Fördelen #1 2009 - Göteborgs Stad - Upphandlingsbolaget

Fördelen
EN TIDNING FråN GöTEBorGS STADS UppHANDlINGS AB 2 0 0 9
Krångliga regler
för småföretag
Bra avtal gav billigare
sjukvårdsmaterial
renée håller
koll på etiken
1Fördelen

Fördelen
Dags att prioritera
etiska varor?
a t t t a s t ä l l n i n g för miljön och under vilka förhållanden
människor i vår omvärld arbetar. Det är
något som Göteborgs Stads verksamheter ska göra
när det är möjligt.
Är det inte alltid möjligt, kan man undra?
Nej, det är det inte. Dels på grund av att det faktiskt
inte alltid finns sådana varor, dels för att det
offentliga (stat, kommun och landsting) inte får
ställa krav om man inte kan kontrollera att de är
uppfyllda.
k o n t r o l l e r n a k a n t i l l exempel ske genom att olika
certifikat eller intyg kan presenteras eller genom
inspektioner på plats. För att underlätta för alla
verksamheter som behöver hjälp med uppföljning
av etiska krav kommer bolaget nu att upphandla
ramavtal för uppföljningstjänster.
d e t d r ö j e r k a n s k e innan alla branscher kan tillgodose
de önskemål som samhället nu har på etiska
krav. Men att successivt ställa ökade krav kommer
att sända signaler till marknaden och på sikt
resultera i fler sådana varor och tjänster. Det vet
vi eftersom andelen miljöriktiga och ekologiska
varor och tjänster faktiskt har ökat de senaste
tio åren.
d e t a l l r a e n k l a s t e är förstås att vid beställning
prioritera miljöriktiga och
etiska varor, eftersom det
redan nu finns sådana
varor och tjänster i våra
ramavtal.
Ju större efterfrågan blir,
desto större möjlighet till
bättre priser samtidigt som
vi värnar vår omvärld.
Kanske något att tänka
på nästa gång du beställer?
Fördelen
ges ut av Göteborgs Stads
Upphandlings AB.
Adress: Stora Badhusgatan 6
411 21 Göteborg
2
Telefon: 031-334 37 00
Inger ek, vd
Ansvarig utgivare: Inger Ek
inger.ek@uhb.goteborg.se
Redaktör: Annelie Gärdmark
annelie.gardmark@uhb.goteborg.se
Vi gillar tips och synpunkter på
tidningen. Hör gärna av dig till oss!
Besök oss på webben:
www.uhb.goteborg.se
Nya ramavtal
Under den här rubriken publicerar vi de senaste avtalen. Vill
du veta mer om något specifikt avtal? I Winst hittar du alla
avtal i sin helhet, inkl. prislistor och annan viktig information.
Avtalsområde Gäller fr.o.m.
Annonser 2009-01-01
Arbets- och skyddskläder 2009-01-01
Boende med bostöd 2008-10-10
Boende, korttid, för personer med psykisk funktionsnedsättning 2009-02-01
Brandsläckare m.m. 2009-01-01
Cykelbud 2009-01-01
Datautbildningar för professionella 2009-03-01
Digital medie- och omvärldsbevakning 2009-03-01
Elenergi 2009-01-01
Ett till ett-konceptet i Apple-miljö 2008-11-10
Fordringsbevakning och inkasso med kringliggande tjänster 2009-02-01
Gaser 2009-03-01
Glasögon 2009-02-01
Högtrycksspolning, slamsugning, fastighetsspolning/torrsugning
och tv-inspektion/filmning inkl ovalitetsmätning
Produktion: Newsroom, Göteborg
www.newsroom.se
Projektledare: Leif Simonsson
Layout: Helena Olsson
Repro: Newsroom
Tryck: Billes, Mölndal 2009
2009-03-01
Järnhandelsvaror inklusive personlig skyddsutrustning 2008-11-01
Komplementär personalutbildning inom autism och
neuro psykiatriska funktionshinder på gymnasie-/KY-nivå
2008-10-01
Kopieringspapper 2009-01-01
Missbrukare vuxna, vård av 2009-01-01
Resebyråtjänster 2008-10-01
Sjukvårdsmaterial 2009-01-01
Skadedjursbekämpning 2009-01-01
Solavskärmningsprodukter 2009-02-01
Taxi för tjänsteresor 2008-11-10
Tekniska konsulter för kalkylering 2008-11-01
Tekniska konsulter för lokalsekretariatet, lokalförsörjningsförvaltningen,
Medichus samt Försäkrings AB Göta lejon
2008-11-01
Tekniska konsulter för projektledning 2008-11-01
Tekniska konsulter för projektledning, lokalsekretariatet,
lokalförsörjningsförvaltningen, Medichus samt Försäkrings
AB Göta lejon
2008-11-01
Tjänsteresor 2008-12-01
Utbildning i sparsamt körsätt 2008-11-04
Framsidesbilden: Renée Andersson
på Indiska fotograferad av Erica
Heimler. Läs mer på sidorna 8–10.
Nr 1 • 2009

