Albatrossi 4/2012 - Merimieseläkekassa

More documents

Recommendations

Info

Sjöfartens krutgubbar ı Pigga pensionärsdagar ”Finnsailor, Finnmade, Finnarrow, Finnclipper, Finnpartner, Finntrade… det nog har varit rätt många.” där byggnadsmaterial och maskiner, den italienska expeditionen, byggarbetslaget samt en nyzeeländsk helikopter inklusive flygare togs ombord. När han tänker på gångna tider konstaterar Pekka, att bl.a. kontakten med de närmaste idag är mycket lättare och snabbare än förut. Dessutom för alterneringssystemet oftare hem sjöfararen. ”De utexaminerade unga sjöfararna förutsätter i dag när de tar hyra att det finns modern utrustning och möjlighet till kontakt även på havet ombord. Det var annat tidigare”, kommer Pekka ihåg. då han Bytte sjöarbetet till jobbet på land funderade Pekka nog en stund. Efter att ha bollat ur olika synvinklar konstaterade han att om han vill pröva på att arbeta i land kan den här möjligheten nog vara den sista. Pekka hade före det här skött olika förtroendeuppgifter i förbundet. Den senaste uppgiften var ordförandeskapet för förbundets styrelse. Han kände nog till den miljö inom vilken han skulle arbeta men inte vad det skulle betyda för livet. ”Min hustru konstaterade nog om den här ”hyran”, att gå du bara till sjöss igen Pekka. Då är du mera hemma.” Under sina pensionärsdagar har Pekka jobb så det räcker, för det finns 20 Albatrossi | Albatrossen mycket ogjort. Det behövs bara en titt runtom såväl inne som ute så är dagens program klart. ”Musik och läsning kommer också att ingå i programmet, jag har fortfarande både trummor och spelskickligheten i behåll. Vem vet, kanske det gamla bandet ännu kan åka ut på en ny ”reunion”-turné som det gjorde 2011. Vi spelade tillsammans efter 40 år under Lahden Roots & Blues-evenemanget och det gick inte alls så illa”, berättar han. aV pekkas planer på att fiska, vara ute med båten och jobba med olika renoveringsarbeten, bl.a. på den i Pargas belägna karelska lantgården, framgår att fritiden under den senaste tiden har varit på kort. Till sjöss åstundar han åtminstone inte för närvarande och dessutom har kompetensbrevets giltighetstid gått ut, men för att låna hans egna ord – man kan ju aldrig veta, tiden går. Till dess njuter han av tiden som pensionär. ”Säkert blir jag nu också hästbilsförare – mina yngsta döttrar tävlingsrider”, konstaterar han. Bevakningen av skeppsbefälets intressen har enligt Pekka varit ett intressant jobb även om det varit rätt så jobbigt. I historiskt perspektiv har sjöarbetet inom ett fåtal år förändrats och blivit allt intensivare – det yttrar sig också som belastning för fartygsbefälet. Lättnader är inte att vänta för dettas del. För det sörjer de internationella författningarna och bestämmelserna om sjöfarten. till FraMtiden förhåller han sig dock försiktigt positivt. För närvarande är fraktmarknaden svag, så även världsekonomins tillstånd. Det reflekteras oundvikligen även på de finländska rederierna. Hotbilder finns det fortlöpande men tron på den finska flaggen bör bevaras även i fortsättningen. Blandbemanningsavtalet är en välkommen spruta som har fått liv i den finländska handelsflottan. Han förstår också bra att det inte tilltalar alla parter men påpekar att utan det kunde det finländska tonnagets omfattning vara ett helt annat och därmed också de finländska sjöarbetsplatserna. Det är också viktigare än tidigare att det finns ett utbud av kompetenta sjöfarare för det här tonnaget. till slut önskar vår pensionerade sjökapten Pekka Partanen att människorna och särskilt sjöfararna ska orka över ibland t.o.m. rätt svåra tider. Han gjuter tro på framtiden. ”Tilltro måste det finnas, annars går det inte att klara sig över dessa tider.” o
Sijoitukset ı Investering Johtaja henrik liliuksen vastuualueina Merimieseläkekassassa ovat talous ja sijoittaminen | Direktör henrik lilius ansvarsområden på Sjömanspensionskassan är ekonomi och placering Merimieseläkekassan sijoitusperiaatteet Principerna för Sjömanspensionskassans placeringar MeriMieseläkekassa on pitkäaikainen sijoittaja, jonka varoilla on tarkoitus maksaa eläkkeistä syntyvät vastuut. Näistä vastuista noin 80 prosenttia maksetaan 10 vuoden kuluttua tai sitä myöhemmin. Tälle pohjalle eläkekassa on määritellyt sijoituskäsityksensä eli perusperiaatteet sijoittamiselle. tärkein periaate on se, että saadakseen riskitöntä sijoitusta parempaa tuottoa, on otettava riskiä. Eläkekassa pyrkii saamaan lisätuottoa ottamalla lähinnä kahdenlaista riskiä. Merkittävin on yritystoimintaan liittyvä riski osakesijoitusten ja yritysten