Bakgrund och utförande - Vänermuseet

Bakgrund och utförande
Fisket och Fiskaren är ett projekt med det övergripande
målet att – i ett historiskt och nutidsperspektiv – skapa
ett underlag för en fortsatt diskussion om utvecklingen
av ett hållbart och långsiktigt fiske i Vänern.
Utgångspunkten har varit att se vilka fiskarna, utövarna,
var och är, varifrån de kommer och hur fisket
och fiskelägena har förändrats över tiden. Fiskarnas
relation till samhället har också skildrats inom fiskeområde
Vänerskärgården med Kinnekulle, härefter
kallat fiskeområdet.
Historiskt har fisket som helhet i Vänern alltid varit
tätt sammanlänkat med kustbornas kulturbundna
levnadsförhållanden och på olika sätt även med samhällsutveckling
i stort. I takt med den snabba samhällsutvecklingen
som skett ser näringens förutsättningar
helt annorlunda ut nu än för 50 år sedan. Då
genomgick fisket stora förändringar som följd av stora
Bilden visar östersidan av Spiken sedd från väster. Bodarna är
från vänster: Pelle Nilssons, Gösta och Arne Anderssons, Abel
Otterstens och längst till höger Artur Johanssons. På denna
plats ligger idag Kjell och Sören Gustavssons bod. Bredvid
Arturs bod ligger hans båt, kallad Röda faran. Målningen är
troligen från 1960-talet. konstnär: J. Lindgren
marcus k. drotz
7
miljöföroreningar i sjön och en i Sverige pågående
utveckling av fiskemetoder och redskapsutveckling.
Fisket liksom den andra traditionella näringen, jordbruket,
har påverkats starkt av rationaliseringar och
ekonomiska förändringar. Idag ryms den allmänna
kunskapen om dessa processer inom fisket i ett
fåtal populärvetenskapliga skrifter, i vilka hembygdsföreningar
har dokumenterat områdets fiskehistoria.
Dessa skrifter tenderar att i hög grad romantisera de
levnadsförhållanden som rådde i slutet av 1800­talet
och under 1900­talets tidigaste år. Endast en, i projektets
kännedom, utförligt beskrivande dokumentation
har gjorts om fisket i området. Den rör fisket på
Kåll andsö och intresset fokuseras framförallt på de
dialektala benämningarna på fiskeredskap och deras
detaljer. Därut över finns boken Fisken från Vänern som
gavs ut 1991 av Älvsborgs länsmuseum och Fisk, fiske
och miljö i de fyra stora sjöarna från istid till nutid skriven
av Erik Degerman 2004. Förståelsen för den traditionella
kunskapens betydelse i fiskenäringens omvandlingsprocess
under 1900­talet är dock bristfällig.
Det är i denna kontext som projektidén Fisket
och Fiskaren vuxit fram. Genom djupintervjuer,

gruppsamtal och arkivmaterial har projektet byggt upp
en kunskap om fiskets utveckling inom Lidköpings,
Götene och Mariestads kommuner utifrån fiskeområdets
gränser under åren 2009–2013.
Sammanlagt har 13 män och 3 kvinnor av nu aktiva
eller pensionerade yrkesfiskare intervjuats. Utöver
detta har en studiecirkel genomförts med sju stycken
fiskare från Spiken och en gruppdiskussion med fiskare
från Mövik. Intervjuer och bildmaterial är dokumenterade
och förvaras i Vänermuseets arkiv.
Personerna som har intervjuats utgör ingen homogen
grupp, utan är enskilda individer i olika åldrar,
med olika arbets­ och livserfarenheter. De för inte
yrkes fiskarkårens talan utan för endast fram sina egna
tankar. De utgör inte heller ett representativt urval av
8
yrkesfiskarna, utan har valts utifrån rekommendationer
från olika fiskare. Naturligtvis spelar eget intresse
från informanterna in i urvalet.
Resultatet av projektet syns i denna skrift samt i
vandringsutställningen Fisket och Fiskaren i Vänern.
Vi har bjudit in flera kunskapsexperter från Länsstyrelsen,
Västarvet, Biosfärområde Vänerskärgården
med Kinnekulle, SLU och Umeå Universitet för att
skriva speciella utvalda kapitel i skriften. Vår förhoppning
är att Fisket och Fiskaren i Vänern skall kunna
utgöra ett underlag för en fortsatt diskussion om ett
långsiktigt hållbart fiske.
Marcus K. Drotz, forskare på Vänermuseet, har
varit projektledare. Han har genomfört projektet tillsammans
med Lars Göran Nilsson, kulturvetare på

