(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU)

Slavicek/Statliga bolag99-234yA.doc
27 (43)
Datum Vår beteckning
2000-02-03 1999/0234-28
SAMHALL AB
(dnr 1998/0238-28)
Samhall anser att skillnad måste göras mellan moderbolaget Samhall AB, dess
regionala bolag, säljbolag och koncerngemensamma bolag. Fr.o.m. januari 2000
har dotterbolagen nedan angivna namn.
Regionala bolag: Samhall Baltic AB, Samhall Bothnia AB, Samhall Brahe AB,
Samhall Gotia AB, Samhall Gripen AB, Samhall Midland AB, Samhall Vasa AB
Affärsbolaget Samhall Kablage AB
Säljbolag: Samhall Femett AB, Samhall IDC AB, Samhall Informationsteknik AB
Koncerngemensamma bolag: Samhall Support AB, Samhall Resurs AB, Samhall
Leasing AB.
Samhallgruppen anser att bolagen är inrättade för att täcka behov i det allmännas
intresse som är av industriell eller kommersiell karaktär. Samhallgruppen omfattas
därför inte av LOU. En omfattande omorganisation av hela Samhall har
genomförts. De tidigare 13 regionala bolagen har fr.o.m. 1 januari 2000 blivit sju.
Samhall AB inklusive servicebolaget Samhall Support AB har i det närmaste
halverats. Bolagsordningen skall ändras så att aktierna i fortsättningen skall ge
möjlighet till utdelning. Samhall hänvisar till tolkningar av begreppet "industriell
eller kommersiell karaktär" som gjorts av advokatfirman Lindahl 123 och Sue
Arrowsmith. 124 Samhall anser vidare att ingen bestämd uppfattning kan hämtas
från EG-domstolens Arnhem-dom, eftersom denna rör "traditionella allmännyttiga
behov". Samhallgruppen anser sig bedriva verksamhet inom ramen för icke
traditionella allmännyttiga behov. Samhallbolagen kan indelas i olika kategorier,
vilka enligt bolagens egen uppfattning, borde bestå av Samhall AB, Regionala
bolag, affärsbolag; servicebolag och säljbolag. Ingen av dessa grupper omfattar
bolag som är upphandlande enheter. Samhall anser det angeläget att NOU, innan
nämnden tar ställning i frågan, samråder med NOU:s motsvarigheter inom EUområdet,
för att få frågan belyst i ett enhetligt gemenskapsperspektiv. Olikartad
rättstillämpning inom medlemsstaterna kan få besvärliga konsekvenser från
konkurrens- och effektivitetssynpunkt.
NOU vidhåller sin bedömning från november 1998 och juni 1999 att
Samhallbolagen är upphandlande enheter. NOU fäster vikt vid att Samhall och de
i koncernen ingående bolagen saknar ett direkt vinstkrav och har särskilda
uppgifter att värna om handikappades rätt till avlönat arbete. 125 Formen för statlig
finansiering, att staten betalar s.k. merkostnadsersättning för verksamhet som inte
täcks av Samhalls försäljnings- och övriga intäkter, tyder på att verksamheten inte
är konkurrensutsatt på lika villkor med andra aktörer på marknaden. 126 Denna
123
NOU redogör för advokatfirmans uppfattning i rapporten, bilaga E under rubriken Samhall AB.
Firman ansåg att det finns skäl att ifrågasätta om rekvisitet behov i det allmännas intresse omfattar
allmänpolitiska strävanden eller åtgärder då verksamheten primärt är inriktad på att tillfredsställa
arbetshandikappades rätt till arbete samt gjorde bedömning att uppgiften "att bereda människor
arbete är en typisk kommersiell företeelse, låt vara att det harmoniserar med politiska strävanden".
124
The Law of Public and Utilities Procurement, sid. 110
125
Att Samhall inte har ensamrätt till denna arbetskraft påverkar inte bedömningen.
126
Ersättningen bestäms årligen och är baserad på det antal timmar Samhall åtagit sig att bereda
sysselsättning. Arbetstimmar som inte ryms inom den bestämda tidsramen berättigar inte till