Alla ärenden finns på ärendelistan - Torsby kommun

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

Kallelse/underrättelse 

Tid: Måndag 2012-09-17 kl 18:00 

Plats: Stjerneskolans matsal i Torsby 

Gruppmöten: Rum 263 (S) 

Rum finns reserverade från 16.00 Rum 260 (Borgerliga gruppen) 

Rum 258 (V) 

Rum 266 (-) 

Föreslagen justerare: 

Tid för justering: 

Föredragningslista 

Nr Ärende Diarienr Sid 

1 Kulturskolans elever underhåller KST 2012/75 

2 Allmänhetens frågestund KST 2012/193 

3 Ordet är fritt KST 2012/76 

4 

5 

Presentation av äldrevården i Torsby kommun 

Omsorgsnämndens ordförande Åke Gustavsson (S), socialchef Ulf Johansson och 

äldreomsorgschef Ulla-Lena Larsson informerar 

Ändring i miljö-, bygg- och räddningsnämndens reglemente 

KST 2012/463 

KST 2012/419 1 

6 Ändring i kommunstyrelsens reglemente KST 2012/419 2 

7 Svar på motion om leasingbilar i Torsby kommun deras 

utrustning och användning 

KST 2012/274 3 

8 Försäljning av industrimark, del av Torsby Vasserud 3:3 KST 2012/394 8 

9 Nyttjanderättsavtal om markupplåtelse samt köpoption 

gällande del av Torsby Oleby 1:63 

KST 2012/144 10 

10 Taxa för sotning och brandskyddskontroll KST 2012/388 16 

11 Revidering av lokala föreskrifter för att skydda människors 

hälsa och miljön i Torsby kommun 

12 Bokslut och verksamhetsberättelse för år 2011 för Värmlands 

läns Kalkningsförbund 

16 Mikael Persson (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i Drift 

och servicenämnden 

Kommunstyrelsen Torsby kommun 0560 - 160 10 sekr ks@torsby.se 

Besöksadress 1. Kommunstyrelsen 0560 - 160 25 fax www.torsby.se 

Nya Torget 8, Torsby 68580 Torsby 

KST 2012/387 18 

KST 2012/141 20 

KST 2012/423 33

TORSBY KOMMUN 

KOMMUNSTYRELSEN 

Protokoll 

2012-09-03 

Justerarnas sign 

§ 100 KST 2012/419 

Ändring i kommunstyrelsens reglemente 

För att förtydliga ansvaret mellan miljö-, bygg-och räddningsnämnden och kommunstyrelsen 

bör kommunstyrelsens reglemente förändras enligt nedan. 

1. Kommunstyrelsen reglemente ändras i följande avseende: 

En punkt under § la Ledningsfunktionen med nuvarande lydelse 

"I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl.a. 

*Den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten" 

ändras till att istället ha följande lydelse: 

"1 kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl.a. 

*översiktlig planering för användningen av mark och vatten enligt plan-och bygglagen 3 

kap. Kommunstyrelsen tar även beslut om att det ska få upprättas områdesbestämmelser 

och detaljplaner enligt plan-och bygglagen 5 kap. 2-5 §§ (ge planbesked)." 

2. Kommunstyrelsens reglemente får genom ovan gjorda ändringar ett innehåll i sin 

helhet enligt bilaga. 

Handlingar i ärendet 

Tjänsteskrivelse av informationsstrateg Annette Lauritzen Karlsson, 2012-07-16 

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 

Kommunstyrelsen ställer sig bakom ovanstående ändring i kommunstyrelsens 

reglemente. 

Beslutet expedieras till 

Kommunfullmäktige 

Utdragsbestyrkande 

13(28) 

(

TORSBY KOMMUN 


Protokoll 

2012-09-03 

forts ks 2012-09-09 § 102, Svar på motionen Leasingbilar i Torsby 

kommun - deras utrustning och användning 

dygnet till alla delar av vår utsträckta kommun. 

Vårt förslag är att allmänheten ska kunna utnyttja den bilpark som redan finns och som 

står outnyttjad under kvällar och helger. 

Vi yrkar med stöd av ovanstående därför på att Torsby kommun utformar en policy för 

ett successivt utbyte till miljöbilar samt ser över möjligheterna att låta allmänheten hyra 

några av de 32 bilar som leasas av Torsby kommun. 

Motionen utarbetad av Lena Nilsson, medlem i miljöpartiet i Torsby". 

Av motionen framgår det två stycken frågeställningar, dels att kommunen skall utforma 

en policy för ett succesivt byte till miljöbilar och dels att kommunen ser över 

möjligheterna att låta allmänheten hyra kommunens leasingbilar. 

Vad det gäller övergång till miljöbilar så upphandlar kommunen utifrån de 

rekommendationer, (bland annat från Miljöstyrningsrådet och Euro Ncap 5) som finns på 

marknaden avseende miljö och säkerhet. Avtalet som är tecknat med 

leasingsbilsleverantörerna är utformat på så sätt att kommunen själv är den part som 

bestämmer vilken typ av bil samt bränsle som aktuell bil skall utrustas med. Det är dock 

en svårighet att välja andra drivmedel än diesel, etanol eller bensin då det för dagen 

saknas en infrastruktur för andra bränslen. Kommunen ser det som en svårighet att 

utforma en policy för valet av fordon, dels för att olika verksamheter har så divergerade 

behov och dels för att utvecklingen går så pass snabbt så en policy kan vara hindrande i 

valet av nya och bättre fordon. 

Vad det gäller frågan om att hyra ut kommunens leasingbilar på tider då bilarna inte 

nyttjas i verksamheten är att anses som att kommunen konkurrerar med traditionell 

näringsverksamhet vilket kommunen inte får ägna sig åt. Det finns redan idag flera 

etablerade företag som hyr ut bilar i kommunen. Om Torsby kommun skulle starta upp 

en egen uthyrningsverksamhet skulle denna ur ett konkurrenshänseende komma i 

konflikt med dessa företags verksamheter. Enligt kommunallagen är det inte tillåtet att 

bedriva konkurrerande näringsverksamhet vilket en sådan bilpool skulle likställas med. 

Vid sammanträdet lämnade Anders Björck kompletterande uppgifter att närmare 80% av 

kommunens fordon (personbilar och lätta lastbilar) är dieseldrivna. 


Motion från Karl-Erik Keck (MP) , 2012-04-23 

Tjänsteskrivelse av bitr kommunchef Anders Björck, 2012-06-21 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-08-21 § 84 

Justerarnas sign Utdrags best yrkande 

16(28)

TORSBY KOMMUN 


Protokoll 

2012-09-03 


forts ks 2012-09-09 § 102, Svar på motionen Leasingbilar i Torsby 

kommun - deras utrustning och användning 


Motionen anses besvarad. 



