2.1 VP remissexemplar 060103.pdf - Göteborg

Verksamhetsplan 2007-2009 

Så får vi fler att resa 

Remissexemplar 

Nu 

2007 

2009 

Framtiden

2 

Innehåll 

Förord 03 

1. Västtrafik och samhällsnyttan 04 

2. Vision och övergripande mål 08 

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? 10 

4. Så får vi fler att resa kollektivt 20 

5. Handlingsplan 2007-2009 24 

5.1 Resenärsperspektivet 25 

5.2 Beställarperspektivet 38 

5.3 Utvecklingsperspektivet 39 

5.4 Personalperspektivet 42 

5.5 Ekonomiperspektivet 43 

6. Regionala ägarrådets temasidor 48 

Jämställdhet 

7. Organisation 50 

7.1 Syfte med verksamhetsplanen 51 

7.2 Västtrafiks uppdrag 51 

7.3 Aktieägaravtalet 52 

7.4 Ägarråden 52 

7.5 Västtrafiks moderbolag och dotterbolag 53 

7.6 Västtrafiks organisation 53 

7.7 Planeringsprocess och beslutsgång 54 

Bilaga 1: Förteckning över Västtrafiks strategiska dokument 

Bilaga 2: Regionens mål för regionala resor 

Verksamhetsplanens författare: Jan Efraimsson 

www.vasttrafik.se 

Tel: 0500-46 44 00 

2006-01-03 | Verksamhetsplan 2007-2009

Förord 

Välkommen till verksamhetsplanen för åren 2007-2009. I planen 

beskriver vi hur kollektivtrafiken utvecklas i förhållande till våra mål 

och vad vi tänker göra för att förbättra kollektivtrafiken i framtiden. 

Västtrafik utvecklas i riktning mot många av de uppsatta målen. 

En av våra viktigaste uppgifter är att öka det kollektiva resandet. 

Sedan Västtrafik bildades bedöms att resandet i Västra Götaland 

har ökat med 11%. Under den närmaste treårsperioden vill vi få 

ännu fler människor att välja kollektivtrafiken. 

1 januari 2005 började vi arbeta enligt vår nya organisationsplan. Nu har vi lättare för att utveckla 

kollektivtrafiken och kan föra en bättre dialog med kommunerna och Regionen. 

Det Regionala ägarrådets tema detta år är jämställdhet. 

Vi vill uppmärksamma alla ägare på att Västra Götalandsregionen som ansvarig för de ”regionala 

resorna” har utarbetat mål för hur dessa resor skall utvecklas. 

I framtidssatsningarna ingår inköp av nya tåg, spårvagnar och bussar, utveckling av nya terminaler 

och upprustning av hållplatser, anpassning av kollektivtrafiken till funktionshindrade samt ytterligare 

miljöanpassning av trafiken. 

En av våra viktigaste kontaktytor ut mot kund är förarna. Vi kommer att verka för att Västtrafik och 

förarna ses som ett ”företag” som står på kundens sida. 

Det är en utmaning och en oerhört spännande uppgift vi har framför oss. Vi ska tillsammans 

utveckla kollektivtrafiken och få fler människor att resa kollektivt och på så sätt skapa en samhällsnytta 

som gagnar utvecklingen i Västra Götaland. 

Skövde 2005-12-20 

Håkan Bergqvist 

VD 

2006-01-03 | Verksamhetsplan 2007-2009 

3

1. Västtrafik och samhällsnyttan 

4 

1. Västtrafik och 

samhällsnyttan 

Pengarna samhället satsar på Västtrafik 

kommer tillbaka med ränta. 

Återbäringen är omfattande på de pengar som samhället 

satsar på kollektivtrafiken. Även om ägarnas ekonomiska 

situation är ansträngd har vi inte råd att avstå de nyttor 

som kollektivtrafiken genererar i samhället. Västtrafik vill 

öka förståelsen för att kollektivtrafiken inte ska ses som en 

kostnad utan som en intäkt. 


Samhället har inte råd avstå satsning på kollektivtrafiken? 

En fortsatt ansträngd ekonomi för kommuner och Region kan i värsta fall leda till trafikneddragningar 

och prishöjningar för resenärerna. Om vi inte är vaksamma kan detta leda till att människor 

på landsbygden får svårt att klara sina dagliga ärenden. I städerna kan det innebära allvarliga problem 

med ökad trängsel och svårigheter att klara miljömålen. Generellt leder neddragningar till 

ökade klyftor och till minskad jämställdhet. 

Vi tror att ägarna på sikt inte har råd att avstå 

från att utveckla kollektivtrafiken. De pengar som 

samhället satsar på kollektivtrafik får man tillbaka 

med ränta. Den drivfjäder som kollektivtrafiken 

innebär för samhällsuppbyggnaden måste 

utnyttjas i framtiden. 

Varför har vi kollektivtrafik? 

Ägarna till Västtrafik betalar varje år drygt 1,6 

Mdr till kollektivtrafiken i Västra Götaland. Syftet 

med att ekonomiskt stödja kollektivtrafiken är att 

ta del av den samhällsnytta som kollektivtrafiken 

genererar. Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska 

bidra till att uppnå de samhällsmål som riksdag, 

regering och Västtrafiks ägare har formulerat. Ägarnas engagemang i kollektivtrafiken har sitt fäste 

i de trafikpolitiska målen och ägarnas regionala och lokala mål. Kollektivtrafiken fyller en viktig 

uppgift. Den bidrar till en positiv samhällsutveckling och växtkraft i alla delar av Västra Götaland – 

både i städer och på landsbygden. Den genererar “nyttor” inom flera samhällssektorer utanför trafiken, 

exempelvis inom sjukvård, miljö, utbildning och näringsliv. 

Västtrafik – det samhällsnyttiga företaget 

Sambanden mellan ägarnas ekonomiska tillskott till kollektivtrafiken och samhällsnyttorna är inte 

tillräckligt tydliga. En svårighet är att kollektivtrafikens samhällsnytta – i form av minskad kostnad 

eller ökad intäkt – inte alltid når den som betalar trafikens underskott. Det är också svårt att exakt 

fastställa värdet av all den samhällsnytta som kollektivtrafiken skapar. Men några exempel är 

tydligare än andra. 

Kollektivtrafikens miljöfördelar kan översättas till pengar. Trafikens miljöeffekter är ett stort samhällsproblem 

– både när det gäller vår hälsa och hela samhällets ekonomi. Miljökostnader mäts i 

flera dimensioner; global påverkan (växthuseffekten). 

regionala effekter (nedsmutsning och 

försurning) och lokala effekter (cancereffekter 

och andra hälsoeffekter). Om 70 procent av våra 

resenärer skulle börja åka bil istället skulle 

förbrukningen av fossil energi öka med mer än 

110 miljoner liter per år. Det är lika mycket som 

den årliga energiförbrukningen för 25 000 

normalstora villor. Samhällets miljökostnad 

skulle öka med 300 miljoner kronor. 

Kollektivtrafiken minskar också antalet trafikolyckor 

vilket leder till reducerade sjukvårdskostnader. 

Det är cirka 58 gånger större risk att förolyckas 

om man åker bil jämfört med att åka buss. 


Ju mer konkurrenskraftigt Västtrafik blir, desto mer kan vi 

krympa bilköerna 

Isbergen i Antarktis smälter på grund av växthuseffekten, 

mer och bättre kollektivtrafik hjälper till att motverka detta. 


5


6 

Om inte Västtrafik fanns så bedömer vi att 30 

procent av våra resenärer skulle gå eller cykla 

och att 70 procent skulle resa med bil istället. 

Det gör att ytterligare cirka 500 personer skulle 

skadas eller dödas i trafiken varje år. Förutom 

allt mänskligt lidande skulle kostnaderna för trafikolyckor 

öka med 1,4 miljarder i Västra 

Götaland. 

Näringslivseffekterna är mer komplicerade att 

beräkna. Kollektivtrafiken ger invånarna en god 

tillgänglighet till högre utbildning, vilket ger 

ökad tillväxt i samhällsekonomin. För flera av 

kommunerna i Västra Götaland har invånarna 

en förhållandevis låg utbildningsnivå, vilket har 

en hämmande effekt på näringslivets kompetensförsörjning. 

Men det är svårt att fastställa 

det exakta värdet av den spinnoff-effekt som 

högre utbildning ger. 

Västtrafik vill göra samhällsnyttorna synliga 

En viktig uppgift för kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen 

är att öka tillgängligheten till orter som erbjuder 

högskoleutbildningar. 

Varje år generar kollektivtrafikens resenärer förädlingsvärden och produktionsvärden i industri och 

andra näringar som motsvarar ofantliga belopp, vilket i sin tur leder till en positiv samhällsutveckling, 

lägre arbetslöshet och ytterligare ekonomiska medel till offentlig sektor. Kollektivtrafikens 

framtida nyttor måste kunna omräknas i debet och kredit i Regionens eller kommunernas bokföring. 

Kostnaden för kollektivtrafiken finns där, men ännu inte intäkterna – åtminstone är de inte 

synliga. 

Eftersom det är nödvändigt att ytterligare lyfta fram den samhällsnytta som kollektivtrafiken skapar 

har Västtrafik ihop med framstående expertis utarbetat ett informationsmaterial för att beskriva 

sambanden på ett förenklat sätt och därmed göra samhällsnyttorna mer ”synliga”. 

Informationsmaterialet är utarbetat inom ramen för projektet ”Västtrafik och samhällsnyttan” och 

kan beställas hos Västtrafik och är dessutom tillgängligt på www.vasttrafik.se. Västtrafik måste 

satsa ytterligare resurser på att utveckla kunskapen om kollektivtrafikens samhällsnytta i Västra 

Götaland. 



Intäkter 

Kostnader 

Täckningsgrad 

Trafiksäkerhet 

Trängsel 

Restid 

Jämställdhet 

Arbetsmarknad 

Utbildning 

Boende 

Näringsliv 

Stadsmiljö 

Avgasutsläpp 

Energiförbrukning 

Hälsa 

Trafiksamordning 

Varje år genererar Västtrafik samhällsnytta för miljardbelopp. De ”osynliga” samhällsvinsterna syns 

tyvärr inte i resultaträkningen. 

Exempel på kollektivtrafikens samhällsnyttor som leder till hög livskvalitet 

och ekonomisk tillväxt 

• Regionförstoring 

– Ökad kollektivtrafik leder till utvidgade arbetsmarknader 

• Minskad olyckskostnad 

– Ökad kollektivtrafik reducerar antalet skadade i trafiken. 

• Minskat behov av vägutbyggnad 

– Ökad kollektivtrafik i stadsområdena reducerar bilköerna. 

• Ökad jämställdhet 

– Ökad kollektivtrafik ger resmöjligheter för alla och därmed en större valfrihet. 

• Företagens kompetensförsörjning ökar 

– Ökad kollektivtrafik ger bättre matchning av arbetstagare och arbetstillfälle, vilket leder till 

högre produktionseffektivitet. 

• Högre utbildningsnivå 

– Ökad kollektivtrafik till högskolor ger bredare rekryteringsbas för företagen. 

• Ökad livskvalitet 

– Ökad kollektivtrafik ökar möjligheten att fritt kunna välja var man vill bo. 

• Minskad sjukvårdskostnad 

– Ökad kollektivtrafik leder till minskade utsläpp av luftföroreningar och ohälsotalen minskar. 


7

2. Vision och övergripande mål 

8 

2. Vision och 

övergripande mål 

Vår inriktning ska ge oss fler resenärer 

Vision 

Affärsidé 

Övergripande 

mål 

Framsynta företag har en vision – något som man vill 

uppnå. Mål är nödvändiga för att alla vi som arbetar med 

kollektivtrafiken ska dra åt samma håll. Om vi är överens 

om målen kan vi med gemensamma krafter utveckla 

kollektivtrafiken så att den blir ett naturligt val när vi ska resa. 


Vision 

Västtrafiks vision är följande: “Västtrafik – det naturliga valet när man reser” 

En viktig del i verksamheten är att skapa den bild vi vill att allmänheten ska ha av Västtrafik. Vi ska 

bygga upp och stärka varumärket “Västtrafik”. Bolagets image ska stämma överens med kärnvärdena: 

”Pålitligt, enkelt och mänskligt”. 

Affärsidé 

På uppdrag av våra ägare organiserar och utvecklar Västtrafik kollektivtrafiken i Västra Götaland. 

Det gör vi genom att ta reda på invånarnas resbehov och köpa den trafik som behövs. 

Verksamheten finansieras genom biljettintäkter och ersättning från ägarna. 

Övergripande mål 

Våra ägare har formulerat sju övergripande mål. Målen är vägledande för hela Västtrafiks verksamhet. 

Vi ska hela tiden sträva mot dessa mål, både när det gäller långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. 

I det nya aktieägaravtalet som gäller från 2004 framgår att ägarna vill vara mer aktiva och delaktiga 

i kollektivtrafikens utveckling. Genom det nya avtalet har rollerna förtydligats, med ägarna som 

beställare och Västtrafik som utförare. 

• Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. 

• Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra 

Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. 

• Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir 

“rundare”. 

• Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och 

arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. 

• Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs. så att 

både kvinnor och mäns resandebehov tillgodoses. 

• Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. 

• Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa 

sättet att tillgodose resbehov och uppnå ”nollvision”. 

Utöver de sju övergripande målen ovan har Västtrafik som mål att ägarna – som också är beställare 

av trafik – skall vara nöjda. Verksamhetsplanen innehåller därför också ett beställarperspektiv. 

Mål för regionala resor 

Enligt aktieägaravtalet är det Västra Götalandsregionen som är ansvarig för de regionala resorna. 

