller myndighet numera bedrivs i bolagsform innebär i sig inte att<br />
bolaget inte kan anses vara en upphandlande enhet. Att staten utnyttjar en<br />
organisation till att tillgodose allmänna intressen och att organisationens<br />
verksamhet till följd av statens inblandning helt eller delvis undgår marknadens<br />
normala regler visar att organisationen antingen är upphandlande enhet eller ingår<br />
i statsförvaltningen på ett sådant sätt att den de facto utgör en del av denna. 101<br />
95 Postbolagen påpekar således att holdingbolaget Posten AB inte bedriver någon verksamhet och<br />
därför inte kan vara upphandlande enhet.<br />
96 NOU berör i denna rapport inte den ännu något oklara frågan huruvida ett bolag s<strong>om</strong> är<br />
upphandlande enhet får köpa från andra juridiska personer in<strong>om</strong> samma koncern utan föregående<br />
<strong>upphandling</strong>. Den bedömning s<strong>om</strong> gjorts av NOU angående k<strong>om</strong>muner och k<strong>om</strong>munalägda bolag<br />
tyder dock på att så normalt inte är fallet.<br />
97 Motsvarande skrivelse för 1998/1999 har varit fylligare på denna punkt. NOU:s rapport 1998<br />
behandlade 335 bolag.<br />
98 Tolkningen gäller art. 2.2. i direktiv 93/36/EEG. I d<strong>om</strong>slutet anges att en upphandlande enhet,<br />
när den ger en (privat) organisation, s<strong>om</strong> inte själv är en upphandlande enhet, speciella eller<br />
exklusiva rättigheter att verka in<strong>om</strong> det <strong>offentlig</strong>a tjänste<strong>om</strong>rådet, skall kräva att denna<br />
organisation vid sina inköp in<strong>om</strong> ramen för denna verksamhet skall iaktta förbud mot<br />
diskriminering på grund av nationalitet. NOU har redogjort för d<strong>om</strong>en i NOU info dec. -99.<br />
99 Se närmare här<strong>om</strong> i NOU:s rapport 1998, bilaga E, sid. 3.<br />
100 12 kap. 1 § aktiebolagslagen. NOU beaktar därför snarare att staten i vissa fall anger att angivna<br />
företag, trots sin form, inte drivs med vinstkrav.<br />
101 Beentjes och Tecal-d<strong>om</strong>arna. I den sistnämnda var det fråga <strong>om</strong> ett k<strong>om</strong>munalt bolag.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
21 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Upphandling <strong>om</strong>öjlig eller olämplig<br />
Flera bolag anser att tillämningen av <strong>LOU</strong> skulle helt <strong>om</strong>öjliggöra fortsatt<br />
verksamhet eller åtminstone att "en fullständig tillämpning av <strong>LOU</strong>" inte är<br />
lämplig.<br />
Skyldighet att tillämpa lagen. NOU kan inte lagligen beakta att företrädarna för<br />
bolag uppger att uppfyllandet av <strong>LOU</strong>:s regler försvårar bolagets verksamhet eller<br />
kan minska vinstmarginalerna. Sveriges riksdag har, s<strong>om</strong> ett led i samordningen<br />
av <strong>upphandling</strong>sförfaranden i enlighet med EG-direktiven, stiftat <strong>LOU</strong> s<strong>om</strong><br />
innehåller förutsättningar för lagens tillämpning. För NOU gäller därför att vid<br />
bedömningen av frågan vilka s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong> göra en bedömning av de i<br />
lagen angivna förutsättningarna. De nyssnämnda lämplighetsargumenten kan<br />
därför inte bli relevanta. NOU kan således inte beakta argument av denna art, på<br />
samma sätt s<strong>om</strong> en skattemyndighet i sin bedömning av skattskyldigheten inte kan<br />
ta hänsyn till att ett företag skulle ha större utvecklingsmöjligheter och bättre<br />
lönsamhet <strong>om</strong> det inte behövde betala skatt. I likhet med skattskyldigheten innebär<br />
egenskapen att vara upphandlande enhet en skyldighet att följa den aktuella<br />
lagstiftningen. Denna erbjuder dock lagliga undantag och alternativa<br />
handlingssätt.<br />
Lagstiftningens tillämpning. <strong>LOU</strong> innehåller flera undantag från en generell<br />
skyldighet att upphandla samt flera valmöjligheter att välja lämpligt förfarande.<br />
Det är NOU:s uppfattning att statliga företag, av vilka flera uppger att de redan nu<br />
tillämpar reglerna <strong>om</strong> icke diskriminering, likabehandling av anbudsgivarna m.m.,<br />
kan tillämpa <strong>LOU</strong> utan att detta skall behöva innebära någon väsentlig ändring<br />
eller inskränkning i företagets verksamhet.<br />
NOU vidhåller sin bedömning att nedanstående bolag är<br />
upphandlande enheter<br />
Mot bakgrund av det ovan anförda vidhåller NOU sin inställning att nedanstående<br />
bolag är att betrakta s<strong>om</strong> upphandlande enheter enligt 1 kap. 6 kap. <strong>LOU</strong>.<br />
Sannolikheten att de nedan nämnda bolagen bryter mot svensk lag och vid<br />
<strong>upphandling</strong> över tröskelvärdena även mot EG:s <strong>upphandling</strong>sdirektiv är stor.<br />
Bolagen bör därför snarast börja upphandla i enlighet med <strong>LOU</strong>. Om något bolag<br />
eller dess huvudman inte bedömer det s<strong>om</strong> lämpligt att bolagets alla anskaffningar<br />
skall underkastas <strong>LOU</strong>:s reglering, bör bolagen hos sina huvudmän snarast begära<br />
att det olagliga förhållandet undanröjs gen<strong>om</strong> att huvudmännen ändrar eller<br />
renodlar bolagets uppgifter, alternativt i behövlig grad minskar det statliga<br />
inflytandet över bolaget i form av ägande, tillsyn eller styrelserepresentation. 102<br />
102<br />
Jfr. generaladvokatens yttrande i Mannesmann-målet, p. 79: "Det ank<strong>om</strong>mer på grundarna att<br />
begränsa organets affärs<strong>om</strong>råde <strong>om</strong> de önskar att dessa (<strong>upphandling</strong>s)bestämmelser inte skall<br />
tillämpas på verksamhet s<strong>om</strong> inte hör till detta <strong>om</strong>råde."
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
22 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
AB GÖTA KANALBOLAG<br />
(dnr 1998/0273-28)<br />
Bolaget anser sig inte vara upphandlande enhet och avser att hålla fast vid denna<br />
ståndpunkt fram till dess att regeringen meddelar annat. AB Göta Kanalbolaget<br />
anger att NOU:s slutsats inte är tillfredsställande efters<strong>om</strong> nämnden inte i<br />
tillräcklig grad utrett frågan, inte har undersökt förhållanden i andra EU-länder<br />
och inte gett exempel på rättsfall s<strong>om</strong> stödjer eller motsäger NOU:s uppfattning.<br />
AB Göta Kanalbolag anger att budgeten för år 2000 inte <strong>om</strong>fattar mer än ca 9 milj<br />
i total volym köpta varor och tjänster och en total <strong>om</strong>sättning på ca 33 milj.<br />
Förut<strong>om</strong> att tillhandahålla kanalen för trafik bedriver bolaget ett kulturellt<br />
upprustningsarbete enligt gamla ursprungliga metoder, vilket innebär svårigheter<br />
att få tillräckligt många anbud vid de flesta offertförfrågningar. Bolaget är dock<br />
positiv till att organisera sitt <strong>upphandling</strong>sarbete med god moral, etik samt ett<br />
affärsmässigt och konkurrensbefrämjande sätt samt i tillämpliga delar i enlighet<br />
med <strong>LOU</strong>.<br />
NOU anser att AB Göta Kanalbolag är upphandlande enhet. Bolaget<br />
anslagsfinansieras av staten gen<strong>om</strong> särskilda belopp för att rusta upp kanalen.<br />
Bolaget skapades gen<strong>om</strong> ett riksdagsbeslut för att tillvarata kanalens förvaltning.<br />
Statens ägande motiveras av att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att<br />
kanalen rustas upp och drivs så att dess värde s<strong>om</strong> kulturhistoriskt byggnadsverk<br />
och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Verksamheten regleras av staten. 103<br />
NOU anser därför att bolaget skapats för att tillgodose ett behov i det allmännas<br />
intresse s<strong>om</strong> inte har industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär. Den tillgängliga<br />
utredningen ger inte stöd för annat än att bolaget fortfarande fullgör de uppgifter<br />
det skapats för. Då bolaget dessut<strong>om</strong> ägs av staten är det att anse s<strong>om</strong><br />
upphandlande enhet. Att bolaget har liten <strong>upphandling</strong> eller arbetar med kulturellt<br />
upprustningsarbete eller att det finns få anbudsgivare är inte argument s<strong>om</strong> ändrar<br />
NOU:s uppfattning. De två sistnämnda argumenten snarare förstärker<br />
uppfattningen att bolaget är en upphandlande enhet.<br />
Såvitt bolaget och NOU känner till finns det inte några bolag i andra<br />
medlemsstater av den Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är fullt jämförbara med bolaget<br />
och dess verksamhet.<br />
AB SVENSKA SPEL<br />
(dnr 1998/0261-28)<br />
Bolaget anser sig inte vara upphandlande enhet och anger följande. Svenska Spelkoncernen<br />
består av - förut<strong>om</strong> ett antal vilande bolag, vilka saknar intresse i<br />
förevarande sammanhang - Casino Cosmopol AB, Svenska Spels Fastighets AB,<br />
AB Svenska Spels Servicecenter och AB Svenska Spel. Casino Cosmopol AB<br />
förklarar sig följa <strong>LOU</strong>. De övriga tre bolagen anser sig inte behöva följa <strong>LOU</strong>.<br />
103 Prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
23 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
NOU kan inte godta bolagets bedömning och vidhåller sin bedömning från<br />
november 1998 och juni 1999 104 att Svenska Spel AB är upphandlande enhet.<br />
AB Svenska Spel bildades gen<strong>om</strong> en sammanslagning av Svenska Penninglotteriet<br />
AB och AB Tipstjänst. Svenska Spels affärsidé är att till svenska folket sälja ett<br />
varierande utbud av spännande och underhållande spel med penningvinster på ett<br />
ansvarsfullt sätt. Spelmarknaden är visserligen mycket reglerad men ändå<br />
konkurrensutsatt gen<strong>om</strong> ATG och föreningslivet. Under året har tillk<strong>om</strong>mit<br />
vadslagning på hundkapplöpning. 105 I tidigare skrivningar angavs att statens<br />
ambition var att verka för att spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt<br />
sätt för att möjliggöra höga ink<strong>om</strong>ster till bl.a. staten. 106 Det skall dock ske in<strong>om</strong><br />
ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk för att<br />
säkerheten i hanteringen eftersätts. 107 Bolaget anges ha ett lagstadgat monopol<br />
efters<strong>om</strong> spelverksamheten inte får bedrivas utan tillstånd, även <strong>om</strong> det på<br />
spelmarknaden finns andra aktörer s<strong>om</strong> ATG, Bingolotto och folkrörelserna. NOU<br />
anser att bolaget har inrättats i syfte att täcka ett behov i det allmännas intresse.<br />
Behovet är inte av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär. Bolaget är en juridisk<br />
person och är helt ägt av staten. AB Svenska Spel är därför upphandlande enhet.<br />
Någon anledning till varför Svenska Spels Fastighets AB eller Svenska Spels<br />