joukkolainojen muodossa. Toinen riskiluokka, johon eläkekassa sijoittaa on epälikvidit varat. Tällaisia ovat esimerkiksi kiinteistöt, joita on vaikeampi myydä kuin vaikkapa joukkolainoja tai osakkeita. toinen eläkekassan sijoitusperiaate on se, että pitkän aikavälin sijoittaminen tarjoaa etuja. Kassa voi sijoittaa kiinteistöihin, koska sillä ei ole kiire myydä niitä. Pitkä sijoitusaika myös tasoittaa suhdanteista johtuvan kurssiheilunnan vaikutusta ja mahdollistaa tuottotavoitteisiin pääsemisen. Pitkäaikainen sijoittaja voi myös pyrkiä ostamaan silloin, kun kurssit ovat pudonneet. kolMantena sijoituskäsityksenä on, että sijoitusten hajauttaminen vähentää koko sijoitussalkun riskiä. Yleensä eri sijoituslajit menestyvät eri tavoin eri suhdannevaiheissa. Eläkekassa on jakanut sijoituksensa kolmeen pääluokkaan: osake, reaali ja korkosijoituksiin. Näissä luokissa tuoton lähteet ovat erilaiset. Osakkeissa tuottoa syntyy yritysten maksamien osinkojen ja odotuksia kuvastavien kurssimuutosten kautta. Asuinkiinteistöissä tuottoa saadaan vuokrina, jotka yleensä ovat elinkustannusindeksin muutoksiin sidottuja. Valtioiden liikkeelle laskemissa joukkolainoissa saadaan ennalta määrättyä korkotuottoa yleensä varmoilta maksajilta. sijoitussalkun rakennetta koskeva päätös on eläkekassan riskien ja siten myös sijoitustuottojen kannalta tärkein. Kuinka paljon sijoitetaan osakkeisiin, joukkolainoihin, kiinteistöihin ja muihin varoihin ratkaisee Merimieseläkekassan sijoitustoiminnan menestyksen. Tämän päätöksen taustalla ovat eläkekassan sijoituskäsitykset. o sjöManspensionskassan är en långsiktsplacerare. Syftet med de influtna medlen är att betala förpliktelser som uppstår genom pensionerna. Av dessa förpliktelser betalas ca 80 % efter 10 år eller senare. Utifrån den här grunden har pensionskassan fastställt sin uppfattning om placeringarna, dvs grundprinciperna för placeringsverksamheten. den Viktigaste principen är: för att få bättre avkastning än av en riskfri placering bör det tas risker. Pensionskassan strävar till att erhålla tilläggsintäkter närmast genom att ta risker av två slag. Den mest betydande risken anknyter till företagsverksamhet i form av placeringar i aktier och i företagens masslån. Den andra riskklassen i vilken pensionskassan placerar är inkuranta tillgångar. Dylika är t.ex. fastigheter som är svårare att sälja än t.ex. masslån eller aktier. den andra av pensionskassans placeringsprinciper är: placering på lång sikt erbjuder fördelar. Kassan kan placera i fastigheter för det är inte bråttom med att sälja dem. En lång placeringstid jämnar även ut verkningarna av den kursvolatilitet konjunkturerna förorsakar och möjliggör uppnående av målen för avkastningen. En långsiktsplacerare kan även sträva till att köpa då kurserna har fallit. den tredje uppfattningen om placeringar är: spridning av placeringarna minskar riskerna för hela placeringsportföljen. Som regel avviker de olika placeringsslagens framgångar från varandra i olika konjunkturskeden. Pensionskassan har indelat sina placeringar i tre huvudklasser: aktie, real och ränteplaceringar. I dessa klasser är avkastningens källor olikartade. För aktiernas del uppstår avkastningen via de av företagen betalade dividenderna och aktiernas kursförändringar som avspeglar förväntningarna. För bostadsfastigheternas del erhålls avkastningen i form av hyror, som i regel är bundna vid förändringar i levnadskostnadsindexet. För de masslån staten emitterar erhålls en på förhand fastställd ränta av vanligen säkra betalare. Beslutet gällande placeringsportföljens struktur är det viktigaste för pensionskassans riskers del och sålunda även för placeringarnas avkastnings del. Hur mycket som placeras i aktier, masslån, fastigheter och andra tillgångar avgör framgången för Sjömanspensionskassans placeringsverksamhet. I bakgrunden för det här beslutet finns pensionskassans uppfattningar om placeringar. o Albatrossi | Albatrossen 21
Page 1 and 2: Golf on merenkulkijoiden laji Golf
Page 3 and 4: Pääkirjoitus ı Ledaren Merimiese
Page 5 and 6: Albatrossi | Albatrossen 5
Page 7 and 8: Med kurs på nya vindar Sjömanspen
Page 9 and 10: Därför kan det inte ske radikala
Page 11 and 12: Merenkulku ı Työhyvinvointihankke
Page 13 and 14: niMellä e.t. tunnettu merimiesgolf
Page 15 and 16: hundratals sjöfarare spela golf p
Page 17 and 18: Albatrossi | Albatrossen Albatrosse
Page 19: sanoin - eihän sitä koskaan tied
Page 23 and 24: eserveringen av ylläs-stugan det i

Albatrossi 4/2012 - Merimieseläkekassa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?