Regionen har utarbetat mål för kortväga och långväga regionala resor. Under hösten 2005 förs en 

dialog mellan Regionen och Västtrafik angående hur målen skall tolkas och följas upp. Målen är 

beslutade i Regionutvecklingsnämnden. De beslutade målen utgör ett underlag när Västtrafiks 

verksamhetsplan utformas. I bilaga 2 redovisas Regionens mål för regionala resor. 

När det gäller utveckling av den lokala linjetrafiken sker detta oftast i direkt kontakt med respektive 

kommun, bl a i samband med upprättande av trafikförsörjningsplanen. På detta sätt kan kommunernas 

lokala mål uppfyllas. 


2. Vision och övergripande mål 

9

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? 

10 

3. Utvecklas vi i riktning 

mot målen? 

Ökat resande ger god måluppfyllelse 

Ägarna har formulerat sju övergripande mål för Västtrafiks 

verksamhet. De flesta av dessa mål uppfylls om fler invånare 

i Västra Götaland ställer bilen hemma och använder 

kollektivtrafiken i stället. 


Kollektivtrafikens 

marknadsandel 

Västtrafik har som mål att öka kollektivtrafikens 

marknadsandel. För att klara 

detta krävs att det kollektiva resandet 

ökar mer än antalet bilresor. 

För att kunna beräkna kollektivtrafikens 

marknadsandel krävs kunskap om både 

det kollektiva resandet och resandet med 

bil. Tyvärr är tillgänglig statistik angående 

bilresor begränsad. Därför har 

Västtrafik utvecklat en översiktlig modell 

för att beräkna bilresorna i de fyra dotterbolagsområdena. 

Under 2005 bedöms att 

Västtrafik behållit sin marknadsandel. 

Kollektivtrafikens 

resandeutveckling 

I oktober 2005 gjordes en prognos för 

resandet hela 2005, vilken pekar på 153,8 

miljoner resor. Detta ger en ökning med 

15,5 miljoner resor (+11,2 %) jämfört med 

1999 då Västtrafik bildades. 

Under 2005 ökar det långväga resandet i 

Västra Götaland samt resandet i Göteborgsområdet 

och Fyrbodalsområdet. 

Resandet i Sjuhärad och Skaraborg ligger 

idag på en lägre nivå än när Västtrafik 

bildades. En bidragande orsak i Sjuhärad 

är att trafikutbudet av ekonomiska skäl 

reducerats. Det bör också poängteras att 

resandeutvecklingen blir något mer positiv 

i dotterbolagen om de storregionala 

busslinjerna inräknas i dotterbolagens 

resande. 


Mål: Västtrafiks marknadsandel och antalet 

kollektiva resor ska öka. 

Kollektivtrafikens marknadsandel 

koll/(koll+bil) 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Resandeutveckling hela Västtrafik 

(milj. helresor/år) 

138,3 139,8 144,4 147,8 147,7 

150 

100 

50 

0 

Resandeutveckling i % 

(helresor) 

24% 

22% 

20% 

18% 

16% 

14% 

12% 

10% 

8% 

6% 

4,4% 

1.0% 

4% 

2% 

0 

-2% 

-4% 

-6% 

14,4% 

14,3% 

14,6% 

14,7% 

Hela 

Västtrafik 

20,9% 

20,9% 

21,3% 

21,4% 

Göteborgsområdet 

8,3% 

8,1% 

7,8% 

7,8% 

6,9% 

6,7% 

Slutsats: Västtrafiks resande utvecklas i riktning mot målet. 

6,0% 

5,7% 

5,8% 

5,9% 

Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg 

152,6 


5,3% 

5,2% 

5,0% 

5,0% 

153,8 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

prognos 

i okt. 

10,3% 11,2% 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

prognos 

i okt. 

Miljoner Helresor 1999 

Skaraborg 5,8 

Fyrbodal 8,8 

Sjuhärad 9,3 

Göteborgsområdet 108,5 

Storregionala linjer 5,9 

Hela Västtrafik 138,3 

2002 2003 2004 2005 

I dotterbolagens resande ingår inte resandet med storregional 

busstrafik. 

11


12 

Mål: Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter 

inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. 

Genom att anpassa linjenätet och öka kollektivtrafikens turutbud kan vi öka invånarnas tillgänglighet 

till samhällsviktiga funktioner. Att närmare beskriva graden av tillgänglighet är en omfattande 

och komplicerad uppgift som ligger på framtiden. I diagrammet nedan använder vi trafikarbetets 

utveckling som ett mått på tillgänglighetsförändringen. Enligt prognos gjord i november 2005 ökar 

Västtrafiks trafikarbete 2005 med 0,2 procentenheter. Trafikarbetet har ökat med totalt 9,0 % under 

perioden 1999 - 2005. Sjuhäradsområdet har dock minskat till en nivå som ligger 5,7 % under 1999 

års nivå. 

Procentuell förändring av trafikarbetet, exkl särskilt beställd uppdragstrafik 

(tidtabellskilometer/år) 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0 

-5% 

-10% 

2,9% 

5,7% 

8,6% 

8,9% 8,6% 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 prognos 

2005 

Skaraborg 

Miljoner tidtabellskilometer 1999 

8,6 

Fyrbodal 

11,3 

Sjuhärad 

9,4 

Göteborgsområdet 53,6 

Storregionala linjer 13,8 

Hela Västtrafik 

96,7 

9,0% 

Slutsats: Invånarnas tillgänglighet till olika målpunkter har ökat med 9 % sedan 

Västtrafik bildades. Västtrafik utvecklas i riktning mot målet. 


Mål: Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med 

funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. 

Under det senaste året har Västtrafik gjort följande: 

• Andelen låggolv och lågentréfordon ökar. Ungefär 60 % av Västrafiks 1350 bussar är av 

modellen låggolv/lågentré. 

Andelen av Västtrafiks fordon som har rullstolsplatser har ökat till 65 %. Motsvarande siffra år 

2002 var 39%. 

• 580 bussar är utrustade med ramp eller lift för rullstolsburna. 

• 80 av spårvagnarna med låggolvsmellandel i Göteborg har kompletterats med rullstolsplats. 

• Handikappanpassade tåg har köpts in under senare år. 

• 2000-2004 förbättrades terminalerna med i genomsnitt 10,7 % under tidsperioden. 

I förbättringen ingick säkerhet, tillgänglighet, miljö och komfort samt information och service. 

• I kommande verksamhetsplaner kommer den förbättrade tillgängligheten att mätas och redovisas 

i enlighet med riktlinjerna i handlingsplanen ”Ökad tillgänglighet för personer med 

funktionshinder”. 

Andel låggolvsbussar samt andel av Västtrafiks 

samtliga fordon som har rullstolsplats 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 nov-2005 

Slutsats: Tillgängligheten till kollektivtrafiken ökar för funktionshindrade 

personer, vilket överensstämmer med målet. 



65% 

60% 

Låggolv/lågentrébussar 

Rullstolsplatser 

13


14 

Mål: Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga 

resmöjligheterna så att Västra Götaland blir “rundare”. 

Under 2005 har Västtrafik förändrat den långväga trafiken på följande sätt: 

• Säkerställt tre dubbelturer mellan Oslo och Göteborg med stopp i Ed, Öxnered och 

Trollhättan (i samband med Linx avveckling). 

• Snabbat upp en tågtur mellan Borås och Göteborg på morgonen genom att inte stanna på 

mellansträckan. 

• Ökat med en busstur mellan Borås och Göteborg med stopp i Bollebygd. 

• Ökat samordningen mellan buss och tåg i Bohusstråket. 

• Inköp av två nya Reginatåg till sträckorna Vänersborg-Göteborg och Borås-Göteborg 

• Börjat trafikera Kinnekulletåget med Itinotåg till Göteborg. 

• Förlängt Kinnekulletåget till Göteborg med en dubbeltur även under söndagar. 

• Utökat Express Dalsland med en nattur Bengtsfors-Uddevalla-Bengtsfors 

• Utökat med en dubbeltur med buss Trollhättan-Göteborg på förmiddagen. 

• Utökat tågtrafik mellan Åmål och Karlstad 

• Etablerat busstrafik (Gränspendeln) mellan Strömstad och Halden/Sarpsborg 

• Etablerat busstrafik Bengtsfors – Årjäng – Töcksfors (Värmland) 

• Därutöver har Uddevalla/Vänersborg fått en dubbeltur med X2000-tåg till/från Stockholm. 

Slutsats: Under senaste året har skett en förbättring av de 

långväga förbindelserna i enlighet med det uppsatta målet 


Mål: Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan 

könen främjas, dvs så att både kvinnor och mäns resbehov tillgodoses. 

Av samtliga resenärer som reser med 

Västtrafik är 57 % kvinnor och 43 % män. 

Könsfördelningen varierar mellan olika 

åldersgrupper och är jämnast vid låg 

ålder. 

Under de senaste åren har Västtrafik 

gjort följande: 

• Ändrat resbegreppet, det vill säga 

infört nya bytesregler så att man kan 

resa fritt i 90 minuter lokalt inom en 

kommun och i 180 minuter regionalt 

mellan kommuner. 

• Infört videoövervakning ombord på 

Stadstrafiken och en del regionala 

linjer i Göteborgsområdet. 

• Hållplatser har rustats upp och 

anpassats för ökad tillgänglighet, 

bekvämlighet och trygghet. 

• Undersökningar av kvinnors och 

mäns resvanor och resbehov har 

genomförts i flera kommuner 

• Jämställdhetsmålet har utvecklats 

och preciserats i dialog med ägarna. 

Nyckeltal för att beskriva kollektivtrafikens 

utveckling utarbetas och 

kommer att följas upp. 

• Andelen kvinnor som är avdelningschefer 

eller arbetar med trafikplanering 

har ökat från 21% till 31% 

Ägarrådens könsfördelning är 22 % 

kvinnor och 78 % män 

Könsfördelning Västtrafiks styrelser 

100% 

80% 

60% 

40% 

79% 75% 73% 

20% 

0% 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

21% 25% 27% 27% 29% 27% 29% 

Slutsats: De åtgärder som beskrivs ovan bidrar till att trafiken 

utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. 


Resenärernas könsfördelning 

1000-tal delresor/år 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

48% 52% 

44% 

56% 

73% 

71% 

Könsfördelning Västtrafiks personal 

Avdelningschefer och trafikplanerande personal 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 21% 23% 79% 77% 73% 

27% 

73% 73% 

27% 

41% 

59% 

27% 

73% 

71% 

29% 


Män 

Kvinnor 

66% 

34% 

1-18 år 19-29 år 30-64 år -65 år 

Män 

Kvinnor 

71% 

Män 

Kvinnor 

69% 

31% 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

15


16 

Mål: Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. 

• I samband med trafikupphandlingarna 

ställer Västtrafik särskilda miljökrav 

på fordonen, vilket har lett till 

en modernisering och förbättring av 

bussparken. 

• Ungefär 140 bussar har under tiden 

januari-september 2005 bytts ut till 

nyare årsmodeller med bättre miljöprestanda. 

• Under januari-september 2005 har 

Västtrafiks utsläpp av kväveoxider 

minskat från 6,8 gram/busskilometer 

till 6,7. 

• Utsläppen av kväveoxider varierar 

mellan olika geografiska områden. I 

september 2005 ligger Sjuhärad 

högst med i genomsnitt 8,6 

gram/busskilometer och 

Göteborgsområdet lägst med 6,0 

gram/ busskilometer. 

• I september 2005 har 72 % av det 

totala antalet bussar i Västtrafik 

(eller 81% av dieselbussarna) katalytiska 

partikelfilter som ger en stor 

minskning av hälsovådliga utsläpp. 

• Ca 150 bussar körs på alternativa 

drivmedel. 

• I Göteborg sker huvuddelen av 

trafiken med spårvagn vilket innebär 

”hög miljöanpassning” i Göteborg 

Utsläpp av kväveoxider NOx, 

gram/busskilometer 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

Andel bussar med partikelutrustning 

KPF eller bättre 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Slutsats: Busstrafikens påverkan på miljön har förbättrats under de senare åren, 

vilket överensstämmer med det övergripande målet att göra kollektivtrafiken 

mer miljöanpassad. 

8,3 

Skaraborg 

Fyrbodal 

Sjuhärad 



45% 

55% 

7,9 

59% 

6,8 

2002 2003 2004 sep-2005 

71% 

72% 

2001 2002 2003 2004 sep- 

2005 

6,7 


Mål: Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska 

uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå ”noll-visionen”. 

Invånarna i Västra Götaland har svarat på frågan 

”Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Västtrafik?” 

Västtrafik genomför två olika undersökningar för att mäta nöjdheten hos invånarna i Västra 

Götaland. Den ena är SLTF:s Kollektivtrafikbarometer, den andra är Västtrafiks undersökningssystem 

Radar. De två undersökningsmetoderna kan inte jämföras med varandra. Frågorna ställs 

till ett statistiskt urval av invånare i åldern 15-75 år, både de som använder kollektivtrafiken och de 

som inte gör det. 

• I Kollektivtrafikbarometern framgår att 

Västtrafiks andel nöjda invånare har 

ökat från 55 % till 57 % under perioden 

2000-2005. Ökningen är dock inte 

statistiskt säkerställd. 

• Andelen nöjda kunder är i princip 

oförändrad jämfört med år 2000. 

• I Radarundersökningen för 2005 framgår 

att 41 % av invånarna i Västra 

Götaland är mycket nöjda med 

Västtrafik. Invånarnas nöjdhet har 

minskat något under 2005. 

• Vi ser dock en ökad nöjdhet hos invånarna 

i Fyrbodalsområdet. 

• En av de slutsatser som vi kan dra av 

Radarmätningen 2005 är att kollektivtrafikens 

prisvärdhet ökat signifikant, 

framförallt som en följd av att bilen 

upplevs som mindre prisvärd. 