Servicecenter AB, vars enda uppgift synes vara att förvalta koncernens fastigheter<br />
och ge service åt moderbolaget, 108 inte skulle <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong> eller bedömas på<br />
annat sätt än Casino Cosmopol AB, har inte k<strong>om</strong>mit fram.<br />
Svenska Spel AB anger att det europeiska branschorganet, European Lotteries,<br />
bekräftar att inte något statskontrollerat spelbolag in<strong>om</strong> EU anser sig vara en<br />
upphandlande enhet. Av EG-d<strong>om</strong>stolens d<strong>om</strong>ar framgår dock att varor och tjänster<br />
för motsvarande verksamhet har upphandlats i Italien och i Finland. 109<br />
104 Ny gen<strong>om</strong>gång av frågan med anledning av en förfrågan från en leverantör, NOU:s dnr<br />
1999/0114. NOU har därvid beaktat även vad s<strong>om</strong> anförts i delbetänkandet av<br />
Lotterilagsutredningen, SOU 1998:144. Frågan <strong>om</strong> <strong>upphandling</strong> av kasinoverksamheten skett i<br />
enlighet med <strong>LOU</strong> har därefter blivit föremål för d<strong>om</strong>stolsprövning. Av beslut och d<strong>om</strong>ar i<br />
överprövningsmål framgår inte att AB Svenska Spel i rätterna gjort någon invändning mot att<br />
bolaget skulle vara upphandlande enhet, utan endast att kontraktet skulle slutas av det helägda<br />
dotterbolaget Bellman Casino AB, numera Casino Cosmopol AB.<br />
105 Skr. 1999/2000:20.<br />
106 AB Svenska Spel betonade vid samtal med NOU statens ambition att ink<strong>om</strong>sterna inte hamnar<br />
hos privata intressenter utan hos staten eller idrottsrörelse m.fl. NOU noterar dock att vinstintresset<br />
tonas ner i propositioner och <strong>offentlig</strong>a utredningar och att det allmännyttiga syftet .i stället lyfts<br />
fram.<br />
107 Prop. 1995/96:169.<br />
108 NOU anser inte att ett dotterbolag vars verksamhet består av att enbart ge service åt den egna<br />
koncernen kan bedömas på andra grunder än moderbolaget. Om dotterbolaget inte funnits hade<br />
fastighetsförvaltningen skötts av det <strong>upphandling</strong>spliktiga moderbolaget. Lagstiftningens ändamål<br />
skulle förfela <strong>om</strong> en del av <strong>upphandling</strong>sskyldigheten kunde undantas enbart gen<strong>om</strong> att lägga en<br />
viss funktion på ett servicebolag utan annan egen självständig verksamhet.<br />
109 EG-d<strong>om</strong>stolens d<strong>om</strong>ar i fallen Lot<strong>om</strong>atica och Läärä.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
24 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
AB TUMBA BRUK<br />
(dnr 1998/0275-28)<br />
Bolaget anser sig inte vara upphandlande enhet och tillämpar därför inte <strong>LOU</strong>.<br />
Tumba Bruk anger följande. NOU:s uppfattning bygger på en felaktig bedömning<br />
av rättsläget och bolagets affärssituation. Bolaget anser att NOU gjort sin<br />
bedömning mot bakgrund av ett mycket begränsat material. Tumba Bruk anser<br />
vidare att det föreligger väsentliga skillnader mellan <strong>om</strong>ständigheterna i<br />
Mannesmann-målet och Tumba Bruks affärssituation. Tumba Bruk skulle i<br />
praktiken inte kunna fortsätta sin nuvarande verksamhet <strong>om</strong> det skulle tillämpa<br />
<strong>LOU</strong>. 110<br />
NOU vidhåller att bolaget är upphandlande enhet. AB Tumba Bruk har<br />
ensamställning på marknaden avseende framställning och tryckning av svenska<br />
sedlar. Tryckning av pass har enligt uppgift upphandlats av Rikspolisstyrelsen. 111<br />
Den <strong>om</strong>ständigheten att bolaget även säljer papper i konkurrens med andra bolag,<br />
kan inte ändra bedömningen att bolaget är inrättat för att tillgodose ett behov i det<br />
allmännas intresse, framställning av sedlar. Verksamheten kan p.g.a. ensamrätten<br />
inte anses k<strong>om</strong>mersiell eller industriell. Bolaget är helägt av Sveriges Riksbank.<br />
Bolaget anser att dess ställning inte bygger på ett lagligt monopol. Definitionen av<br />
upphandlande enhet innehåller dock inte, s<strong>om</strong> EG-d<strong>om</strong>stolen påpekar, ett krav på<br />
att ensamrätten eller monopolet skulle vara lagligt. 112<br />
NOU uttalar sig inte här i frågan huruvida hänsyn till rikets säkerhet kan medföra<br />
att bestämmelsen i 1 kap. 3 § <strong>LOU</strong> blir tillämplig och därmed vissa <strong>upphandling</strong>ar<br />
(t.ex. för sedelframställningen) kan ske enligt reglerna i 6 kap. <strong>LOU</strong>.<br />
Tumba Bruk anser att ingen av brukets europeiska eller ut<strong>om</strong>europeiska<br />
konkurrenter är upphandlande enheter. De flesta konkurrenterna är emellertid helt<br />
privata bolag. I några länder trycks sedlarna direkt av landets riksbank. Tumba<br />
bruk saknar känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> andra europeiska bolag s<strong>om</strong> skulle kunna vara statligt<br />
ägda och jämförbara med Tumba Bruk.<br />
NORRLAND CENTER AB<br />
(dnr 1998/0276-28)<br />
Bolaget anser sig inte vara upphandlande enhet och anger följande. Bolaget<br />
emotsätter sig starkt att likhetstecken sätts mellan ett politiskt intresse och ett<br />
allmänt intresse. Bolaget riktar sig till maximalt 10 - 15 k<strong>om</strong>muner huvudsakligen<br />
i Norrlands inland, vars befolkning utgör ca 1, 5 procent av Sveriges och ca 12<br />
procent av Norrlands befolkning. Bolaget verkar i stark konkurrens med andra<br />
etableringsföretag och skall enligt bolagsordningen "på k<strong>om</strong>mersiella grunder<br />
110<br />
Därvid ingår även uppdrag åt andra stater än Sverige, varav en del ut<strong>om</strong>europeiska.<br />
Upphandling i enlighet <strong>LOU</strong> skulle <strong>om</strong>öjliggöra för Tumba Bruk att åta sig vissa uppdrag då<br />
bolaget inte skulle kunna garantera sekretesskrav på de tryckta produkternas utformning och<br />
beståndsdelar.<br />
111<br />
Enligt bolagets hemsida utförs tryckning av pass och identitetshandlingar även åt motsvarande<br />
myndigheter i andra länder.<br />
112<br />
Arnhem-d<strong>om</strong>en, p. 61.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
25 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
utveckla näringslivet i Norrland….". Bolaget vill även starkt invända mot NOU:s<br />
antagande att det huvudsakliga kapitalet tycks ha tillskjutits av staten. Bolaget har<br />
hittills inte upphandlat varor eller tjänster till ett värde s<strong>om</strong> överskrider<br />
tröskelvärdena.<br />
NOU har i rapporten 1998 angivit att ytterligare utredning <strong>om</strong> ägar- och<br />
styrelseförhållandena kan krävas. NOU vidhåller bedömningen från november<br />
1998 att bolaget är upprättat för att tillgodose ett behov i det allmännas intresse<br />
s<strong>om</strong> inte har industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
Bolaget bildades år 1991 för att främja företagandet i Norrland. Verksamheten<br />
bygger på samarbete mellan staten, Norrlands industricentra AB och Stiftelsen<br />
Norrlandsfonden (vars kapital tillskjutits av staten och LKAB). Bolaget<br />
marknadsför Norrland s<strong>om</strong> en långsiktig lönsam etableringsregion i syfte att få<br />
flera verksamheter att etablera sig i Norrland. En viktig del av Norrland Center<br />
AB:s arbete består av uppsökande verksamhet. Kontakter tas med företag och<br />
organisationer i storstads<strong>om</strong>rådena för att intressera dem <strong>om</strong> möjligheterna och<br />
fördelarna med att etablera verksamhet i Norrland. Med hjälp av fakta och<br />
analyser s<strong>om</strong> Norrland Center AB kostnadsfritt bistår med kan sedan varje enskilt<br />
företag fatta bra långsiktiga beslut. Bolaget anges ha fyra anställda.<br />
NOU anser att bolaget har inrättats i syfte att täcka ett behov i det allmännas<br />
intresse. Behovet är inte av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär. Bolaget är en<br />
juridisk person och ägs till två tredjedelar av <strong>offentlig</strong>rättsliga organ 113 varmed<br />
dess huvudsakliga kapital får anses ha tillskjutits av staten. 114 Norrland Center AB<br />
bör därför anses vara upphandlande enhet.<br />
Det är inte bekant <strong>om</strong> det finns några bolag i andra medlemsstater av den<br />
Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är jämförbara med Norrland Center AB.<br />
POSTBOLAGEN AB<br />
med dotterbolag (dnr 1998/0236-28)<br />
Dotterbolagen är bl.a. Posten Logistik AB, Posten Sverige, Postfastigheter AB,<br />
Postgirot Bank AB.<br />
Bolaget hänvisar till sitt yttrande den 17 november 1998, i vilket det anges att<br />
inget bolag in<strong>om</strong> Postkoncernen är upphandlande enhet. Posten AB bemöter nu<br />
NOU:s rapport 1998/0172-28 och anger följande. Holdingbolaget Posten AB<br />
bedriver inte någon verksamhet och kan därför inte vara upphandlande enhet. Det<br />
står inte heller i överensstämmelse med EG-d<strong>om</strong>stolens praxis att grunda<br />
bedömningen på hur "starkt grepp" en ägare har över ett bolag. Inte heller<br />
existensen av en kontroll- och tillsynsmyndighet, Post- & Telestyrelsen, har någon<br />
relevans. Att generella lagar av <strong>offentlig</strong>rättslig karaktär är tillämpliga på ett bolag<br />
är inte i sig en <strong>om</strong>ständighet s<strong>om</strong> medför att ett bolag är en upphandlande enhet.<br />
Postkoncernen anser sig verka på marknader med reell konkurrens. 115 Statliga<br />
113 Stiftelsen Norrlandsfonden är sannolikt upphandlande enhet.<br />
114 Med staten avses vid tolkning av <strong>LOU</strong> staten i vid bemärkelse, sås<strong>om</strong> k<strong>om</strong>muner, landsting,<br />
k<strong>om</strong>munala bolag <strong>offentlig</strong>a stiftelser s<strong>om</strong> är upphandlande enheter m.fl.<br />
115 Detta har utvecklats redan i Postens skrivelse till NOU den 17 november 1998.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
26 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
anslag för tillhandahållandet av den grundläggande kassaservicen är små,<br />
jämförda med koncernens totala <strong>om</strong>sättning. 116 Behovet av upprätthållandet av<br />
kassaservice ifrågasätts. 117 Postbolagen anser att slutsatsen att Posten AB inte kan<br />
gå i konkurs till följd av det enhetliga priset för enstaka försändelser är felaktigt.<br />
Posten anser att bolagen har vinstkrav, inte <strong>om</strong>fattas av monopol eller ensamrätt,<br />
inte är anslagsfinansierade 118 och inte har några särskilda uppgifter. Posten AB<br />
kritiserar också NOU:s användning av dessa kriterier s<strong>om</strong> tecken på att bolagen är<br />
upphandlande enheter. 119<br />
NOU vidhåller sin bedömning från november 1998 och juni 1999 120 att bolagen<br />
in<strong>om</strong> Postkoncernen (med vissa undantag) är upphandlande enheter. NOU vill,<br />
utöver det tidigare anförda ange följande. Även <strong>om</strong> Posten är utsatt för en inte<br />