Färre. Antalet leveranser som ska till offentliga verksamheter har minskat med 20 procent sedan flera inblandade, bland
andra Posten, har engagerat sig i saken. Under våren kommer även deltagande grannkommuner att börja med veckoleveranser.
Foto: Bengt Alm
Lyckad satsning gav
färre antal leveranser
Förra året startades ett projekt för att
minska antalet leveranser inom Göteborgs
Stad. Nu börjar det ge resultat.
– Bara i januari kunde vi spara in
över hundrafemtio leveranser, säger
Hanna Melander, miljö- och kvalitetschef
på Svantröms.
När projektet startade satte Svanströms
igång att analysera kundernas vanor. Hur
ofta beställer de och hur
stora är deras ordrar?
– Vi började presentera
siffror på hur mycket
koldioxid de kunde spara
på att slå ihop mindre
beställningar, säger Hanna
Melander.
Hanna Melander.
En gång i veckan
Tillsammans med bland andra Posten, Corporate
Express och Upphandlingsbolaget har
företaget engagerat sig för att få ner antalet
leveranser till en gång i veckan.
När det gäller de kvantiteter med koldiox­
id som släpps ut – när varorna körs runt till
alla verksamheter – så har Posten tagit fram
verktygen.
– Enligt dem motsvarar varje enskild leverans
2,6 kilo koldioxid per adress.
Nu är man alltså på rätt väg med leveranserna,
även om situationen är långt ifrån
optimal. Fortfarande är ungefär en sjättedel
av Svanströms beställningar under hundra
kronor.
– Och det är rätt vanligt med småsummor
på bara några kronor, säger Hanna Melander.
Mycket administration
Förutom onödiga körsträckor och onödiga
utsläpp finns det andra negativa aspekter på
de små leveranserna. Små eller ej – alla ska
de ha plocksedlar, emballage, fraktsedlar,
följesedlar och fakturor.
– Inom Göteborgs Stad har vi femtonhundra
kundnummer. Det blir ganska mycket papper,
säger Hanna Melander.
Thomas Drakenfors
Avtalsnytt
Visma Collectors får
fortsatt avtal för inkasso
AVTALSNYTT Upphandlingen för fordringsbevakning
och inkasso är klar. Det blir samma
företag som tidigare, Visma Collectors, som
fortsätter och det nya avtalet löper fram till
och med den 31 januari 2011, med möjlighet
till förlängning i två år. Avtalet gäller för
stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar i
Göteborgs kommun men det finns även möjlighet
för de övriga bolagen som saknar eget
avtal att ansluta sig.
Tre nya leverantörer för
olja och drivmedel
AVTALSNYTT Nya avtal för eldningsoljor
och drivmedel till depå har skrivits med Swea
Energi AB, Preem AB och Västkustens drivmedel
och energi AB. Avtalet löper fram till
den 31 januari 2010 med möjlighet till ett
plus ett års förlängning.
Juridiska tjänster
har överprövats
AVTALSNYTT Upphandlingen av juridiska
tjänster är överprövad. Upphandlingsbolaget
vann i länsrätten, men efter överklagan pågår
nu processen i kammarrätten. Dom väntas i
slutet av mars.
Nytt avtal för industri-
och verkstadsgas
AVTALSNYTT Nytt avtal när det gäller
industri - och verkstadsgas har tecknats med
AGA gas AB. Avtalet har en nettoprislista över
de mest frekventa gastyperna som används
inom Göteborgs Stad. Den mest kostnadskrävande
delen är hyra av flaskor och korgar.
Detta har Upphandlingsbolaget utvärderat,
vilket medförde ett mycket bra avtal som
kommer att sänka kostnaderna avsevärt
under den kommande avtalsperioden.
Arbetskläder för
miljoner i ramavtal
Fördelen
AVTALSNYTT Ett nytt ramavtal för arbetskläder
är klart sedan årsskiftet.
– Vi har upphandlat en baskollektion som
täcker in det mesta, allt från kök och restaurang
till städ, vård och omsorg, säger Birgitta
Hedén, upphandlingsledare.
I det tidigare ramavtalet fanns sex leverantörer
med. I det nya är det bara en: Nytello AB
med säte i Fritsla.
Göteborgs Stad och kranskommunerna
handlar arbetskläder för cirka fem miljoner
kronor om året.
Nr 1 • 2009 3

Fördelen
Staples Corporate Express är från och med 1 januari 2009 ny
leverantör av sjukvårdsmaterial. Det nya avtalet är mycket
fördelaktigt ekonomiskt och innebär bland annat att Göteborgs
Stad räknar med att spara upp emot en miljon kronor per år.
Stora pengar att
på sjukvårdsmat
m e d a n l e d n i n g a v det nya ramavtalet
för sjukvårdsmaterial arrangerade Upphandlings
bolaget en informationsdag i
slutet av februari. Förutom att besökarna
kunde gå runt på en minimässa, fick
de även information om avtalet och
den nya leverantören.
Det fanns tillfälle att ställa
frågor både till Upp­
handlingsbolaget och Staples Corporate
Express.
– Det är alltid jobbigt att byta leverantör.
Särskilt när vi haft den förra så
länge som åtta år. Det är naturligt att det
blir barnsjukdomar i början innan man
kommit igång ordentligt, säger Birgitta
Hedén på Upphandlingsbolaget.
Anbud från tre leverantörer
Birgitta Hedén berättade bland annat
om hur upphandlingen genomförts.
– Vi fick in anbud från tre leverantörer
som uppfyllde vår kravspecifikation.
Avtalsgruppen som arbetat med upphandlingen
har bestått av personer från
olika kompetensområden: hygien, sårvård,
skolhälsovård och MAS (Medicinskt
Ansvarig Sjuksköterska). De har
tittat på bland annat sortiment och
produktsäkerhet.
– Avtalet består av ett bassortiment
av de produkter som användarna
har behov av. För att ta
fram bassortimentet har vi utgått
från statistik på vilka produkter
vi har köpt det senaste året.
Därefter avgör priset. Corporate
Express låg cirka 20 procent
lägre i pris. Det är en extrem
skillnad.
Störst på kontorsmaterial
Corporate Express medverkade också
och gav en kort presentation av
sin verksamhet. De är världens
största leverantör av kontorsva­
4 Nr 1 • 2009