Andel invånare och kunder som är nöjda 

och ganska nöjda med Västtrafik Kunder 

• Västtrafik har inte blivit sämre under 2005 enl. Barometern. Det missnöje som finns handlar 

om synpunkter på turtäthet, information från förare vid trafikstörningar och förarnas körsätt 

samt för Göteborgsområdet även information på hållplats samt bristande punktlighet. Det är 

därför även fortsättningsvis viktigt att lägga kraft på kvalitetsarbetet, vilket också ingår i framtidsplanen. 

• Den senaste kundundersökningen angående resenärernas uppfattning om Anropsstyrd trafik 

visar på ett högt betyg, nämligen 4,6 på en 5-gradig skala. 

70% 

65% 

60% 

55% 

50% 

Andel invånare som är mycket 

nöjda med kollektivtrafiken 

50% 

45% 

40% 

35% 

30% 

Slutsats: Invånarnas nöjdhet har ökat något sedan Västtrafik bildades 1999. 

Under 2005 kan vi se en tendens till minskad nöjdhet bland invånarna. 

64% 

55% 

40% 

april 

2001 

65% 

59% 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 

april 

2002 

41% 

67% 

61% 

april 

2003 

44% 

62% 

58% 

april 

2004 

april 

2005 

64% 

59% 

(källa: SLTF:s Kollektivtrafikbarometer nov 2005) 

42,5% 

(källa: Radar juni 2005) 

41% 


Invånare 

65% 

57% 

Skaraborg 

Fyrbodal 

Sjuhärad 



17


18 

Ägarna har formulerat ovanstående sju övergripande mål. Detta åttonde mål har Västtrafik formulerat. 

Det är viktigt att få svar på hur beställarna, dvs kommunerna och Västra Götalandsregionen, 

uppfattar Västtrafik som utförare av kollektivtrafiken. 

Under de tre åren 2003-2005 har ett neutralt konsultföretag undersökt ”nöjdhetsgraden” hos 

Västtrafiks beställare. Undersökningen omfattar 150-160 telefonintervjuer varje år. De som tillfrågats 

är beställarnas politiker samt trafikansvariga och ekonomiansvariga tjänstemän. Undersökningen 

omfattar frågor inom fjorton olika områden, t ex effektivitet, delaktighet, trovärdighet, 

uppträdande, politisk förankring och image 

Resultat 

Mål: Beställarna ska vara nöjda med Västtrafik 

Glädjande är att betyget för hela Västtrafikkoncernen visar en förbättring år från år och betyget 

är nu 7,1 på en tiogradig skala. 

• Förra mätningen 2004 visade Anropsstyrd trafik en stor nöjdhetsförbättring, vilken förbättrades 

ytterligare något under 2005. 

• Göteborgsområdet visar en marginell försämring av nöjdheten. 

• Sjuhärad ”släpade” lite 2004 och står nu för en stor nöjdhetsförbättring. 

• Fyrbodal visar en liten förbättring av nöjdheten. 

• Nöjdheten är som allra störst i Skaraborg. 


Beställarnas övergripande betyg av Västtrafik på en 10-gradig skala 

Koncernen 

2003 

2004 

2005 

Moderbolaget 

2003 

2004 

2005 

Anropsstyrd trafik 

2003 

2004 

2005 

Fyrbodal 

2003 

2004 

2005 

Skaraborg 

2003 

2004 

2005 

Göteborgsomr. 

2003 

2004 

2005 

Sjuhärad 

2003 

2004 

2005 

6,3 

6,6 

7,1 

6,3 

6,5 

6,7 

5,1 

6,9 

7,1 

7,2 

7,1 

7,3 

6,9 

7,0 

7,7 

6,9 

6,8 

6,7 

5,7 

5,6 

6,7 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

Slutsats: Beställarnas nöjdhet har ökat under 2003-2005. 

Nöjdheten utvecklas i riktning mot målet. 



19

4. Så får vi fler att resa kollektivt 

20 

4. Så får vi fler att 

resa kollektivt 

Västtrafik står inför en utmaning 

Många av de bilresor som utförs idag kan utföras med 

kollektivtrafiken. En av Västtrafiks största uppgifter är 

därför att öka resandet med kollektivtrafiken. För att bli 

framgångsrika i detta arbete krävs att vi skapar ändrade 

attityder till kollektivtrafiken. Med en konsekvent och långsiktig 

marknadsföring, positivt umgänge med media och 

en positiv kommunikation med våra kunder ska vi lyckas. 


Konsekvent marknadsföring ska ge oss fler resenärer 

Västtrafiks omorganisation från januari 2005 har gjort det lättare att ta fram en samlad och tydlig 

marknadsplan. I november 2005 presenterade Västtrafik sin första ”koncerntäckande” marknadsplan 

som förhoppningsvis skall hjälpa oss att locka fler resenärer till kollektivtrafiken. 

Marknadsplanen skapar klarhet kring nyckelfrågor om hur vi kommunicerar med invånare och resenärer. 

När hela koncernen konsekvent och långsiktigt följer riktlinjerna i planen blir vår position på 

marknaden tydligare och varumärket starkare. 

Västtrafik ska inom ramen för marknadsplanen: 

• Klargöra hur människors resbehov ser ut i vår region. 

• Slå fast vilka som är Västtrafiks viktigaste målgrupper. 

• Slå fast vilka som är Västtrafiks starkaste argument i kommunikationen med våra kunder och 

potentiella kunder. 

Vid sidan av marknadsplanen görs en rad andra förbättringar inom området marknadskommunikation. 

Västtrafik ska inom ramen för övrig marknadskommunikation: 

• Genomföra större och längre reklamkampanjer än tidigare. Ett exempel är kampanjen ”Så här 

gör vi kollektivtrafiken bättre” som genomförs 2005/2006. 

• Genomföra kampanjmätningar. Västtrafik ska bli bättre på 

att utvärdera marknadsföringsinsatserna. 

• Koncentrera marknadsföringen på de områden 

som har stor resandepotential. 

Ett exempel på detta är bearbetning 

av utvalda hushåll via direktreklam. 

• Genomföra projektet ”Nya Vägvanor” 

i Göteborg - ett fristående 

projekt där Västtrafik, tillsammans 

med Trafikkontoret i Göteborg, 

ringer upp 130 000 hushåll i 

Göteborg i syfte att minska antalet 

bilresor till förmån för gång, cykel 

och kollektivtrafik. Projektet pågår 

till och med 2007. Efter utvärdering 

kommer en bedömning att göras om 

den här typen av bearbetning ska 

genomföras i Västtrafiks övriga trafikområden. 


Kampanjen ”Så här har vi gjort kollektivtrafiken bättre” är en omfattande 

reklamkampanj som går i hela Västtrafiks område 2005-2006. 


21


22 

Utveckla goda relationer med media 

Västtrafiks verksamhet är av stort allmänt intresse och bevakas flitigt i media. Genom regelbundna 

undersökningar vet vi att ca 65 % av det material som publiceras vinklas balanserat eller positivt, 

medan 16 % är svagt negativt och 19 % är negativt. 

Västtrafik ska: 

• Fortsätta utveckla och förbättra vår kommunikation 

med media, där till exempel planerade 

pressmeddelanden om alla nyheter, 

förändringar och förbättringar och snabba 

svar på alla insändare utgör grunden. 

• Arbeta aktivt med olika PR-aktiviteter, som 

till exempel debattartiklar för att påverka 

opinionen. Att skapa goda relationer med 

journalister, och att vara tillgänglig för 

media är också viktiga delar i detta arbete. 

Stärkta kundrelationer ger ökad försäljning. 

Försäljningsavdelningen arbetar både på strategisk nivå och operativ nivå och ansvarar för försäljning, 

prissättning och kundrelationer. Till grund ligger en övergripande och tydlig försäljningsstrategi. 


• Se till att Västtrafiks Kundservice och försäljningsombud 

är lättillgängliga och har 

god kunskap i hur man lockar till köp och 

får nöjda kunder. 

• Locka resenärerna att använda det nya 

Västtrafikkortet för att betala resan och för 

att nyttja ett antal tjänster, bl a att kunna 

spärra kort och utnyttja autogiro. 

• Utnyttja kundregistrets värdefulla information 

om bl a resvanor för att ytterligare förbättra 

Västtrafiks produkter. 

• Skapa goda relationer med företag och 

gemensamt med företagen arbeta för att få 

fler kunder till kollektivtrafiken. 

Västtrafik måste aktivt påverka den bild media 

sprider om Västtrafik. 

När vi möter våra kunder är vi ambassadörer 

för kollektivtrafiken 


Försäljningen skall bli enklare och säkrare 


• Se till att det blir enklare att köpa Västtrafiks färdbevis. 

• Skapa en säkrare försäljningssituation för vår försäljningspersonal och våra försäljningsombud 

genom att Västtrafik frångår kontantbetalning i möjligaste mån. Kunderna ska i stället 

kunna betala via bankkort, internet, autogiro och automater. 

Prissättning som instrument för ökat resande och ökade intäkter 

Den kommande prisstrukturen ökar möjligheten att föra en aktiv prissättning. Strategin på sikt är 

att närma oss en marknadsprissättning, dock med fortsatt hänsyn tagen till politiska mål. 

Vårt nya prissystem blir mer rättvist och gör det enklare för 

kunderna att resa. 


Västtrafiks ambition är att minska förarnas och försäljningsställenas 

hantering av kontanter så mycket som möjligt 


23

5. Handlingsplan 2007-2009 

24 


Västtrafiks handlingsplan beskrivs i fem 

perspektiv där resenärsperspektivet är det 

mest centrala. 

• Resenärsperspektivet – åtgärder som syftar till att förbättra utbud och kvalitet för 

resenärerna. 

• Beställarperspektivet – åtgärder som syftar till att tillgodose beställarnas krav och önskemål. 

• Utvecklingsperspektivet – åtgärder som har med utvecklingsfrågor att göra, ofta långsiktiga 

projekt, längre än tre år. 

• Personalperspektivet – åtgärder som leder till ökad stimulans och ökad trygghet bland 

Västtrafiks anställda och förare. 

• Ekonomiperspektivet – ekonomiska ramar under planperioden. 


Resenärsperspektivet 

Förbättrad information ska ge oss fler resenärer 

Inför en kollektivtrafikresa är det nödvändigt att känna till förutsättningar för avgångstid, restid, linjenät, 

biljettsystem, prissystem, hållplatslägen, fordon, förseningar med mera. Behovet av information 

i kollektivtrafiken är alltså påfallande stort. 

SLTFs (Svenska Lokaltrafikföreningen) kundbarometer visar att drygt en tredjedel av svenska folket 

saknar kunskap om kollektivtrafiken och att man efterlyser bättre information. 


• Utarbeta ett enhetligt och lättläst informationsmaterial. Under 2006 görs en översyn av allt 

externt informationsmaterial inom Västtrafik – från linjenätskartor till pris- och produktinformation. 

Det ska bli enklare att tillgodogöra sig information från Västtrafik. 

• Utarbeta mer pedagogiska tidtabeller. Arbetet med att göra samtliga tidtabeller inom Västtrafik 

enhetliga slutförs under 2006. 

• Realtidssystem och störningsinformation ska under perioden kvalitetssäkras och utökas i våra 

trafiktäta områden. På längre sikt är ambitionen att störningsinformation skall kunna nås via 

mobiltelefon, vilket innebär att även resenärer på landsbygden kan nå störningsinformationen. 

• Automatiska hållplatsutrop införs stegvis med start i våra trafiktäta områden. 

• Fortsätta utveckla och förbättra kundinformation och dialog med kunderna via Västtrafiks 

Kundservice. 

Bättre kundbemötande ska ge oss fler resenärer 

Kunderna tycker att Västtrafik bör bli mer 

lyhörda för deras synpunkter. Detta är en viktig 

kunskap som vi måste ta till oss – både anställda 

inom Västtrafik och förarna. Alla Västtrafikanställda 

har ett ansvar när det gäller kundbemötande. 


• Behandla kundernas synpunkter och reklamationer 

på sådant sätt att kunderna uppfattar 

Västtrafik som ett lyhört och öppet företag. 

• Ge kundernas synpunkter mer tyngd som 

grund för produktutveckling och kvalitetsförbättrande 

åtgärder. 


Bra kundbemötande ombord – en viktig del av resupplevelsen. 

• Certifiera alla förare som kör för Västrafik. 

Västtrafiks förare ska därigenom få en bättre kunskap om kollektivtrafikens villkor och servicekrav, 

vilket leder till bättre kundbemötande och ökad service. Förarna möter minst 500.000 kunder 

varje dag. Förarcertifieringen kommer att förnyas vart femte år. 


25


26 

Ökad jämställdhet för resenärerna 

Ett av Västtrafiks övergripande mål är att kollektivtrafiken ska utformas så att jämställdhet mellan 

könen främjas, det vill säga så att både kvinnors och mäns resbehov tillgodoses. Detta är också ett 

nationellt trafikpolitiskt mål. Vi vill här framhålla att Västtrafik också ska beakta den etniska mångfalden, 

dvs. att kollektivtrafiken anpassas till alla i samhället. 

Västtrafik vet att: 

• Män reser längre sträckor med bil jämfört med kvinnor. Med kollektivtrafik är den genomsnittliga 

reslängden för män och kvinnor nästan lika, män 11,7 km och kvinnor 11,5 km. 

• Kvinnor är rädda för överfall på ödsliga hållplatser och att kvinnor undviker att åka kollektivt 

på kvällstid. 

• Kvinnor och män har olika resmönster - 

kvinnor reser mer spritt över dagen och reser mer på lördagar och söndagar än män. 


• Utveckla metoder för att följa upp det regionala 

resandet för kvinnor och män. 

