Albatrossi 4/2012 - Merimieseläkekassa

More documents

Recommendations

Info

Omslag ı Nya vindar sätten i arbetspensions- och sjömanspensionslagen till sådana delar vara enhetliga, att t.ex. arbetsrotationen förblir flexibel. ”Sist och slutligen är det endast ett fåtal sjöfarare som enbart omfattas av SjPL. Bland sjöfararna finns också sådana som omfattas av lagen om pension för arbetstagare och andra pensionslagar. Det är viktigt att övergången från en uppgift till en annan inte orsakar försvagning”, understryker Välimäki. Hurdan är då den ledare Sjömanspensionskassan får i Välimäki? Olika ledarskapstester har karaktäriserat honom som en krävande ledare, både av sig själv och andra. Välimäki skriver under dessa tolkningar: de österbottniska karaktärsdragen framträder tydligt hos honom. Det här framgår bland annat av att Välimäkis åsikt inte förblir oklar. ”De österbottniska grundläggande utgångspunkterna är klara, för österbottningen försöker alltid göra allting bättre och är inte rädd för utmaningar. Jag anser själv att jag är en rättfram ledare som försöker fungera själv så som jag leder. Jag anser också att verksamheten ska vara ekonomisk.” Välimäki anser att verksamhetens öppenhet är särskilt viktig då det är fråga om ett lagstadgat socialförsäkringssystem. Enligt honom ökar transparensen systemets tillförlitlighet. Därför ska också informationen till såväl rederierna som sjöfararna utökas. ”För nästa år planeras sammankomster för rederierna och förtroendepersonerna med information om bland annat EUs bestämmelser och vilken betydelse de har för helheten. Min avsikt är också att öka informationen till styrelsen”, berättar Välimäki. Mera stöd önskas för arbetsförmågan En förlängning av arbetslivet är ett av de mål ministeriet har ställt upp för alla sektorer. Välimäki påpekar att det ligger i såväl arbetsgivarens som arbetstagarens intresse att de försäkrade är längre med i arbetslivet. 8 Albatrossi | Albatrossen ”Det hjälper inte balansen i nationalekonomin att vara utanför arbetslivet utan utgångspunkten är att man jobbar”, säger han. Välimäki understryker dock att det inte uppkommer längre arbetskarriärer om det inte fästs uppmärksamhet vid upprätthållandet av arbetsförhållandena och arbetsförmågan. De facto finansierar Sjömanspensionskassan för närvarande utredningsarbeten som kartlägger hur till arbetshälsan knutna särdrag är förknippade med sjöfarten. ”Utgående från resultaten av dessa utredningar kommer vi igång. Det grundläggande budskapet är tidigt ingripande och till arbetshälsan knutna åtgärder. Exempelvis frånvaro bör checkas i ett så tidigt skede som möjligt.” ”Arbetet är en så stor del av livet, att det ska vara meningsfullt. Arbetet ska vara en del av ett bra liv.” Han understryker dock att man bör hålla fast vid uppnådda förmåner och att eventuella ändringar ska överenskommas gemensamt. ”Plötsliga ändringar kan inte genomföras, övergångsperioderna är långa”, preciserar han. Enligt Välimäki ska uppmärksamheten fästas vid arbetsförmåga och inte vid arbetsoförmåga. Målet bör vara att den som jobbar får lön för mödan och en sådan tillfredsställelse över resultaten av det egna arbetet att den som jobbat trivs där länge. ”Arbetet är en så stor del av livet, att det ska vara meningsfullt. Om arbetet utförs under tvång och bara därför att det ”verkliga” livet utanför arbetet ska möjliggöras är man nog ute och cyklar. Arbetet ska vara en del av ett bra liv. Sjöfararna förstår säkert den här saken bra.” För egen del upplever han bytet av arbetsplats som en möjlighet att förlänga sitt eget arbetsliv. De nya arbetsuppgifterna sporrar och bytet av rytm hjälper att orka. När övergången sker i ett tidigt skede bidrar det till stannandet en längre tid i arbetslivet. ”Om hälsan håller har jag ännu tio år kvar i arbetslivet”, funderar han. Hemma kopplar Välimäki av genom att vara så lat som möjligt. Han undviker in i det sista att planera för sin fritid men det med hustrun gemensamma golfintresset ger anledning till anteckningar i kalendern. ”Golf är en fin sport trots att jag aldrig lär mig golfa riktigt bra, jag började för sent. Min hustru säger visserligen att jag svär på greenen fast jag inte annars brukar göra det”, skrattar han. Välimäkis tre vuxna barn bor i Helsingfors. Också ett 3 år gammalt barnbarn bereder glädje. Han understryker vikten av ett harmoniskt familjeliv för arbetslivet: det stöder orkandet. kassans sakkunskap behövs också i fortsättningen Enligt den rapport finansministeriets arbetsgrupp avgett är målet på lång sikt att minska statens andel i sjömanspensionssystemet. Idag betalar staten en tredjedel av den årliga sjömanspensionsutgiften. Välimäki understryker dock att det i praktiken är svårt att frångå statens finansieringssystem eftersom antalet försäkrade är mindre än antalet pensionärer. ”De försäkrades struktur har förändrats, dvs. vi betalar pension till fler pensionerade än vi får in premier.