spara
erial
ror och har nyligen utökat med produktområdet
sjukvårdsmaterial. De finns i 27
länder med totalt 94 000 anställda. I Sverige
har man 500 anställda med huvudkontor
i Borås och lager i Växjö.
– Vi arbetar aktivt med att förbättra de
initiala problem vi haft med till exempel
leveranser. Vårt mål är samlade veckoleveranser.
Eftersom sjukvårdsmaterial är relativt
nytt för oss så kommer vi att lära oss det
successivt. Men ni kan genom ett knappval
när ni ringer till oss direkt komma i kontakt
med specialutbildad personal, säger Börje
Ihrskog, Corporate Express.
fakta: prISjäMFörElSE
erica Heimler
Prisjämförelser sjukvårdsmaterial.
Beräkningarna är gjorda på föregående års
förbrukning. Priser enligt föregående avtal
inom parantes.
PLAsTHAndskAR
Nytt pris 0,13 kr/st (0,18)
Vi köper cirka 7 500 000 plasthandskar per år
och sparar därmed 375 000 kronor.
FÖRBAnd
Nytt pris 4,90 kr/st (27,70)
Vi köper cirka 30 000 stycken förband per år
och sparar därmed 684 000 kronor.
HAnddesinFekTion
Nytt pris 10.20 kr/st (18,61)
Vi köper cirka 10 000 stycken per år och
sparar därmed 84 100 kronor.
vad tycker ni om det nya avtalet med
staples Corporate express?
LiseLoTTe CLAesson och MARiTA
oCAMPo från Rehab i Härryda tillsammans
med Corporate express
säljare JoeL RAsk.
– Det är ju billigare så det är helt klart
bättre ekonomiskt. Samtidigt är det ju
viktigt att det är bra produkter och att
leverantören är bra ur miljöaspekt. Vi har
lite frågor gällande produktkatalogen
och vi tror att det blir bra när man väl
fått in det i systemet.
MARiTA nokeLAinen, LenA MAgnus
och HeLenA CoLin ALBeRTs
från skolhälsovården i göteborg.
– Vi har inte satt oss in i det ordentligt
men det är ju en fascinerande stor prisskillnad.
Priset är dock inte det enda
som är viktigt. Set måste även vara bra
produkter samt bra tillgänglighet. Dessutom
är det ju viktigt att leverantörerna
är hjälpsamma och flexibla, men vi
tycker att det känns bra hittills.
JeAneTTe ÅkeRLund och sAnJA
BAiC från Toftaåsens äldreboende i
Tynnered.
– Det är väldigt nytt men vi har fått ett
bra bemötande av kundtjänst och säljare.
Vi gör beställningar varje vecka och
har fått ringa och fråga en del eftersom
vissa produktnamn är nya. Dessutom
har man olika kundnummer för olika
produktgrupper. Då får man kolla och
leta lite ibland för att hitta rätt produkt.
gunneL svensson, MoniCA
kARLsson och ingeR ÖiseTH från
hemsjukvården i Ale kommun.
– Vi tycker att bytet kom väldigt snabbt
och att det inledningsvis varit bristfällig
information. Vi har hittills gjort en
beställning och den levererades i fem
olika omgångar. Dessutom var det svårt
och tog lång tid att få ett kundnummer.
Fördelen
Foto: Erica Heimler
Nr 1 • 2009 5

Fördelen
6
Nr 1 • 2009

Krångliga krav
för små företag
Traineeprogram och mångfaldsplan – kraven
kan vara ganska krångliga i offentliga
upphandlingar .
lite för krångliga, tycker Maria Derner,
regionchef för Företagarna.
– Mindre än en tredjedel av våra medlemmar är med
och lämnar anbud, det är en stor förlust för samhället.
Vi riskerar att missa en massa nischad kompetens, säger
Maria Derner.
Många företag kan inte delta
Hon representerar niotusen små­ och medelstora företagare
i Västra Götaland och Kungsbacka. En grupp
som – särskilt i dessa tider – ständigt är på hugget för
att hitta nya uppdrag. Ändå deltar bara en dryg fjärdedel
av dem när myndigheter och förvaltningar söker
entreprenörer.
Bakgrunden är – enligt Maria Derner – att kraven i
upphandlingarna är allt för svåra att leva upp till.
Mångfaldsplaner och miljöledningssystem är bra grejer,
visst. Men när man förväntar sig att även småföretag
Vill ha enklare upphandlingar.
Maria Derner, regionchef för Företagarna vill
att de som formulerar upphandlingstexter
ska tänka på hennes medlemmar.
– Ofta ställer de rätt detaljerade krav som
gör det svårt för småföretagare att vara med,
säger hon. Foto: Thomas Drakenfors
• Kan upphandlingen delas upp? Blir
det då möjligt för fler leverantörer att
lämna anbud?
• Är kraven relevanta? Har de med det
som upphandlas att göra?
• Kan kraven och kriterierna missförstås?
• Är kravnivån lagom i förhållande till
det som skall upphandlas?
med kanske bara ett par anställda ska ha det, då blir det
för tufft, menar Maria Derner.
För att inte tala om all formalia som omger en upphandling.
Av Företagarnas medlemmar avstår en sjättedel
att lämna anbud bara för att det tycker att det är för
krångligt.
Krav ska vara relevanta
Om du fick bestämma – hur skulle det bli då? Ingen LOU
alls?
– Jo, lagen skyddar företagen och jag är inte alls emot
att det ställs krav, men jag tycker att de ska vara relevanta
för det som ska upphandlas.
Traineeprogram – är det att skjuta över målet?
– Vill man att även en rörläggare med två anställda ska
kunna vara med. Ja, då är det lite tufft.
Thomas Drakenfors
Fotnot: Faktauppgifterna om hur många företagare
som deltar i offentliga upphandlingar är hämtade från
Småföretagarbarometern.
fakta: DETTA Bör DU TäNKA på När DU UppHANDlAr
• Kommer du att använda all information
du begärt in? Om inte, avstå
från att begära in den.
• Är det tydligt hur utvärderingen går
till och vad som värderas?
• Har förfrågningsunderlaget enkla och
tydliga formuleringar? Undvik upprepningar,
de kan ställa till problem.
Fördelen
Nr 1 • 2009 7

