Kommuninfo NR 3 (pdf) - Malaxedu.fi

More documents

Recommendations

Info

4 Det kommunala ämbetsverket inom Malax kommun är uppdelat i många olika avdelningar. Som chef för det kommunala ämbetsverket fungerar kommundirektör Anna- Lena Palomäki och som ställföreträdare för kommundirektören fungerar kommunsekreteraren Solveig Söderback. Kommunens organisation indelas i fyra avdelningar; förvaltningsavdelningen, socialavdelningen, bildningsavdelningen och tekniska avdelningen. Alla dessa avdelningar har sedan en avdelningschef. Därefter under avdelningarna finns enheter, med ansvariga “enhetschefer.” Till förvaltningsavdelningen hör ekonomikansliet, allmänna kansliet och näringskansliet. I det allmänna kansliet arbetar kommunsekreterare Solveig Söderback, personalsekreterare Charles Granlund, telefonisten Inger Hallvar, registratorn Helena Enegren och maskinskrivare/ textbehandlare Gunnel Smulter. Det allmänna kansliet har huvudansvaret för kommunens information. Till deras arbete hör många olika saker vilka sedan fördelas dem emellan. Att bereda ärenden till kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige, sammanställa protokoll efter olika sammanträden, informera om fattade beslut, sköta om kommunens hemsida på internet (då främst angående lediga tomter), sköta saker angående arbetstider, ledigheter, praktikanter, sysselsättningsstöd är bara några saker man kan nämna. Sedan även ordnandet av allmänna val (främst förhandsröstningen) och sköta samarbetet kommuner emellan. Joakim Smeds har i skrivande stund jobbat ungefär 2 ½ år med sitt arbete vid Malax kommun som lantbrukssekreterare. Till hans uppgifter hör saker som har att göra med jordbruket i bygden. Det är han som informerar om, tar emot, handlägger och sköter utbetalningarna av eventuella jordbruksstöd som lantbrukare har rätt att få. Kommun INFO Kunta Kommun INFO Kunta inleder en ny serie om kommunens organisation Förvaltningsavdelningen Personalstrategi i fokus Kommunerna är en stor arbetsgivare och i Finland är var femte löntagare anställd inom kommunsektorn. Idag har kommunerna 460 000 anställda och av dem beräknas 160 000 bli pensionerade fram till år 2010. Det betyder att tillgången på arbetskraft blir ett stort framtida problem då de stora årsklasserna går i pension. År 2003 är det första år under vilket den grupp som lämnar arbetslivet är större än den grupp som träder in i arbetslivet. För att klara av arbetskraftproblematiken i framtiden måste kommunerna göras till attraktiva arbetsplatser. Malax kommun skall för att förbättra sin position göra ett kommunalt personalstrategiskt program. Målet är att kommunen fortsättningsvis skall ha tillgång till kompetent och kunnig arbetskraft. Antalet kommunanställda som går i pension varje år. Seminariet “Personalstrategi i fokus” Torsdagen den 4 september hölls ett seminarium som gällde personalstrategi på kommungården i Malax. Kommunen ville på detta sätt informera om vad personalstrategin innebär för Malax kommuns del. Som föreläsare fungerade bl.a. kommundirektör Anna-Lena Palomäki samt forskare Bjarne Andersson (Kommunala arbetsmarknadsverket) och personaldirektör Ulf Lindholm (Finlands Kommunförbund). Medelåldern för kvinnor som arbetar inom Malax kommun är 45 år och för män 44 år. Fram till år 2010 avgår 15 % av kommunens personal med pension och fram till 2019 är siffran 40 %. Nedanstående diagram visar antalet personer anställda 2002 som uppnår pensionsålder fram till år 2019. Anna-Lena Palomäki betonade på seminariet att målet med Några av deltagarna på seminariet. Från vänster; Siv Uotinen, FolkeStorbacka och Göran Östberg. Stor vikt fästs även vid att utveckla landsbygsnäringarna i kommunen och bibehålla en levande landsbygd. Till detta hör bland annat att arbeta med olika utvecklingsprojekt och sådana saker. Det är även lantbrukssekreteraren som har hand om kontrollerandet av “flyghavret” under sommarmånaderna. Ytterligare finns en näringsombudsman på kommungården som heter Börje Huhta. Hans