Anders Björck 

Miljöpartiet de Gröna 


17(28)

TORSBY KOMMUN 


Protokoll 

2012-09-03 

§ 104 KST 2012/394 

Försäljning av industrimark, del av Torsby 

Vasserud 3:3 

Stefan Nilsson med firma Skalleby Bygg & Montage ansöker om köp av industrimark för 

att uppföra en byggnad.Han ansökte 2008-10-03 om att få köpa mark på fastigheten 

Torsby Vasserud 3:3 för att uppföra en byggnad. 

Då området genomgick en detaljplaneändring för att tillgodose en större i området 

verksam industriidkares utvecklingsbehov fick ansökan avvakta. 

Efter detaljplanens genomförande ändrades industriidkarens planer och 

verksamhetsutvecklingen sker på annan plats. 

Detaljplanen förutsätter ett antal fastighetsaffärer för att möjliggöra anläggandet av ny 

industrigata för tillträde inom området. Dessa fastighetsaffärer och regleringar är för 

närvarande inte möjliga att göra varvid anläggandet av industrigatan måste anstå. 

Då Stefan Nilsson äger och bebor grannfastigheten Torsby Bergsäng 1:44 kan tillträde till 

industrimarken ske över egen gräns tills ny industrigata anlagts. 

Köparens behov av ny byggnad har under tiden från ansökan ändrats från 

byggnadsverksamhet till grafisk produktion och studio. 


Tjänsteskrivelse av Jan Esping, 2012-06-10 

Kommunstyrelsens samhällsutskott 2012-06-18 § 91 


1. Kommunstyrelsen föreslår att förslag till köpekontrakt med Stefan Nilsson för del av 

Torsby Vasserud 3:3, upprättas och föreläggs kommunstyrelsen. Det villkoras med 

tillträde från Torsby Bergsäng 1:44 i avvaktan på ny industrigata samt att bygglov och 

uppförande av byggnad sker inom fyra år. 

2. Kommunstyrelsen föreslår ett markpris på 10 kr/m 2 samt att lantmäterikosh1aden för 

fastighetsbildningen bekostas av köparen. 


Jan Esping 


Justerarnas sign Utdragsbestyrkande 

19(28) 

i

TORSBY KOMMUN 


Protokoll 

2012-09-03 

§ 105 KST 2012/144 

Moelven ByggModul önskar förvärva 

markområde i anslutning till Oleby 1 :263 

På sammanträdet presenterar teknisk chef Jan Esping förslag till nyttjanderättsavtal om 

markupplåtelse samt köpoption gällande del av Torsby Oleby 1:63. 

Nyttjanderättstiden gäller under två år räknat från tillträdesdagen 2012-09-01. 

Företaget nyttjar idag del av fastigheten, dels genom en gjord utbyggnation av 

fabrikslokalen samt som trafikområde för godstransporter runt fabriken. Företaget har 

tillskrivit kommunen om att få köpa markområde från Torsby Oleby 1:63 då företaget har 

påbörjat en utbyggnation av fabriken samt iordningställande av ny uppställningsplats för 

moduler varvid befintlig väg runt fabriken behöver breddas. 

Markupplåtelsen sker utan ersättning. Kommunen ger företaget option på köp av det 

markområde som detta nyttjanderättsavtal omfattar till ett markpris av 25 kr/m 2 (kostnad 

för fastighetsbildning och eventuella detaljplaneändringar tillkommer). 


Förslag till nyttjanderättsavtal om markupplåtelse samt köpoption gällande del av 

Torsby Oleby 1:63 

Kommunstyrelsens samhällsutskott 2012-06-21 § 101 


Torsby kommun upplåter till Moelven ByggModul del av Torsby Oleby 1:63 enligt 

bilaga. 



Tekniska avdelningen 

Moelven ByggModul 

Justerarnas sign Utdragsbestyrkande 

20(28)

Nyttjanderättsavtal om markupplåtelse samt 

köpoption gällande del av Torsby Oleby 1 :63 

1. Upplåtare 

Torsby korrunun, nedan kallad kommunen 

org nr: 212000-1777 

tel nr: 0560-160 00 

2. Nyttjanderättshavare 

Moelven ByggModul AB, nedan kallad företaget 

org nr: 556310-7134 

Oleby 193 

685 92 Torsby 

kontaktperson: Jan Larsson 

jan.larsson@moelven.se 

tel nr: 0560 689887 

3. Nyttjanderättställe 

Del av fastigheten Torsby Oleby 1:63. 

4. Nyttjanderättens omfattning 

Nyttjanderättsstället omfattar den del av fastigheten Torsby Oleby 1:63 som är 

markerad på bifogad karta. Bilaga 1. 

5. Nyttjandetid 

Nyttjanderättstiden gäller under två år räknat från tillträdesdagen 2012-09-01. 

6. Nyttjanderättshavarens avsikt 

Företaget nyttjar idag del av fastigheten, dels genom en gjord utbyggnation av 

fabrikslokalen samt som trafikområde för godstransporter runt fabriken. 

Företaget har tillskrivit kommunen om att få köpa markområde från Torsby Oleby 1:63 

då företaget har påbörjat en utbyggnation av fabriken samt iordningställande av ny 

uppställningsplats för moduler varvid befintlig väg runt fabriken behöver breddas. 

7. Ersättning I Option 

Markupplåtelsen sker utan ersättning. 

Kommunen ger företaget option på köp av det markområde som detta 

nyttjanderättsavtal omfattar till ett markpris av 25 kr/m 2 (kosh1ad för 

Tekniska avdelningen Torsby kommun 0560 - 160 00 växel tekniska.avdelningen@torsby.se Sida 

Besöksadress 10. Tekniska avdelningen 0560 - 160 55 fax ks@torsby.se 1 (3) 

Nya Torget 8, Torsby 685 80 T orsby www.torsby.se

fastighetsbildning och eventuella detaljplaneändringar tillkommer). Optionens 

giltighetstid 2 år enligt p 5. @ 

8. Uppsägning och villkorsändring 

Uppsägning eller begäran om villkorsändring skall ske senast tre månader före 

avtalstidens utgång. Om uppsägning inte sker förlängs avtalet med ett (1) år varje 

gång. 

Kommunen har rätt att säga upp nyttjanderättsavtalet med omedelbar verkan om inte 

villkoren i punkt 9 uppfylls. 

9. Villkor 

• Företaget ansvarar för att markområdet hålls i vårdat och städat skick. 

• Företaget får inom nyttjanderättsområdet utföra byggnationer nödvändiga för 

fabrikens drift. Dock skall företaget informera kommunen om planerade 

åtgärder innan åtgärder påbörjas. 