Fördelen
8
Kläder
med gott
samvete
Kan vi i Sverige påverka
arbetsförhållandena hos
tillverkarna i Asien?
Upphandlingsbolaget bjöd in
till ett seminarium om etik där
Renée Andersson berättade
om hur Indiska arbetat med
dessa frågor.
r e n é e a n d e r s s o n ä r e t i k- o c h m i l j ö a n s v a r i g på Indiska – ett familjeföretag
som funnits i 108 år. Åke Thambert köpte butiken Indiska utställningen
i Stockholm 1951. Företaget gick sedan i arv till hans barn och
nu är barnbarnet Sofie Gunolf vd.
– Åkes mål var att färgsätta Sverige och nu har Indiska 86 butiker och
finns i hela Skandinavien, säger Renée.
Åke var också tidigt ute när det gällde att motverka barnarbete, något
som han jobbade för redan på 1960­ och 70­talen. Han lovade tygproducenterna
att köpa tyg om barnen skickades till skolan.
– Åke hade många sunda tankar som nu utvecklats och förvaltats
inom företaget.
Indiskas uppförandekod antogs 1998 och innehåller restriktioner angående
tvångsarbete, organisationsfrihet, säkerhet och hälsa, barn arbete,
löner, arbetstid, diskriminering, riktiga anställningar, human behandling
och att nationella lagar följs. De två sistnämnda tillkom 2003.
Nr 1 • 2009

Med rätt att leka. Många tillverkningsföretag har en så kallad uppförandekod för att förhindra barnarbete och för att se till att arbetsförhållandena i fabrikerna är goda.
Alla leverantörer var naturligtvis villiga att skriva på eftersom alla
vill sälja, men sedan gäller det att se till det efterlevs.
Renée anställdes på Indiska, efter att i tre år ha varit projektledare
för DressCode, ett försök att bygga upp ett kontrollorgan kring etiska
val tillsammans med andra branschföretag, fack och människorättsorganisationer.
Arbete under täckmantel
Under projektet med DressCode lät man personer från olika människorättsorgansiationer
»wallraffa« bland de anställda, genom att
göra intervjuer utanför fabrikerna. På så sätt kunde man upptäcka
missförhållanden och få arbetarna att berätta om de verkliga arbetsförhållandena.
– Ofta förekom till exempel dubbel bokföring, man uppgav att
arbetarna fick en högre lön än vad de i själva verket fick. Det kunde
Fördelen
också förkomma förödmjukande behandling och sexuella trakasserier.
Sådant kan vara svårt att upptäcka vid ett besök i fabriken och är inte
lika uppenbart som dålig arbetsmiljö.
– Jag hade jobbat i Asien under många år för Rädda Barnen. Efter
att ha arbetat för Indiska under två år såg jag större förändringar när
det gäller miljö­ och arbetsförhållanden än vad jag gjorde efter 15 års
arbete med bistånd.
Bra dialog viktigt
För att kunna driva arbetet gällde det för Renée att skapa en bra dialog
med leverantörerna.
– Vi måste lyssna på våra leverantörer. Det är dialogen som förändrar
och gör att leverantörerna förstår. Man måste också ha roligt och
skoja ihop och inte bara agera kontrollant.
Länderna i Asien har i regel bra nationella lagar som ibland till och
Nr 1 • 2009 9

Fördelen
Etik i tjänsten. Renée Andersson är etik- och miljöansvarig på Indiska. Genom att ställa
krav på leverantörerna kan man förbättra arbetsförhållandena för arbetare. Foto: Erica Heimler
med är bättre än de svenska, men problemet är att de inte efterlevs.
Ländernas egna kontrollanter mutas istället för att man åstadkommer
förändringar.
– Säkerhet och hälsa är jätteviktigt, men de förändringar vi kräver
påverkar i regel mer än bara arbetsförhållandena. När förbättringarna
är genomförda märker arbetsgivarna att de får en bättre struktur och
ett bättre flyt vilket ökar produktionen. När arbetarna får det bättre
blir de också mer lojala mot sin arbetsgivare.
Indiska är långt ifrån ensamma när det gäller de här kraven på leverantörerna.
Kraven ökar från hela världens köpare, både när det gäller
kläder och andra varor. Därför blir också en fabrik som kan leva upp
till kraven attraktiv för fler kunder.
Alla vinner på förändringarna
– När leverantörerna väl börjat genomföra förbättringar så finns
det ingen väg tillbaka. Det blir en win­win­effekt för alla – både för
arbetarna, ägarna och deras kunder. Ägarna blir dessutom sedda
som föregångare i sitt närområde.
Renée har en hel pärm full med goda exempel.
– Kan lilla Indiska göra så här mycket på egen hand, kan vi göra
enormt mycket tillsammans, avslutar Renée.
10
erica Heimler
Upphandlingsbolaget
startar etikgrupp
Upphandlingsbolaget har fått i uppdrag att
starta en arbetsgrupp kring etiska aspekter
och sociala hänsyn med anledning av att
Göteborgs Stads inköps- och upphandlingspolicy
ändrats.
– Vårt uppdrag är att vara den sammanhållande
länken för bland annat information
om reglerna och skapa en grupp för
erfarenhets utbyte där förvaltning och bolag
hjälps åt, säger Inger Ek, vd på Upphandlingsbolaget.
Ett första möte hölls i februari då representanter
från ett tiotal olika förvaltningar och
bolag medverkade.
– Jag hoppas att vi ska kunna samla goda
exempel och skapa en kunskapsbank i de här
frågorna.
Ansvarig på Upphandlingsbolaget är Maria
Berglund. Under våren arrangeras en kick-off
och ett seminarium för att lyfta olika frågor
inom området.
Syftet är att stärka förvaltningar och bolag
så att tillämpningen av policyns intentioner
successivt ökar.
Först att upphandla
kontrolltjänster
Upphandlingsbolaget kan bli först inte bara i
Sverige utan i hela Europa med att upphandla
kontrolltjänster för att se till att leverantörerna
och deras underleverantörer följer reglerna
kring etiska krav.
Det rör sig om två olika tjänster. Den ena
gäller att kontrollera de svenska leverantörerna
samt se till så att de även uppfyller de krav
som de förväntas ha på sina underleverantörer.
Den andra tjänsten gäller en person som
rent fysiskt kan åka till exempelvis Kina och
Indien för att utföra kontroller på plats.
– De kallas auditörer för etiska krav. Vi planerar
att annonsera ut tjänsterna i månadsskiftet
april/maj, säger Roland Mårtensson på
Upphandlingsbolaget.
Nr 1 • 2009