obetydlig konkurrens, förlitar sig staten inte på att de konkurrerande bolagen skall<br />
tillgodose den grundläggande uppgiften s<strong>om</strong> anges vara att "alla skall kunna nå<br />
alla med meddelanden, varor och betalningar". 121 Uppgiften att tillgodose dessa<br />
grundläggande allmännyttiga behov har sålunda inte konkurrensutsatts utan<br />
tilldelats Posten AB gen<strong>om</strong> ett icke upphandlat avtal med staten. Så länge Posten<br />
gen<strong>om</strong> något av sina dotterbolag fullgör dessa uppgifter är dessa att betrakta s<strong>om</strong><br />
upphandlande enheter, under förutsättning att de övriga förutsättningarna i 1 kap.<br />
6 § <strong>LOU</strong> är uppfyllda. NOU kan mot bakgrund av den föreliggande utredningen<br />
inte se att något annat bolag än Postgirot Bank AB inte uppfyller dessa villkor. 122<br />
Postgirot Bank AB anses inte av NOU utgöra en upphandlande enhet. Vad<br />
beträffar invändningen att Posten AB inte driver någon verksamhet, är<br />
invändningen rent teoretisk, då <strong>LOU</strong> <strong>om</strong>fattar alla anskaffningar, även<br />
direkt<strong>upphandling</strong>ar för småbelopp. Det är inte sannolikt att Posten AB inte gjort<br />
en enda anskaffning under sin verksamhet.<br />
Posten anger att Sverige och Finland är de enda medlemsstaterna in<strong>om</strong> EU s<strong>om</strong><br />
har avreglerat postmarknaden. I Finland tillämpar Su<strong>om</strong>en Posti Oy inte<br />
<strong>upphandling</strong>sdirektiven. Frågan har dock inte varit föremål för någon utredning.<br />
NOU:s efterforskningar har inte lett till någon klarhet angående Su<strong>om</strong>en Posti Oy.<br />
Post Danmark är enligt danska KonkurrenceStyrelsen en upphandlande enhet. I<br />
flertalet andra stater ligger postdistributionen in<strong>om</strong> den statliga förvaltningen.<br />
116 Anges uppgå till 200 miljoner kr jämfört med den totala <strong>om</strong>sättningen på 24 miljarder kr.<br />
117 SOU 1998:159, Betalserviceutredningen. Utredningen föreslår att postlagen och statens avtal<br />
med Posten bör ändras och den statliga ersättningen till Posten AB bör därför tas bort.<br />
118 Staten köper av postkoncernen grundläggande kassaservice för 200 miljoner kr till den del av<br />
befolkningen s<strong>om</strong> saknar alternativ och det inte är k<strong>om</strong>mersiellt motiverat att bedriva<br />
verksamheten.<br />
119 K<strong>om</strong>menteras i denna rapport under rubriken Behovens k<strong>om</strong>mersiella eller industriella karaktär.<br />
120 NOU:s ärende dnr 1999/0099-21 i vilket NOU meddelade danska KonkurrenceStyrelsen att i<br />
vart fall Posten AB enligt NOU:s bedömning är en upphandlande enhet.<br />
121 Skr. 1999/2000:20, sid. 45.<br />
122 Staten skall enligt uppgift sälja Postgirot Bank AB.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
27 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
SAMHALL AB<br />
(dnr 1998/0238-28)<br />
Samhall anser att skillnad måste göras mellan moderbolaget Samhall AB, dess<br />
regionala bolag, säljbolag och koncerngemensamma bolag. Fr.o.m. januari 2000<br />
har dotterbolagen nedan angivna namn.<br />
Regionala bolag: Samhall Baltic AB, Samhall Bothnia AB, Samhall Brahe AB,<br />
Samhall Gotia AB, Samhall Gripen AB, Samhall Midland AB, Samhall Vasa AB<br />
Affärsbolaget Samhall Kablage AB<br />
Säljbolag: Samhall Femett AB, Samhall IDC AB, Samhall Informationsteknik AB<br />
Koncerngemensamma bolag: Samhall Support AB, Samhall Resurs AB, Samhall<br />
Leasing AB.<br />
Samhallgruppen anser att bolagen är inrättade för att täcka behov i det allmännas<br />
intresse s<strong>om</strong> är av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär. Samhallgruppen <strong>om</strong>fattas<br />
därför inte av <strong>LOU</strong>. En <strong>om</strong>fattande <strong>om</strong>organisation av hela Samhall har<br />
gen<strong>om</strong>förts. De tidigare 13 regionala bolagen har fr.o.m. 1 januari 2000 blivit sju.<br />
Samhall AB inklusive servicebolaget Samhall Support AB har i det närmaste<br />
halverats. Bolagsordningen skall ändras så att aktierna i fortsättningen skall ge<br />
möjlighet till utdelning. Samhall hänvisar till tolkningar av begreppet "industriell<br />
eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär" s<strong>om</strong> gjorts av advokatfirman Lindahl 123 och Sue<br />
Arrowsmith. 124 Samhall anser vidare att ingen bestämd uppfattning kan hämtas<br />
från EG-d<strong>om</strong>stolens Arnhem-d<strong>om</strong>, efters<strong>om</strong> denna rör "traditionella allmännyttiga<br />
behov". Samhallgruppen anser sig bedriva verksamhet in<strong>om</strong> ramen för icke<br />
traditionella allmännyttiga behov. Samhallbolagen kan indelas i olika kategorier,<br />
vilka enligt bolagens egen uppfattning, borde bestå av Samhall AB, Regionala<br />
bolag, affärsbolag; servicebolag och säljbolag. Ingen av dessa grupper <strong>om</strong>fattar<br />
bolag s<strong>om</strong> är upphandlande enheter. Samhall anser det angeläget att NOU, innan<br />
nämnden tar ställning i frågan, samråder med NOU:s motsvarigheter in<strong>om</strong> EU<strong>om</strong>rådet,<br />
för att få frågan belyst i ett enhetligt gemenskapsperspektiv. Olikartad<br />
rättstillämpning in<strong>om</strong> medlemsstaterna kan få besvärliga konsekvenser från<br />
konkurrens- och effektivitetssynpunkt.<br />
NOU vidhåller sin bedömning från november 1998 och juni 1999 att<br />
Samhallbolagen är upphandlande enheter. NOU fäster vikt vid att Samhall och de<br />
i koncernen ingående bolagen saknar ett direkt vinstkrav och har särskilda<br />
uppgifter att värna <strong>om</strong> handikappades rätt till avlönat arbete. 125 Formen för statlig<br />
finansiering, att staten betalar s.k. merkostnadsersättning för verksamhet s<strong>om</strong> inte<br />
täcks av Samhalls försäljnings- och övriga intäkter, tyder på att verksamheten inte<br />
är konkurrensutsatt på lika villkor med andra aktörer på marknaden. 126 Denna<br />
123<br />
NOU redogör för advokatfirmans uppfattning i rapporten, bilaga E under rubriken Samhall AB.<br />
Firman ansåg att det finns skäl att ifrågasätta <strong>om</strong> rekvisitet behov i det allmännas intresse <strong>om</strong>fattar<br />
allmänpolitiska strävanden eller åtgärder då verksamheten primärt är inriktad på att tillfredsställa<br />
arbetshandikappades rätt till arbete samt gjorde bedömning att uppgiften "att bereda människor<br />
arbete är en typisk k<strong>om</strong>mersiell företeelse, låt vara att det harmoniserar med politiska strävanden".<br />
124<br />
The Law of Public and Utilities Procurement, sid. 110<br />
125<br />
Att Samhall inte har ensamrätt till denna arbetskraft påverkar inte bedömningen.<br />
126<br />
Ersättningen bestäms årligen och är baserad på det antal timmar Samhall åtagit sig att bereda<br />
sysselsättning. Arbetstimmar s<strong>om</strong> inte ryms in<strong>om</strong> den bestämda tidsramen berättigar inte till
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
28 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
bedömning görs också mot bakgrund av att Samhalls prissättning och<br />
konkurrenspolicy står under insyn av särskilt organ, Kontaktrådet, s<strong>om</strong> består av<br />
representanter för näringslivet. Samhall är s<strong>om</strong> företag Sveriges femte största<br />
arbetsgivare. 127 Bolagen är helägda av staten och statens ägande motiveras av<br />
behovet att uppfylla sektorpolitiska mål, t.ex. social-, närings- eller<br />
arbetsmarknadspolitiska. NOU anser därför att Samhall och dess dotterbolag,<br />
vilka inte har någon självständig verksamhet vid sidan <strong>om</strong> Samhalls<br />
huvudinriktning, är upphandlande enheter efters<strong>om</strong> dessa har inrättats för att<br />
tillgodose allmännyttiga behov av arbete för handikappade och dessa behov inte är<br />
av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär. 128 Bolagen är juridiska personer och är<br />
helt ägda av staten. Samtliga bolag in<strong>om</strong> koncernen bör därför anses vara<br />
upphandlande enheter.<br />
Samhall och NOU känner endast till ett bolag i Storbritannien, Remploy Limited,<br />
s<strong>om</strong> på något sätt kan jämföras med Samhall AB och dess verksamhet. Remploy<br />
anställer personer med arbetshandikapp och är ett statligt bolag s<strong>om</strong> erhåller<br />
statsbidrag från brittiska staten för sin verksamhet. Bolagets jurist anger att<br />
Remploy visserligen <strong>om</strong>fattas av definitionen "contracting authority" men är<br />
undantaget i och med att företaget bedriver industriell och k<strong>om</strong>mersiell<br />
verksamhet. 129<br />
SOS ALARM SVERIGE AB<br />
(dnr 1998/0277-28)<br />
SOS Alarm Sverige AB och dotterbolaget SOS Alarm Flygambulans AB tillämpar<br />
inte <strong>LOU</strong> och bolagen anser sig inte vara upphandlande enheter. Skälet härtill är<br />
att verksamheten bedrivs i vinstsyfte på helt k<strong>om</strong>mersiella villkor och på en<br />
konkurrensutsatt marknad. Detta gäller även avtalet med staten avseende<br />
mottagning och vidarekoppling av s.k. 112-samtal. Det nu gällande avtalet med<br />
staten löpte ut den 31 december 1999. Behovet är av allmänt intresse men av<br />
k<strong>om</strong>mersiell karaktär. SOS bär risken för att uppdraget inte blir lönsamt. Staten<br />
tillskjuter inga ytterligare medel utöver dem s<strong>om</strong> förhandlats fram mellan<br />
parterna. Även de övriga verksamheterna sjukvårdsupplysnings-, säkerhets-och<br />
jourteletjänster är k<strong>om</strong>mersiella.<br />
NOU kan inte godta bolagets bedömning och vidhåller sin bedömning från<br />
november 1998 att SOS Alarm Sverige AB är upphandlande enhet. Regeringen<br />
anger att SOS Alarm är landets enda renodlade specialist på larmmottagning och<br />
ersättning. Samhall anser att ersättningen från principiell synpunkt inte nämnvärt skiljer sig från<br />
bidrag s<strong>om</strong> privata företag beviljas i anställningsfrämjande syfte.<br />
127<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 10. S<strong>om</strong> källa anges Affärsvärlden. Samhall uppges ha över 25 000<br />
anställda i Sverige (29 000 anställda enligt Samhalls skrivelse till NOU).<br />
128<br />
I skrivelsen från Samhall den 25 maj 1999 anges att Samhall har "tillk<strong>om</strong>mit i syfte att ge<br />
funktionshindrade möjlighet att deltaga i produktion av varor och tjänster. Produktionen sker<br />
därför med anpassning till de funktionshindrades förutsättningar. Det är vidare förutsatt att<br />
uppdraget skall gen<strong>om</strong>föras med fullt iakttagande av marknadens villkor."<br />
129<br />
NOU har från Samhall erhållit ifrågavarande meddelande. I detta anges. " …Remploy is NOT a<br />
contracting authority because of its industrial/c<strong>om</strong>mercial operations. /…/ Position confirmed with<br />
our sponsoring department."