10. Tillstånd 

Eventuella myndighetskrav och tillstånd för markens nyttjande typ bygglov, 

miljötillstånd etc ombesöljs och betalas av företaget. 

11. Förbud mot överlåtelse 

Nyttjanderätten enligt detta avtal får inte överlåtas utan kommunens skriftliga 

samtycke. 

12. Nyttjanderättens upphörande 

Nyttjanderätten upphör utan ersättningsanspråk från nyttjanderättshavaren. Vid 

upphörande skall området vara väl städat och eventuella tillhörigheter bortröjda. 

13. Inskrivningsförbud 

Detta avtal får inte inskrivas utan kommunens skriftliga medgivande. 

14. Ändring 

Ändring eller tillägg till detta kontrakt skall ske skriftligen för att gälla. 

15. Försäkringar 

Nyttjanderättshavaren skall ansvara för att erforderliga försäkringar tecknas. 

16. Giltighet 

Detta avtal är giltigt under förutsättning av att erforderliga myndighetstillstånd för 

verksamheten inom nyttjanderättsstället erhålls. 

17. Annan verksamhet inom området 

Företaget accepterar genom undertecknande av detta avtal kommunens avtal med 

Föreningen Ångrike Fryksdalen. 

Detta kontrakt har upprättats i två exemplar av vilka företaget och kommunen tagit 

var sitt. 

2

Torsby den Torsby den 

TORSBY KOMMUN 

Moelven ByggModul AB 

Håkan Laack, kommunalråd Jan Larsson 

Thomas Stjerndorff 

3

TORSBY KOMMUN 


Protokoll 

2012-09-03 


§ 106 KST 2012/388 

Taxa för sotning och brandskyddskontroll 

Kommunfullmäktige beslutade i § 27/2006, att tillämpa sotningsindex när det gäller taxa 

för sotning, brandskyddskontroll samt årsarvode till skorstensfejarmästaren. Samtidigt 

uppdrog fullmäktige till räddningsnämnden, som numer har uppgått i miljö-, bygg- och 

räddningsnämnden, att besluta om ändring av ovanstående taxor med en procentsats 

som anges i det centralt publicerade sotningsindexet. 

De värden som ligger till grund ör sotningsindex är dels löneökningar i löneavtalet 

mellan Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund och Svenska 

Kommunalarbetareförbundet, dels konsumentprisindex för 12-månadersöfrändring i 

februari (1,9%). 

Sveriges kommuner och landsting har i cirkulär meddelat att sotningsindex för 2012 skall 

vara 3,71 % och gälla från 2012-07-01. Dock ska taxehöjningen i april 2013 minskas med 

0.93 procentenheter och därmed uppgå till 2,78% för denna månad. 

Timkostnaden för sotning kommer då efter omräkning att höjas från 394 kronor till 409 

kronor och kostnaden för brandskyddskontroll från 615 kronor till 638 kronor. 

Ärsarvodet till skorstensfejarmästaren höjs från 29 900 kronor till 31 000 kronol'. 


Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2012-06-21 


Kommunstyrelsen beslutar att räkna upp taxan för sotning respektive 

brandskyddskontroll enligt sotningsindex vilket innebär att den nya taxan för sotning 

baseras på en timkostnad av 409 kronor och taxa för brandskyddskontroll på en 

timkostnad på 638 kronor och skall gälla fLo.m. 2012-11-01. 




21(28) 

I

TORSBY KOMMUN 


Protokoll 

2012-09-03 


§ 109 KST 2012/387 

Revidering av lokala föreskrifter för att skydda 

människors hälsa och miljön i Torsby kommun 

Vid en genomgång av de reglementen som finns för miljö-, bygg- och räddningsnämndens 

områden konstaterades att gällande lokala föreskrifter inte uppdaterats med 

hänvisning till gällande lagstiftning. 

De gamla lokala hälsoskyddsföreskrifter som fortfarande gäller har inte ändrats sedan 

1984 förutom en ändring från 1994 vad gäller antal minuter för tomgångskörning. Sedan 

dess har miljöbalken tillkommit varför det lagstöd som föreskrifterna en gång antogs 

med stöd av inte hänvisar till någon nu gällande lagstiftning. Det som då hette lokala 

hälsoskyddsföreskrifter har i och med miljöbalkens införande även bytt namn till lokala 

föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 

Vid genomgången av föreskrifterna där en ändring av hänvisningen till rätt lagparagraf 

har gjorts, har även en ny punkt lagts till vad gäller eldning. Det är samma formulering 

som återfinns i den vedeldningspolicy som dåvarande miljö- och byggnämnden tog vid 

sammanträdet 2007-04-25. För övrigt är ändringarna mer redaktionella. 


Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2012-06-21 § 107 


Kommunfullmäktige föreslås anta förslag till reviderade lokala föreskrifter för att skydda 

människors hälsa och miljön i Torsby kommun att gälla från 2012-10-01. 



Utdrags best yrkande 

26(28) 

I

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Torsby 

kommun. 

Med stöd av 9 kap. 7-8 och 11-13 §§ miljöbalken (1998:808) 13,39-40 och 43-44 §§ 

förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddelar 

kommunfullmäktige följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 

§1 

Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808), förordningen (1998:899) om miljöfarlig 

verksamhet och hälsoskydd gäller följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa 

och miljön. 

§2 

Det krävs tillstånd från miljö-, bygg och räddningsnämnden att hålla 

1. Nötkreatur, häst, get, får eller svin 

2. Pälsdjur eller fjäderfå som inte är sällskapsdjur 

3. Orm 

inom område med detaljplan (eller gamla stads- eller byggnadsplaner där sådana finns kvar) 

§3 

Annat slag av toalett än vattentoalett rar inte inrättas inom område med detaljplan (eller gamla 

stads- eller byggnadsplaner där sådana finns kvar) utan särskilt tillstånd från miljö-, bygg- och 

räddnings nämnden. 

§4 

Inom detaljplanelagda områden i Torsby kommun får motorn i stillastående motordrivna 

fordon hållas igång utomhus under högst en minut. 

Vad som sagts ovan gäller ej om fordonet befinner sig i trafikkö eller trafikförhållanden 

annars föranlett att fordonet stannats och ej heller om fordonet hålls igång i den mån det 

behövs för att, för fordonets ändamålsenliga brukande, driva annan anordning än sådan som 

avser uppvärmning. 

§5 

För skötsel och tillsyn av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara 

god och att bränslet ska förvaras torrt. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller 

tryckimpregnerat virke, spånskivor, gamla byggrester, rivningsvirke eller liknande material är 

förbjuden. 