Så blev biljetterna en
bättre affär för Got Event
Ett besök i Storbritannien planterade
en idé hos Got Event. I
Birmingham gjorde arenaföretaget
NEC Arenas ingen upphandling
när de anlitade entreprenörer
för biljett försäljning.
– De vände på steken, säger
Thomas Torkelsson, vd för Got
Event.
NEC Arenas sålde istället rättigheten
att få utföra den inkomstbringande
uppgiften att förmedla biljetter
till sina arenor.
– Det blev en aha­upplevelse för
oss. Så skulle kanske vi också kunna
göra? säger Thomas Torkelsson .
Upphandlade försäljningen
Got Events jurister undersökte saken
och kontaktade Upphandlingsbolaget.
Skulle det vara möjligt att ta
betalt för rätten att sälja biljetter?
Istället för att själva betala?
– Det verkade rätt smart.
Efter lite efterforskningar kom
de fram till att det gick alldeles
utmärkt att upphandla biljettförmedlingen
som en tjänstekoncession – ett
undantag från LOU. Sättet att gå tillväga
behöver inte var lika formellt
som i en LOU­upphandling, även om
man måste leva upp till de grundläggande
EG­rättsliga principerna.
– Vi är ju ett kommunalt bolag och
självklart måste vi välja den entrepre­
Nytt sätt. Got Event betalar
inte längre för tjänsten att förmedla
biljetter till Scandinavium,
Ullevi och deras andra arenor.
– Nu får vi betalt i stället, vi har
löst det genom en så kallad tjänstekoncession,
säger vd:n Thomas
Torkelsson. Foto: Thomas Drakenfors
nör som ger oss den bästa lösningen.
Där väger vi in både pengar och hur
väl det fungerar.
I Got Events fall valdes Ticnet som
avtalspart. Men det innebär inte att
Ticnet har exklusivitet på all biljettförmedling
– det finns öppningar för Got
Event att samarbeta med andra.
– De får betalt efter hur stor andel
av biljetterna de förmedlar, säger
Thomas Torkelsson.
Han säger att de måste ha den
möjligheten, eftersom en del artister
är knutna till evenemangsbolag
fakta: Så FUNKAr TjäNSTEKoNCESSIoN
Tjänstekoncession är ett kontrakt av samma
typ som ett offentligt tjänstekontrakt. Skillnaden
är att vid en upphandling omfattas den
inte av procedurreglerna i lagen, även om de
grundläggande principerna för offentlig upphandling
ändå gäller.
I korthet innebär det här att innehavaren av
tjänstekoncessionen – i det här fallet Ticnet –
som kräver att få sköta försäljningen
själva.
Sparar stora summor
Även tidigare använde de i huvudsak
Ticnet. Men sedan tjänstekoncessionen
blev klar i höstas så ser affären
helt annorlunda ut.
– Jag vill inte gå in på några summor.
Men vi sparar rätt mycket pengar,
säger Thomas Torkelsson.
Thomas Drakenfors
Evenemang. Got
Event är Göteborgs
Stads arenabolag,
med 140 anställda
och en omsättning på
200 miljoner om året.
Företaget har hand om
Ullevi, Scandinavium,
Valhallabadet, Valhalla
idrottsplats och
Valhalla sporthallar.
Bara på Ullevi och
Scandinavium har Got
Event runt 170 stora
arrangemang per år.
Foto: Jorma Valkonen
inte får någon vanlig ersättning från Got Event.
I stället får de behålla en del av den serviceavgift
som läggs på biljettpriset. Deras inkomst
står följdaktligen helt och hållet i proportion
till hur många biljetter de förmedlar. Förmedlar
de inga biljetter så får de inte heller några
intäkter. Innehavaren av tjänstekoncessionen
står alltså själv för den ekonomiska risken.
Fördelen
Nr 1 • 2009 11

