Februari 2005 - Nordiska UNIMA - Publikationer

skrev man bl.a. i ett pressmeddelande, ”är att utgöra ett positivt
infl ytande på Sri Lankas kulturella klimat.” Detta får väl
förstås också mot bakgrund av det inbördeskrig som under
decennier har härjat landet.
Museet drevs enligt uppgift utan ekonomiska bidrag från
den lankesiska staten. Med sin strategiska placering i staden
Ambalangoda - åtta mil söder om huvudstaden Colombo och
mitt emellan landets tre största turistanläggningar - var museet
tänkt att locka till sig turister från när och fjärran. Lal
Emmanuel inbjöd oss alla att besöka hans vackra land. Vi i
Dockteaterns redaktion gladdes med våra Unima-vänner på
andra sidan jorden, och förberedde under hösten ett reportage
om museet.
Så kom Annandag Jul, och glädjen förbyttes i förfäran. Sri
Lanka hör, som vi vet, till de svårast drabbade länderna i
fl odvågskatastrofen. Tiotusentals människor har förlorat sina
liv, sina anhöriga, sina hem och utkomstmöjligheter. Staden
Ambalangoda fi gurerade tidigt i nyhetsrapporteringen: ett
expresståg i närheten av staden hade svepts med av fl odvågen
med mer än tusen dödsoffer som följd.
Redan några dagar senare kom ett e-mail från Lal Emmanuel
till Unimas ordförande Massimo Schuster. Meddelandet innehöll
det glädjande beskedet, mitt i all bedrövelsen, att ingen av
museets personal hörde till de omkomna. Men själva museet
var svårt skadat, och stora delar av den värdefulla samlingen,
liksom videoutrustning m.m., hade svepts bort av fl odvågen.
Meddelandet innehöll också en vädjan om ekonomisk hjälp.
(Detta e-mail, tillsammans med Schusters svar, ligger ute på
Unima-Sveriges hemsida).
Redaktionen har därefter försökt få direktkontakt med Lal
Emmanuel. En av de första dagarna i februari kom så ett
kortfattat svar: ”Tack! Vi uppskattar ert intresse att hjälpa Sri
Lanka”, inleder Lal Emmanuel. Han fortsätter med att konstatera
att det för tillfället inte fi nns behov av ytterligare hjälp
i form av katastrofutrustning etc. De omedelbara humanitära
behoven har tillgodosetts genom internationella insatser. Han
berättar vidare att man redan planerar att återuppbygga museet,
och att man återkommer med information kring detta. Han
uttrycker också sin förhoppning att Unima genom fi nansiellt
stöd ska kunna medverka i återuppbyggnaden.
De länder och enskilda som drabbats av fl odvågen kommer
för lång tid att behöva vårt stöd. Liksom de släktingar, vänner
och vänners vänner här hemma som drabbats. Långt efter det
att tidningar och TV riktat våra blickar åt annat håll, kommer
någon att behöva ett telefonsamtal, bli hembjuden på middag,
få ett vykort med en aldrig så banal liten hälsning.
Det kanske enda försonande med denna katastrof är vad den
påminner oss om: att ingen människa är en ö.
Tomas Alldahl
Dockteaterfabriken har
produktionen igång
Interiör från Culturen i Västerås foto: www.
Dockteater är kanske ingenting som görs på löpande band.
Men i den nya Dockteaterfabriken snurrar hjulen sedan i augusti
förra året. Och projektet har faktiskt litet anknytning till
stolt svensk industritradition.
Det är Figurteaterkompaniets Pia Holmquist och dockspelaren
Hugo Catolino som dragit igång detta samarbetsprojekt.
Att det blev just en ”fabrik” hänger samman med att verksamheten
har sin bas i den s.k. Culturen i Västerås, ett kulturhus
inrymt i en av ASEAS gamla fi na tegelbyggnader. Culturen är
en samlingspunkt för en mängd aktiviteter och arrangemang,
och även fast tillhåll för 4:e Teatern. Hugo Catolino är alltså
dockspelare med egen mångårig verksamhet, men han är
också kultursekreterare i Västerås kommun, och en av de
ansvariga för verksamheten i Culturen.
Om Västerås är Dockteaterfabrikens ena bas, kommer den
andra att ligga i Långban, en liten värmländsk by 20 km norr
om Filipstad. Långban ligger mitt i det s.k. Filipstads bergslag,
ett av våra mineralrikaste områden och i alla fall tidigare
en levande gruvmiljö. Nu är det kanske mest turisterna som
söker sig dit. Och undra på det. Där fi nns enligt reklamen inte
bara gruvhistoria i naturskön miljö, utan även en pizzeria och
en kiosk! Och snart alltså även en dockteaterfabrik, inrymd i
byns numera nedlagda skola. Huset ska fungera som fabrikens
ateljé och experimentverkstad, men ska också kunna ta emot
gästande dockspelare eller grupper som under en period vill
söka lugn och ro för kreativt arbete.
På Dockteaterfabrikens repertoar står just nu småbarnspjäsen
Lilla Kanins semesterresa (gästspelar på Tittut i Stockholm;
se Kalendariet!). Senare i år kommer en uppsättning av Tennsoldaten
efter H.C. Andersens saga.
T.A.
15