§6 

Enligt 46 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en ansökan till miljö 

, bygg- och räddningsnämnden om tillstånd enligt lokala föreskrifter vara skriftlig och 

innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar 

som behövs för att bedöma de anordningar eller anläggningar som avses i ansökan. 

Tillstånden får förenas med särskilda villkor.

Förvaltningsberättelse 

Bakgrund 

Kalkning är ett av verktygen för att uppnå det nationella miljömålet "Levande sjöar och vattendrag". Den ska 

därmed ge förutsättningar för biologisk mångfald och uthålligt nyttjande av sjöar och vattendrag. 

Det innebär att arter, som försvunnit på grund av försurning, ska kunna återetableras. 

Det innebär också att skapa förutsättningar för att bevara naturliga biotoper. 

Den nationella kalkningsplanen anger inriktningen för verksamheten, tillsammans med naturvårdsverkets 

föreskrifter och handböcker. 

Som grund for Kalkningsförbundets arbete finns en åtgärdsplan som länsstyrelsen fastställer varje år. 

Direktionen och presidiet 

Presidiet har haft tre sammanträden och direktionen tre sammanträden under året. 

Personal 

Förbundet har en person anställd, som svarar for administration och ledning, samt planering och samordning av 

forbundets arbete. 

Ekonomi och mål för god ekonomisk hushållning 

Kalkningsförbundets uppdrag är att genomföra kalkning av sjöar och vattendrag för vilken det utgår statsbidrag. 

Förbundet ska också samarbeta med kommuner, länsstyrelse och organisationer. 

Som fi:amgår av redogörelsen för spridningen har detta genomforts enligt den fastställda planen. 

Kalkningsförbundet ska använda sina ekonomiska tillgångar till att uppnå syftet med kalkningen. Ett eventuellt 

överskott ska återforas till verksamheten. 

Arets resultat är negativt med ett underskott på 114720 kr.. 

Kalkningsforbundet har nu ett samlat kapital på 1 986 819 kr .. Det är av största vikt för förbundet att kunna 

använda dessa pengar till kalkningsinsatser, eller andra insatser med samma mål som kalkningen. 

Statsbidrag 

Naturvårdsverket har under åtskilliga år strävat att minska kalkningens omfattning. Detta har skett dels genom 

att ansökningar inte beviljats fullt ut, dels har inga hänsyn tagits till kostnadsökningar. 

Denna neddragning innebär emellertid att det är stor risk för att de vattenkemiska målen inte nås i alla 

åtgärdsområden. 

Värrnlands län ansökte om totalt 26,2 mkr till omkalkningar, samt drift och underhåll av doserare. Länet 

tilldelades 25,7 mkr. KalkningsförbU1).det tilldelades 19,7 mkr enligt kalkningsplanen. Det verkliga statsbidraget 

blev 20,7 mkr., skillnaden beroende på att doserama gått mer och längre än beräknat. 

Dessutom betalade medlemskommunema totalt 1,3 mkr. 

Kalkningsverksamheten 

InfOr årets kalkningar gjordes en upphandling av spridningsentreprenad. 

Anbud antogs dels från SMA Logistik och entreprenad, med underentreprenörerna Vikab (båtkalkning) och 

Scandair ( ny aktör inom helikopterkalkning), 

dels Airlift Helicopter Sweden AB.

Uppdraget fördelades å fOljande sätt: 

SMA: all båtkalkning, aU våtmasrkskalkning med helikopter, sjökalkning med helikopter inom förljande 

kommuner: Arvika, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne och Säffle. Dessutom leverans av kalk till 

doserare. 

Airlift: Sjökalkning med helikopter inom följnade kommuner:Filipstad, Hagfors, Karlstad och Torsby .. 

Entreprenaden omfattade totalt 21 971 ton enligt plan. 

Totalt spreds 23 340 ton, fördelat på följande sätt: 

Båtkalkning: 8467 ton 

Helikopterkalkning sjö: 2905 ton 

Våtmarkskalkning: 7155 ton 

Doserarkalkning: 4812ton 

Skillnaden mellan planerat tonnage och verkligt spritt tonnage beror framför allt på att doserarna spritt ca 1 475 

ton mer än plan. 

Kalkningsförbundet har därmed nått målet med årets verksamhet. 

Spridning med båt och helikopter 

Med erfarenhet från tidigare år har spridningen följts upp i samarbete med entreprenörerna. 

Båtspridning pågick under perioden 13 juli - 28 oktober, samanlagt 82 dagar. Två sjöar, som planerat kalkas 

mde båt, fick överförast till helikopter, då det inte gick att sjösätta. 

Scandair genomförde Helikopterspridning under perioden 20 juli - 6 november, sammanlagt 69 dagar. Två sjöar 

överfördes till Scandair, då sjösättning inte var möjlig. 

Airlift genomfOrde sin del av uppdraget under perioden 3 oktober-l november, 

Verksamhetsmålet med kalkspridningen har nåtts. 

/lägg för kalkbåtar 

Då SMAs anbud hade samma pris för båt- som helikopterkalkning, har incitament fOr att bygga båtilägg saknats. 

Inget sådant arbete har därför utförts under året. 

Målet för god ekonomisk hushållning kan därmed anses vara nått. 

Doserare 

12 doserare inom Torsby och Arvika kommuner sköts av personal från Samhall, 

SambalI har också ansvar för back-up och stöd till övriga doserare. 

Dessa, 8 stycken inom Hagfors, Filipstad, Sunne och Torsby kommuner, sköts som tidigare av tillsynsmän, som i 

de flesta fall bor någorlunda nära anläggningarna. Dessa personer gör en mycket viktig insats till stor del på 

ideell grund. 

Det har varit extremt höga flöden i vattendragen under året. Det medförde att doserarna har spritt med kalk än 

någonsin; 

Sammanlagt hal' 4 812 ton mot planerat 3 472 ton. 

Doserama ska anpassas till verkliga flöden i vattendragen. Säsongen var ovanligt regnrik och mild. Doserarna 

har därför kunnat under längre tid än vanligt, och fått ge högre dos på grund av höga flöden. 

Detta, tillsammans med att driftsavbrotten varit färre än vanligt, hal' resulterat i att den totala givan blev högre än 

planerad. 

De flesta dosermna har gått mycket bra. Dock finns fortfarande några gamla, slitna anläggningar kvar, som borde 

bytas ut.. 

Den gamla doseraren i Viggan har återstartats, i första hand för att gå under vårfloden.

Denna anläggning, tillsammans med anläggningarna i Höksjöälven, Storjangen, Mangslidälven och Tobyälven 

är mer eller mindre uttjänta, och behöver ersättas med nya, driftsäkrare och mindre tillsynskrävande 

anläggningar. 