Fördelen
Nya Winst mött
– flera hundra var med när systemet
I slutet av januari var det dags för Winst
– det nya avtals- och beställningssystemet
– att göra premiär inför publik.
I en stor hall på Burgårdens konferenscentrum
bänkade sig flera hundra nyfikna.
Först upp på scen var Göteborgs Stads ekonomidirektör,
Peter Lönn, introducerad av Inger Ek,
vd för Upphandlingsbolaget.
– I Göteborgs Stad handlar vi för närmare
tjugo miljarder, varje år. Winst hjälper oss att
hitta rätt produkter, till rätt kvalitet och till rätt
priser, sa Peter Lönn.
Efter honom tog Göran Brunberg och
Charlotta Martinsson från Upphandlingsbolaget
plats på estraden.
Helt webbaserat
– Det är ett helt webbaserat system som vi kan
växa in i, sa Göran Brunberg och jämförde med
det gamla avtalssystemet Nais.
– Där slog vi i taket. Med Winst är vi bara på
första våningen.
Alla drygt niohundra leverantörernas avtal
finns redan med i systemet, men vid tiden för
seminariet hade bara ett tiotal av leverantörernas
produktsortiment hunnit läggas in.
Senare, när de flesta av varorna lagts in, kommer
det att lätt gå att söka på dem och jämföra
priser – på samma sätt som Pricerunner.
Välj tummen upp
Symbolen ”tummen upp” ska beställarna titta
särskilt efter. Den markerar ”nettoprissatta”
varor, alltså ett bassortiment som har upphandlats
i konkurrens.
– Limstift till exempel, sa Charlotta Martinsson
och klickade i Winst för att visa.
Det dyraste går på tjugofyra kronor. Det med
”tummen upp”­märkning kostar bara trettiotre
öre.
– En prisskillnad på sjutusen procent! Och då
innehåller det billigare stiftet ändå ett gram mer,
sa Göran Brunberg.
Efter introduktionen blev det tårta och mingelparty,
samt ett föredrag om sociala medier med
ekonomen och inspiratören Richard Gatarski.
12
Thomas Drakenfors
Lovande. – Det kan bara bli bättre, sa Britt-Marie Ericsson (längst till vänster), systemspecialist på Intraservice. Hon
talade förstås om bytet från Nais till Winst. I pausen hade hon en pratstund med Lena Larsson, UHB, Margareta Carlstedt,
utbildare på Intraservice, och Ingela Budgivars, registrator på SDF-Tynnered.
inspirerade. – Någon som vet vad en mashup är, frågade
inspiratören Richard Gatarski som körde ett föredrag om sociala
medier, där den medelålders publiken fick sig både en och annan
tankeställare. Samt ett och annat nytt uttryck att svänga sig med.
Sugna på att börja. – Nu väntar jag bara på
att börja beställa, sa Anette Källgren, administratör
på utbildningsförvaltningen
(till höger) som minglade
tillsammans
med kollegan
Carina Sandgren.
Fotnot: Mashup är en
webbapplikation som kan
använda flera olika källor på
internet och få dem att jobba
ihop. Källa: Wikipedia
Nr 1 • 2009

e folket
demonstrerades
Snyggt. – Även om
inte allt är på plats än
så får jag ett väldigt
bra intryck. Det ser
snyggt ut tyckte Elma
Zukic från Majornas
stadsdelsförvaltning.
Foto: Thomas Drakenfors
VG för Winst. – Det
får väl godkänt av mig, än
så länge. När alla produkter
är inlagda, då blir det MVG,
sa Emir Slavotic, enhetschef
på utbildningsförvaltning
som samtalade med
kompisen Slavko Blazevic,
Upphandlingsbolaget.
Bra för
jämförelser.
Stig Drake, IT-strateg
på SDF-Centrum, Johan
Eklund, IT-chef på SDF-
Lundby, och Martin
Nilsson, kundansvarig,
Intraservice – alla tyckte
de att Winst verkade rätt
lovande.
– Jämförelsefunktionen
verkar bra, fast designen
kanske kunde vara
lite roligare, sa Martin
Nilsson.
Fördelen
Notiser
Beställningar via Winst
piLoTproJEKT Bergsjön är den första
förvaltningen att ansluta sig till elektroniska
beställningar i Winst. Nu har pilotprojektet
avslutats och ska utvärderas. Bergsjön gick
igenom sin organisation och kom fram till att
de behöver cirka 40 personer som ska kunna
beställa i systemet.
– Beställarna är väldigt positiva och tycker
att det har fungerat bra. De tycker bland
annat att det är en stor fördel att slippa leta
på hemsidor och i kataloger och istället
jämföra priser direkt i Winst, säger Charlotta
Martinsson på Upphandlingsbolaget.
Nu kommer fler av stadens beställare att
utbildas och anslutas. På sikt kommer elektroniska
beställningar att bli en naturlig del av
beställarnas vardag.
Utbildning för beställare
UTBiLdNiNG Att vara beställare i staden är
en ansvarsfull och viktig roll som förtjänar att
lyftas fram. Därför har Upphandlingsbolaget i
samarbete med GR tagit fram en beställarutbildning.
Utbildningen är på en och en halv
dag och går igenom de regler och policys
som man behöver känna till som beställare,
samt hur stadens ramavtal ska användas.
Kraven på den offentliga beställaren har
ökat de senaste åren med bland annat en ny
lagstiftning vad gäller ramavtal. I takt med att
nya ramavtal börjar gälla blir det mer komplicerat
att vara beställare. Framförallt behövs
kunskap om de nya sätten att beställa.
Utbildningen görs på uppdrag av respektive
förvaltning eller bolag, eftersom
utbildningen kan behöva anpassas efter den
egna organisationen. Är du intresserad av att
arrangera en beställarutbildning?
Kontakta i så fall Annelie Gärdmark på:
annelie.gardmark@uhb.goteborg.se.
Nytt om ekomåltider
MiLJö Eftersom det inte funnits någon definition
av miljömåltider har nu Miljöförvaltningen
fått i uppdrag av Miljönämnden som är processägare,
av det prioriterade målet, att starta
en arbetsgrupp för att tydligare definiera.
I dagsläget är det klart att arbetsgruppen
även kommer att bestå av representanter
från några stadsdelsförvaltningar runt om i
stan samt Utbildningsförvaltningen och Upphandlingsbolaget.
– Det är viktigt för verksamheten att veta
hur man ska förhålla sig till miljömåltider där
vi tidigare endast utgått från andelen ekologiska
livsmedel. Därför ska vi nu utarbeta
en mer specifik definition, säger Rebecca
Palosaari Fogler, agenda 21-samordnare på
Miljöförvaltningen.
Nr 1 • 2009 13