Utveckla nyckeltal för att kunna mäta och 

följa upp utvecklingen av jämställdhet i 

trafiken. 

• Genomföra fler undersökningar för att mäta 

hur väl Västtrafik tillgodoser mäns och kvinnors 

resbehov. 

• Fortsätta att analysera undersökningar 

utifrån könsperspektivet genom att studera 

hur män och kvinnor har svarat. 

• Utveckla en metod för att bedriva jämställdhetsprocessen inom Västtrafik så att trafikutbudet 

på sikt anpassas till både kvinnors och mäns resbehov. 

• Arbeta för videoövervakning ombord på fler fordon och på vissa terminaler och stationer. 

• Arbeta för säkrare och tryggare gångvägar till hållplats. 

• Arbeta för att införa fordonsvärdar ombord under nattrafik. 

En väl utbyggd kollektivtrafik bidrar till att öka jämställdheten 


Ökad trygghet och säkerhet 

Det är viktigt att resenären känner sig trygg på sin gångväg till hållplatsen, på terminaler och hållplatser 

samt ombord på fordonen. Det är oftast inte Västtrafik som är huvudman för gångvägar till 

hållplatserna. Därför kommer vi i samråd med kommunerna och Vägverket att diskutera åtgärder 

för att resenärerna skall känna sig tryggare när de åker kollektivt. 


• I samråd med kommunerna och Vägverket diskutera åtgärder för tryggare gångvägar, gångtunnlar, 

hållplatser och terminaler. Det handlar t.ex. om att anpassa den fysiska utformningen 

och införa bättre belysning under kvälls- och nattetid. 

• Arbeta för ökad trygghet ombord på fordonen, t ex genom att införa fordonsvärdar på natturer. 

• Överväga att införa videoövervakning i terminaler samt ombord på fordonen även utanför 


Ökad trafiksäkerhet 

Trafiksäkerheten är ett av kollektivtrafikens starka samhällsekonomiska 

plusvärden. Den relativa personskaderisken för olika färdmedel 

framgår i tabellen som utgår från att bilförare har riskvärdet 1,0. 

Trafiksäkerheten ombord på fordonen utvecklas successivt av 

fordonstillverkare, trafikentreprenörer och Västtrafik. 


• I samband med trafikupphandlingar kräva trepunktsbälten för fordon som är nyare än årsmodell 

2003. Dock ej bussar i stadstrafik. 

• I samband med trafikupphandlingar kräva att bussarna är utrustade med alkolås. 

• I samband med trafikupphandlingar kräva att 

trafikentreprenören har en drogpolicy för 

sina förare. Dessutom krävs att entreprenören 

visar hur uppföljningen av drogpolicyn 

utförs. 

• Kontrollera att det finns lagstadgad brandskyddsutrustning 

ombord på fordonen. 

• Prioritera trafikmiljön ur säkerhetssynpunkt 

för fotgängare och andra oskyddade trafikanter 

på hållplatser, stadsgator och utmed 

vägar. Detta måste göras i dialog med 

Vägverket och kommunerna. 

• Utgå från barns specifika förutsättningar 

och behov när vi planerar den fysiska utformningen 

av gångvägar och hållplatser. 


Relativ personskaderisk 

moped/mc 17,87 

cyklist 5,73 

fotgängare 4,13 

bilförare 1,00 

bilpassagerare 0,87 

buss 0,13 

tåg 0,13 

Barn är en av våra stora kundgrupper. Säkerheten för barn 

måste prioriteras 


27


28 

Ökad tillgänglighet för funktionshindrade 

Personer med funktionshinder ska kunna leva på samma sätt som andra människor och delta i 

samhällslivet tillsammans med andra. En förutsättning för detta är att miljön är tillgänglig och 

användbar. När det gäller kollektivtrafiken är det inte tillräckligt att enstaka hållplatser eller bussar 

anpassas för personer med funktionshinder. 


• Göra det enklare och bättre för personer 

med funktionshinder när vi planerar och 

upphandlar trafik, hållplatser, fordon och 

övriga tjänster 

• Förbättra samverkan mellan den allmänna 

och särskilda kollektivtrafiken. Särskild kollektivtrafik 

(färdtjänst, sjukresor och skolskjuts) 

används när den allmänna kollektivtrafiken 

inte kan tillgodose en persons speciella 

resbehov. 

• Se till att alla som själva eller med hjälp av 

ledsagare kan ta sig till och från hållplats 

skall kunna resa med Västtrafik. Resan får 

inte vara den länk som brister. 

• Se till att minst 90 % av de funktionshindrade 

kan använda den allmänna kollektivtrafiken senast år 2010 

• i samband med framtagandet av trafikförsörjningsplanen processa aktiviteterna i handlingsplanen 

”Ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder” 

• Fortsätta satsningen på anpassning av färdmedel, hållplatser och terminaler. 

• Erbjuda ledsagarservice vid ett antal terminaler och knutpunkter. 

• Utbilda alla trafiktjänstemän, inte enbart förarna, i bemötande av alla kundgrupper. 

• Införa en resegaranti för rullstolsburna med början i stadstrafiken. 

Personer med funktionshinder ska kunna leva på samma 

sätt som andra människor 

• Genomföra riktade informationsinsatser i samband med att det nya betalsystemet tas i drift 

• Marknadsföra planerade och genomförda åtgärder i handlingsplanen internt och externt 

• Ta initiativ till en ökad samverkan mellan olika aktörer för att säkerställa hela resan. 


Västtrafik utvecklar knutpunkterna i kollektivtrafiksystemet 

Resan börjar inte när kunden stiger ombord. Den 

börjar långt tidigare. En relativt stor del av restiden 

befinner sig kunden på en station, terminal 

eller hållplats. I Västra Götaland finns ca 21 500 

hållplatser. Västtrafik förvaltar dessutom ca 500 

hållplatser i Kungsbacka kommun. Ungefär 24 % 

av hållplatserna är försedda med väderskydd. 

Västtrafiks mål är att alla större påstigningshållplatser 

skall vara utrustade med väderskydd. 

Fram till 2015 planeras att ytterligare ca 1 300 

hållplatser utrustas med väderskydd. Därför är 

det viktigt att utforma dessa så att resan blir så 

bekväm, säker och trygg som möjligt. 

Underlag för hur Västtrafik skall utveckla infrastrukturen 

finns sammanfattat i dokumentet 

”Målbild för kollektivtrafikens infrastruktur 2015” 

som antogs av styrelsen i juni 2002. Målbilden har 

även legat till grund för den Regionala infrastrukturplanen 

samt de nationella framtidsplanerna för 

Banverket och Vägverket perioden 2004 – 2015. 

Viktiga mål för att utveckla infrastrukturen är 

bättre tidhållning, förbättrad teknik för att informera 

resenärerna, förenklade byten, bättre kundmiljöer, 

ökad trygghet och ökad tillgänglighet. 

Västtrafik ska 2006: 

• Färdigställa Partille nya bussterminal samt 

bygga om ytterligare ett antal bussterminaler 

• Anlägga motorvägshållplats på E6 i Kungälv 

• Förbättra resandemiljön på ett antal större 

knutpunkter 

• Miljöupprusta ett par pendeltågstationer 

• Nyutrusta hållplatser 

• Bygga ett antal nya pendelparkeringar 

• Förbättra tillgängligheten på egna fastigheter etc. 


På Kungsbacka station skapade vi en ljus och funktionell 

bytesplats mellan buss och tåg. 

Boråsterminalen är ett bra exempel på en terminal som 

inger trygghet genom sina öppna ytor. 

• Iordningställa platser för fjärrbussar i anslutning till Nils Ericson-terminalen i Göteborg 


29


30 

Västtrafik ska 2007 – 2009: 

• Miljöupprusta pendeltågstationer för bättre komfort, trygghet och service. 

• Förbättra resandemiljön på större bytesterminaler med bättre väderskydd mm. 

• Medverka till att genomföra nya bussterminaler i Amhult, Landvetter, Stenungsund, Lidköping 

och Älvängen. 

• Planera för att bygga nya stationer i Götaälvdalen mellan Tvåstad och Göteborg samt 

Gamlestaden. 

• Utveckla pendel- och cykelparkeringskonceptet. 

• Förse ytterligare 400 hållplatser med väderskydd och bygga om 400 hållplatser för att 

förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. 

• Arbeta för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade på terminaler, hållplatser och 

stationer. Genomföra åtgärder på av Västtrafik ägda fastigheter och arrenderade anläggningar. 

Framkomlighetsåtgärder 

Konkurrenskraftiga restider är en viktig fråga för kollektivtrafiken nu och i framtiden. Analyser av 

biltrafikens utveckling fram till 2010 pekar på att framkomlighetsproblemen kommer att tillta om 

inget görs för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet. 

Inom Göteborgsområdet är dessa problem påfallande redan idag och stora satsningar krävs för att 

ge kollektivtrafiken bättre förutsättningar att ta sig fram. I den nyss genomförda 

Göteborgsöverenskommelsen återstår medel som ska användas till framkomlighetsförbättrande 

åtgärder i syfte att förbättra den regionala tillgängligheten. Projektet går under benämningen 

”Gökungen” och kommer att genomföras under 2005 – 2006. 

Under treårsperioden 2007 -2009 kommer Västtrafik i dialog med väghållare att vara pådrivande 

för utbyggnad av separata busskörfält och andra framkomlighetsåtgärder. 

Västtrafik ska 2006: 

• Slutföra projekt Gökungen genom att anlägga busskörfält på flertalet av infartslederna till 

Göteborg samt i vissa centrala partier i Göteborg. 

Västtrafik ska 2007 – 2009: 

• I fortsatt samverkan med väghållarna arbeta för att alla infartsleder till Göteborg förses med 

busskörfält eller andra framkomlighetsbefrämjande åtgärder. 

• I samarbete med Göteborgs Trafikkontor genomföra ytterligare åtgärder för att förbättra framkomligheten 

i Göteborgs centrala delar 

• Lokalisera problem och ge förslag på åtgärder till förbättringar i övriga delar av verksamhetsområdet 


Utveckling av de långväga resmöjligheterna 

En av de grundläggande idéerna när Västtrafik 

bildades var att kollektivtrafiken skulle samordnas 

och vidareutvecklas över de gamla länsgränserna. 

Trafiken mellan regionens huvudorter skulle 

utvecklas och regionen skulle göras rundare. 

Därefter har kommunerna och Regionen påtalat 

vikten av att den storregionala trafiken även bör 

förbättras till huvudorter utanför Västra Götaland, 

dvs. till grannlänen. För att klara trafikökningen 

långsiktigt krävs avsevärda investeringar i järnvägsnätet, 

bland annat Västlänken - en tågtunnel 

under centrala Göteborg. 

Idag är stora delar av infrastrukturens kapacitet 

fullt utnyttjad under högtrafik. Västtrafik avser att 

i enlighet med målbilden 2010/2020 utveckla tågoch 

busstrafiken genom högre turtäthet i de relationer 

där det finns ekonomiska och kapacitets- 

För att klara trafikökningen på järnväg krävs investeringar i nya tåg. 

mässiga förutsättningar. Inom Tåg i Västavtalet 

finns dock vissa begränsningar när det gäller 

möjligheten för Västtrafik att öka trafiken fram till 2010, då SJ genom rådande nettoavtal skall godkänna 

trafikökningar. Under 2006-2008 kan det bli frågan smärre trafikneddragningar av turer som 

har lågt resande. 

Västtrafik ska fram till 2009: 

• Förnya och komplettera tågtrafiken med fler tågfordon, både eldrivna och dieseldrivna. 

• Införa periodkortsgiltighet på X2000 på sträckan mellan Skövde och Göteborg. 

• De gamla loktågen på linjen Göteborg-Skövde-Hallsberg-(Örebro-Stockholm) kommer att 

ersättas delvis med nya moderna dubbeldäckare. Västtrafiks periodkort kommer att gälla på 

dessa tåg. 

• Förtäta tågtrafiken Uddevalla-Stenungsund- 

Göteborg när Bohusbanan får fjärrblockering. 

• Införa fler förbindelser Nässjö-Jönköping- 

Falköping-Göteborg. 

• Verka för bra kollektivtrafik till Karlstad, 

Örebro, Jönköping, Varberg och Halden. 

• Aktivt delta i Banverkets förstudier och järnvägsutredningar 

samt driva egna strategiska 

trafikutredningar för att ytterligare kunna förbättra 

trafiken. 


Rapport: Målbild för storregional trafik och pendeltågstrafik. 


31


32 

Västtrafik Skaraborg – utveckling av trafiken 

Busstrafiken i Skaraborg är upphandlad för perioden 2004-2010 med möjlighet att förlänga avtalen 

med ett år i taget fram till 2014. Alla regionala bussar, stadstrafikbussar och servicebussar har låggolv. 

Avtalen innehåller såväl incitament för ökat resande som för förbättrad miljö. Samtliga förare 

är certifierade från och med 2005. 

Västtrafik Skaraborg ska: 

Tågtrafiken • Fortsätta utveckla tågtrafiken för regional pendling där resandeunderlaget 

är stort. 

• Förtäta och förbättra anslutningarna mellan buss och tåg. 

Långväga buss • Ompröva samarbetsavtalet mot kostnad/nytta. 

Regiontrafiken • Snabba upp trafiken mellan kommuncentra för att den ska bli mer 

konkurrenskraftig mot bilen. 

• Öka turutbudet för regionala busslinjer i tyngre stråk, dvs där det finns 

utvecklingspotential. 

Lokaltrafiken • Förändras marginellt. 

• Ersätta busstrafiken i områden med svagt resandeunderlag med utvecklad 

Närtrafik och anropsstyrda linjeturer. 