En ny doserare planeras i 519 Svartån inom Hagfors kommun. Nuvarande sjökalkningar har svårt att klara det 

vattenkemiska målet för flodkräfta och flodpärlmussla. För närvarande pågår arbete med att finna en lämplig 

plats att placera en doserare. 

Etapp 2 av installation av fiälTstyrning och driftövervakning har, efter förseningar nästan slutförts. Besiktning 

kommer att göras våren 20Il, då vägarna blivit farbara .. Ytterligare 10 är då anslutna till fjärrstyrnings- och 

driftövervakningssystemet. . 

Detta görs för att nå målet för god ekonomisk hushållning. 

Våtmarkskalkning 

Det finns en strävan att i största möjliga utsträckning undvika kalkning på våtmarker. I våra trakter är våtmarker 

naturligt sura, och kalkning medfOr att vegetationen förändras. 

Det frnns inte något generellt skydd för våtmarker. Skyddsdikning, körning med fordon mm sker i stort sett 

obehindrat. 

En noga genomtänkt och varsamt utförd våtmarkskalkning, föt att skydda och återskapa höga naturvärden i 

vattenområden, borde kunna godtas, utan att fOr den skull komma i konflikt med den terrestra naturvården. 

För de åtgärdsområden, som saknar tillräckligt med sjöar, och där doserarkalkning inte är möjlig, finns inga 

andra möjligheter. 

Med omsorgsfull planering, mildare kalkmedel och hög precision vid spridningen, minskas de negativa 

effekterna, men kan givetvis inte helt undvikas. Inga våtmarker med höga naturvärden (VMI-klassade) kalkas. 

Av Värmlands sammanlagda våtmarksareal kalkas mindre än Y, %. 

Kalkstensmjöl används inte längre vid våtmarkskalkning. 

I år har samtliga våtmarksytor kalkats med fuktad grovkalk, 

Till skillnad fi'ån "torr" grovkalk, kan denna innehålla en större andel finare partiklar, men med mycket låg 

damning. Detta ger ökad precision i spridning, bättre arbetsmiljö för spridarna och minskat slitage på uh·ustning. 

Den fuktade grovkalken tillhandahölls för samma pris som "torr" grovkalk. 

Vägar 

På senare år har det från någon enstaka vägsamfåIlighet kommit krav på ersättning för de körningar, som görs i 

samband med kalkning. 

För de ekipage, som utfOr båtkalkning, finns inga altemativa vägar, utan ersättning utgår till de samfålligheter 

eller motsvarande, som kräver detta. 

Helikopterspridning kan däremot ske fl'ån alternativa platser. Entreprenören har att i förväg meddela vilka krav 

på ersättning som finns. Görs inte det, får enh'eprenören själv stå för eventuella vägkostnader, 

Uppföljning 

Kalkningen följs upp med vattenprovtagning under höga flöden vår och höst, då förhållandena normalt är som 

sämst. 

En svaghet med vattenprovtagningen är att korta episoder med starkt SUlt vatten kan förekomma mellan 

provtagrtingstillfållena, och därmed inte upptäcks. 

Bottenfaunaundersökningar och provfisken görs med längre intervall, oftast tre år. 

Den biologiska uppfOljningen visar om försumingskänsliga alter har kunnat återetablera sig, vilket ju är 

kalkningen mål. 

Resultaten av uppföljningama är grund fOr planering av kommande insatser. 

Särskilda händelser 

1 juli 2011 överfördes ansvaret för kalkningsfrågoma från Naturvårdsverket till den nya Havs- och 

Vattenmiljömyndigheten. Myndigheten håller på att bygga upp sin verksamhet, och ännu har det inte inneburit 

några genomgripande förändrinagr för huvudmännen.

Kalkningsf6rbundets årliga studiedag genomfordes i början av september med ett besök vid Forshagaakademin. 

Forshagaakademin är en gymnasieskola och yrkeshögskola, med inriktning på bland annat sportfiske. 

Skolan presenterades av skolchef Per Johansson. 

Den 25 oktober bjöd Airlift HeJicopter på presentation och visning av ett nytt kalkrnedej, LAKEKAL. Detta är 

sammam material, som i granulatet GRANUKAL, men inte granulerat. Produkten är mycket finkornig, och har 

hög vattenhalt. Trots detta tycktes materialet fordelas bra över ytan och praktiskt taget fritt fl'ån damning. 

Framtiden 

Svavelnedfallet har minskat i jämforeJse med 1970- och 1980-talen. 

Försurning från andra källor såsom markanvändning, och forsurande utsläpp från inhemsk energiproduktion och 

transporter far allt större betydelse. 

Vilken effekt klimatförändringar har på llirsumingen vet vi ännu inte,.. 

Det som kallas "markens minne", fl'ån åren med stora nedfall, finns fortfarande kvar, och verkan av denna avtar 

endast långsamt. 

Det finns också tydliga tecken på att minskningen av llirsurande nedfall upphört sedan ett antal år. 

Behovet av kalk minskar i de aktiva åtgärdsområdena. Det sker genom fOltlöpande revision av 

kalkningsplanerna. Detta ger utrymme för att höja kvaliteten på insatserna, och till kompletterings- och 

nykalkning av värdefulla områden som nu inte åtgärdas.

Resultaträkning 

Verksamhetens intäkter 

Verksamhetens kostnader 

Verksamhetens nettokostnader 

Finansiella intäkter 

Finansiella kostnader 

Årets resultat 

Balansl'äkning 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Driftövervakningssystem Doserare 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kassa och bank 

Summa tillgångar 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 

Därav periodens resultat 

Skulder 

Kortfristiga skulder 

Checkräkningskredit (bev kredit 1500 tkr) 

Summa eget kapital och skulder 

Ställda säkerheter 

Ansvarsförbindelser 

Tilläggsupplysning 

1) 

2) 

3) 

4) 

5) 

6) 

2011 

22132537 

-22300620 

-168083 

56432 

-3069 

-114720 

2011-12-31 

O 

3649868 

l 512073 

5161941 

1986819 

-114720 

3175122 

5161941 

Inga 

Inga 

2010 

21 602083 

-21 560 166 

41917 

1532 

-616 

42833 

2010-12-31 

O 

3525827 

3525827 

2101539 

42833 

802791 

621497 

3525827 

Inga 

Inga

Finansieringsanalys 

Den löpande verl{samheten 

Rörelseresultat 

Erhållen ränta 

Erlagd ränta 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändring av rörelsekapital 

Förändring av rörelsekapital 

Ökning/minskning av fordringar 

Ökning/minskning av leverantörsskulder 

Ökning/minskning av övriga kotta skulder 

Kassaflöde från den löpande verl\Samheten 

Investeringsverksamheten 

Bruttoinvesteringar 

Investeringsbidrag 

Kassaflöde från investeringsverl\Samheten 

Arets kassaflöde 

Likvida medel vid årets början 

Likvida medel vid årets slut 

2011 

-168083 

56432 

-3069 

-114720 

-124041 

2547529 

-175198 

2248290 

155367 

-155367 

O 

2133570 

-621497 

1512073 

2010 

41917 

1532 

-616 

42833 

673920 

-1 327 855 

210684 

-400419 

1083 126 

-1 083 126 

O 

-400419 

-228078 

-621497

Tilläggsupplysuingar till resultat och balansräkning 

Redovisningsprinciper 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med bestämmelserna i Kommunal redovisningslag. 