Fördelen
Så får avtalsgruppen
rätt representation
Ett bra avtal kräver mer än en duktig
upphandlingsledare.
Någon av avtalsanvändarna bör vara
med, men vem?
– En person som har ett starkt engagemang
i frågan. Det är viktigt, säger
Thorleif larsson, stadsdelschef i
Bergsjön .
Det är inte nödvändigt i vartenda avtal.
– Men när det har stor betydelse ur verksamhetens
perspektiv, då vill vi ha med någon
representant i avtalsgrupperna, säger Thorleif
Larsson och nämner några områden.
– Livsmedel, sociala boenden och en del
konsult tjänster. Det är några jag kommer att
tänka på så här på rak arm.
Vill vara med vid avtal
Samma sak när det handlar om nya avtalsområden:
stadsdelsförvaltningarna vill vara med
och lägga upp riktlinjerna när det är avtal som
berör dem. Men alla tjugoen stadsdelar i Göteborg
behöver inte vara representerade.
– Vi har en informell uppdelning på regioner.
Hisingen, Nordost, Väster och Centrum. När det
är angelägna frågor vill vi åtminstone ha med
någon från varje region, säger Thorleif Larsson.
14
Men från vilka nivåer i organisationen ska de
som deltar hämtas? Thorleif Larsson säger att
det kan vara en verksamhetschef eller en stadsdelschef.
Men det vanligaste är ändå att det
är någon som jobbar mer direkt med det som
avtalet gäller. Rör det till exempel livsmedel så
är det en god idé att en kostchef är med i avtalsgruppen
– vilken brukar bestå av ett tiotal personer
och en upphandlingsledare.
Krävande arbete
Arbetet kan vara lite svårt och krävande, men
de som deltar står inte ensamma. Thorleif
Larsson säger att de blir coachade från förvaltningen,
vanligtvis av verksamhets cheferna.
– Dessutom får de en viss utbildning av Upphandlingsbolaget.
Där har de en genomgång
om vad som gäller. Om LOU, sekretessregler
med mera.
Är det svårt att hitta rätt personer?
– Oftast inte, folk är rätt engagerade i sina
egna jobb.
Är det meriterande i löneförhandlingar?
– Ha, ha. Nej, det fungerar inte riktigt på det
sättet, fast det kan ju vara en av flera faktorer
som är med i en bedömning av ens prestationer.
Thomas Drakenfors
Med i avtalen. – Vi försöker hitta någon från
verksamheten som har ett engagemang i frågan, säger
Thorleif Larsson, stadsdelschef i Bergsjön. Han syftar
på de kriterier de utgår ifrån när folk från förvaltningen
ska delta i avtalsgrupper. Foto: Jeanette Larsson
Nr 1 • 2009