Stadstrafik • Finns i Falköping, Lidköping, Mariestad, Skara och Skövde. 

• Öka turtätheten samt införa mer effektiva och snabbare linjesträckningar 

för att öka resandet. 

• Kommunernas vilja att satsa blir avgörande för möjligheterna att lyckas. 

• Införa Flextrafik i mindre kommuncentra 

Anropsstyrd trafik • Utvecklas för serviceresor och matartrafik samt för resor under kvällar och 

helger i områden med lågt resandeunderlag. 

• Fortsätta utveckla Närtrafik på landsbygden och Flextrafik i kommuncentra 

med de gemensamma koncepten som grund. Trafikeringen av respektive 

område bör utvecklas till alla dagar i veckan 

Allmänt • Förbättra informationen till resenärerna vid störningar och förseningar. 

• Införa realtidsinformation. 

• Utveckla samarbetet med ägarna och trafikentreprenörerna ytterligare. 

• En omfördelning av resurserna kommer att prägla utvecklingen de närmaste 

åren 

Handikappanpassning • Landsbygdsbussar kommer att kompletteras med ramp eller lift. 

• Terminaler och hållplatser kommer att anpassas. 

• Automatiska hållplatsutrop byggs ut. 


Västtrafik Fyrbodal – utveckling av trafiken 

De marknadsmässiga förutsättningarna för kollektivtrafikresande förändras. Mest påtagligt är de 

strukturförändringar som sker i Dalsland. Men även i andra delar av Fyrbodal ökar det mer långväga 

pendlandet för bl a högskolestuderande. 

Västtrafik Fyrbodal ska: 

I nära samarbete med berörda kommuner ytterligare samordna de resurser som används för olika 

persontransporter, t ex arbetspendling, skolresor, färdtjänst och sjukresor. 

Regiontrafiken: • Se över resmöjligheterna från olika delar av Fyrbodal till Trollhättan i 

samband med högskolans omorganisation. 

• Studera expressbussar och tåg i Bohuslän med hänsyn till den successiva 

utbyggnaden av E6 till motorväg. 

• Utvärdera den gränsöverskridande trafiken till Östfold under 2007 

• Förbättra resmöjligheterna till Värmland. 

Lokaltrafiken: • Upphandla lokaltrafiken i Dals Ed, Strömstad och Uddevalla för trafikstart 

sommaren 2007. 

• Utveckla nattbusstrafiken. 

• Samordna skol- och linjetrafik 

Stadstrafik: • Inga särskilda åtgärder planeras 

Båttrafik: • Inga särskilda åtgärder planeras 

Anropsstyrd trafik: • Utveckla närtrafiken 

Handikappanpassning: • Ytterligare 60 bussar kommer att anpassas till rullstolsburna 

• Stadstrafiken i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan kommer att få automatiska 

hållplatsutrop. 

• Hållplatser och terminaler kommer att handikappanpassas. 

• Servicelinjer och närtrafik utvecklas. 



33


34 

Västtrafik Sjuhärad – utveckling av trafiken 

Vi har nu en kollektivtrafik som prioriterar snabba resor mellan angränsande kommuncentra med 

fokus mot Borås och Göteborg där de största resandepotentialerna finns. 

Västtrafik Sjuhärad ska: 

Regiontrafiken: • Förfina utbudet och lägga fokus på marknadsföring, försäljning och 

kvalitetssäkring. 

• Genomföra stråkstudier för linjerna 300 och 900 under 2005/2006. 

En politisk styrgrupp leder detta arbete. Syftet med studien är att profilera 

utbud mellan närliggande kommuncentra och där skapa goda bytesmöjligheter. 

För linje 300 är syftet också att reducera restiden mellan 

Kinna och Göteborg. 

• Vid behov anpassa linje 500 till specifika resbehov Borås – Alingsås 

respektive Alingsås – Trollhättan. 

Lokaltrafiken: • Ge lokaltrafiken ett utbud som motsvarar respektive kommuns ambition, 

mål och ekonomi 

• Linjetrafik med låg kostnadstäckning kan komma att läggas om till 

Närtrafik. 

Stadstrafik • Förfina utbudet och lägga fokus på marknadsföring och försäljning. 

• Prioritera kvalitétssäkring och framkomlighetsfrämjande åtgärder. 

• Under 2005/2006 genomföra en utredning av dagens servicelinjenät (linje 

60 – 69) med syfte att effektivisera dagens utbud för linjenätets målgrupp 

• Införa signalljusprioritering hösten 2005 på ett tiotal platser i Borås. 

• Föra en dialog med Borås Stad i syfte att reducera restider i stråket 

Knalleland – Södra torget. 

Anropsstyrd trafik: • Bibehålla Närtrafik i samtliga kommuner. 

Handikappanpassning: • Utrusta ungefär 25 regionbussar med lift och ca 50 bussar i Borås stadstrafik 

med automatiska hållplatsutrop och inre informationsskyltar. 


Västtrafik Göteborgsområdet – utveckling av trafiken 

För att öka tillgängligheten för bland annat funktionshindrade byts fordonsparken successivt ut till 

låggolvsfordon. Även åtgärder som förbättrar framkomligheten kommer att prioriteras. 

Västtrafik Göteborgsområdet ska 

Stadstrafiken: • Inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen göra stora investeringar i 

spårvägssystemet. Kringen byggs (650 mnkr) och fyrtio nya spårvagnar 

köps (720 mnkr). Spårvagnsleveransen startade 2005 och avslutas 2007. 

• Införa ytterligare någon eller några stombusslinjer utöver de två som 

redan finns. Stombusslinjerna har samma status som spårvägslinjerna 

och ökar attraktiviteten i tunga stråk. 

• Ge hållplatserna utmed stomlinjerna extra hög standard i form av realtidsinformation, 

goda väderskydd, anpassad kantstenshöjd och hög tillgänglighet 

via säkra och trygga gångvägar. 

• Fortsätta utveckla Flexlinjerna i Göteborg. 

• Skapa en ny stomlinje i Partille med hög turtäthet och hög standard på 

hållplatser och fordon. 

• Fortsätta satsningen med utökad trafik till det växande Norra Älvstranden 

liksom satsningen på trafiken till Amhult som blir centrum i stadsdelen 

Torslanda. 

Regiontrafiken: • Utveckla expressbusslinjenätet. 

• Utarbeta förslag till åtgärder som förbättrar det restidsmässiga konkurrensförhållandet 

mellan buss och bil (restidskvot) t ex genom färre hållplatsstopp, 

busskörfält eller att bussarna prioriteras vid trafiksignaler. I 

vissa fall kan linjesträckningar komma att förändras. 

• Arbeta med att förbättra den regionala tillgängligheten och ge bättre förutsättningar 

för kollektivtrafiken. Fortsatt arbete med framkomlighetsförbättrande 

åtgärder kommer att ske för såväl större infartsleder som för 

lokala vägar. 

• Utveckla befintliga och nya strategiska knutpunkter för att skapa bekväma 

och snabba bytesmöjligheter mellan snabba linjer, som går på kringfartslederna, 

och den lokala trafiken. 

• Fortsätta utredningen angående trafikeringsprinciper och framtida tågstationer 

i Götaälvdalen. 

• Fortsätta utredningen angående kapacitetshöjande åtgärder på Västra 

Stambanan mellan Aspen och Floda. 



35


36 

Lokaltrafiken: • Integrera trafiken alltmer med kommunernas lokala skolskjutstrafik. 

Båttrafik: • Upphandla båttrafiken till Marstrand under 2006 med trafikstart 2007. 

Anropsstyrd trafik: • Integrera den anropsstyrda trafiken i linjetrafiken i områden med få 

resande. 

• Införa begreppet ”Närtrafik” i flera kommuner. 

• Delta i Göteborgs Stads KOLLA-projekt fram till 2010. Projektet går ut på 

att anpassa kollektivtrafiken till personer med funktionshinder. 

KOLLA –projektet • Erbjuda alla göteborgare individuella transportlösningar och differentierat 

utbud av tjänster. Göteborgs färdtjänstförvaltning, Göteborgs trafikkontor 

och Västtrafik Göteborgsområdet har gemensamt tagit fram en 

plan för hur kollektivtrafiken ska fungera för dem som har svårt att ta sig 

fram i Göteborg. Själva kärnan i denna plan utgörs av visionen – 

Kollektivtrafik för alla i det så kallade KOLLA-projektet. I denna vision är 

gränsen mellan särskild anropsstyrd kollektivtrafik och ordinarie kollektivtrafik 

utsuddad. När den allmänna kollektivtrafiken blir tillgänglig för 

allt fler, kan delar av den särskilda kollektivtrafiken – färdtjänst med taxi 

och rullstolsbussar avvecklas. 


Anropsstyrd trafik 

Västtrafiks uppdrag och omfattning 

På uppdrag av kommunerna (37 st) och Västra Götalandsregionen ansvarar Västtrafik för den 

anropsstyrda trafiken i Västra Götaland. 

År 2005 omfattar den anropsstyrda trafiken ca 

1,5 miljoner resor eller drygt 4 000 resor per dag. 

Färdtjänst, sjukresor samt skolskjutsar står för ca 

95 % av resorna, resten är framför allt Närtrafik 

och kompletteringstrafik. 

Upphandling av den anropsstyrda trafiken kommer 

att ske 2007. 

Västtrafik ska integrera den särskilda och 

den allmänna kollektivtrafiken 

Ett långsiktigt mål för verksamheten är att skapa 

en bättre samordning mellan den särskilda och 

allmänna kollektivtrafiken. För att åstadkomma 

den önskvärda utvecklingen vidtas en mängd 

olika åtgärder: 

• Fordon och hållplatser anpassas så att personer med funktionshinder skall kunna resa med 

Västtrafiks bussar och tåg. 

• Under perioden kommer Västtrafik att fortsätta utvecklingen mot en totalt integrerad kollektivtrafik 

dvs kollektivtrafik för alla. Detta innebär bland annat att försök med kopplade resor kommer 

att genomföras. 

• Ofta är känslan av osäkerhet och otrygghet det största hindret för att funktionshindrade skall 

resa med allmän kollektivtrafik. Under 2006 kommer försök med ledsagarservice att pågå i 6 av 

regionens kommuner. 

• Närtrafik, anropsstyrda linjeturer, flextrafik 

och flexlinjer blir vanligare trafiklösningar i 

den allmänna kollektivtrafiken. Trafiken körs 

med anpassade fordon i områden där t ex 

hållplatser inte kunnat anpassas, där avstånden 

till vanliga busshållplatser är för långt 

eller där resandeunderlaget är för litet för 

vanliga busslinjer. 

• Västtrafik kommer att lansera bokningstjänster 

via Internet och SMS för resenärer 

och personal på särskilda boenden etc. 


Den anropsstyrda trafiken utför ca 6000 resor per dag. 

Resenärernas totalbetyg av Anropsstyrd trafik 

(på en femgradig skala) 

5 

4 

3 

2 

4,55 4,46 

4,59 

4,68 

2002 2003 2004 2005 

Resenärerna ger den anropsstyrda trafiken ett mycket gott 

betyg. 


37


38 

Beställarperspektivet 

Så här kommer den framtida dialogen mellan Västtrafik och ägarna/beställarna att fungera. 

Verksamhetsplan (VP): 

September: Regionala ägarrådet har startmöte och lämnar anvisningar för ny VP. 

November: Ägarforum erhåller information om nästa VP. 

Ägarna har möjlighet att framföra synpunkter. 

Jan-mars: Remiss till ägarna. Respektive ägare lämnar synpunkter på föreslagen VP. 

Vid behov korrigeras VP. 

Mars: Regionala ägarrådet erhåller lägesrapport av VP samt information 

angående inkomna remissvar. 

Maj: Bolagsstämman fastställer VP. 

Maj: Verksamhetsplanen med remissammanställning skickas ut till 

respektive ägare. 

Trafikförsörjningsplan (TFP) 

Maj: Alla beställare tillskrivs med fråga om vilka utbudsförändringar som 

önskas nästa trafikår (nytt trafikår startar i juni varje år). 

Augusti: Beställarna lämnar sina synpunkter på ovanstående. 

Oktober: Särskilda beställarsamråd, ett per dotterbolag, arrangeras där inkomna 

synpunkter på framförallt den regionala trafiken diskuteras. 

November: Preliminära TFP:er skickas ut till alla beställare. 

December: Bearbetning av beställarnas synpunkter på de preliminära TFP:erna. 

Februari: Västtrafiks styrelse fastställer TFP. 

Budget 

Mars: Regionala ägarrådet, startmöte för budget. 

April-maj: Hearing för budget, en per dotterbolag där kommunerna och region 

är representerade. 

Maj/juni: Budgetsamråd med regionala ägarrådet. 

Juni: Västtrafiks styrelse fastställer budgeten. 

Juni/juli: Utskick av fastställd budget till respektive beställare. 

Bokslut 

Maj: Till ägarna utskickas tertialbokslut 1 samt resultatprognos för helår. 

Oktober: Till ägarna utskickas tertialbokslut 2 samt resultatprognos för helår. 

Jan/feb: Dialog med Regionen och kommunerna kring årsbokslutet. 

Mars: Regionala ägarrådet får information angående årsredovisning. 

Maj: Bolagsstämman (ägarna) fastställer bokslutet. 

Maj: Utskick av fastställt årsbokslut till respektive ägare. 

Därutöver har respektive dotterbolag regelbunden dialog med ägarna/beställarna: 

• gruppmöten med kontaktpersoner för kommunerna och Regionen. Vid dessa möten diskuteras 

bl a trafik, budget och bokslut. 

• ”trafikkonferenser” med kommunernas och Regionens kontaktpersoner. 

• driftsmöten avseende detaljfrågor med respektive kommuns kontaktperson. 