Vänermuseet, Björn Ohlsson, etnolog och forskare
på Göteborgs universitet och Vänermuseet, Pernilla
Schedin, forskare och chef på Vänermuseet, Håkan
Tunón, forskare på CBM och koordinator på NAP­
TEK samt Petter Nordgren, ordföranden i Spikens
hamnförening. Formgivare till vandringsutställningen
var Göran Elisson, Västarvet och utställningstekniker
var Robert Bernhoft, Vänermuseet. Utställningsansvarig
var Marcus K. Drotz, Vänermuseet. Intervjuerna
i projektet har genomförts av Björn Ohlsson.
Projektet har delfinansierats av Lidköpings kommun,
Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle samt
Nationellt program för lokal och traditionell kunskap
relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk
mångfald (NAPTEK), samordnat av Centrum
för biologisk mångfald (CBM).
Projektet har haft tolv månader till sitt förfogande.
Intervjuer har genomförts från oktober 2011 till och
med september 2012. Författarna i skriften är ensamma
ansvariga för sina texter. Kapitlen är fristående
och det kan därför uppstå överlapp av innehåll dem
emellan. I texten har talstreck (–) konsekvent använts
9
för att markera att citat har redigerats i syfte att förbättra
läsförståelsen i intervjumaterialet utan att för
den del ändra innebörden av det sagda. Citattecken
(”) har använts för att markera oredigerat talspråk.
Alla intervjuade personer har efter genomläsning av
skriften gett Vänermuseet sitt tillstånd att använda
deras ord, inlämnade bilder och att bli porträtterade
i skriften och utställningen.
Vi vill passa på att tacka alla som på olika sätt bidragit
till att ge oss material och underlag till skriften
och utställningen. Ett speciellt tack går till alla som
deltagit i intervjuerna, utan Er hjälp hade projekt aldrig
blivit av.
Information om hur man kan boka vandringsutställningen
Fisket & Fiskaren i Vänern finns på Vänermuseets
hemsida www.vanermuseet.se.
Kapitlen i skriften är utformade för att beskriva
fiskaren, miljön, begränsningarna och utvecklingen i
området. Mellan kapitlen har vi lagt in mindre historier
om allt ifrån olika fiskemetoder till hur man
ålders bestämmer en fisk.
Foto: Erik Degerman

Foto: Elinor Runosson
Kort presentation av författarna
Magnus Andersson är biträdande miljöanalytiker med
fokus på fisk, kräftor och fiske i de stora sjöarna, Sötvattenslaboratoriet,
Institutionen för akvatiska resurser,
Sveriges Lantbruksuniversitet.
Ida Billvén är pedagog och antikvarie med inriktning
mot etnologi och kulturvetenskap, Vänermuseet.
Tomas Brodin är forskare i ekologi, Institutionen för
Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
Erik Degerman är miljöanalytiker och arbetar främst
med laxfiskar samt rödlistade arter, Sötvattenslaboratoriet,
Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges
Lantbruksuniversitet
Marcus K. Drotz är forskare i genetik och evolution
med inriktning mot hållbart nyttjande av akvatiska
resurser, Vänermuseet.
Kerstin Hallin är antikvarie med inriktning mot konst
och kulturhistoria, Vänermuseet.
Fredrik Nilsson är fiskeribiolog, Länsstyrelsen i Västra
Götaland.
Lars Göran Nilsson är antikvarie med kulturhistorisk
inriktning, Vänermuseet.
Björn Ohlsson är forskare i etnologi och journalist,
Vänermuseet.
Johanna Olsson är verksamhetsledare för Fiskeområde
Vänerskärgården med Kinnekulle
Pernilla Schedin är forskare i arkeologi och chef för
Vänermuseet.
Alfred Sandström är forskare i fiskeribiologi, Sötvattenslaboratoriet,
Institutionen för akvatiska resurser,
Sveriges Lantbruksuniversitet.
Håkan Tunón är forskare vid Uppsala universitet och
koordinator vid Nationellt program för lokal och traditionell
kunskap relaterad till bevarande och hållbart
nyttjande av biologisk mångfald (NAPTEK), samordnat
av Centrum för biologisk mångfald (CBM).
Maria Vretemark är forskare i arkeologi med inriktning
mot osteologi, Västergötlands museum/Västarvet.