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
29 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
åtgärdsstyrning. Sedan starten 1974 har företaget svarat för samordning av<br />
räddningsuppdrag av bland annat polis, brandförsvar, ambulans, sjöräddning,<br />
jourhavande läkare, fjällräddning och militär. En särställning av betydelse är att<br />
SOS Alarms ägarstruktur gör att företaget står oberoende i förhållande till<br />
larminstallatörer, jourföretag och utryckningstjänster. Bolaget ansvarar på uppdrag<br />
av sina ägare för SOS-tjänsten i Sverige, gen<strong>om</strong> att ta emot och förmedla larm på<br />
nödnumret 112. För k<strong>om</strong>munernas räkning alarmeras räddningstjänsten och för<br />
landstingen alarmeras och dirigeras ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen<br />
ansvarar SOS Alarm även för sjukvårdsupplysningen. Regeringen anger att SOS<br />
Alarms verksamhet delvis har en ensamställning på marknaden. Vidare ägs<br />
bolaget till hälften av staten och resten av Förenade K<strong>om</strong>munföretag och<br />
Landstingsförbundet, vilket gör att NOU anser att bolagen är upphandlande<br />
enheter. Av utredningen framgår inte att dotterbolaget skulle tillgodose något<br />
annat syfte än moderbolaget. Även dotterbolaget skall anses utgöra upphandlande<br />
enhet.<br />
SOS Alarm anger att det finns bolag med motsvarande verksamhet i Norge och<br />
Danmark. Dessa anser sig inte vara upphandlande enheter. NOU har från danska<br />
och norska myndigheter fått svaren att de danska företagen är privatägda och<br />
således inte <strong>om</strong>fattas av EU:s <strong>upphandling</strong>sdirektiv medan flygambulans i Norge<br />
har upphandlats. Norska socialdepartementet gen<strong>om</strong> Akut medicinsk k<strong>om</strong>mando<br />
central koordinerar resurser i akutlägen.<br />
SP - SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT AB<br />
SMP Svensk Maskinprovning AB och SITAC AB (dnr 1998/0279-28)<br />
Företaget anser sig inte vara upphandlande enhet och anger följande. SP<br />
instämmer i att företaget är en juridisk person och uppfyller åtminstone ett av de<br />
uppställda kraven på ägande, tillsyn eller styrelserepresentation. SP anser sig vara<br />
en organisation s<strong>om</strong> inrättats för att täcka behov i det allmännas intresse men<br />
övervägande skäl talar för att de behov s<strong>om</strong> SP tillgodoser är av industriell eller<br />
k<strong>om</strong>mersiell karaktär. SP anser att NOU sammanblandat arten av behoven och<br />
karaktären hos den upphandlande enheten. 130 SP hänvisar till uttalandena vid<br />
bolagiseringen av SP 131 och betonar att företaget skulle vara ett nationellt<br />
expertorgan "i enlighet med industrins behov" och förse "svensk industri med det<br />
underlag s<strong>om</strong> krävs för att kvalificera produkter för de stora exportmarknaderna".<br />
Idag <strong>om</strong>fattar SP:s verksamhet alla de delar s<strong>om</strong> är karakteristiska för ett<br />
forskningsinstitut. Tjänsterna k<strong>om</strong>mer in i alla led från utveckling till användning<br />
av produkter och system. I teknikspridningen, vilken är speciellt inriktad mot små<br />
och medelstora företag, ingår aktiviteter s<strong>om</strong> kunskapsförmedling och olika<br />
former av utbildning. De behov SP tillgodoser är därför av industriell eller<br />
k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
130<br />
Rapportens bilaga E, sid. 10 - 11. NOU k<strong>om</strong>menterar detta ovan under rubriken "Behovens<br />
k<strong>om</strong>mersiella eller industriella karaktär".<br />
131<br />
Prop. <strong>1992</strong>/93:239.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
30 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Dotterbolagen SMP - Svensk Maskinprovning AB och SITAC AB bör enligt SP<br />
bedömas var för sig och oberoende av SP. 132 SMP arbetar främst med besiktningar<br />
av entreprenadmaskiner, lyftanordningar, hissar, portar, m.m. Vidare utförs<br />
säkerhets-, kapacitets- och miljöprovningar av maskiner och utrustningar. Sitacs<br />
verksamhet består av certifiering/typgodkännande av byggprodukter samt<br />
certifiering av byggprodukter samt certifiering av personer. SP anger att de båda<br />
dotterbolagen arbetar på marknader s<strong>om</strong> kännetecknas av stark konkurrens.<br />
Dotterbolagen bedriver ingen forskning utan aktiviteterna består av mer<br />
standardiserade tjänster. SP påpekar att företagen har vinstsyfte, ingen<br />
monopolsituation, inga anslag och inga särskilt angivna uppgifter. 133 SP anser att<br />
även dotterbolagen har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse<br />
s<strong>om</strong> är av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
NOU kan inte godta SP:s bedömning och vidhåller sin bedömning från november<br />
1998 att företaget är upphandlande enhet. Av utredningen framgår att SP erbjuder<br />
näringsliv och samhälle tjänster in<strong>om</strong> teknisk utvärdering, mätteknik, forskning<br />
och utveckling präglade av k<strong>om</strong>petens, effektivitet, opartiskhet och internationell<br />
acceptans och bidrar därmed till näringslivets utveckling och konkurrenskraft samt<br />
till säkerhet, resurshållning och god miljö i samhället. SP fungerar s<strong>om</strong> en länk<br />
mellan den akademiska forskningen och företagens behov av teknisk kunskap.<br />
Verksamheten startade år 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. Det<br />
nuvarande företaget bildades året 1993 sedan riksdagen beslutat att överföra<br />
verksamheten till det nybildade företaget. 134 De ekon<strong>om</strong>iska målen är formulerade<br />
i propositionerna s<strong>om</strong> föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de<br />
överskott s<strong>om</strong> erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik- och<br />
forskning och utvecklingsinstitut på en europeisk nivå.<br />
Avkastningskraven skall ställas utifrån normala k<strong>om</strong>mersiella bedömningar med<br />
beaktande av verksamhetens förutsättningar. Företaget skall bidra till näringslivets<br />
utveckling och konkurrenskraft samt till säkerhet, resurshållning och god miljö i<br />
samhället. 135 Dessa krav kan enligt NOU:s bedömning anses vara av allmänt<br />
intresse s<strong>om</strong> saknar k<strong>om</strong>mersiell karaktär. Företaget skall vidare utgöra en länk<br />
mellan den akademiska forskningen och företagens behov av teknisk kunskap.<br />
Även denna verksamhet synes vara allmännyttig gen<strong>om</strong> att det ligger i samhällets<br />
132<br />
SP hänvisar till EG-d<strong>om</strong>stolens d<strong>om</strong>ar och konstaterar att NOU i sin tidigare utredning inte<br />
gjort någon analys av dotterbolagen.<br />
133<br />
SP pekar i och för sig med rätta på att dessa kriterier för "k<strong>om</strong>mersiellt bolag" är av begränsat<br />
värde gen<strong>om</strong> att det främst avser karaktären hos det upphandlande bolaget.<br />
134<br />
Prop. <strong>1992</strong>/93:239, bet. <strong>1992</strong>/93:NU32.<br />
135<br />
Under 1998 har SP gen<strong>om</strong>fört den andra etappen i uppdraget från regeringen gällande<br />
tekniköverföring till små och medelstora företag (SMF) <strong>om</strong>fattande 150 projektaktiviteter i<br />
samverkan med 450 företag, bland annat vad gäller utveckling och marknadsintroduktion av<br />
produkter, information <strong>om</strong> regler på olika exportmarknader och framtagning av<br />
produktdokumentation. Under hösten 1998 beslutade regering och riksdag att ge SP det samlade<br />
ansvaret för den grundläggande fysikaliska mättekniken i landet. Avsikten är att skapa ett nationellt<br />
metrologiskt institut enligt den modell s<strong>om</strong> gäller in<strong>om</strong> andra EU-länder. Huvuddelen av<br />
verksamheten finns sedan tidigare samlad vid SP. Företaget deltar bland annat i bildandet av ett<br />
centrum för miljödriven företagsutveckling. Avsikten är att institutet skall bli en länk mellan<br />
forskning, utbildning och företagens konkreta miljöarbete. Efterfrågan på SP:s tjänster in<strong>om</strong><br />
utvärdering, utveckling och forskning ökade under 1998 och förutses
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
31 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
intresse att resultaten av akademisk forskning inte stannar in<strong>om</strong> den akademiska<br />
världen men k<strong>om</strong>mer industrin till godo. SP är helägt av staten och är delvis<br />
anslagsfinansierat för vissa tjänster. 136 Företaget har enligt NOU:s bedömning inte<br />
visat att dessa förutsättningar ändrats gen<strong>om</strong> något formellt beslut <strong>om</strong> förändring<br />
av bolagets verksamhet (t.ex. riksdagsbeslut, ändring av bolagsordning). NOU<br />
anser att förutsättningarna för att företaget skall anses vara en upphandlande enhet<br />
är uppfyllda.<br />
För den händelse att något eller några av bolagen inte arbetar med ensamrätt eller<br />
inte till någon del är anslagsfinansierade torde detta eller dessa dotterbolag inte<br />
<strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong>. 137<br />
SP och NOU känner inte till några företag i andra medlemsstater av den<br />
Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är fullt jämförbara med företaget och dess verksamhet.<br />
STATLIGA AKADEMISKA HUS AB<br />
Med åtta helägda dotterbolag (dnr 1998/0229-28)<br />
Med Dotterbolagen avses Statliga Akademiska Hus i Göteborg AB, Statliga<br />
Akademiska Hus i Linköping AB, Statliga Akademiska Hus i Luleå AB, Statliga<br />
Akademiska Hus i Lund AB, Statliga Akademiska Hus i Stockholm AB, Statliga<br />
Akademiska Hus i Ultuna AB, Statliga Akademiska Hus i Uppsala AB och<br />
Statliga Akademiska Hus Umeå AB.<br />
Bolagen anser sig inte vara upphandlande enheter och anger följande.<br />
Bolagsordningarna för koncernens bolag innehåller inte några bestämmelser <strong>om</strong><br />
att bolagets syfte är annat än att bereda dess aktieägare vinst. Koncernens<br />
hyresgäster hyr lokaler av dotterbolagen. Hyresgästerna har inte någon skyldighet<br />
att hyra sina lokaler av koncernen. Koncernen är utsatt för konkurrens från bl.a.<br />
privata hyresvärdar och måste, för att få hyra ut sina lokaler, kunna erbjuda<br />
konkurrenskraftiga villkor. I praktiken tillgodoser universiteten och högskolorna i<br />
stor utsträckning sitt lokalbehov gen<strong>om</strong> andra hyresvärdar än koncernen.<br />
Koncernen står därför en risk för att dess lokaler inte hyrs ut och att företaget<br />
därigen<strong>om</strong> ådrar sig förluster vilka i förlängningen skulle kunna leda till att<br />
Akademiska Hus eller några av bolagen försätts i konkurs. Koncernen är utsatt för<br />
risker i sin verksamhet. Akademiska Hus gör upplåning från de finansiella<br />
marknaderna på egna meriter utan statliga garantier. Övervägande skäl talar mot<br />
att Akademiska Hus och dess dotterbolag skulle utgöra upphandlande enheter.<br />
NOU kan inte godta företagens bedömning och anser att koncernens bolag är<br />
upphandlande enheter. Akademiska Hus bildades i samband med<br />
Byggnadsstyrelsens <strong>om</strong>bildning <strong>1992</strong> - 93. Koncernen skulle dels garantera<br />
långsiktigheten och upprätthålla värdet i statens innehav av högskolefastigheter,<br />
dels garantera att fastighets- och förmögenhetsförvaltningen gen<strong>om</strong>fördes på ett<br />
k<strong>om</strong>petent och effektivt sätt. Koncernen skulle erbjuda universitet och högskolor<br />
ändamålsenliga lokaler och service på marknadsmässiga villkor. 138 Av regeringens<br />
136<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 17.<br />
137<br />
NOU har inte haft möjlighet att kontrollera alla nödvändiga förutsättningar avseende bolagen.<br />