Internt arbete och styrelsemöten inom Västtrafik redovisas inte här. Det är enbart dialogen med 

ägare/beställare som redovisas. De fyra processerna innebär att ett stort antal möten genomförs 

mellan kommunerna/Regionen och Västtrafik. Dialogen mellan ägarna/beställarna och Västtrafik 

bör nu uppfattas som relativt omfattande. 


Utvecklingsperspektivet 

Västtrafiks medverkan i viktiga järnvägsprojekt 

Resandet med storregional tågtrafik har ökat med över 40 % sedan Västtrafiks bildades 1999. 

Tåget är det färdmedel som bäst medverkar till önskad regionförstoring. Västtrafik medverkar därför 

aktivt i Banverkets olika järnvägsutredningar. Det är viktigt att järnvägen får ökad kapacitet och 

bättre geometrisk utformning. Då kan tågtrafiken köras tätare och snabbare. 

Västtrafik medverkar i Banverkets långsiktiga 

projekt, 5-15 år framåt: 

Västlänken – nyckeln till mer tågtrafik 

Göteborgs centralstation har begränsningar när 

det gäller kapacitet och tillgänglighet till Göteborgs 

målpunkter. Västtrafik deltar i utredningen 

av Västlänken – en tågtunnel under Göteborg. 

När Västlänken byggs kan vi öka tågtrafiken från 

hela Västra Götaland in mot Göteborg. Dessutom 

ökar tillgängligheten till olika målpunkter i 

Göteborg när underjordiska stationer byggs på 

strategiskt utvalda platser. 


Så här kan en framtida station under Korsvägen tänkas se ut. 

Bättre pendling i Göta älvdalen 

Ett nytt dubbelspår mellan Trollhättan och Göteborg beräknas vara klart 2011. Då blir restiden ca 35 

minuter från Trollhättan till Göteborg. Pendeltågsstationer byggs ut i Göta älvdalen. 

Bohusstråket får bättre kapacitet 

Nytt mötesspår planeras i Grohed. Tillsammans med nytt signalsystem kan tågtrafiken förtätas. 

Uddevalla-Göteborg kan få ett tåg i timmen och Stenungsund-Göteborg två tåg i timmen. Detta kan 

vara klart 2009. 

Ta tåget till flyget 

Ett nytt dubbelspår mellan Borås och Göteborg med en station under Landvetter flygplats kommer 

att förbättra tillgängligheten till nationellt och internationellt flyg för hela regionens befolkning. 

Dubbelspåret möjliggör också snabbare och tätare tågtrafik mellan de två största städerna i 

Västsverige. 

Högre kapacitet på Stambanan 

Västra Stambanan som är en av Sveriges viktigaste järnvägar har för låg kapacitet mellan Alingsås 

och Göteborg. I dagsläget kan tågtrafiken inte öka ytterligare på banan. Fyra spår planeras på vissa 

delsträckor för att öka järnvägens kapacitet. 


39


40 

Framtida kollektivtrafik i Göteborgsregionen (K2020) 

Prognoser för Göteborgsregionen visar på ett 

kraftigt ökat resande med bil med långa bilköer 

som följd. Om ökningen av biltrafiken skall 

begränsas till 10 procent under de närmaste 25 

åren, medför det att kollektivtrafikresandet minst 

bör fördubblas. K2020 är ett samarbetsprojekt 

mellan Vägverket, Banverket, Göteborgsregionen, 

Västra Götalandsregionen, Trafikkontoret och 

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg samt 

Västtrafik. Syftet med projektet är att utarbeta 

förslag till hur kollektivtrafiken bör utvecklas på 

längre sikt för att kunna attrahera och klara av 

betydligt större resandeströmmar än idag. I första 

etappen utarbetades en målbild för kollektivtrafiken 

(klar juni 2005). 

I andra etappen utarbetas en konkret kollektivtrafikplan 

som beräknas vara klar våren 2007. 

Utveckling mot ökad miljöanpassning 

Miljöfrågorna blir allt viktigare och kraven på en övergång till miljöanpassade drivmedel och miljöanpassad 

teknik växer sig allt starkare i samhället. Västtrafik ska erbjuda persontransporter med 

minsta möjliga miljöpåverkan i utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle. 


• Fortsätta arbetet med att utarbeta ett miljöledningssystem. 

Det ska hjälpa oss att på ett 

systematiskt sätt mäta och minska verksamhetens 

miljöpåverkan. 

• Fortsätta att ställa miljökrav på våra trafikentreprenörer 

och leverantörer. 

• Stötta och informera våra trafikentreprenörer 

och leverantörer för att få en samsyn kring 

miljöfrågornas betydelse och stimulera dem i 

deras utvecklingsarbete inom miljöområdet. 

• Informera och utbilda vår egen personal i miljöfrågor så att vi agerar ännu mer miljömedvetet i 

det dagliga arbetet och i kontakten med våra resenärer. 

• Aktivt kommunicera miljöpolicy och miljöredovisning till allmänheten. Västtrafik och dess trafikentreprenörer 

ska uppfattas som företrädare för verksamheter som värnar om miljön. 

• Tillsammans med ett antal trafikhuvudmän i Sverige utveckla en Internetbaserad fordons- och 

miljödatabas. Syftet är att med hjälp av ett antal nyckeltal förenkla uppföljning av miljömålen. 

• Söka effektiva lösningar för en utökad omställning till förnyelsebara bränslen. 

• Arbeta med att minska bullerstörningar från vår trafik. 

Västtrafik vill bygga bort bilköerna genom satsningar på mer 

och bättre kollektivtrafik. 

Foto: Digitalstudion. 

En framgångsrik miljöanpassning kräver åtgärder av många 

olika slag. 


Säkerställa reskvalitet 

En av Västtrafiks huvudprocesser är att ”säkerställa reskvalitén”. Vi måste hålla vad vi lovar. 

Oberoende hur mycket vi marknadsför våra tjänster är det i slutändan kunden som avgör valet av 

färdmedel – bil eller kollektivtrafik. Om vi har låg kvalitet får vi ett dåligt rykte hos allmänhet och 

resenärer. Detta förstärks av att Västtrafik får negativ publicitet i media. Det är av yttersta vikt att 

Västtrafik arbetar med kvalitetsfrågorna. 

Västtrafik ska säkerställa att: 

• Punktligheten förbättras 

• Antalet inställda turer minimeras 

• Det finns rullstolsplatser när vi lovar det 

• Samordnade byten fungerar 

• Förseningsinformation når ut till resenärerna 

• Det finns gällande tidtabeller uppsatta på hållplatserna 

• Våra fordon och terminaler är rena och fräscha 

• Vi uppfyller kundernas krav på antal sittplatser på våra fordon 

• Säkerhetsfrågorna är tillgodosedda 

Utveckla informationsteknologin inom Västtrafik 

IT-verksamheten kommer under de närmaste tre 

åren att fortsätta inriktas mot integration och 

harmonisering mellan olika IT-system. Om 

Västtrafik ska kunna leverera ”hela resan” måste 

våra olika IT-system samordnas och integreras 

med varandra. Informationskravet från våra kunder 

kommer att öka framöver. 

Målet att öka tillgängligheten för funktionshindrade 

sätter fokus på IT inom Västtrafik. En elektronisk 

informationsskylt hjälper en hörselskadad 

och ett automatiskt hållplatsutrop hjälper en 

synsvag. Lösningar av framtidens krav och 

behov är ofta IT-baserade. 


• åstadkomma hållplatsutrop, realtider vid 

hållplatser och bättre punktlighet genom 

ökade IT-satsningar. 


Västtrafik måste tillhandahålla en 

tjänst som har hög kvalitet på alla plan 

Våra kunder kommer att ställa allt högre krav på Västtrafiks 

sätt att informera. 

• utveckla gemensamt mobilradiosystem i fordonen, system för positionering av fordon och 

bättre utnyttja fordonsdatorer. 

• Vidareutveckla tillgången till webbaserade tjänster och se över möjligheten till att utveckla nya 

mobila tjänster. 


41


42 

Personalperspektivet 

Västtrafiks anställda 

Västtrafiks anställda är en mycket viktig resurs 

för att utveckla kollektivtrafiken mot de mål som 

ägarna beslutat. Nöjda medarbetare är en förutsättning 

för att detta skall lyckas. 


• Med viss regelbundenhet genomföra attitydmätningar 

av vad medarbetarna tycker. 

Mätningarna avser områden som arbetstillfredsställelse, 

egen kontroll och inflytande, 

ledarskap, relationer, kompetensutveckling 

m m. 

• Upprätta handlingsplaner för att öka medarbetarnas trivsel och motivation utifrån attitydmätningarnas 

resultat 

• Aktivt arbeta för att andelen kvinnor i Västtrafiks ledningsgrupper ska uppgå till minst 40 %. 

I jämställdhetsplanen "Västtrafik tänker jämt" framgår vilka mål och åtgärder som är beslutade. 

• Aktivt verka för etnisk mångfald. I samband med rekrytering ska Västtrafik väga in den etniska 

mångfalden. Personalens sammansättning bör avspegla invånarnas sammansättning. 

• Arbeta fram årliga utvecklings- och kompetensplaner på individnivå. 

• Fortsätta arbetet med ”Strategisk kompetensutveckling inom Västtrafik” 

• Arbeta med ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 

Trafikentreprenörer och förare 

Förarna är mycket betydelsefulla för Västtrafiks 

utveckling. Det är förarna som varje dag möter 

våra kunder – ca en halv miljon möten per dag. 

Det är vid dessa möten som den mänskliga relationen 

mellan kund och Västtrafik kan byggas 

upp. 


• Utveckla dialogen med entreprenörer och förare. 

• Fortsätta arbetet med förarcertifieringen. 

• I ökad omfattning lyssna och ta till vara på 

entreprenörernas och förarnas kunskaper och 

i dialog med dessa utveckla trafiken. 

Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för att medarbetarna 

trivs och utvecklas i organisationen. 

Våra förare har 500 000 kundmöten varje dag! 


Ekonomiperspektivet 

Allmänt 

Verksamhetsplanen är i huvudsak en plan för hela koncernen. Följande redovisning är koncernens 

ekonomiska långtidsprognos för åren 2007-2009. Vi redovisar också behovet av framtida ägarersättning 

på bolagsnivå, dvs. för moderbolaget och de fyra dotterbolagen. 

Långtidsprognosen är indelad i två huvudavsnitt. I ett första steg redovisas det ekonomiska utfallet 

vid oförändrad trafikvolym och i ett andra steg visas en prognos som inkluderar trafikökningar, 

således; 

• Långtidsprognos vid oförändrad trafikvolym jämfört med budget 2006. 

• Långtidsprognos vid utökad trafik jämfört med budget 2006. 

Västtrafikskoncernens samlade kostnader och intäkter i budget 2006 uppgår till 4 356 mnkr respektive 

2 606 mnkr. I kostnaderna ingår Anropsstyrd trafik med 328 mnkr, som även återfinns med 

samma belopp i intäkterna. Intäkterna motsvaras av den ersättning som de berörda kommunerna 

och Västra Götalandsregionen betalar för den anropsstyrda trafiken i respektive kommun. Under 

de tre åren 2007-2009 bedöms att kostnaderna för Anropsstyrd trafik kommer att öka med 38 mnkr, 

dvs. till 366 mnkr år 2009. Intäkterna kommer då att öka lika mycket. I den fortsatta redovisningen 

nedan redovisas koncernens kostnader, intäkter och ägartillskott exklusive Anropsstyrd trafik. 

Långtidsprognos vid oförändrad trafikvolym 

Kostnadsutveckling vid oförändrad trafikvolym 

Det som i hög grad påverkar långtidsprognosen är hur mycket trafik som skall upphandlas och 

omförhandlas samt kollektivtrafikbranschens allmänna kostnadsökningar, det som vi kallar 

kostnadsprisindex. 

Erfarenheter under senare år visar att trafikupphandlingarna varit kostnadsdrivande. Under perioden 

2007-2009 blir upphandlingarna relativt begränsade, ca 13 %, av den kontrakterade trafikkostnaden 

kommer att upphandlas. 

Andel av trafikkostnaden som kommer att upphandlas under planperioden 

(Den nya trafikens startår anges i tabellen) 

Kontrakterad 

trafikkostnad i mnkr 

basår 2006 2007 2008 2009 

VT Göteborgsområdet 1 994 2 % 10 % 3 % 

VT Fyrbodal 424 14 % 7 % 8 % 

VT Sjuhärad 249 - - - 

VT Skaraborg 223 - - - 

Storregional trafik 302 - - - 

Hela Västtrafik 3 192 3 % 7 % 3 % 



43


44 

Även vid oförändrad trafikvolym kommer kollektivtrafikens kostnader att öka på grund av allmänna 

kostnadsökningar. I enlighet med trafikavtalen kommer våra trafikentreprenörer kompenseras för 

ökade kostnader. Ersättningen baseras på en sammanvägning av nedanstående tre index. 

Kostnadsökningarna 2007-2009 har prognostiserats utifrån Konjunkturinstitutets bedömningar 

angående framtida kostnadsprisindex för KPI och AKI, medan indexökningen för diesel prognostiserats 

internt av Västtrafik: 

• KPI (konsumentprisindex) ökar med 2,2 % per år. 

• AKI (arbetskostnadsindex) ökar med 4,0 % per år. 

• PPI (producentprisindex) för diesel ökar med 5,0 % per år. 

Värt att notera är att samtliga ovan prognostiserade kostnadsprisindex ligger högre än i Västtrafiks 

senaste långtidsprognos. Det vägda genomsnittliga kostnadsprisindexet för trafiken prognostiseras 

till 3,4 % per år. Att det vägda prognostiserade indexet är högre än konsumentprisindex, beror på 

att KPI är en vägning av olika varor och tjänsters prisförändring, medan Västtrafiks indexkorg 

baseras på AKI, KPI och PPI. 