Därför kan det inte ske radikala förändringar i finansieringssystemet. Jag ser ingen annan möjlighet än att göra en finjustering.” Enligt Välimäki har arbetsmarknadsparterna varit eniga om att frågan ska lösas mellan alla tre parter, staten, arbetstagarna och arbetsgivarna tillsammans. Då hamnar sjöfartens betydelse för hela nationalekonomin i centrum. ”Om ca 80 % av importen och exporten går via sjöfarten är det klart att sjöfarten har förutsättningar för att sysselsätta. Lösningarna bör bli sådana att förutsättningarna för sjöfartens verksamhet bibehålls. Alla nedskärningar som innebär att förutsättningarna för verksamheten försvagas blir i sista ändan dyra för nationalekonomin”, funderar han. Välimäki understryker att sjömanspensionslagens särdrag inte avviker så väsentligt från arbetspensionsystemet som det ofta antas. T.ex. den lägre pensionsåldern gäller bara för en mindre grupp, omkring var tionde sjöfarare. ”Någon kan fråga varför det behövs två olika system, men redan för sin egen historiska utvecklings skull är det skäl att bevara sjömanspensionslagen separat”, understryker han. Han är övertygad om att Sjömanspensionskassan behövs även i framtiden. ”Jag ser inte på årtionden någon sådan möjlighet att kassan skulle fusioneras på något sätt. Det är också svårt att föreställa sig att det vid alla pensionsbolag skulle skapas den SjPLsakkunskap som behövs. Jag tror inte att de övriga bolagen ens vill något sådant eftersom det skulle bli dyrt i administrativt hänseende.” Vilket är då Välimäkis eget förhållande till havet? Rätt så obetydligt säger han först trots att de österbottniska rötterna har fört honom på fisketurer bl.a. till Kvarken. Till slut sammanfattar han svaret till ett ord: kund. ”På ministeriet frågades det i tiden vilket mitt eget förhållande till socialpolitiken är. Svaret var: sådan upphovsman, sådan kund. Detsamma gäller här”, skrattar han. o Aktuaari | Aktuarie Kimmo Karppinen Vakuutettujen ikäjakauma MEK:ssa Vuonna 2011 Merimieseläkekassaan maksoi vakuutusmaksua kaiken kaikkiaan 7 640 eri henkilöä. Nämä henkilöt jakaantuvat ikäluokkiin melko tasaisesti: kussakin ikäluokassa on 150–200 henkilöä. Miehistön keskuudessa selkeän poikkeuksen tekevät kuitenkin 1965–1980 syntyneet ikäluokat, joissa on selkeästi vähemmän henkilöitä kuin nuoremmissa ja vanhemmissa ikäluokissa. Päällystön kohdalla vastaavanlainen ilmiö on noin viisi vuotta vanhemmilla, mutta ei yhtä voimakkaana. ilMiö lienee seurausta siitä, että kyseiset ikäluokat ovat tulleet työelämään juuri 80luvulla ja 90luvun alussa. Tällöin aluksia ulosliputettiin eikä uusia työntekijöitä juurikaan palkattu. Tämä näkyy aikanaan myös Merimieseläkekassassa eläkehakemusten määrän pienenemisenä. o HLÖ | PErSONEr 250 200 150 100 50 0 Tilastot ı Statistik Åldersfördel ningen för de försäkrade i SPK år 2011 betalade sammanlagt 7 640 olika personer premier till Sjömanspensionskassan. Dessa personer fördelar sig relativt jämnt på åldersklasser: 150–200 personer i respektive åldersklass. För Manskapets del utgör dock de 1965–1980 födda årsklasserna ett klart undantag. I de klasserna finns det klart färre personer än i de yngre och de äldre åldersklasserna. För befälet yttrar sig motsvarande fenomen för omkring fem år äldre personers del, men inte lika starkt. FenoMenet torde vara en följd av att åldersklasserna ifråga kommit in i arbetslivet just på 80talet och i början av 90talet. De tiderna utflaggades fartyg och det anställdes knappt alls nya arbetstagare. Det här kommer i sinom tid även att märkas på Sjömanspensionskassan i form av ett minskat antal pensionsansökningar. o 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 Miehistö | Manskap Matkustajaalukset | Pasagerarfartyg miehistö päällystö Päällystö | Befäl Muut alukset | Övriga fartyg IKä | ÅLDEr Albatrossi | Albatrossen 9
Page 1 and 2: Golf on merenkulkijoiden laji Golf
Page 3 and 4: Pääkirjoitus ı Ledaren Merimiese
Page 5 and 6: Albatrossi | Albatrossen 5
Page 7: Med kurs på nya vindar Sjömanspen
Page 11 and 12: Merenkulku ı Työhyvinvointihankke
Page 13 and 14: niMellä e.t. tunnettu merimiesgolf
Page 15 and 16: hundratals sjöfarare spela golf p
Page 17 and 18: Albatrossi | Albatrossen Albatrosse
Page 19 and 20: sanoin - eihän sitä koskaan tied
Page 21 and 22: Sijoitukset ı Investering Johtaja
Page 23 and 24: eserveringen av ylläs-stugan det i

Albatrossi 4/2012 - Merimieseläkekassa

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?