138<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 124.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
32 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
skrivelse år 1998 139 framgår att Akademiska Hus AB, tillsammans med Svenska<br />
Lagerhus AB och Kasernen Fastighets AB, anses tillhöra sådana företag s<strong>om</strong> skall<br />
tillhandahålla vissa specialfastigheter åt staten. 140 Regeringen angav att dessa<br />
företag, till skillnad mot k<strong>om</strong>mersiella fastighetsförvaltningsbolag s<strong>om</strong><br />
Vasakronan AB 141 , inte drivs med vinstkrav. Akademiska Hus anges ha delvis<br />
ensamställning på sin marknadssektor. 142 Styrelserna i Akademiska Hus utses<br />
numera utan särskilda krav på representation från berörda universitet och<br />
högskolor.<br />
NOU inser att Akademiska Hus AB utsätts för konkurrens, särskilt i<br />
nyetablerings- och nybyggnadssituationer. Frånvaron av konkurrens är dock enligt<br />
EG-d<strong>om</strong>stolen inte en nödvändig förutsättning för att en organisation <strong>om</strong>fattas av<br />
<strong>upphandling</strong>sdirektiven och därmed av <strong>LOU</strong>. Koncernen förvaltar dock även<br />
fastighetsbestånd av ändamålskaraktär. Gemensamt för dessa är enligt prop.<br />
1997/98:137, sid. 8 att fastigheterna är "starkt förbundna med viss statlig<br />
verksamhet och att de inte kan förvaltas på renodlat k<strong>om</strong>mersiella grunder. Ett<br />
motiv för ett långsiktigt statligt ägande av ändamålsfastigheter är att kunna<br />
erbjuda statlig verksamhet långsiktiga och stabila förutsättningar." Gen<strong>om</strong> att åt<br />
staten förvalta och till universitet och högskolor tillhandahålla specialanpassade<br />
ändamålsfastigheter 143 uppfyller Akademiska Hus AB kraven på att vara ett<br />
företag inrättat för att tillgodose behov i det allmännas intresse, vilket inte är av<br />
k<strong>om</strong>mersiell eller industriell karaktär. 144 Även <strong>om</strong> situationen varit sådan att<br />
endast en mindre del av verksamheten hade sådan karaktär, påverkar detta inte<br />
139<br />
Skr 1998/99:20.<br />
140<br />
I prop. 1997/98:137 återges utredningens (SOU:1997:96) definition av en ändamålsfastighet<br />
s<strong>om</strong> "i regel består av en byggnad s<strong>om</strong> helt saknar eller har en mycket liten alternativ användning<br />
och att den har skräddarsytts för sitt ändamål. Vissa lokaler är så specialanpassade till unika<br />
hyresgästbehov, läge och funktion att hyresvärden sannolikt aldrig kan finna en alternativ<br />
användning s<strong>om</strong> på ett rimligt sätt kan förränta kapitalet. Ett ömsesidigt och starkt<br />
beroendeförhållande föreligger mellan hyresvärd och hyresgäst."<br />
141<br />
Vasakronan AB har, såvitt framgår av tillgänglig utredning, numera renodlats till ett rent<br />
k<strong>om</strong>mersiellt fastighetsbolag. De fastigheter, s<strong>om</strong> var speciella ändamålsfastigheter, har lagts in i<br />
det nybildade bolaget Specialfastigheter Sverige AB. Se prop. 1997/98:137, sid. 11. NOU har i ett<br />
tidigare beslut 1997/0271-21 angivit att Vasakronan inte <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong> och vidhöll denna<br />
bedömning i rapporten 1998.<br />
142<br />
Regeringens prop. <strong>1992</strong>/93:37 "Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och<br />
lokaler m.m." och prop. 1997/98:137 "Förvaltning av statens fastigheter och statliga myndigheters<br />
lokalförsörjning". På sidan 9 anges bl.a. att högskolornas fastigheter kan vara både<br />
placeringsfastigheter och starkt specialiserade ändamålsfastigheter. Vissa är kulturfastigheter<br />
(Uppsala och Lunds universitetsmiljöer), vissa disponeras med särskilda villkor och i vissa fall har<br />
man eftersträvat sammanhållna campus<strong>om</strong>råden.<br />
143<br />
Regeringen anger i prop. 1997/98:137, sid. 8 att en fastighetsrörelse av ändamålskaraktär<br />
vanligtvis inte utgör en självständig affärsidé, utan fastighetsrörelse bedrivs i ett ömsesidigt<br />
beroendeförhållande med en primärverksamhet. Inriktningen bör vara att stödja den myndighet<br />
s<strong>om</strong> brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet. "De ekon<strong>om</strong>iska målen får här inte samma mening<br />
s<strong>om</strong> i en fullt konkurrensutsatt verksamhet där ekon<strong>om</strong>iska resultatmått fungerar s<strong>om</strong> det<br />
viktigaste, och kanske det enda, kriteriet för effektivitet."<br />
144<br />
Enligt utredningen SOU:1997:187 är det inte meningsfullt att angående sådana fastigheter tala<br />
<strong>om</strong> en marknad eller marknadslik hyra.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
33 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
bedömningen. 145 Detta tillsammans med statens ägande medför att samtliga bolag<br />
i Akademiska Hus koncernen utgör upphandlande enheter.<br />
Såvitt bolaget och NOU känner till finns det inte några bolag i andra<br />
medlemsstater av den Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är jämförbara med Akademiska<br />
Hus.<br />
SVENSKA LAGERHUS AB<br />
Dokumenthuset i Sverige AB (dnr 1998/0280-28)<br />
Bolaget anser sig fortfarande inte vara upphandlande enhet och anger följande.<br />
Lagerhus har i skrivelse till Finansdepartementet den 11 december 1998 yttrat sig i<br />
frågan. Bolaget anser att NOU:s rapport i väsentliga delar bygger på felaktiga<br />
faktauppgifter och på antaganden s<strong>om</strong> inte är korrekta. NOU har inriktat sig på<br />
den verksamhet och det syfte s<strong>om</strong> förelåg då Lagerhus inrättades och<br />
bolagiserades. Företagets syfte, mål och verksamhet har härefter under åren<br />
gen<strong>om</strong>gått stora förändringar. Företaget skall bedömas efter den verksamhet s<strong>om</strong><br />
bedrivs idag och efter de förhållanden under vilka verksamheten numera bedrivs.<br />
Lagerhus drivs i vinstsyfte och med höga vinstkrav. Fastighetsförvaltning utgör<br />
inte Lagerhus huvudsakliga verksamhet. Tjänsteförsäljning utgör 50 procent av<br />
intäkterna. Den del av faktureringen s<strong>om</strong> är hänförlig till myndigheter och<br />
organisationer uppgick under 1998 till ca 72 procent. Beredskapslagringen är på<br />
väg att reduceras. Museiverksamheten bedrivs enligt strikta k<strong>om</strong>mersiella<br />
principer och verksamheten bedrivs inte i de fall den är olönsam.<br />
Spannmålslagring är under avveckling, men är och har varit lönsam. Underhåll av<br />
medicinsk utrustning bedrivs i partnerskap med andra privata intressenter.<br />
Företaget har ett vinstkrav, <strong>om</strong>fattas inte av något lagstadgat monopol, är ej<br />
anslagsfinansierat och ej ålagt att bedriva verksamhet av väsentligt<br />
samhällsintresse.<br />
Dokumenthuset ägs till 25 procent av WM-data AB. Av kunderna återfinns 75<br />
procent in<strong>om</strong> den privata sektorn. Dokumenthus arbetar nationellt och<br />
internationellt med databaserad dokumenthantering, innefattande så kallad<br />
postfångst, digitalisering av data och image av stora dokumentströmmar och<br />
annan angränsande verksamhet. Verksamheten bedrivs i hård konkurrens och<br />
under strikta lönsamhetskrav. Största kunder är bank- och försäkringsväsendet<br />
men även andra företag och organisationer.<br />
NOU har inte hunnit tillmötesgå Svenska Lagerhus AB:s begäran <strong>om</strong> ett<br />
sammanträde. Av NOU:s skriftliga utredning framgår följande. Företaget är helägt<br />
att staten. Verksamheten startade 1917 och bygger nu på ett beslut i riksdagen år<br />
1954. Lagerhus skall enligt beslutet förvalta de statliga lagerhusen, handha lagring<br />
av spannmål, frö, fodermedel och andra varor ävens<strong>om</strong> bedriva handel och annan<br />
verksamhet s<strong>om</strong> är förenlig med lagerrörelsen. Lagerhus skulle vidare i sin<br />
verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter s<strong>om</strong> avtalades med<br />
statsmakterna. Företaget förvaltar vidare ca. 200 anläggningar med en total<br />
145<br />
Mannesmann-d<strong>om</strong>en, p. 25. NOU anser sig därför inte kunna göra någon bedömning på<br />
grundval av "övervägande skäl", vilken Akademiska Hus efterlyste.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
34 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
lageryta <strong>om</strong> cirka 550 000 kvadratmeter på ett hundratal platser i landet. En del av<br />
anläggningstillgångar överläts i januari <strong>1992</strong> till Lagerhus från Överstyrelsen för<br />
Civil Beredskap (ÖCB). Lagring av beredskapsförnödenheter (inklusive<br />
medicinsk utrustning) i händelse av kris och krig finns i viss utsträckning kvar.<br />
Enligt regeringens bedömning år 1998 hörde Lagerhus till sådana företag s<strong>om</strong><br />
skall tillhandahålla vissa specialfastigheter åt staten. 146 Lagerhus har också erhållit<br />
partihandelstillstånd för läkemedel och har därigen<strong>om</strong> fått möjlighet att erbjuda<br />
olika kunder tredjepartslogistik av läkemedel, vilket kan utvecklas till en<br />
k<strong>om</strong>pletterande verksamhet.<br />
NOU beaktar att verksamheten anges drivas k<strong>om</strong>mersiellt och finansieras<br />
uteslutande av försäljningsintäkter. Verksamheten anges vara konkurrensutsatt i<br />
och med att myndigheterna måste upphandla de tjänster Lagerhus erbjuder i<br />
enlighet med <strong>LOU</strong>. Vid bedömning av de allmänna behov, vilka Lagerhus skall<br />
tillgodose, måste dock beaktas att företaget fortfarande fullgör det syfte företaget<br />
inrättats för, nämligen beredskaps-, katastroflagring och förvaring av <strong>offentlig</strong><br />
egend<strong>om</strong>. Detta medför att företagen får anses ha inrättats i syfte att tillgodose ett<br />
behov i det allmännas intresse och företaget fortfarande tillgodoser detta behov.<br />
Behovet kan, trots den affärsmässiga formen för övrig verksamhet, inte anses vara<br />
av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär. 147 Företaget är en juridisk person och är<br />
helägt av staten. Svenska Lagerhus AB bör därför anses vara en upphandlande<br />
enhet.<br />
NOU kan mot bakgrund av tillgängligt material inte se annat än att det<br />
majoritetsägda dotterbolaget, Dokumenthuset i Sverige AB inte fullföljer<br />
motsvarande uppgifter av allmännyttig och icke-k<strong>om</strong>mersiell karaktär vad<br />
beträffar databaserad dokumenthantering. NOU anser sig därför inte ha stöd för att<br />
vidhålla att Dokumenthus i Sverige AB är upphandlande enhet.<br />
NOU känner inte till <strong>om</strong> det finns några företag i andra medlemsstater av den<br />
Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är jämförbara med företaget och dess verksamhet.<br />
SVERIGES RESE- OCH TURISTRÅD AB<br />
(dnr1998/0259-28)<br />
Företaget är tveksamt till <strong>om</strong> det är en upphandlande enhet och anger följande.<br />
Företagets aktiviteter anpassas till respektive marknad, vilket också innebär att en<br />
hög andel av inköpen sker ut<strong>om</strong>lands. Detta sker mycket decentraliserat och i nära<br />
samverkan med näringslivet för att nå den medfinansiering s<strong>om</strong> eftersträvas.<br />
Medfinansieringen från näringslivet till aktiviteter med statlig finansiering<br />
överstiger i gen<strong>om</strong>snitt förhållandet 2:1. Att formalisera <strong>upphandling</strong> av<br />
marknadsföringstjänster leder enligt företagets mening till fördyring för<br />
organisationen. Företaget nämner även arbetskulturen ut<strong>om</strong>lands, att effektiviteten<br />
146<br />
Se ovan vad s<strong>om</strong> anförs <strong>om</strong> Akademiska Hus AB.<br />
147<br />
Mannesmann-d<strong>om</strong>en p. 24 och 25. I den sistnämnda punkten anges att det förhållande att det<br />
