SMALLbig nr 3 2010 - PRINTbutiken

vi seende kanske bara
använder 50% av vår syn
•••••
DET ALLMÄNNA FENOMEN VI KALLAR FÄRG är inte entydigt be- timmerstockar slår mot varann. Vi har ju inte sett flostämt
av en våglängd. Om vi t.ex. tar en viss röd nyans så den Moldau snirkla sig fram i ett helt annat landskap
finns det en oändlig mängd olika infallande kombinatio- än vårt. Poängen med detta, menar Lars, är att även om
ner av våglängder som ger upphov till upplevelsen av rött. vi sitter bredvid varann i en konsertsal och hör samma
stycke SER vi helt olika bilder i vårt inre. Och samma
”FÄRG ÄR NÅGOT SOM FORMAS I VÅRT MEDVETANDE och är inte sak sker om vi går gatan fram och möter människor. Vi
generellt en egenskap i naturen. Den nyans vi uppfat- ser dem helt olika beroende på vem vi är och vilka intar
på ett objekt påverkas även av omgivande färger tressen vi har.
och av spektrumet på det infallande ljuset” står det i – Är du hårfrisörska kanske du bara tittar på män-
Wikipedia. Det står också att: ”En möjlig effekt av LSD niskors frisyrer. Är du väldigt modeintresserad kanske
och andra psykedeliska droger är att det blir felkopp- du bara ser kläderna, säger Lars. Jag förstår vad han
lingar i hjärnan som gör att den påverkade tycker sig menar för själv är jag sådan att jag nästan aldrig kom-
’se’ ljud och ’höra’ färger.” Hmm. Om så är fallet måste mer ihåg vad människor har på sig men jag har tittat
det redan finnas ett mönster för detta i våra hjärnor. i deras ansikten väldigt noga. Hur verkar de må? Hur
Kan en blind människa ”höra” färg?
öppna är de för intryck? Sådana saker funderar jag på
när jag möter människor. (Vilket ibland kan vara ganska
JAG FRÅGAR: LARS EISNER, administratör på Synskadades påfrestande kan jag säga). Lars säger att vi seende kan-
Riksförbund i Lund, som blivit blind i vuxen ålder. ske bara använder 50% av vår syn. Vi tittar selektivt
– Nej, det tror jag inte. Det är nog drogerna som kol- och vi är okoncentrerade.
liderar i hjärnan och rör om uppfattningarna. Lars – Det är klart, säger han, syr du stramalj måste du
själv minns färgerna och ser dem i sitt inre.
använda mer av ditt seende. Det är ansträngande. Hmm,
– Pratar du om det kornblå i svenska flaggan, så ser igen. Jag vet knappt vad stramalj är.
jag det framför mig eller om du säger att du har gräs- – Men för en barndomsblind, säger Lars tror jag inte
gröna byxor på dig – vilket Gud förbjude – så vet jag ordet färg har någon betydelse. Ska du beskriva saker
hur det ser ut, säger han. Vi pratar om musik och vad för en människa som är blind sedan födseln får du göra
man upplever under en konsert. Ser man då inte bilder det med andra sinnen. I termer av värme och kyla,
i sitt inre utifrån musiken? Lars är mer saklig än så. starka eller svaga ljud och med vilka dofter som finns.
– Oftast finns det ju ett programblad som talar om Själv orienterar jag mycket efter hörsel och dofter. De
vad kompositören tänkt när han skrivit stycket och antagligen
styrs vi rätt mycket av det. Det finns en tjeck,
sinnena är utvecklade till 100% hos mig.
jag minns inte hans namn, som skrivit ett stycke som JAG FUNDERAR PÅ VAD HAN SÄGER och tänker att egentligen
heter ”Moldau” där man verkligen hör hur vattnet por- är det ju inte konstigare än att: för en seende är solen
lar och faller ner. Men ser vi samma vatten framför oss, gul och varm - för en icke seende är solen varm och dof-
i publiken? Vi nordbor kanske ser forsränning och hör tar tungt. Eller nåt sånt, kanske.