Tyngdpunktsförskjutning rapport (PDF) - Sveriges kristna råd

men kring 1,5 om den skulle komma till användning (beloppen räknas in i ramen för FM).
Enligt Riksrevisionen (rapport 2011 9 ) borde siffran för FM internationella insatser vara ”ett par”
GSEK högre. RiR är kritisk till att FM bara redovisar ”särkostnader”.
Hur man än räknar blir slutsatsen att huvuddelen av ”insatsförsvarets” kostnader ligger kvar i
Sverige (åtminstone drygt 30 GSEK). Av dessa är minst 14 GSEK relaterade till materiel.
Mot denna bakgrund blir historiken för FM under den postneutrala perioden något motsägelsefull.
Man behövde göra ett vägval under 1990-­‐talet, eftersom det inte fanns någon fiende. Högkvarteret
(i verkligheten ett relativt litet antal ledande personer, tillsammans med FOI och FMV) valde en
”operativ time-­‐out” (general Johan Kihl 1997). Detta innebar (med någon förenkling): Vi lägger ner
det gamla och tänker nytt. Vägledande begrepp för det ”nya” blev Revolution in Military Affairs
(RMA) och Network Based Defence (NBD) – båda hämtade från försvarsdebatten i USA.
Genom successiva försvarsbeslut skedde gradvisa men inte dramatiska nedskärningar i FM budget.
Dessa kändes naturligtvis i organisationen, men ”vi borde tala mera om de nära 40 miljarder som
vi fortfarande har kvar” (general Michael Moore, intervju 2005).
FM lägger stor vikt vid sina internationella insatser. Årsredovisningen 2009 har som omslagsbild
en svensk officer, som delar ut någonting som ser ut som en låda med bröd till kvinnor och hung-­‐
riga svarta barn i en roddbåt. De rekryteringskampanjer som drivits och drivs (till exempel i
Stockholms tunnelbana) för Grundläggande militär utbildning (GMU) 2011 och 2012 fokuserar
nästan helt på internationellt arbete; sådant som att ”tala med civila”. Samtidigt får svenska
folket viss information om verksamheten i Afghanistan (ISAF) och om den kortvariga närvaron i
Libyen 2011.
Jag finner det paradoxalt, att samtidigt som FM i offentligheten framhåller sina internationella
insatser så underredovisas kostnaderna. I kronor räknat är det minst 80 % av FMs anslag som inte
används internationellt.
Det svenska försvarets läge och den diffusa och delvis motsägelsefulla inriktningen har inte i någon
större utsträckning uppmärksammats i den allmänna debatten. Men några undantag finns.
Historikern och underrättelseanalytikern professor Wilhelm Agrell har gjort en stor genomgång
och sammanfattar (2011) sin bild av FM: ”I princip är hela den organisation, den planläggning och
det kunnande som en gång handlade om att försvara landet borta”. 10
Journalisten och statsvetaren Britt-­‐Marie Mattsson har gått igenom hela periodens utrikespolitik
(inte specifikt försvaret) och drar slutsatsen (2010): ”Den svenska utrikespolitiken har förlorat sin
egen gamla kompass, och ingen tycks vara intresserad av att ersätta den med en ny”. 11
Självklart pågår tankeverksamhet för förnyelse. Försvarsberedningen 2007 anlägger ett ”brett
perspektiv på hot och en samlad syn på säkerhet”. Föreningen Folk och försvar, Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI) m fl diskuterar nya former av hot: informations-­‐ och kommunikations-­‐
tekniken och cyberhot, miljökonflikter, energi.... Terrorism anges som en del av problembilden. Än
så länge råder dock en fundamental oklarhet om FMs eventuella uppgifter i relation till dessa.
9 Riksrevisionen (2011): Svenska bidrag till internationella insatser RiR:2011:14
10 Agrell, Wilhelm (2011): Fredens illusioner. Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-­‐-­‐-­‐2009. Atlantis
11 Mattsson, Britt-­‐Marie (2010): Neutralitetens tid. Svensk utrikespolitikfrån världssamvete till medgörlig lagspelare.
Forum
7