endast är en relativt obetydlig del av verksamheten s<strong>om</strong> består av att tillgodose allmänna intressen<br />
inte är relevant, då en upphandlande enhet fortfarande ansvarar för de intressen s<strong>om</strong> den särskilt är<br />
skyldig att tillgodose.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
35 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
måste kunna mätas och följas upp på ett annat sätt samt att medfinansieringsviljan<br />
från näringslivet sannolikt blir lägre med en mera formaliserad arbetsgång.<br />
NOU, s<strong>om</strong> haft även muntliga telefonkontakter med företaget, vidhåller sin<br />
bedömning från november 1998 att företaget är en upphandlande enhet. Företaget<br />
godtar att det inrättats i ett allmännyttigt syfte utan k<strong>om</strong>mersiell karaktär 148 men<br />
anser att förutsättningarna i 1 kap. 6 § andra stycket inte är uppfyllda efters<strong>om</strong><br />
staten endast äger halva aktiekapitalet. Av årets redogörelse för företag med<br />
statligt ägande framgår att proportionerna av kapital s<strong>om</strong> tillskjutits till<br />
projektkostnaderna av staten och näringslivet har växlat under åren. I övrigt anges<br />
att projektsamverkan med näringslivet förek<strong>om</strong> på en rad <strong>om</strong>råden. Värdet av<br />
denna samverkan, s<strong>om</strong> ej redovisas i TuristRådets årsredovisning, överstiger 25<br />
(99) miljoner kronor. Beaktat detta tillägg har näringen finansierat 47 procent (52)<br />
och staten 53 procent (48) av verksamheten 1998. Staten har beviljat 68,5 miljoner<br />
kronor s<strong>om</strong> anslag för 1999. För 1998 var anslaget 68,1 miljoner kronor och för<br />
1997 68,4 miljoner kronor. För 1997 erhölls ett engångsbelopp <strong>om</strong> 90 miljoner<br />
kronor. Staten har därutöver medfinansierat ett antal EU-projekt de senaste<br />
åren. 149 NOU anser därför att staten, utöver hälften av aktiekapitalet, i vart fall<br />
periodvis tillskjuter även merparten av företagets rörelsekapital. Företagets<br />
revisorerna utses av RRV. NOU anser därför att villkoret <strong>om</strong> statens beslutande<br />
inflytande är uppfyllt och att Sveriges Rese och Turistråd AB är en upphandlande<br />
enhet. Om avsikten emellertid är att staten i vid bemärkelse (inklusive k<strong>om</strong>muner,<br />
k<strong>om</strong>munala bolag, <strong>offentlig</strong>a stiftelser och andra upphandlande enheter) inte skall<br />
tillskjuta bolagets huvudsakliga rörelsekapital, då torde företaget inte vara en<br />
upphandlande enhet.<br />
NOU har inte fått känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> något annat företag i medlemsstater av den<br />
Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är fullt jämförbara med Sveriges Rese- och Turistråd<br />
AB.<br />
TERACOM AB<br />
Dotterbolagen Terac<strong>om</strong> C<strong>om</strong>ponents AB, Factum Electronik AB och Boxer TV-<br />
Access AB 150 (dnr 1998/0281-28)<br />
Företaget anser att det inte bör <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong> och anger bl.a. följande.<br />
Företaget anser sig inte ha ensamrätt på utsändningstjänster. Företagets<br />
verksamhet är utsatt för konkurrens. Företagen skall bedömas var för sig.<br />
Terac<strong>om</strong> AB:s huvuduppgifter är utsändning av radio och TV. Företagets<br />
verksamhet har d<strong>om</strong>inerats av utsändningar av public service företagen (Sveriges<br />
148<br />
Syftet med inrättandet anges vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft s<strong>om</strong> turistland och<br />
en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Sveriges Rese- och Turistråd AB har till uppgift att<br />
svara för övergripande marknadsföring och information ut<strong>om</strong>lands av Sverige s<strong>om</strong> turistland.<br />
Turismen bedöms ha stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt<br />
prioriterade <strong>om</strong>råden. Se närmare i prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet.<br />
1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395.<br />
149<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 150. Uppgifter in<strong>om</strong> parentes anger belopp för året 1997.<br />
150<br />
Terac<strong>om</strong> anger att dotterbolagen HD-Divine AB och Nordic Digital Television AB inte längre<br />
bedriver någon verksamhet.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
36 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Television AB, Utbildningsradio AB och Sveriges Radio AB och TV AB). Dessa<br />
företag gör rikstäckande sändningar med tillstånd av regeringen. I de villkor s<strong>om</strong><br />
bifogas tillstånden anges att företagen skall köpa utsändningstjänster från Terac<strong>om</strong><br />
AB. Utsändningsverksamheten i denna del är därmed inte konkurrensutsatt men<br />
skall bedrivas med skälig lönsamhet. Terac<strong>om</strong>s konkurrensutsatta verksamhet<br />
motsvarar ca 38 % av <strong>om</strong>sättningen under år 1997. I ett avtal s<strong>om</strong> bilagts<br />
regeringens beslut <strong>om</strong> att digitala TV-sändningar skall inledas i Sverige ingår bl.a.<br />
att Terac<strong>om</strong> AB skall handha den tekniska driften av multiplexar och vara<br />
sändaroperatör. NOU delar Terac<strong>om</strong> AB:s egen bedömning att företaget står under<br />
kontroll av det allmänna och att staten har tillskjutit aktiekapitalet och utser mer<br />
än halva antalet ledamöter i styrelsen. NOU anser dock till skillnad från Terac<strong>om</strong><br />
att företaget har inrättats för att täcka ett behov i det allmännas intresse och att<br />
dessa behov inte är av k<strong>om</strong>mersiell eller industriell karaktär efters<strong>om</strong> företagen<br />
har särskilda uppgifter och i princip monopol för delar av verksamheten. SVT, SR<br />
och UR samt TV 4 är ålagda att anlita Terac<strong>om</strong>. 151 Terac<strong>om</strong> AB skall därför anses<br />
vara en upphandlande enhet.<br />
NOU har inte fått fram några uppgifter <strong>om</strong> att Terac<strong>om</strong>s dotterbolag Terac<strong>om</strong><br />
C<strong>om</strong>ponents AB och Boxer TV Access AB skulle tillgodose andra behov än de<br />
s<strong>om</strong> Terac<strong>om</strong> tillgodoser in<strong>om</strong> ramen för den allmännyttiga verksamheten. Vid<br />
sådant förhållande är även dessa bolag upphandlande enheter. Factum Electronic<br />
AB bedriver dock konsultverksamhet och kan mot bakgrund av tillgänglig<br />
material inte anses utgöra upphandlande enhet.<br />
NOU känner inte till några företag i andra medlemsstater av den Europeiska<br />
unionen, s<strong>om</strong> är fullt jämförbara med Terac<strong>om</strong> och dess verksamhet.<br />
NOU anser att följande företag inte är upphandlande<br />
enheter<br />
AB BOSTADSGARANTI<br />
(dnr 1998/0272-28)<br />
Företaget anser sig inte vara upphandlande enhet. Tillgängliga uppgifter visar att<br />
företagets ägande och styrelserepresentation inte är sådan att kravet på statligt<br />
inflytande är uppfyllt. NOU anser därför inte att AB Bostadsgaranti är en<br />
upphandlande enhet.<br />
Såvitt företaget och NOU känner till finns det inte några företag i andra<br />
medlemsstater av den Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är fullt jämförbara med företaget<br />
och dess verksamhet. Bostadsgarantibolaget har fått denna information från<br />
Association of European H<strong>om</strong>e Warranty Organisations.<br />
151 Skr. 1999/2000:20, sid. 17.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
37 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
AMUGRUPPEN AB<br />
(dnr 1998/0232-28)<br />
Dotterbolagen är AmuGruppen Hadar AB och NU Personaluthyrning AB.<br />
AmuGruppen anser sig inte vara upphandlande enhet och framförde i sina<br />
skriftliga inlagor 152 och vid sammanträden med NOU 153 i huvudsak följande.<br />
AmuGruppen anser att företaget och dotterbolagen inte fyller något (specifikt)<br />
behov i det allmännas intresse, i vart fall inte något behov s<strong>om</strong> inte är<br />
k<strong>om</strong>mersiellt. Företaget är således inte någon upphandlande enhet. AmuGruppen<br />
pekar på de förändringar s<strong>om</strong> skett in<strong>om</strong> AmuGruppen under de senaste åren.<br />
Syftet med AmuGruppen har gradvis förändrats därhän att det numera i de<br />
styrdokument s<strong>om</strong> gäller för företaget inte finns några spår av annat än ett<br />
k<strong>om</strong>mersiellt intresse från statens sida. AmuGruppen är inte en del av<br />
sysselsättningspolitiken på annat sätt än vilket utbildningsföretag s<strong>om</strong> helst s<strong>om</strong><br />
konkurrerar <strong>om</strong> statliga eller privata utbildningsuppdrag. Det framgår även<br />
numera av bolagsordningen 154 att staten kan tänka sig att andra ägare tar över<br />
företaget. Något krav på att utbildning skall erbjudas i hela landet finns inte<br />
längre. Enligt nämnden är kapitaltillskottet på MSEK 600 till företaget 1996 ”ett<br />
indicium på AmuGruppens allmännyttiga karaktär”. I själva verket innebar statens<br />
beslut att sanera företaget ett val mellan ett antal alternativ s<strong>om</strong> vilken ägare av ett<br />
aktiebolag s<strong>om</strong> helst hade ställts inför vid en radikal förändring av<br />
marknadsförutsättningarna. Staten valde därvid att rädda företaget från konkurs<br />
och tillskjuta medel för <strong>om</strong>strukturering av företaget till en lönsam, flexibel men<br />
fortfarande mångfacetterad utbildningsrörelse. Samtidigt klargjordes att ytterligare<br />
kapitaltillskott inte kunde påräknas. Det anslag från staten s<strong>om</strong> AmuGruppen<br />
uppbär härrör från ett avtal <strong>om</strong> kostnadsfördelning s<strong>om</strong> träffades vid företagets<br />
bildande 1993, varigen<strong>om</strong> företaget mot viss ersättning från staten tog över<br />
ansvaret för vissa lokaler med långa hyreskontrakt s<strong>om</strong> redan då översteg<br />
företagets behov. För år 1999 uppgår ersättningen från staten för lokalerna till<br />
knappt tre miljoner kronor. Det finns inte längre något s<strong>om</strong> tyder på att<br />
AmuGruppen skall bidra till något sektorpolitiskt mål. Att sådana ordalag<br />
förek<strong>om</strong> ännu 1998 får närmast tillskrivas slentrian. Koncernen har beslutat att<br />
fr.o.m. mars 2000 byta namn till Lernia AB. Den minskade andelen av<br />
arbetsmarknadsutbildning tillsammans namnbytet visar att den tidigare mycket<br />
starka kopplingen till arbetsmarknadsutbildningen upphört. Skulle AmuGruppen<br />
anses vara en upphandlande enhet skulle det enligt företagets mening påtagligt<br />
hämma konkurrensen på utbildnings<strong>om</strong>rådet.<br />
152 AmuGruppen har ink<strong>om</strong>mit med flera inlagor, senast den 19 januari 2000. I beslutsunderlaget<br />
ingår även en skrivelse från bolagets revisor vid KPMG.<br />
153 Representanter för AmuGruppen och NOU har träffats två gånger och har haft flera<br />
telefonsamtal. Därvid överlämnades även ägardirektiv av den 13 april 1999, aktuell bolagsordning,<br />
årsredovisning, PM för Näringsdepartementets räkning daterad 1999-03-19 angående <strong>LOU</strong>:s<br />
tillämpning på AmuGruppen m.m.<br />
154 Bolaget åberopar t.ex. § 7 andra stycket i bolagsordningen.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
38 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
NOU fäster sig vid att det har skett viktiga formella förändringar. Begreppet<br />
arbetsmarknadsutbildning är numera struket i bolagsordningen 155 , styrelsen utses<br />
av bolagsstämman och staten s<strong>om</strong> ägare har givit uttryck för att även annan än<br />
staten kan vara en framtida ägare. Enligt de aktuella ägardirektiven skall<br />