Koncernens kostnader uppgår till 4 027 mnkr enligt budget 2006. Vid oförändrad trafik bedöms att 

kostnaden under treårsperioden kommer att öka med 514 mnkr, dvs år 2009 uppgår den allmänna 

kollektivtrafikens kostnader till 4 541 mnkr, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning med 4 % per år. 

Kostnadsökningen vid oförändrad trafikvolym (514 mnkr) under treårsperioden beror på: 

• Ökad ersättning till trafikentreprenörerna i befintlig trafik (index), 295 mnkr 

• Upphandling och omförhandling av befintliga trafikavtal som löper ut, 93 mnkr 

• Bankostnader för spårvagnsspår i Göteborg 60 mnkr 

•• Ökade kostnader för det röda grundskolekortet i Göteborg 15 mnkr 

• Indexökning för trafiknära kostnader 55 mnkr 

• Minskade nettokostnader för Pris- och betalsystemet när det gamla systemet avvecklas + 11 mnkr 

• Övriga förändringar 7 mnkr 


Intäktsutveckling vid oförändrad trafikvolym 

För att kompensera trafikens kostnadsutveckling utgår vi från att taxan kommer att höjas med 

3,4 % per år. Vid oförändrad trafikvolym bedöms att resandet kommer att öka med 0,5 % per år. 

Historiskt kan nämnas att resandet med kollektivtrafiken har ökat med ca 11 % under åren 1999- 

2005 samtidigt som trafikvolymen ökade med 9 %. 

En förutsättning i långtidsprognosen är att de totala biljettintäkterna inte ska påverkas av att vi 

inför ett nytt prissystem. Intäktsprognoserna baseras på ett i stort sett oförändrat beteende när det 

gäller resenärernas val av färdbevis. Överströmningar mellan olika färdbevis är ytterst komplicerat 

att prognostisera. 

Koncernens intäkter uppgår till 2 278 mnkr enligt budget 2006. Intäkterna under treårsperioden 

bedöms öka med 203 mnkr, dvs år 2009 uppgår intäkterna till 2 481 mnkr, vilket motsvarar en 

genomsnittlig ökning med 3 % per år. 

Intäktsökningen under treårsperioden beror i huvudsak på: 

• Biljettintäktsökning 171 mnkr 

• Ökade intäkter för det röda grundskolekortet i Göteborg 18 mnkr 

• Ökade intäkter från avtalstrafik med 14 mnkr 

Ägarersättning vid oförändrad trafik 

Ägarersättningen är skillnaden mellan koncernens totala kostnader och totala intäkter. Under treårsperioden 

bedöms att ägarersättningen behöver öka med 514 - 203 = 311 mnkr. 

Långtidsprognos vid utökad trafikvolym 

Ett av ägarnas övergripande mål är att det kollektiva resandet och kollektivtrafikens marknadsandel 

skall öka. För att operativt kunna utveckla verksamheten mot detta mål har Västtrafik internt kvantifierat 

målet till att resandet skall öka med 15 % fram till december 2010. Den genomsnittliga årliga 

resandeökningen blir då 2,8 %. För att åstadkomma denna resandeökning bedöms att trafikvolymen 

behöver öka med 1,9 % per år, vilket har varit en förutsättning för långtidsprognosen nedan. 

Kostnadsutveckling vid utökad trafikvolym 

Trafikvolymen ökar med 1,9 % per år inom Regiontrafik, Lokaltrafik och Stadstrafik. Utöver de 

kostnadsökningar som visas ovan vid ”oförändrad trafikvolym” ökar trafikkostnaden under treårsperioden 

med 315 mnkr. 

Kostnadsökningen (315 mnkr) vid utökad trafikvolym under treårsperioden beror på: 

• Kostnader för utökad trafik 243 mnkr 

• Regionala trafiksatsningar 13 mnkr (nya tåg) 

• Infra-satsningar 17 mnkr (väderskydd 15 mnkr) 

• IT-satsningar 31 mnkr (handikappanpassningar 11 mnkr) 

• Marknadssatsningar 8 mnkr 

• Övrigt 3 mnkr 



45


46 

Intäktsutveckling vid utökad trafikvolym 

Utöver de resandeökningar som visas ovan vid ”oförändrad trafikvolym” ökar resandet med 2,3 % 

per år under treårsperioden. Resandeökningen generar ytterligare 186 mnkr under treårsperioden. 

Ägarersättning vid utökad trafikvolym 

Ägarersättningen är skillnaden mellan koncernens totala kostnader och totala intäkter. Utöver ägarersättningen 

som visas ovan vid ”oförändrad trafikvolym” ökar ersättningen under treårsperioden 

med 315 -186 = 129 mnkr. 

Sammanfattning av långtidsprognoserna 

Västtrafik har genomfört två långtidsprognoser, en som utgår från att nuvarande trafikvolym bibehålls 

och en som utgår från att trafikvolymen ökar med 1,9 % per år - för att nå resandemålet 

+15 % fram till slutet av 2010. Båda dessa långtidsprognoser sammanfattas i diagrammet. 

Koncernens kostnader, intäkter och ägarersättning 

exkl anropsstyrd trafik (mnkr/år) 

(Utarbetad dec 2005) 

5000 

4000 

3000 

2000 

2613 

1466 

1147 

1000 

0 

utfall 

1999 

2680 

1486 

1194 

utfall 

2000 

2914 

1624 

1291 

utfall 

2001 

3117 

1748 

1370 

utfall 

2002 

3365 

1925 

1440 

utfall 

2003 

3598 

2075 

1523 

utfall 

2004 

3817 

2198 

1618 

prognos 

2005 

Kostnader vid ”utökad trafikvolym” 

Intäkter vid ”utökad trafikvolym” 

Ägarersättning vid ”utökad trafikvolym” 

Kostnader vid ”oförändrad trafikvolym” 

Intäkter vid ”oförändrad trafikvolym” 

Ägarersättning vid ”oförändrad trafikvolym” 

4027 

2278 

1750 

budget 

2006 

4288 

4178 

2402 

2342 

1887 

1837 

prognos 

2007 

4571 

4360 

2531 

2409 

2040 

1951 

prognos 

2008 

4856 

4541 

2668 

2481 

2188 

2060 

prognos 

2009 


Den genomsnittliga procentuella ökningen av ägartillskottet blir 5,6 % under de tre åren vid 

oförändrad trafikvolym. Prognosen för alternativet ”utökad trafikvolym” blir genomsnittlig ökning 

7,8 %. Nedan visas ökningen per bolag i Västtrafikkoncernen. 

Ägarersättning (mnkr/år) Budget Prognos vid oför. trafikvolym Prognos vid utökad trafikvolym 

Bolag 2006 2007 2008 2009 2007 2008 2009 

Göteborgsområdet 958 1 024 1 111 1 200 1 046 1 146 1 245 

Fyrbodal 244 254 269 281 261 283 302 

Sjuhärad 166 163 161 158 175 182 187 

Skaraborg 147 151 155 159 155 163 171 

Moderbolaget 235 245 255 261 250 268 284 

Koncern 1 750 1 837 1 951 2 060 1 887 2 041 2 189 

Ökning jämfört med föregående år 87 114 109 138 154 148 

Årsvis ökning i % 5,0 % 6,2 % 5,6 % 7,9 % 8,1 % 7,3 % 

Behov av ägarersättning fördelat på bolag 

Investeringar i anläggningstillgångar och tåg 

Kollektivtrafikterminaler och större hållplatser är exempel på infrastruktur som Västtrafik bör äga 

eller vara delägare i. Ägandet i sig innebär inflytande över utformning, gestaltning och ekonomi. 

Västtrafik äger en del av tågen som trafikerar det västsvenska järnvägsnätet. Ägandet har en 

neutraliserande effekt vid upphandling av tågtrafik. Västtrafik kommer också att äga biljettmaskinerna 

i de fordon som kör för Västtrafik. Västtrafik kommer under treårsperioden att 

investera i anläggningar och tåg för ca 600 mnkr. 

De största planerade investeringarna utgörs av tåg samt mellanvagnar till tåg under 2008. Bland 

infrainvesteringar kan nämnas upprustningar av stationer. Dessutom görs en satsning på framkomlighetsåtgärder, 

framförallt inom Göteborgsområdet. 



47

6. Ägarrådet 

48 

6. Regionala ägarrådets 

tema – Jämställdhet 

DETTA UPPSLAG ÄR FÖRFATTAT 

AV REGIONALA ÄGARRÅDET. 

Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att 

jämställdhet mellan könen främjas 

Västtrafiks ägare har formulerat sju övergripande mål för kollektivtrafiken. 

Ett av dessa mål är att Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken 

”så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs så 

att både kvinnor och mäns resandebehov tillgodoses”. Det 

regionala ägarrådet har under 2005 diskuterat jämställdhetsmålet 

för kollektivtrafiken. Jämställdhet för oss är att kvinnor och 

män ska ha samma möjligheter i samhället. Kollektivtrafiken 

skall vara ett medel för att sträva mot det övergripande målet 

om jämställdhet i samhället. Denna inriktning följer jämställdhetsmålet 

i Vision Västra Götaland – Det goda livet. Viktiga 

inslag i visionen är bl a att den könsuppdelade arbetsmarknaden 

har brutits, att kvinnor och män har lika lön för lika arbete 

och att maktstrukturer i offentlig och privat sektor är jämställda. 


Jämställdhet och kollektivtrafik i Västra Götaland 

Värderingar… 

Genom en serie studier i Västra Götaland har vi kunnat konstatera att mäns och 

kvinnors värderingar skiljer sig åt när det gäller resandet. Kvinnor värderar generellt 

miljöfrågan, trafiksäkerheten och trygghetsaspekten något högre än män. Detta 

bidrar till att kvinnor är mer benägna att lämna bilen hemma och att fler kvinnor än 

män åker kollektivt oberoende av inkomst och ålder. 

Tillgänglighet till arbetsmarknad och utbildning… 

Visionen lägger också stor vikt vid skapandet av det gemensamma Västra Götaland 

där större arbetsmarknader med hög tillgänglighet ingår som en viktig del. 

Begreppet regionförstoring används i detta sammanhang. Kvinnor har idag sämre 

tillgänglighet till arbetsmarknad och utbildning än män. Det finns många förklaringar 

till det. Förutom skillnader i kvinnors och mäns värderingar finns ekonomiska 

och kulturella förutsättningar som bl a innebär att kvinnor fortfarande tar större 

ansvar för hem och familj. Kvinnor blir därmed i högre grad begränsade till närområdet 

som arbetsmarknad. 

Maktstruktur… 

I ägarråd, Västtrafiks styrelser samt hos planerande och beslutande tjänstemän är 

fördelningen mellan män och kvinnor ungefär 70 % män och 30 % kvinnor. Det är 

en ojämn fördelning som inte har ändrats nämnvärt de senaste åren. 

Hur kan vi bidra till ökad jämställdhet med kollektivtrafiken 

som medel? 

…bättre tillgänglighet till arbetsmarknad och utbildning 

Vi har konstaterat att fler kvinnor än män reser kollektivt, dels på grund av sämre 

ekonomiska förutsättningar men även på grund av värderingar. Generellt innebär 

därför satsningar på förbättrad kollektivtrafik att fler kvinnor får förbättrad tillgänglighet 

till arbete och utbildning – vilket därmed gynnar jämställdheten i samhället i 

stort. 

När vi väljer åtgärder är balansgången svår mellan att förstärka resmönster som 

bygger på den ojämnställdhet som finns idag och åtgärder som bidrar till ökad jämställdhet. 

Men genom att satsa på förändringar i kollektivtrafiken som medvetet 

utgår från kvinnliga värderingar och behov kan kvinnors rörlighet och därmed valmöjligheter 

öka. Samtidigt ökar självfallet också mäns möjligheter att åka kollektivt. 

Vi måste fortsätta att satsa på ökad trygghet och säkerhet och öka flexibiliteten 

genom ett förbättrat utbud, förkortade restider och ökad komfort till ett konkurrenskraftigt 

pris. Det är också viktigt att vi även fortsättningsvis beaktar hela resan från 

dörr till dörr. Detta sammantaget bidrar till att skapa en regionförstoring ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Det regionala ägarrådet inleder i och med detta, i samarbete 

med Västtrafik, ett arbete att följa upp hur utvecklingen av kollektivtrafiken påverkar 

kvinnors tillgänglighet till arbetsmarknad och utbildning. Genom ökad kunskap 

kommer effektiva jämställdhetsåtgärder att kunna identifieras för kommande verksamhetsplaneringar. 

…en jämställd maktstruktur 

Att ta vara på de resurser som finns hos både kvinnor och män är viktigt. Det innebär 

att vi får bredare perspektiv och större möjligheter till nytänkande och utveckling 

eftersom män och kvinnor har olika erfarenheter och olika synsätt i många frågor. 

Ägarråd, Västtrafiks styrelser och ledning måste ta ett stort ansvar i att skapa 

en mer jämställd maktstruktur till gagn för regionens utveckling. 


Fler kvinnor reser 

kollektivt 

Kvinnor utgör ca 57 % 

av kollektivtrafikresenärerna 

i Västra 

Götaland – fördelningen 

ser ungefär likadan 

ut på spårvagnar, tåg 

och bussar 

(Källa: Västtrafik) 

Kollektivtrafiken är 

viktig 

Kvinnor värderar 

generellt kollektivtrafiken 

högre än 

män, enligt Västtrafiks 

återkommande 

enkätundersökning – 

Barometern 

Regionförstoring 

ur ett jämställdhetsperspektiv 

Mäns lokala arbetsmarknadsregioner 

är 

större än kvinnors – 

i Västra Götaland och 

i Sverige. Skillnaderna 

mellan mäns och kvinnorsarbetsmarknadsstorlek 

ökar och ökar – 

enligt statistik från 

1970 fram till idag. 