Redovisningsprinciperna har ej förändrats i f6rhållande till f6regående år. 

Not 1 Intäkter 

Medlemsavgifter 

Statliga bidrag 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

Råvaror och f6rnödenheter 

Övriga externa kostnader 

Löner och skattepliktiga f6rmåner 

Arvoden 

Skattefria f6rmåner 

Sociala avgifter 

A vtalsförsäkringar 

Löneskatt pensionskostnader 

Not 3 Anläggningstillgångar 

Pågående investering driftövervakningssystem 

Doserare Musån/Lövån 

Del av bidrag från Länsstyrelsen 

Not 4 Kortfristiga fordringar 

Momsfordran 

Skatte konto 

Interimsfordringar 

NotS Eget kapital 

Ingående eget kapital 

Periodens resultat 

Not 6 Övriga skulder 

Leverantörsskulder 

Personalskatt 

Skuld löneskatt 

Sociala avgifter 

Interimskulder 

1363000 

20769537 

22132537 

21133976 

317420 

429996 

55853 

13 056 

146 135 

164022 

40162 

22300620 

2011 2010 

1279600 

20322 483 

21602083 

20443808 

305209 

427 161 

71228 

10 721 

148 142 

126940 

26957 

21560166 

2011-12-31 2010-12-31 

1240145 

2892031 

-4132176 

O 

633260 

O 

3016608 

3649868 

2101539 

-114720 

1986819 

3033928 

17537 

70960 

16130 

36567 

3175122 

1064956 

2892031 

-3956987 

O 

322252 

O 

3203575 

3525827 

2058706 

42833 

2101539 

486399 

14554 

72 447 

13 885 

215506 

802791

Värmlands läns 

kalkningsförbund 

Revisionen 

Revisionsberättelse för år 2011 

2012-06-17 

Till Kommunfullmäktige i: 

Arvika kommun 

Filipstads kommun 

Forshaga kommun 

Hagfors kommun 

Karlstad kommun 

Kils kommun 

Vi har granskat kommunalförbundets verksamhet under år 2011. 

Kristineharnns kommun 

Munkfors kommun 

Storfors kommun 

Sunne kommun 

Säffle kommun 

Torsby kommun 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. 

Vi har tagit del av förbundets verksamhet via protokoll och andra beslutsunderlag. Vidare har 

räkenskaperna samt den interna kontrollen granskats. KPMG har biträtt oss vid revisionen av 

delårsbokslut och årsbokslut. 

Resultat av granskning 

Kommunalförbundet redovisar för år 2011 ett negativt resultat om 114 720 kr. Detta betyder att 

kommunalagens krav på balans mellan intäkter och kostnader får 2011 inte klarats av fårbundet. 

Enligt kommunallagens krav skall det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet enligt 

balansräkningen återställas under de närmast fOljande två åren. 

Granskningen av räkenskaperna och förbundets förvaltning visar att verksamheten bedrivits i 

enlighet med förbunds ordningen och förbundets ändamål. 

Vi bedömer att räkenskaperna är rättvisande och att de presenteras i årsredovisningen i enlighet 

med lagen om kommunal redovisning. 

Vår samlade bedömning är att fårbundet och dess direktion genomfårt årets verksamhet och 

verkat i den riktning som medlemskommunerna avsett vid bildandet av kommunalfårbundet. 

Vi tillstyrker att förbultdsdirektionelt beviljas ansvarsfrihet.

Torsby 2012-08-06 

På grund av min nuvarande arbetssituation vill jag avsäga mig uppdraget som ersättare i Drift 

och servicenämnden 

Med vänliga hälsningar 

Mvh 

Mikael Persson (M) Torsby kommun

TORSBY KOMMUN sid 59 


PROTOKOLL 

2010-11-30 

Kf § 148 

Värmlands drifts= och servicenämnd, IT= 

nämnden för tiden 2011 ..2014, 1 ledamot jämte 

ersättare 

Kst dnr 2010/524.10 


Kommunfullmäktiges valberedning 2010-11-24 § 28 

Kommunfullmäktiges beslut 

Ledamöter Ersättare 

Gösta Kihlgren (S) Mikael Persson (M) 

Västanvik 42 Alstigen 29 K 

685 91 Torsby 68534 Torsby 


Karlstad kommun 

De valda 

Peter Lannge 

Justerarens signatur 

'- -- 

Utdragsbestyrkande

Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 

Inr Personr Uppdrag Fr.o.m. T.o.m. Ord.nr 

---------------------------- -- -------------- ------ --- - - - -- - - - - ----- - - --- 

19 540917 -6251 Kihlgren Gösta, S ordf 2011-01-01 2014-12-31 

12 580325-6386 Ohlsson Marianne, S led 2011-01-01 2014-12-31 2 

885 380531-6233 Uppvall Lennart, S led 2011-01-01 2014-12-31 3 

171 530706-6216 Johansson Uno, S led 2011-01-01 2014-12-31 4 

866 611004-6205 Lewin Kari, S led 2011-01-01 2014-12-31 5 

984 441124-9354 Westberg Peter, M led 2011-01-01 2014-12-31 6 

60 451210-6230 Olsson Roland, M led 2011-01-01 2014-12-31 7 

54 590707-6201 Melin Nyström Anna, C v ordf 2011-01-01 2014-12-31 8 

821 520709-6297 Lindberg Bo, V led 2011-01-01 2014-12-31 9 

55 420424-6476 Eriksson Lennart, S ers 2011-01-01 2014-12-31 10 

850 620906-6239 Fröman Thomas, S ers 2011-01-01 2014-12-31 11 

48 390714-6470 Mattsson Rune, S ers 2011-01-01 2014-12-31 12 

66 540813-6355 Augustsson Jonny, S ers 2011-01-01 2014-12-31 13 

56 410323-6412 Persson Sture, S ers 2011-01-01 2014-12-31 14 

982 720814-9356 Renhult Stig, M ers 2011-01-01 2014-12-31 15 

880 650420-6399 Staaf Sören, M ers 2011-01-01 2014-12-31 16 

225 530309-6290 Jansson Torbjörn, C ers 2011-01-01 2014-12-31 17 

57 460918-6236 Keck Karl-Erik, MP ers 2011-01-01 2014-12-31 18 

Sida 1 

2012-09-10

Förtroendemannaregister 

Annetthe Zettergren, (M) 