AmuGruppen "koncentreras mot <strong>om</strong>råden där lönsamhet samt uthållighet och<br />
konkurrensfördelar kan uppnås” Gruppen behöver inte längre "samråda med<br />
arbetsmarknadens parter bl a i fråga <strong>om</strong> inriktningen, <strong>om</strong>fattningen och<br />
utbildningsverksamheten” och utbildning behöver inte längre erbjudas i hela<br />
landet.<br />
Av utredningen framgår att företaget ursprungligen inrättades i syfte att täcka ett<br />
behov i det allmännas intresse, ett behov s<strong>om</strong> ej är av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell<br />
karaktär och företagets kapital huvudsakligen tillskjutits av staten s<strong>om</strong> också<br />
tillsatt hela företagets styrelse. AmuGruppen AB är ett av staten helägt aktiebolag.<br />
Trots stora förändringar bedrev bolaget till ganska nyligen i stort sett samma<br />
verksamhet s<strong>om</strong> det fram till 1985 bedrev in<strong>om</strong> ramen för Skolöverstyrelsen och<br />
därefter och till juli 1993 in<strong>om</strong> en statlig uppdragsmyndighet, AmuGruppen.<br />
Myndigheten hade med nu gällande regler varit att anse s<strong>om</strong> en upphandlande<br />
enhet enligt bestämmelserna i <strong>LOU</strong>. I förra årets redogörelse över statliga bolag<br />
klassificerades AmuGruppen AB s<strong>om</strong> ett bolag s<strong>om</strong> tillk<strong>om</strong>mit för ”Uppfyllande<br />
av sektorpolitiska mål” och att AmuGruppen AB fortfarande var ett bolag med<br />
särskilda arbetsuppgifter, dvs. "ett bolag s<strong>om</strong> ålagts att bedriva verksamhet av<br />
väsentligt samhällsintresse oavsett <strong>om</strong> verksamheten är olönsam eller ej". I årets<br />
utgåva 156 anges att AmuGruppen skall "medverka till att den enskilde får hög<br />
k<strong>om</strong>petens och god anställningsbarhet, och därmed en bra beredskap för ett<br />
föränderligt arbetsliv". Ägardirektiven visar dock att staten har nya krav på<br />
verksamhetens inriktning.<br />
Då bolaget ägs av staten och är en juridisk person är frågan <strong>om</strong> AmuGruppen har<br />
visat att det inträffat sådan formell förändring att bolaget inte längre har till<br />
uppgift att täcka ett behov i det allmännas intresse s<strong>om</strong> inte är av industriell eller<br />
k<strong>om</strong>mersiell karaktär. Vad s<strong>om</strong> tidigare anförts under rubriken "Tidsaspekten" och<br />
en avvägning av de olika argumenten ledde till att NOU ansåg att övervägande<br />
skäl talade för att AmuGruppen AB, AmuGruppen Hadar AB och NU<br />
Personaluthyrning inrättades i syfte att täcka ett behov i det allmännas intresse<br />
och att detta behov inte var av industriell eller k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
Nytillk<strong>om</strong>men utredning visar dock att det ursprungliga syftet har övergivits och<br />
inte längre fullföljs av bolagsgruppen. 157 Bolagen bör därför inte anses vara<br />
upphandlande enheter.<br />
155<br />
Arbetsmarknadsutbildning är numera ersatt av yrkesutbildning och yrkesförberedande<br />
utbildning. Kopplingen till arbetsmarknadsutbildning finns ej längre i AmuGruppens<br />
bolagsordning.<br />
156<br />
Skr. 1999/2000:20, sid. 92.<br />
157<br />
Enligt § 2 bolagsordningen skall bolaget bedriva utbildning för arbetslivet med huvudinriktning<br />
på yrkesförberedande utbildning, företagsutbildning och rehabiliteringsutbildning samt därmed<br />
förenlig verksamhet.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
39 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Varken AmuGruppen eller NOU känner till några bolag i andra medlemsstater av<br />
den Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är jämförbara med AmuGruppen.<br />
AB SVENSK EXPORTKREDIT<br />
(dnr 1998/0274-28)<br />
NOU:s bedömning är att bolaget lämnar statsstödda krediter, vilket får anses vara<br />
ett behov i det allmännas intresse 158 och att behovet inte är av industriell eller<br />
k<strong>om</strong>mersiell karaktär. Staten äger dock endast hälften av aktierna medan övriga<br />
aktier ägs av k<strong>om</strong>mersiella banker. 159 NOU anser därför att kravet på statligt<br />
bestämmande inflytande i form av tillskjutet kapital och styrelserepresentation inte<br />
är uppfyllt. AB Svensk Exportkredit är inte en upphandlande enhet i <strong>LOU</strong>:s<br />
mening.<br />
VÄRDEPAPPERSCENTRALEN VPC AB<br />
(dnr 1998/0282-28)<br />
Bolaget anser sig inte vara upphandlande enhet och anger följande. I juli 1999<br />
såldes statens 50 procentiga aktieinnehav i VPC till fyra banker. Staten har<br />
därefter inget inflytande i form av styrelserepresentation eller tillsyn. NOU:s<br />
tidigare ställningstagande kan inte längre anses aktuellt.<br />
NOU godtar till följd av de inträffade förändringarna att VPC inte längre är<br />
upphandlande enhet enligt <strong>LOU</strong>. Den form av tillsyn s<strong>om</strong> Finansinspektionen<br />
utövar synes inte vara tillräcklig för att anse att VPC står under statligt inflytande i<br />
den mening s<strong>om</strong> avses i 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong>.<br />
Bolag s<strong>om</strong> anger att de helt eller delvis tillämpar <strong>LOU</strong><br />
ALMI FÖRETAGSPARTNER AB<br />
med dotterbolag (dnr 1998/0231-28)<br />
ALMI Företagspartner AB har dotterbolag ALMI Företagspartner Blekinge AB,<br />
ALMI Företagspartner Dalarna AB, ALMI Företagspartner Gotland AB, ALMI<br />
Företagspartner Gävleborg AB, ALMI Företagspartner Halland AB, ALMI<br />
Företagspartner Jämtland AB, ALMI Företagspartner Jönköping AB, ALMI<br />
Företagspartner Kalmar AB, ALMI Företagspartner Kronoberg AB, ALMI<br />
Företagspartner Norrbotten AB, ALMI Företagspartner Skaraborg AB, ALMI<br />
Företagspartner Skåne AB, ALMI Företagspartner Stockholm AB, ALMI<br />
Företagspartner Sörmland AB, ALMI Företagspartner Uppsala AB, ALMI<br />
Företagspartner Värmland AB, ALMI Företagspartner Väst AB, ALMI<br />
Företagspartner Västerbotten AB, ALMI Företagspartner Västernorrland AB,<br />
158<br />
Denna verksamhets andel anges vara liten, vilket dock inte inverkar på bedömningen.<br />
159<br />
I SEK:s årsredovisning för 1998, sid. 6 anges att Handelsminister Leif Pagrotsky i ett<br />
pressmeddelande förklarade att "SEK är av stort värde för svenskt näringsliv och att staten borde<br />
ha ett fortsatt ägarengagemang i bolaget". Ministern uppgav vidare att den svenska staten avsåg att<br />
initiera diskussion <strong>om</strong> ägandet med de olika ägarbankerna snarast möjligt. "Denna diskussion har<br />
initierats av svenska staten och en process, s<strong>om</strong> skall leda till att SEK:s ägarbanker säljer samtliga<br />
sina aktier, pågår." Enligt uppgift från SEK får dock staten inte köpa större andel av bolaget och<br />
staten (A-aktier) har inte större möjlighet att utse styrelse än vad ägarbankerna (B-aktier) har (§ 7 i<br />
bolagsordningen).
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
40 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
ALMI Företagspartner Västmanland AB; ALMI Företagspartner Örebro AB,<br />
ALMI Företagspartner Östergötland AB.<br />
ALMI Företagspartner har vid korrespondens 1998 angivit att moderbolaget är att<br />
betrakta s<strong>om</strong> upphandlande enhet men att svaret var osäkert angående<br />
dotterbolagen. NOU ansåg att ALMI och samtliga dotterbolag har inrättats i syfte<br />
att täcka behov i det allmännas intresse. Dessa behov är bl.a. gen<strong>om</strong><br />
undantagandet från den finansiering s<strong>om</strong> sker på den allmänna kreditmarknaden 160<br />
inte av k<strong>om</strong>mersiell karaktär. Då ALMI företagen är juridiska personer och även<br />
förutsättningarna för ägande och styrelserepresentation är uppfyllda, bör ALMI<br />
företagspartner AB och dess samtliga regionala dotterbolag anses vara<br />
upphandlande enheter enligt 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong>.<br />
ALMI har med anledning av NOU:s aktuella förfrågan gjort en gen<strong>om</strong>gång av<br />
<strong>upphandling</strong>ar in<strong>om</strong> ALMI-koncernen, vilken visat att<br />
- de <strong>upphandling</strong>ar s<strong>om</strong> görs oftast är av begränsad storlek<br />
- de avser konsulttjänster och i mindre <strong>om</strong>fattning anskaffning av varor,<br />
byggentreprenader etc.<br />
- de ofta avser specialk<strong>om</strong>petens<br />
- de ofta görs under tidspress<br />
- <strong>upphandling</strong>arna under senare tid har följt <strong>LOU</strong> i varierande utsträckning.<br />
Bedömningen är dock att <strong>upphandling</strong>arna gjorts på affärsmässiga grunder. Av<br />
dessa orsaker tillämpas <strong>LOU</strong> inte fullt ut i alla bolag. <strong>LOU</strong> tillämpas dock vid<br />
projekt finansierade av EU:s strukturfonder och vid större projekt. ALMI<br />
välk<strong>om</strong>nar ånyo ett klargörande vad gäller tillämpningen av <strong>LOU</strong>. ALMI ser dock<br />
"en fullständig tillämpning av <strong>LOU</strong> s<strong>om</strong> olämplig". Det är t.ex. av stor vikt att<br />
<strong>LOU</strong> inte <strong>om</strong>fattar de <strong>upphandling</strong>ar s<strong>om</strong> ALMI gen<strong>om</strong>för för kunds räkning.<br />
Under året har det inte inträffat några organisatoriska förändringar eller kända<br />
ändringar i lag. ALMI anser sig inte ha resurser att undersöka huruvida<br />
motsvarande organisationer i andra länder in<strong>om</strong> EU anses vara upphandlande<br />
enheter. En sådan undersökning bör gen<strong>om</strong>föras av NOU.<br />
NOU konstaterar att ALMI Företagspartner AB och ALMI:s regionala dotterbolag<br />
inte motsätter sig NOU:s bedömning att samtliga bolag utgör upphandlande<br />
enheter och bör följa <strong>LOU</strong>.<br />
Frågor under vilka <strong>om</strong>ständigheter en upphandlande enhet lagligen skall följa<br />
<strong>LOU</strong> är inte föremål för denna rapport. NOU vill dock påpeka att en<br />
upphandlande enhet inte har några valmöjligheter att tillämpa <strong>LOU</strong> endast i de fall<br />
den finner det lämpligt utan skall tillämpa reglerna vid alla <strong>upphandling</strong>ar, såvitt<br />
<strong>LOU</strong> inte stadgar ett uttryckligt undantag från tillämpningen. Frågorna <strong>om</strong> i vilka<br />
situationer <strong>LOU</strong> skall tillämpas resp. inte tillämpas k<strong>om</strong>mer att tas upp med ALMI<br />
vid ett senare tillfälle.<br />
NOU har inte lyckats utreda huruvida det finns några bolag i andra medlemsstater<br />
av den Europeiska unionen, s<strong>om</strong> är fullt jämförbara med ALMI-koncernen och<br />
dess verksamhet.<br />
160 Förordningen 1994:1100 <strong>om</strong> statlig finansiering gen<strong>om</strong> regionala utvecklingsbolag 9 §.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
41 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
APOTEKET AB<br />
(dnr 1998/0233-28)<br />
Apoteket AB anger att bolagets styrelse i april 1999 beslutade att bolaget numera<br />
är en upphandlande enhet. Sedan dess pågår arbete med att sprida medvetenhet <strong>om</strong><br />
reglerna i organisationen. En <strong>upphandling</strong>sinstruktion skall tillämpas från och med<br />
årsskiftet 1999/2000.<br />
CASINO COSMOPOL AB<br />
(Dotterbolag till AB Svenska Spel)<br />
Bolaget anser sig vara upphandlande enhet medan moderbolaget AB Svenska Spel<br />
och övriga dotterbolag inte anser sig vara det.<br />
AB SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET<br />
(dnr 1998/0260-28)<br />
Bolaget har i skrivelse den 18 januari 2000 meddelat att det inte har någonting att<br />
erinra mot NOU:s bedömning att bolaget är en upphandlande enhet.<br />
INSTITUTE FOR RESEARCH AND COMPETANCE HOLDING AB<br />
(IRECO)<br />
(dnr 1999/0240-28)<br />
Bolaget anser sig vara upphandlande enhet.