(Källa SCB, 2005) 

Skillnader i resmönster 

Män reser i snitt 40% 

längre än kvinnor varje 

dag, samtliga färdmedel 

inräknade – men 

spenderar bara 12 % 

längre tid på att resa 

(Källa: SIKA, 2002) 

Brister och behov 

Enligt en studie i 

Bengtsfors upplever 

fler kvinnor än män att 

bristerna i kollektivtrafiken 

begränsar tillgängligheten 

till arbete. 

(Källa; VGR-studie, 2004) 

6. Ägarrådet 

49

7. Organisation 

50 


Så här rustar vi oss för arbetet att 

skaffa fler resenärer 

Västtrafik arbetar på uppdrag av sina ägare. Samarbete 

mellan politiker och tjänstemän upprätthålls under löpande 

år genom en ständig dialog i olika ägarforum och genom 

en fastställd planprocess. 


Syfte med verksamhetsplanen 

Verksamhetsplanen är ägarnas styrinstrument för hur de vill att Västtrafik ska utvecklas. Västtrafik 

utarbetar i samråd med ägarna ett förslag till verksamhetsplan. Vid bolagsstämman i maj fastställer 

ägarna verksamhetsplanen, vilken då blir ett underlag för Västtrafiks verksamhetsutveckling. 

Historisk utveckling 

Västtrafiks uppdrag 

Regionen och kommunerna i Västra Götaland är tillsammans ”länstrafiksansvariga” för kollektivtrafiken. 

De länstrafikansvarigas uppgift sköts av trafikhuvudmannen. Sedan 1999 är Västtrafik AB trafikhuvudman 

för den lokala och regionala linjetrafiken i länet. 

Till grund för Västtrafiks verksamhet ligger ett aktieägaravtal, uppdragsavtal och bolagsordning. I 

uppdragsavtalet mellan ägarna och Västtrafik beskrivs själva uppdraget – att ansvara för lokal och 

regional linjetrafik. Trafiken utförs i praktiken med buss, tåg, spårvagn, båtar samt anropsstyrd trafik. 

Verksamhetsplanen hålls medvetet på en övergripande nivå. Inom Västtrafik finns flera strategiska 

dokument och handlingsplaner. Flera av dessa visas i en förteckning i bilaga 1. 

Verksamhetsplanen i ett större sammanhang 


Verksamhetsplan 

utarbetas Planperiod 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Med hjälp av verksamhetsplanen har ägarna en bra överblick och kan påverka och styra Västtrafiks utveckling. 

Ekonomisk långtidsprognos 

(treårig) 

Budget 

(årlig) 

Uppdragsavtal mellan 

Västtrafik och ägarna 


(treårig) 

Trafikförsörjningsplan 

(årlig) 

Genomförande 

av trafiken 

Figuren visar hur verksamhetsplanen kommer in i ett större sammanhang, dvs. i processen mellan 

“uppdragsavtalet” och det praktiska genomförandet av trafiken. 

Strategiska dokument 

(5-15 år framåt) 


51


52 

Aktieägaravtalet 

Utgångspunkten i aktieägaravtalet är att kommunerna svarar för de resor som invånarna genomför 

i sin hemkommun. Regionen svarar för övriga resor, dvs. regionala och mer långväga resor i hela 

regionen samt till huvudorter utanför regionen. Dessutom svarar Regionen för Västtrafiks administrationskostnader. 

Ägarråden 

Sammansättning och uppgifter 

Ägarna har bildat ett regionalt och fyra delregionala ägarråd med politiker från Västra 

Götalandsregionen och kommunerna. Råden är ett sätt för ägarna att kunna engagera sig mer i 

kollektivtrafiken och en möjlighet att förbättra dialogen mellan ägarna och med bolaget. 

Det regionala ägarrådet består av 16 representanter. Kommunförbunden har utsett två representanter 

vardera och Västra Götalandsregionen har utsett en representant från varje parti i regionfullmäktige. 

Det regionala ägarrådet är ett forum där Västtrafiks ägare samråder med varandra. 

Samtidigt är det också ett organ för dialog mellan ägarna och Västtrafik. 

Rådets uppgifter består bland annat av att diskutera, följa upp och revidera mål för kollektivtrafiken. 

Samråd sker inför beslut om uppdrag, inför stämmobeslut om verksamhetsplanen samt inför 

beslut om ekonomiska ramar för bolaget. Dialogen mellan det regionala ägarrådet och Västtrafik är 

fokuserad på övergripande frågor som kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen, mål, uppföljning 

av trafikutbud och resande samt ekonomiska frågor. 

De delregionala ägarråden består av minst en representant per kommun samt två representanter 

för Västra Götalandsregionen. De fyra råden har två generella uppgifter; att bereda och förankra 

frågor inför det regionala ägarrådets möten samt att diskutera trafikfrågor utifrån ett mer geografiskt 

avgränsat perspektiv. 

Aktiviteter 

Under 2005 har det regionala ägarrådet haft samråd med Västtrafik vid tre tillfällen utöver bolagsstämman 

och ägarforum. Regionala ägarrådet har därutöver träffats vid fyra tillfällen under året. 

På samrådsmötena med Västtrafik har bland annat diskuterats; nytt pris och betalsystem, 

inriktning för jämställdhetsmålet, verksamhetsplanen, ekonomi och budget. Andra frågor som har 

diskuterats i det regionala ägarrådet är resandeutveckling, målsättningar för regionala resor, olika 

remisser (t ex kollektivtrafikkommittén) mm. 

De delregionala ägarråden har diskuterat olika ärenden av lokal karaktär utöver de gemensamma 

nytt pris och betalsystem, ekonomi och trafikutbud. 

Kontaktpersoner 

Ägarrådens respektive ordförande är följande: 

Det regionala ägarrådet: Birgitta Johansson 

Delregionala ägarrådet i Fyrbodal: Gert-Inge Andersson 

Delregionala ägarrådet i Skaraborg: Jan-Erik Wallin 

Delregionala ägarrådet i Göteborgsområdet: Leif Johansson 

Delregionala ägarrådet i Sjuhärad: Björn Bergqvist 

Ytterligare information om ägarråden och samtliga ledamöter finns på www.agarradet.se. 


Västtrafiks moderbolag och 

dotterbolag 

Västtrafik bedriver verksamheten i moderbolag och 

fyra dotterbolag som i huvudsak ansvarar för kollektivtrafiken 

inom sina respektive geografiska 

områden – Skaraborg, Fyrbodal, Sjuhärad och 

Göteborgsområdet. Västtrafiks moderbolag ansvarar 

för trafik som utnyttjas för längre resor samt för 

delar av den anropsstyrda trafiken. 

Västtrafiks organisation 

Västtrafik är organiserat i fem affärsenheter och tre 

stödenheter. 

Organisationen består av två huvuddelar: 

• Fem affärsenheter – här finns själva trafiken med bl a trafikavtal och budgetansvar. 

• Tre stödenheter – här finns Administration, Marknadskommunikation, Trafiknära stöd. 

De tre stödenheterna och affärsenheten Region ligger i moderbolaget och de övriga affärsenheterna 

ligger i de fyra dotterbolagen. Alla stödenheter blir därmed en gemensam resurs i Västtrafik. 

Organisationen har fyra huvudprocesser. 

• Skapa resmöjlighet (tidsperspektiv 1 år). 

• Utveckla framtida resmöjligheter (tidsperspektiv mer än 1 år). 

• Säkerställa reskvalitet (Västtrafik skall leverera hög kvalitet till kunderna). 

• Tydliggöra samhällsnyttan (Västtrafik vill öka förståelsen för den samhällsnytta som kollektivtrafiken 

skapar). 



53


54 

Planeringsprocess och beslutsgång 

Aktieägaravtalet reglerar hur man arbetar fram verksamhetsplanen och trafikförsörjningsplanen. 

Verksamhetsplanen är vägledande för bolagets årliga trafikförsörjningsplan. Verksamhetsplanen 

ska ange inriktning och ekonomiska ramar för bolagets verksamhet under kommande treårsperiod. 

Förslag till verksamhetsplan utarbetas av Moderbolagets styrelse och fastställs av bolagsstämman. 

Verksamhetsplanen är en treårig plan som revideras varje år och gäller från 1 januari kommande år. 

Trafikförsörjningsplanen är en ettårig plan som gäller perioden 1 juli-30 juni. 


och långtidsprognos 

Budget 

Trafikförsörjningsplan 

Styrelsemöte Utarbetande av plan Planens giltighetstid 

aug 

maj 

dec juni 

aug feb 

2005 2006 2007 2008 2009 




55

Bilagor 

56 

Bilaga 1: Förteckning över Västtrafiks strategiska dokument 

• Långtidsprognos: En prognos över kostnad-intäktsutvecklingen under tre år. 

• Målbild 2010 och 2020 för storregional trafik och pendeltågstrafik. 

• Målbild för kollektivtrafikens infrastruktur 2015 (2002-10-06): En beskrivning av långsiktig trafiklösning 

i Västra Götaland samt behov av infrastrukturutbyggnad 2004-2015. 

• På nya spår i Väst (april 2002): En broschyr som beskriver utbyggnad av tågtrafik och järnvägsspår 

i tre etapper 2005, 2008 och 2015, framtagen av Regionen, Banverket och Västtrafik. 

• Hållplatsboken (2002-06-19): Handbok för hållplatsers utformning och utrustning. 

• Handbok för farthinder – på gator som trafikeras med buss (aug. 2003). 

• Buss 2000: Riktlinjer som kan användas vid upphandling av trafik. Syftet är att skapa ökad likformighet 

kring ”bussens” utformning över hela landet. 

• Handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder 

• Västtrafiks energistrategi 

• Västtrafik tänker jämt – Västtrafiks årliga jämställdhetsplan . 

• Strategisk kompetensutveckling vid Västtrafik: Är under utarbetande. 

• Förarcertifiering – en del av Västtrafiks kvalitetssäkring. 

• Västlänken – en tunnel under centrala Göteborg: Banverkets förstudie. Västtrafik har deltagit i 

detta projekt som är ett strategiskt projekt för tågtrafiken i hela Västra Götaland. 

• Banverkets järnvägsutredning av Kust till Kustbanan, delen Mölnlycke - Bollebygd, 2002. 

• Banverkets förstudie Västra Stambanan, delen Floda - Aspen. 

• Västtrafiks marknadsplan 

• Fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafikresor i Västra Götaland, 7 november 

2002: Förslag från arbetsgruppen för översyn av bilaga 13 i aktieägaravtalet för Västtrafik. 


Bilaga 2: Regionens mål för regionala resor 

Västra Götalandsregionen har utarbetat mål för kortväga och långväga regionala resor. Med ”kortväga” 

avses resor som går över en kommungräns med ”långväga” avses resor som går över 

minst två kommungränser och angör en av Regionen utpekade målorter samt resor över regiongränsen. 

Med målort avses i detta samanhang tätorter i Västra Götaland som har fler än 15 000 invånare 

och fler än 6 000 arbetstillfällen. Det handlar om orterna Göteborg, Mölndal, Borås, Kinna/Skene, 

Falköping, Skövde, Mariestad, Lidköping, Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla, Kungälv och 

Alingsås. Därutöver tillkommer Landvetter flygplats och Herrljunga i egenskap av viktiga transportnoder 

för byte till nationella och internationella resor. Dessutom är några orter utanför regionen 

utpekade eftersom de har betydelse för arbetsoch studiemöjligheter. Orterna är Halden, Karlstad, 

Örebro, Jönköping och Varberg. 

Mål för långväga regionala resor 

• Utbudet av kollektivtrafik ska främja regionförstoring. 

• Resan ska karaktäriseras av snabbhet och vara konkurrenskraftig gentemot bilen. Det ska finnas 

ett basutbud när det gäller antalet turer. 

• Restiden med buss bör vara högst 30 % längre jämfört med motsvarande resa med bil. 

• Restiden med tåg bör vara minst 20 % kortare jämfört med motsvarande resa med bil. 

• Utbudet bör vara minst 6 dubbelturer per dag. 

• Byten bör undvikas i så hög utsträckning som möjligt. Turerna ska passa de viktigaste arbetsoch 

utbildningstiderna. 

• Resan ska gå till eller via någon av Regionens målorter. 

Mål för kortväga regionala resor 

• Trafiken ska vara marknadsanpassad. 

• Utbudet bör vara minst 6 dubbelturer per dag. 

• Utbudet ska möjliggöra en hög andel direktresor. 

• Vid eventuell diskussion om ett utökat utbud över 6 dubbelturer per dag bör kostnadstäckningsgraden 

vara minst 40 %. 

Målen är beslutade i Regionutvecklingsnämnden. De beslutade målen utgör ett underlag när 

Västtrafiks verksamhetsplan utformas. 


Bilagor 

57

Västtrafik under en dag: 

Drygt 500 000 resor 6000 resor med anropsstyrd trafik 

20 000 turer 900 linjer 1 400 bussar 200 spårvagnar 

60 tåg 35 båtar 650 bilar och specialfordon 

22 000 hållplatser 

Varje resenär reser i genomsnitt 11,5 km 

Varje resa tar i genomsnitt 22 min 

Resenären betalar i genomsnitt 12 kronor/resa 

Hemsidan har ca 25 000 besökare 

Tidpunkten har 3 000 förfrågningar 

Synpunkten tar emot 160 synpunkter 

Beställningscentralen tar emot 4 000 beställningar 

för resor med anropsstyrd trafik

2.1 VP remissexemplar 060103.pdf - Göteborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?