Pnr/födelsetid: Parti: M 

Förnamn: Annetthe 

Efternamn: Zettergren 

Bostadsadress: Branäsklätten 3 

Postnummer: 680 60 

Postort: Sysslebäck 

Titel: 

Valkrets: 

Telefonnummer 

Bostad: 0664-432 14 

Arbete: 

Mobiltelefon: 070-646 66 79 

Personsökare: 

Fritidsbostad: 

Uppdrag 

Fax: 

Utsändningsadress 

Adress: 

Postnummer: 

Postort: 

E-post: annetthe_zettergren@hotmail.com Km: 

Kommunfullmäktige 2010-2014 ersättare 2010-11-01 - 2014-10-31 

Näckåns El AB ersättare 2007-01-01 - 2014-12-31 

Överförmyndarnämnden vice ordförande 2007-01-01 - 2014-12-31 

Sida l 

2012-09-10

Näckåns El AB 

@ 

Inr Personr Uppdrag FLo.m. T.o.m. Ord.nr 

186 40051 0-6416 Bengtsson Esbjörn, S omb 2007-01-01 2014-12-31 

31 680321-6743 Carlsson Anna-Lena, M omb 2012-03-19 2014-12-31 2 

824 741121-4823 Edbom Sarah, S ers 2007 -01-01 2014-12-31 3 

75 541019-1422 Zettergren Annetthe, M ers 2007 -01-01 2014-12-31 4 

Sida 1 

2012-09-10

Överförmyndarnämnden 

Inr Personr Uppdrag Fr.o.m. T.o.m. Ord.nr 

- --- ------------ - -- ------- 

207 680702-6312 Jonsson Peter, S ordf 2009-01-29 2014-12-31 

230 700612-6259 Nilsson Jörgen, S led 2009-01-29 2014-12-31 2 

75 541019-1422 Zettergren Annetthe, M v ordf 2007-01-01 2014-12-31 3 

976 580801-2503 Andersson Hanni, S ers 2011-01-01 2014-12-31 4 

869 560515-6248 Gustafsson Anna Karin, S ers 2011-01-01 2014-12-31 5 

986 490505-6414 Ronge Ulf, M ers 2011-01-01 2014-12-31 6 

Sida 1 

2012-09-10

, 

Motion från Vänsterpartiet 

TA TILL VARA TORSBYS KULTURHISTORISKA VÄRDEN! 

Med fokus på den gamla brukskulturen och miljön runt Rödjälvens nedfärd mot Fryken, 

med forsen och resterna av den gamla stångjärnshammaren med tillhörande smedja vill 

vi att det tillsätts en fungerande arbetsgrupp som konkret kan åstadkomma något för att 

rädda och så långt möjligt är restaurera något av denna värdefulla miljö 

I detta område spelar både naturvärden och resterna av den gamla industriella miljön 

stor roll för rekreation, vandringar och turistisk utveckling - och inte minst, till glädje 

för ortsbefolkningen när det gäller att hitta Torsbys kulturhistoriska rötter! 

På ideellt initiativ har den i Torsby uppväxte P A Sjögren gjort goda insatser för att 

rädda i första hand smedjan, om är utsatt för både förfall och skadegörelse. I skrivelser 

till kommunen har han påtalat detta, saken har även uppmärksammats i media, 

rivningsförbud har lyckligtvis kommit till stånd men nu gäller det att något måste hända 

för att konstruktivt och konkret utveckla projektet på ett bra sätt! 

Enheten för kulturmiljö och regional utveckling har genom Monica Björklund gjort en 

"Kulturhistorisk värdering av smedjan tillhörande Torsby bruk, 2012", vilken ger en 

mycket bra bakgrundsbild av det hela, inklusive värdet av att ta till vara vårt 

gemensamma kulturarv. I detta material finns också en förnämlig bilddokumentation. 

Om man har vattnet som följeslagare, vilket ter sig mycket naturligt med Torsbys vackra 

omgivningar, så får vi en sammanhängande och upplevelserik sträcka med Röjdälvens 

inlopp och fortsatta färd ner mot Notnäs. Och från andra hållet med Kollsbergs 

hembygdsgård, den gamla badplatsen, den ännu äldre ångbåtsbryggan där Faktoriet nu 

ligger, och mot Kolhusudden och marknadsplatsen. Detta är miljöer som borde rustas 

upp och därmed öka värdet och upplevelsen av vår nordvärmländska miljö! 

Inte minst när man vet att turistnäringen kan utgöra ett utomordentligt viktigt inslag 

när det gäller intäkter och sysselsättning. Exemplen runt om i Sverige är otaliga där en 

väl skött historisk miljö är förutsättningen för en sådan utveckling. Trosa, Nora, Sala och 

många bruk där aktiviteter drar till sig besökare i stort antal. När det gäller 

sysselsättningen är ju dessutom turism exempel på det som brukar kallas instegsjobb. 

Västerpartiet vill med denna motion blåsa liv i den tanke som P A Sjögren väckte för 

snart ett år sedan och vill att en arbetsgrupp tillsätts och att Torsby kommun ger uttryck 

för engagemang i frågan! 

Torsby den 2 september 2012 

För Vänsterpartiet: 

fv;;fNr·

Bilaga: 1 

Från Riksantikvarieämbetets hemsida: 

Byggnader 

så länge människan funnits har byggnadskonsten varit en del av 

samhällsutvecklingen. Bebyggelsen är ett kulturarv som angår alla 

människor i samhället. Det är ett arv som vi bokstavligen lever mitt i. 

Det kallas hus, byggnader, bebyggelse, byggnadsverk eller arkitektur. Orden 

täcker ett stort fält inom kulturarvet. Men de utgår alla från en gemensam 

grund. Det är något som människan byggt. En trä- eller stenkonstruktion, några 

väggar som bär upp ett tak, en bro över en å. Men utöver praktiska funktioner 

har det byggda kulturarvet också estetiska och symboliska betydelser. De säger 

något om de som byggt, ägt och använt dem. De kan visa på rikedom och makt 

eller tvärtom; på fattigdom och maktlöshet. Oberoende av byggherrens ställning 

och resurser är bebyggelsen en del av kulturarvet. Ett arv som berättar om hur 

människor har levt och arbetat och om de kulturer eller samhällsförhållanden 

som skapat det. 