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
42 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Bolag med motsvarande verksamhet i andra<br />
medlemsstater i EU<br />
Regeringens uppdrag till NOU <strong>om</strong>fattar en kartläggning av förhållanden i andra<br />
medlemsstater in<strong>om</strong> EU. Även flera statliga företag 161 anser det angeläget att<br />
NOU, innan nämnden tar ställning i frågan, samråder med NOU:s motsvarigheter<br />
in<strong>om</strong> EU-<strong>om</strong>rådet för att få frågan belyst i ett enhetligt gemenskapsperspektiv.<br />
NOU redovisar i anslutning till varje bedömd bolagsgrupp vad s<strong>om</strong> är bekant <strong>om</strong><br />
motsvarande bolag i andra stater. Såvitt NOU och de granskade bolagen känner<br />
till finns det endast ett fåtal företag ägda av andra medlemsstater in<strong>om</strong> den<br />
Europeiska unionen, vilka är fullt jämförbara med bolaget och dess verksamhet.<br />
De andra medlemsstaterna synes ha behållit merparten av ifrågavarande<br />
allmännyttiga verksamhet i förvaltningsform eller överlämnat den till privata<br />
entreprenörer. Det finns dock en del statliga bolag med klar k<strong>om</strong>mersiell karaktär.<br />
Det är värt att notera att medlemsstaterna har viss skyldighet att hålla listor över<br />
de nationella upphandlande enheterna och till EG-k<strong>om</strong>missionen rapportera vilka<br />
dessa är. 162 Förfrågningar hos tjänstemän vid Europeiska k<strong>om</strong>missionen och<br />
representanter för några medlemsstater 163 visar dock att det de senaste åren inte<br />
skett några uppdateringar av medlemsstaternas listor.<br />
EG:s rättsmedeldirektiv 164 bygger på att det i första hand är leverantörerna s<strong>om</strong><br />
skall ges möjlighet till överprövning och skadestånd och därmed skall övervaka<br />
<strong>upphandling</strong>ssystemets efterlevnad. Samtliga rättsfall s<strong>om</strong> anhängiggjorts i EGd<strong>om</strong>stolen<br />
bygger på att någon leverantör hävdat att en viss organisation borde<br />
följa EG:s <strong>upphandling</strong>sdirektiv. Detta skall dock inte tolkas så att det endast är<br />
EG-d<strong>om</strong>stolen s<strong>om</strong> äger fastställa vilka s<strong>om</strong> är upphandlande enheter. D<strong>om</strong>stolens<br />
d<strong>om</strong>ar och EG:s <strong>upphandling</strong>sdirektiv ger tvärt<strong>om</strong> klart uttryck för att det är de<br />
nationella d<strong>om</strong>stolarna s<strong>om</strong> skall pröva huruvida någon upphandlande enhet<br />
överträtt <strong>upphandling</strong>sbestämmelserna.<br />
Nationella myndigheter sås<strong>om</strong> NOU är sällsynta och i den mån sådana existerar,<br />
knutna till regeringsdepartement. NOU känner inte till någon annan oberoende<br />
utredning med samma inriktning eller <strong>om</strong>fattning s<strong>om</strong> den förevarande. 165<br />
161<br />
T.ex. Samhall och AB Göta Kanalbolaget.<br />
162<br />
Se närmare not 3 ovan och NOU:s rapport 1998/0172-28, framför allt sid. 9 ff. "Behovet att<br />
fastställa vilka juridiska personer i Sverige s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattas av <strong>LOU</strong>".<br />
163<br />
En tjänsteman vid NOU har i samband med sammanträde med Europeiska k<strong>om</strong>mitténs<br />
Rådgivande k<strong>om</strong>mitté för <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> ställt frågor <strong>om</strong> förhållandena i Nederländerna,<br />
Frankrike och Tyskland. Dessa anger att någon lista inte har upprättats.<br />
164<br />
Rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG.<br />
165<br />
KonkurrenceStyrelsen i Danmark anger på sid. 50 i boken EU´s udbudsdirektiver de organ s<strong>om</strong><br />
är införda på listan samt nämner några andra s<strong>om</strong> kan föras på denna, när densamma formellt<br />
uppdateras. KonkurrenceStyrelsen namnger i denna grupp bl.a. Örestadsselskapet I/S,<br />
Hovestads<strong>om</strong>rådets Sygehusfaelleskab, Statens og K<strong>om</strong>munernes Inköpsservice, Post Danmark,
Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc<br />
Rättsfall och litteratur<br />
43 (43)<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
Åberopade rättsfall<br />
Arnhem - C-360/96 Gemeende Arnhem och Gemeende Rheden mot BFI Holding<br />
BV, REG 1998 sid I-6821.<br />
Mannesmann - C-44/96 Mannesmann Anlagenbau Austria AG m.fl. mot Strohal<br />
Rotationsdruck GsmbH (SRG), REG 1998 I-73.<br />
Beentjes - C-31/87, Gebroeders Beentjes BV mot Nederländerna (REG s. 4635).<br />
Connemara - C-306/97 Connemara Machine Turf C<strong>om</strong>pany Ltd mot Coillte<br />
Teoranta, Ireland (Även kallad Irish Forestry Board).<br />
Teckal - C-107/98 Teckal Srl mot C<strong>om</strong>une di Viano, Azienda Gas-Acqua<br />
Consorziale (AGAC) di Reggio Emilia.<br />
Unitron - C-275/98 Unitron Scandinavia A/S, 3-S A/S, Danske Svinproducenters<br />
Serviceselskab mot Ministeriet för Födevarer, Landbruk og Fiskeri.<br />
Lot<strong>om</strong>atica - C-272/91, K<strong>om</strong>missionen mot Italien, REG 1994 I-1409.<br />
Litteratur<br />
Lov <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong>e anskaffelser mv av 27. November <strong>1992</strong> nr 116 med forskrifter,<br />
Andreas Wahl, T<strong>om</strong> Melbye Eide, Inger Roll-Matthiesen, 1995<br />
K<strong>om</strong>muneforlaget, Oslo.<br />
Sue Arrowsmith, The Law of Public and Utilities Procurement, Sweet & Maxwell,<br />
1996.<br />
Margareta Hentze och Hans Sylvén, Offentlig <strong>upphandling</strong>, 1998.<br />
KonkurrenceStyrelsen Udbudsregler, EU´s udbudsdirektiver, Vejledning,<br />
Köpenhamn, november 1998.<br />
Artikeln i (1999) 8 Public Procurement Law Rewiev, Issue 1: The "Arnhem"<br />
Case: Definition of "Body Governed by Public Law" av Rhodri Williams.<br />
SOU 1999:139, Effektivare <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong>. För fortsatt välfärd, trygghet<br />
och tillväxt. Delbetänkande av Upphandlingsk<strong>om</strong>mittén.<br />
NOU - Effekter av lagen <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong>, januari 1998.<br />
Arbejdsmarkedets Tillaegspension, Arbejdsmarkekedets Feriefond och de allmännyttiga<br />
bostadsföretag samt kyrkliga organisationer.
Datum Vår beteckning<br />
Michael Slavicek 2000-02-03 1999/0234-28<br />
Telefon 08 - 454 48 51<br />
Michael Slavicek/statliga bolag99-234yB.doc<br />
Postadress Besöksadress Telefon (växel) Telefax<br />
Box 2012 Norra Riddarholmshamnen 1<br />
103 11 STOCKHOLM Stockholm 08 - 454 44 40 08 - 791 72 81<br />
1 (3)<br />
Bilaga B till<br />
Uppdrag från regeringen att utreda <strong>om</strong> vissa<br />
företag med statligt ägande tillämpar lagen<br />
(<strong>1992</strong>:<strong>1528</strong>) <strong>om</strong> <strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> (<strong>LOU</strong>)<br />
Affärsverk och bolag s<strong>om</strong> år 1998 ansåg sig<br />
vara upphandlande enheter<br />
Följande 32 bolag anser sig vara upphandlande enheter enligt 1<br />
kap. 6 § <strong>LOU</strong>.<br />
AB KURORTSVERKSAMHET<br />
AB Tranås Kuranstalt<br />
AB SVENSK BILPROVNING, ASB<br />
ALMI FÖRETAGSPARTNER AB (moderbolaget)<br />
AmuGruppen Västerbotten AB (finns inte längre)<br />
Bergeforsens Kraft AB<br />
Fastighets AB Kasernen i Halmstad<br />
Fastighets AB Kasernen i Kristinehamn<br />
Fastighets AB Kasernen i Skövde<br />
Fastighets AB Kasernen i Stockholm<br />
Fastighets AB Kasernen i Uppsala<br />
Göteborgs Trafikleder AB<br />
Happaranda Värmeverk AB (finns inte längre)<br />
HOLDING AB VID HÖGSKOLAN I LULEÅ (finns inte med i årets<br />
upplaga)<br />
Jämtkraft AB (finns inte längre)<br />
KASERNEN FASTIGHETS AB<br />
KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AB<br />
KUNGLIGA OPERAN AB (OPERAN)<br />
Ljusfors Kraft AB (finns inte längre)<br />
Luleå Energi AB (finns inte längre)<br />
Pajala Värmeverk AB (finns inte länre)<br />
Stockholmsleder AB (publ.)<br />
SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET
Michael Slavicek/statliga bolag99-234yB.doc<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN AB, SVEDAB<br />
Vattenfall Bohus-Dal Elnät AB (finns inte längre)<br />
Vattenfall Indalsälven AB (finns inte längre)<br />
Vattenfall Regionnät AB (finns inte längre)<br />
VÄGVERKETS INVESTERINGSAKTIEBOLAG VÄGINVEST<br />
Öresundskonsortiet<br />
Överkalix Värmeverk AB (finns inte längre)<br />
Övertorneå Värmeverk AB (finns inte längre)<br />
2 (3)<br />
Följande 32 bolag anser sig vara upphandlande enheter enligt<br />
enligt 4 kap. 1 § <strong>LOU</strong><br />
AB Finspång Energi (numera Vatenfall Bråviken AB)<br />
AB Pite Energi AB (finns inte längre)<br />
A-BANAN PROJEKT AB<br />
Bastusels Kraft AB<br />
Bergeforsens Kraft AB (uppger även 1 kap. 6 §)<br />
Bodens Energi AB (finns inte längre)<br />
Bråviken Energi AB (finns inte längre)<br />
Forsmarks Kraftgrupp AB<br />
Fyriskraft AB<br />
Gotlands Energi AB<br />
Gulsele AB<br />
Haparanda Värmeverk (finns inte längre)<br />
Jämtkraft AB (finns inte längre)<br />
Lilla Edets Fjärrvärme AB (finns inte längre)<br />
Ljusfors Kraft AB (finns inte längre)<br />
Luleå Energi AB (finns inte längre)<br />
Nyköping Energi AB (finns inte längre)<br />
Pajala Värmeverk AB (finns inte längre)<br />
SwePolLink AB<br />
VATTENFALL AB<br />
Vattenfall Bohus-Dal Elnät AB (finns inte längre)<br />
Vattenfall Indalsälven AB (finns inte längre)<br />
Vattenfall Norrnät AB (finns inte längre)<br />
Vattenfall Regionnät AB (finns inte längre)<br />
Vattenfall Sjuhärad Elnät AB (Västgötanät AB, finns inte längre))<br />
Vattenfall Skaraborg Elnät AB (Västgötanät AB, finns inte längre)<br />
Vattenfall Södertörn Elnät AB (finns inte längre)<br />
Vattenfall Vätter Nät AB (finns inte längre)<br />
Västerbergslagens Energi AB (finns inte längre)<br />
Överkalix Värmeverk AB (finns inte längre)<br />
Övertorneå Värmeverk AB (finns inte längre)<br />
Affärsverk
Michael Slavicek/statliga bolag99-234yB.doc<br />
Datum Vår beteckning<br />
2000-02-03 1999/0234-28<br />
3 (3)<br />
Till gruppen av upphandlande enheter enligt 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong> skall räknas de<br />
statliga verk s<strong>om</strong> per definition är att anses s<strong>om</strong> upphandlande enheter enligt<br />
nedan.<br />
LUFTFARTSVERKET<br />
SJÖFARTSVERKET<br />
STATENS JÄRNVÄGAR SJ<br />
SVENSKA KRAFTNÄT AFFÄRSVERK<br />
Vid årets utredning tillk<strong>om</strong>mer följande 4 bolag/bolagsgrupper<br />
s<strong>om</strong> anser sig vara upphandlande enheter enligt 1 kap. 6 § <strong>LOU</strong>.<br />
APOTEKET AB<br />
INSTITUTE FOR RESEARCH AND HOLDING AB (IRECO)<br />
CASINO COSMOPOL AB (tidigare Bellman Casino AB - ett dotterbolag<br />
till Svenska Spel AB)<br />
ALMI FÖRETAGSPARTNER AB med dotterbolag ALMI Företagspartner<br />
Blekinge AB, ALMI Företagspartner Dalarna AB, ALMI Företagspartner<br />
Gotland AB, ALMI Företagspartner Gävleborg AB, ALMI Företagspartner<br />
Halland AB, ALMI Företagspartner Jämtland AB, ALMI Företagspartner<br />
Jönköping AB, ALMI Företagspartner Kalmar AB, ALMI Företagspartner<br />
Kronoberg AB, ALMI Företagspartner Norrbotten AB, ALMI<br />
Företagspartner Skaraborg AB, ALMI Företagspartner Skåne AB, ALMI<br />
Företagspartner Stockholm AB, ALMI Företagspartner Sörmland AB,<br />
ALMI Företagspartner Uppsala AB, ALMI Företagspartner Värmland AB,<br />
ALMI Företagspartner Väst AB, ALMI Företagspartner Västerbotten AB,<br />
ALMI Företagspartner Västernorrland AB, ALMI Företagspartner<br />
Västmanland AB; ALMI Företagspartner Örebro AB, ALMI Företagspartner<br />
Östergötland AB.<br />
AB SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET.
Datum Vår beteckning<br />
Michael Slavicek 2000-02-03 1999/0234-28<br />
Telefon 08-454 48 51 eller 031-10 50 75 Ert datum<br />
1999-10-14<br />
Er beteckning<br />
Fi98/3243 (delvis)<br />
statliga bolag99-234yC.doc Statskontoret<br />
Regeringskansliet<br />
Finansdepartementet<br />
103 33 STOCKHOLM<br />
1 (1)<br />
Bilaga C till<br />
Uppdrag från regeringen att utreda <strong>om</strong> vissa företag<br />
med statligt ägande tillämpar lagen (<strong>1992</strong>:<strong>1528</strong>) <strong>om</strong><br />
<strong>offentlig</strong> <strong>upphandling</strong> (<strong>LOU</strong>)<br />
Efter att ha låtit de aktuella bolagen yttra sig över NOU:s tidigare bedömning<br />
vidhåller NOU densamma angående följande bolag.<br />
AB GÖTA KANALBOLAG<br />
AB SVENSKA SPEL<br />
AB TUMBA BRUK<br />
NORRLAND CENTER AB<br />
POSTBOLAGEN AB med dotterbolag ut<strong>om</strong> PostGiro AB<br />
SAMHALL AB<br />
SOS ALARM AB och SOS Alarm Flygambulans AB<br />
SP - SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT AB<br />
STATLIGA AKADEMISKA HUS AB med dotterbolag (dnr 1998/0229-28)<br />
SVENSKA LAGERHUS AB<br />
SVERIGES RESE- OCH TURISTRÅD AB<br />
TERACOM AB<br />
Postadress Besöksadress Telefon (växel) Telefax<br />
Box 2012 Norra Riddarholmshamnen 1 08 - 454 44 40 08 - 791 72 81<br />
103 11 STOCKHOLM Stockholm<br />
http://www.nou.se E-post: registrator.nou@nou.se