uppgift är bland annat att marknadsföra kommunen som bostadsort och att ge information och rådgivning åt befintliga företagare och personer som överväger att starta företagsverksamhet. Anne Bogren personalstrategi är att det finns kompetenta och motiverade arbetstagare och att kommunen är en trygg och säker arbetsgivare, som stimulerar till utveckling. Kommunen skall vara en föregångare och förebild. Bjarne Andersson anser att kommunen skall samarbeta med företagen genom att erbjuda goda kommunala tjänster och att personalen är en stor kostnad som måste skötas bra. Avundas aldrig någon det sken av lycka han har. Du känner inte hans hemliga sorger. Indiskt ordspråk Sunt förnuft är grundvalen för en god stil. Winston Churchill Det är mycket svårare att dela andras glädje än deras sorg. Frank Crane Börje Huhtanäringsombudsman Joakim Smeds- Lantbrukssekreterare Vad är personalstrategi? Personalstrategin görs upp i samråd med personalen och om den genomförs väl blir också själva arbetet en värdefull process. I personalstrategin anges de kvantitativa och strukturella målen för personalen samt målen som gäller kompetens och hälsa. Då kommunen i framtiden kommer att konkurrera med den privata sektorn om arbetskraft, så bör man satsa på att höja kvaliteten i arbetslivet för kommunen måste göras till en attraktiv arbetsplats. Kommunala arbetsmarknadsverket anser att fast anställning bör vara den primära anställningsformen. Detta för att de anställda skall känna att de har en trygg arbetsplats. Personalen bör vara kompetent för sitt arbete och yrkeskunnig. Kompetensen kan höjas genom planmässig personalutbildning. System som belönar en hel grupp, t.ex. resultatarvoden, kan också tillämpas. Arbetshälsa och trivsel på arbetsplatsen betonas också inom personalstrategin. Personalstrategin skall alltså garantera att det i framtiden också finns personal som sköter om den kommunala servicen, som vi i dagens läge tar för givet. Bakom personalstrategin finns en framgångsrik arbetsgivar- och personalpolicy som gör att alla delar inom personalstrategin, dvs. ledarskap, personalomsättning, nyrekrytering av personal, kompetens och yrkeskunnighet, lönepolitik samt trivsel i arbetet förbättras.
Villaavslutningen även kallad den Venezianska aftonen firas den sista lördagen i augusti för att ta farväl av sommaren och villasäsongen. Man vet inte säkert när man började fira Villaavslutning här i Österbotten men i Norra Posten fanns en annons om en sensommarfest som firades i Karleby redan 1895. I övriga Finland firade man den Venezianska aftonen ännu tidigare. Grevinnan Mussin- Puschkin höll en Veneziansk afton i Helsingfors redan 1840 som kallades för Fête vénetienne. Det finns flera teorier om hur traditionen kom hit till Österbotten. Den ena teorin är att traditionen kommer från Rio de Janeiro i Brasilien där man tände eldar och höll fester vid vattnet. Den andra teorin är att den Venezianska aftonen är en tradition som finländska emigranter tagit med sig från Venezuela. Veneziansk afton firas inte bara här i Österbotten. I Chicago har man firat Venetian night sedan 1958. I Helsingfors firas också en motsvarighet till villaav-slutningen den så kallade “Forneldarnas natt”. Forneldarna i skärgården följer de gamla eldlederna från vikinga-tiden. Denna tradition började firas år 1992 när Finland fyllde 75 år. Man Kommun INFO Kunta Villaavslutning, en kväll av färger och ljus Kristoffer Nykopp firar villaavslutning CALLES BRÖD & CONDITORI 66240 Petalax Tfn 06-347 0277 funderade på hur man kunde förlänga sommarsäsongen i skärgården och kom att tänka på den österbottniska villaavslutningen. Olika fester Festen kan se ut på olika sätt. Här i Österbotten i Karleby avslutar man villasäsongen med festivalen “Veneziaden”. Namnet på festen anses härstamma från ordet fyrverkeri. Fyrverkerikonsten kom till Europa via Italien på 1500- och 1600talet och konsten började kallas för venezianska eldar efter det dåtida handelscentret Venedig.Temat för festen är elden, den