Ju äldre byggnaderna blir desto fler spår av mänsklig verksamhet kan de rymma. 

Om ett tidsskikt rensas bort har en berättelse försvunnit. Därför måste vi 

respektera alla tidslager och inte riva bort något i onödan. Samtidigt måste 

också nya funktioner kunna tillföras så att kulturarvet blir användbart och 

tillgängligt i vår egen tid. 

Vare sig bebyggelsen är i privat eller offentlig ägo sker det praktiska arbetet med 

den i kommuner och län, i föreningar och församlingar, hos företag och 

privatpersoner. Riksantikvarie-ämbetets uppgift är istället ha den nationella 

överblicken över det byggda kulturarvet. Vi ska förmedla kontakter och bygga 

nätverk och i samarbete med andra utveckla metoder inom 

kunskapsuppbyggande, informationsspridning, byggnadsvård och förvaltning. 

Riksantikvarieämbetet ska bevaka vad som händer med samhällets bebyggelse 

och samverka med omvärlden, nationellt och internationellt. 

Samhället har olika redskap till förfogande för att bevara det byggda kulturarvet; 

ekonomiska bidrag, lagstiftning, arkiv, databaser, kunskapsförmedling, 

utveckling och forskning. Allt finns till för att det byggda kulturarvet ska vara så 

rikt och kunna användas av så många människor som möjligt. Bebyggelsen och 

de berättelser den rymmer är en viktig resurs och en del av vår materiella och 

immateriella kultur; en angelägen del av samhället och dess utveckling mot en 

god livsmiljö för alla.

Smedjan i Torsby - En ideskiss 

Riksantikvarieämbetet skriver i sin "Skötsel av kulturvärden i odlingslandskapet" från 1994: 

"Då smedjorna inte ligger centralt och ej heller varit i brukpå länge har många av dem fått färfalla. 

De återstående smedjorna har ett stort kulturhistoriskt värde och är väsentliga inslag i 

landskapsbilden som påminner om gamla tiders hantverkskunnande 1/ 

Med detta sagt kan det väl inte annat tyckas än att en centralt belägen smedja, som förvisso delvis 

vandaliserats men ännu inte förfallit, mitt i en gammal bruksort, är värd ett avsevärt engagemang? Och 

att så många goda krafter som möjligt samverkar. 

Naturligtvis handlar det som i alla andra liknande fall om hur kommunledningen vill prioritera 

kulturhistoria ställt mot andra nödvändiga satsningar av resurser. Det handlar om ägaren Fortums 

motsvarande prioriteringar, av intresse eller, för all del, intresse av good-will-vinster. Det handlar 

sannolikt inte om avsevärda belopp. Det handlar om det går att finna en verksamhetside som gör att 

inte en satsning endast blir en tillfållig lösning. Avslutningsvis brukar det handla om att det finns en 

eller annan eldsjäl som gör vardags insatser och har ideer till utveckling. Hembygdsföreningar är väl 

ett bra exempel på detta. 

Så till ideskissen. 

Runt om i landet noteras ett stigande intresse för att lära sig smida. Inte sällan är det frågan om enklare 

konstsmide, men beroende på fallenhet och intresse utvecklas "amatörsmeder" förbi den första 

väggkrokenIspiken. Många Folkhögskolor har smide som en utbildningsgren. Ingesund i Arvika 

bygger en liten smedja under 2011. I Skåne bildades 2003 ett nätverk av Hemslöjdskonsulenterna och 

Skånes Hembygdsförening, kring smedjor/smide. Smide verkar ligga i tiden, åtminstone när det gäller 

konsthantverk och hobbysmidet. Det andra smidet har hittat andra former. 

Iden skulle vara att än en gång byta ut de takpannor som förstörts, reparera eller gjuta ett golv i 

Torsby-Smedjan, sätta i de fönster som saknas, skaffa den utrustning som behövs för att starta en 

kursverksamhet i en genuin miljö! Riksantikvarieämbetet verkar ha kunskaper för att medverka vid en 

upprustning. Utrustningen är inte high-tech utan på Blocket annonseras både trampdrivna och 

gasoldrivna ässjor för ett par tre tusenlappar. (En dagsaktuell exempelsamling bifogas.) Det skulle inte 

förvåna om en inventering i bygden, både hos företag och privatpersoner skulle kunna frambringa 

både städ, ässjor, tänger och andra nödvändiga verktyg. Smedjan vid forsen har ju en storlek så att det 

både finns plats för en historisk avdelning med trampässja och en modernare med gasoldrivning och 

stadiga arbetsbänkar för utbildningen. 

I januari i år blev nio smeder utan arbete när Skanska stängde sin smedja. Måhända finns det i den 

gruppen personer som är både lämpliga och intresserade att medverka? Om än inte som ersättning för 

det jobbet. Och verktyg som blivit över? 

Skall man så låta tanken löpa fritt så kunde kanske en etablerad konstsmed bjudas in under 

sommarmånaderna och utnyttja de framgångar Torsby nått när det gäller turismen? Uppvisningssmide 

i den gamla delen och försäljning av alster i den modernare? Utanför finns kanske utrymme för några 

av kommunens unga entreprenörer att sälja kaffe och dopp? (Staketet mot forsen kanske måste ses 

över) 

Ner över Sandbacken har ju Lions gjort en satsning på att skapa en gångstig. Gamla Thorsby. Längre 

ner fanns åtminstone tidigare ruinerna efter den "Steckhyvel" som en gång stod där. Inte många vet 

varför det fanns en sådan hyvel. Utrymme för pedagogisk fyndighet. 

Näst efter vykort tagna från kyrktornet och över Gamla Torget är vyn från Västanviksbron upp mot 

forsen nog den populäraste genom åren. Idag syns inte denna vy. En motorsåg och en röj såg skulle 

snabbt ge tillbaka Torsby sin populära Vykortsvy! Och lyfta fram den del av Torsby som en gång var 

ursprunget.

Naturligtvis innebär inte denna ideskiss något som gör "Smejja i Torsby" till något som kan leva på 

egna ben i en framtid men det skulle, om det lyckas, innebära att huset blir besökt och använt. Och den 

sista bevarade produktionsdelen av Torsby bruk skulle fortfara att vara en påminnelse om varför 

Torsby centrum ligger där det ligger. Är det sedan så att man täcker slänten ner mot smedjan som idag 

utgörs av kastvänlig sprängsten, så kan nog taket och därmed huset, ra leva i högönsklig välmåga ett 

bra tag till!

Alla ärenden finns på ärendelistan - Torsby kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?