Nya avtal gav bättre
kvalitetssäkring i vården
De två upphandlingarna av ”korttidsboende
för personer med psykiska
funktionsnedsättningar” respektive
”behandlingsinsatser för vuxna missbrukare”
är klara.
Avtalsgrupperna arbetade på nya
sätt och resultatet har blivit färre leverantörer
och bättre kvalitetssäkring.
Sedan den 1 februari finns ett nytt avtal med
26 leverantörer av korttidsboende (två veckor
till tre år).
– Den avtalsgruppen tittade inte bara på
själva anbuden utan besökte dessutom samtliga
boendeställen. Därmed fick vi en bra kvalitetssäkring,
säger Eva Brantäng, upphandlingsledare.
Såg över behovet
Ett annat nytt grepp var att avtalsgruppen
tittade över vilka hälso­ och sjukvårdsinsatser
som behöver göras, och vad de kostar.
– Det krävs för att kunna föra en diskussion
med landstinget om betalningsansvaret,
säger Eva Brantäng.
Det fanns också en tydlig inriktning på
rehabilitering och den geografiska närheten,
för att de korttidsboende ska kunna knyta an
Hallå där…
…Pernilla Johansson,
ny på supportavdelningen.
vem är du?
– Fyrtio år och sambo.
Har två barn och bor på
Näset. Räcker det så?
vad gjorde du innan
du började på upphandlingsbolaget?
– Då var jag på Färdtjänsten. Jobbade med
allt från beställningar av resor till ekonomi
och administration. Men jag tyckte det var
dags att röra på mig, jag hade ändå varit där i
tjugoett år.
till sin hemmiljö och ha nära sina anhöriga.
Från den 1 januari har Göteborg och
elva andra kommuner ett nytt avtal rörande
behandlingsinsatser för vuxna missbrukare.
Här har leverantörerna minskat från 63 till
19. Det kan dock tillkomma ett tiotal eftersom
öppen­ och familjevården inte är färdigupphandlad
ännu.
– Ändå har leverantörsantalet halverats!
Då blir situationen inte så splittrad, helt i
linje med Stadskansliets krav på att fokusera
på ett samarbete med färre utförare, säger
Eva Brantäng.
Arbetet måste utvärderas
Den stora nya delen i den här upphandlingen
är kravet att utförarna ska arbeta på evidens,
eller använda beprövad erfarenhet. I
praktiken innebär det ett strukturerat arbetssätt
som kan följas upp och utvärderas enligt
Socialstyrelsens nationella Riktlinjer 2008.
Nytt är också att leverantörernas representanter
ska åka till vartannat uppföljningsmöte,
och att avtalshandläggaren ska kunna
nå behandlingshemmen på en dag med tåg,
buss eller bil.
Mats ekendahl
Hur blir din nya roll?
– Jag svarar på telefon och mejl när våra kunder
behöver support. Och så ska jag vara ett
stöd för upphandlarna när det gäller avtal och
anbudsöppning.
så nu klarar du alla frågor om nya avtals-
och beställningssystemet Winst?
– Ha, ha. Jag har bara varit här i tre veckor än.
Men när tidningen kommer ut, då ska jag nog
klara det mesta.
Avtalsnytt
Spolning på nya villkor
AVTALSNYTT Från och med den 1 mars
börjar ett nytt avtal för högtrycksspolning,
fastighetsspolning, torrsugning och tvinspektion
att gälla.
Här är de nya avtalsleverantörerna:
Högtrycksspolning och slamsugning: Västsvenska
spol & slam, AAB Allsugning och
Ragn-Sells.
Fastighetsspolning och torrsugning: AAB
Allsugning, Västsvenska spol & slam samt
Kungsbacka all & spolservice.
Tv-inspektion och filmning inklusive
ovalitetsmätning: IRG tv-inspektion, AAB
Allsugning och Västsvenska spol & slam.
Slamsugning och tryckspolning av brunnar:
AAB Allsugning AB.
Glasögon på rätt ställe
AVTALSNYTT Coca-Cola-bottnar, bågar,
goggles… glasögon helt enkelt. För dem
finns det sedan den 1 februari ett nytt avtal,
uppdelat på regioner.
– I Lerums kommun
gäller avtalet
hos Synsam. På Öckerö
är det Tims optik
man ska vända sig till,
säger upphandlaren Nina
McLamb.
I Göteborg, region centrum,
är Smart Eyes med i avtalet. I
region öster är det Blickpunkten Bäckebol
och i region norr Blickpunkten i Angereds
centrum. Region väster har Hugo Hendén
som leverantör.
Fördelen
rabatt på annonser
AVTALSNYTT Ett nytt avtal för rabatter vid
annonsering i Göteborgs-Posten och Metro
är klart sedan årsskiftet.
– Vi är nöjda med förhandlingarna. Det har
blivit en bra ökning av rabatterna, säger upphandlingsledaren
Helen Arneving.
För annonser i vanliga GP samt tidningens
bilagor ökar rabatten från trettio till trettiofem
procent. På gp.se, mobila GP samt bilagan
Mera jobb ökar rabatten från tjugofem till
trettiofem procent.
När det gäller förhandlingarna med Metro
har bland annat rabatten på platsannonser
förändrats.
– Vid tre införanden blir det en totalrabatt
på femtio procent, säger Helen Arneving.
Avtalet med GP och Metro väntas ge en
besparing på drygt två miljoner om året.
Nr 1 • 2009 15

eturadress:
Göteborgs Stads Upphandlings AB
Stora Badhusgatan 6
411 21 Göteborg
1
Har du några frågor gällande Winst
kan du ringa eller skicka e-post till det
glada gänget på Upphandlingsbolagets
serviceteam. De är alltid redo att
hjälpa dig.
Förra året påbörjades arbetet med att se över
Upphandlingsbolagets organisation. Det
beslutades att fyra team skulle bildas, varav
serviceteamet var ett av dem. Detta kommer
att resultera i att vissa arbetsuppgifter flyttats
över till serviceteamet.
– Vi har sett över hela processen och tanken
är att upphandlingsledarnas arbetsuppgifter
ska bli mer renodlade och att serviceteamet
utför större delen av det administrativa
arbetet i avtalsprocessen, säger Carl­Johan
Thorell , ekonomichef.
3
2 6
Till din tjänst. Maria Berglund (1), Pernilla Johansson (2), Carina Svensson (3), Lina Bryngelsson (4), Christian Tingelholm (5) och Jila Maleki (6) på Upphandlingsbolagets serviceteam.
Foto: Jeanette Larsson
Gänget som gärna hjälper dig
En hel del administrativt arbete och vissa
moment har också försvunnit tack vare att
man nu satsar på elektronisk arkivering och i
förlängningen även elektroniska avtal.
Mycket Winst-arbete
Just nu ägnar sig därför serviceteamet till
stor del åt frågor som rör Winst, det nya
avtals­ och beställningssystemet.
– Det kan vara frågor gällande avtalen, prisändringar,
namnbyten, telefonnummer och
bilagor, säger Christian Tingelholm, ansvarig
för Upphandlingsbolagets service.
Helt enkelt praktiska frågor som uppstår i
och med övergången från Nais till Winst. En hel
del arbete går också åt till att ändra i Winst så
att den information som tankats över från Nais
”ser bra ut” för beställarna.
4
5
– Det blir självklart en del övergångsproblem
då vi nästan har 1400 avtal med
många bilagor.
leverantörer blir nyfikna
Då Winst är ett öppet system har serviceteamet
märkt att fler och fler leverantörer hör
av sig. De blir nyfikna på hur ”deras” avtal
exponeras i systemet eller så vill de titta på
konkurrenternas priser med mera.
Efterhand ska varje enhet inom kommunen
bygga upp sin egen beställarorganisation där
serviceteamet kommer ha ett nära samarbete
med lokala administratörer gällande alla frågor
som rör Winst.
erica Heimler
Du når serviceteamet på 031-337 37 00.
Behöver du hjälp med Winst? Ring 031-334 37 25