vara i tre dagar och Karleby satsar mycket pengar på festivalen. Traditioner från förr Förut började man skolan först den 1 september, så villaavslutningen firades den sista helgen före skolan började. Men traditionen har fortfarande hållits kvar fastän skolan börjar tidigare nu. Förut gjorde man sina egna facklor, man lade trassel i plåtburkar som man tände på och lät brinna utanför villan. Detta var delvis ett sätt att lysa upp höstmörkret på men också ett sätt att se de andra som var på villan. Man brukade också tävla villaägarna emellan vem som hade de finaste eldarna. Nuförtiden firar de flesta villaavslutningen på villan med god mat, fyrverkerier och marschaller. Men det finns också de som föredrar att ta en sista svängom på dansgolvet. Också sommardanssäsongen brukar ta slut i och med villaavslutningen. Många ungdomar väljer att fira villaavslutningen i Åminne folkpark istället för på villan. Fast villaavslutningen innebär att villasäsongen är slut, så finns det många som fortfarande fortsätter att tillbringa tid på villan till långt in på hösten. Sofie Lolaks VASA BESIKTNINGSSTATIONER Besiktning * Besiktning * Försäkringar * Registrering * Förarexamen Prosecur Autotohtori * Säkerhetsmärkning * Konditionsgranskning * Säkerhetsräffla * Bytesgranskning Strandvägen Växel 0204 88 3300 Mejerigatan 2-4 Växel 0204 88 3320 Tidsbeställning person- och paketbilar 0204 88 133 Betjäning även utan tidsbeställning! VÄLKOMMEN! www.sauk.fi Alltid Färsk Fisk! GRANQVIST`S FISK Molpe Tel 347 6508 Ulf 050-586 4738 Eivor 0500-865 838 “Visst finns det droger här” Droger är ett ständigt växande problem, Det finns mer och närmre oss än vad vi tror och vill inse. Droger förekommer inte enbart vid ’speciella’ tillfällen. Det finns närvarande hela tiden. För att ta reda på lite mer gick jag runt i Högstadiet och Gymnasiet i Petalax och ställde följande frågor till eleverna: 1. Är droger vanligt bland ungdomar idag? 2. Känner du någon som tar droger? 3. Har du blivit erbjuden droger någon gång? 4. I så fall, var? 5. Är det lätt att få tag på droger? Jonas Östberg åk 9, Molpe 1. Jo, ganska 2. Ja ett par stycken 3. Ja 4. På Rock Off på Åland 5. Vet inte, säkert.. Vill man ha så får man nog tag på! Anna Paloluoma åk 9, Y-Malax 1. Inte vanligt men det förekommer 2. Ja vet att de finns, men inga nära bekanta.. Ett par stycken bara.. 3. Nej 4. – 5. Inte vad jag vet. Michél Ruths åk 9, Petalax 1. Ganska 2. Mjo.. Inga nära bekanta men nog känner jag.. cirka. fem stycken 3. Ja, av okända personer 4. På ungdomsdanser här i trakterna 5. Tror inte att det är så himla lätt. Kristoffer Lindell åk 9, Y-Malax 1. Tillräckligt 2. Jo, mer än fem. 3. Nej 4. – 5. Vet ej! Sandra Stoor åk 9, Ömalax 1. Ja sku nog säga de jo.. 2. Inga nära bekanta, men nog finns de mycket här.. 3. Nej. 4. – 5. Vet inte.. När jag kom till gymnasiet för att ställa samma frågor fick jag helt andra svar. Alla jag intervjuade kände fler än sju personer som använder/använt droger. Alla var ense om att det var lätt att få tag på droger och att det finns oroväckande mycket av dem här i trakten. Några av eleverna har också blivit erbjudna droger vid olika tillfällen, bland annat på fester i Malax. Eleverna ville inte ställa upp med namn och foto i KommunINFO, men det framkom klart att drogproblematiken inger bekymmer även bland ungdomar. Hemmen är uppenbarligen helt omedvetna om vad många av dagens ungdomar sysslar med. På många personer så märks det inte att de tar droger. De lätta drogerna har ingen som helst inverkan på uppträdandet som skiljer från en vanlig fylla. Därför är det så svårt att upptäcka. Det vore på sin plats för alla att vakna och bilda en slagkraftig front mot drogerna. Droger är livsfarliga och de kommer smygande i rasande fart. Sara Lindh 5
Page 1 and 2: GARDINER 100-tals olika Allt från
Page 3: I början av augusti tog Göran Ös
Page 7 and 8: Ny Power Clubverksamhet kör i gån

Kommuninfo NR 3 (pdf) - Malaxedu.fi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?