Ständig förbättring – om utveckling av arbete och kvalitet - FAS

More documents

Recommendations

Info

178 • ständig förbättring – om utveckling av arbete och kvalitet i arbete, och som ofta inte har någon tydligt definierad koppling till kurser eller annan typ av formell utbildning. Det informella lärandet kan ske medvetet och avsiktligt planerat, exempelvis genom olika nätverk, projektaktiviteter, handledning, osv. Den största delen av informellt lärandet sker dock spontant och för individen omedvetet. Det är ofta en sidoeffekt av andra aktiviteter, t ex som en del av det dagliga arbetet genom att man ställs inför olika mer eller mindre komplicerade situationer och uppgifter som vi förväntas hantera och lösa. Vi lär oss således också när vi inte har för avsikt att lära eller när vi inte är medvetna om att vi lär, dvs ett omedvetet eller implicit lärande (se t ex Reber 1989). Om vi ser till arbete med SF, så förutsätter det i allmänhet vissa givna kompetenser: att man är förtrogen med hur och med vilka metoder arbete med SF bedrivs, att man i viss utsträckning kan använda sig av metoder och verktyg osv. Till viss del kan kompetens för detta uppnås genom av företaget anordnade kurser för hur förbättringsarbete ska utföras, men det är genom den vardagliga användningen och deltagandet i SF-arbete som det huvudsakliga lärandet om SF sker. Ytterligare en viktig distinktion har att göra med lärandets innehåll, dvs vad som lärs. Det lärande som pågår i SF-arbete kan vara gynnsamt för det problem eller den förbättring som SF-arbetet är inriktat på, men lärande behöver inte nödvändigtvis vara positivt för individen. Lärande innebär inte alltid möjligheter till personlig utveckling och ökad kompetens, lärande kan också innebära minskad motivation, passivisering eller minskad kompetens (dekvalificering). Exempelvis kan deltagande i förbättringsarbete där de egna bidragen inte uppmärksammas leda till minskat självförtroende, minskad motivation, och därmed kanske även reducerad vilja att delta i ytterligare förbättringsaktiviteter. Det finns med andra ord ingen automatik i att lärande alltid leder till positiva, för individen gynnsamma effekter. Att man så ofta tenderat att se lärande som en per definition positiv process både vad gäller deltagande och innehåll, kan möjligen bero på att man ofta ser på lärande som en planerad och medveten process. Det negativa lärandet är istället ofta oavsiktligt och mer eller mindre omedvetet till sin karaktär.
per-erik ellström och henrik kock • 179 Med lärande avses alltså i detta sammanhang en kontinuerligt pågående process: • som kan vara avsiktligt planerad och medveten, men som också kan vara omedveten för individen. • där lärandets resultat kan vara positiva i form av vidgad eller ökad kompetens – men som även kan innehålla negativa konsekvenser i form av till exempel passivisering, underordning, minskad kompetens (dekvalificering). ”Att göra sakerna rätt och att göra rätt saker” – en fråga om olika lärandenivåer Direkt relaterat till den tidigare gjorda distinktionen mellan ett anpassnings- respektive ett utvecklingsperspektiv på kompetens, kan man skilja mellan ett anpassningsinriktat och ett utvecklinginriktat lärande (se vidare Ellström 1992; 1996). Vi avser då två olika och kvalitativt skilda nivåer av lärande, som båda behövs för att säkerställa en positiv utveckling hos såväl individ som verksamhet. Traditionellt har man dock både inom forskning och i praktiska diskussioner om lärande i utbildningssammanhang framförallt fokuserat på lärande som anpassningsprocess. Det anpassningsinriktade lärandet karakteriseras av att individen antas lära sig något utifrån givna (eller för givet tagna) mål, uppgifter, metoder och förutsättningar, utan att i nämnvärd omfattning ifrågasätta eller ha möjlighet att påverka dessa. Det är ett lärande som främjar vad som tidigare kallats en kompetens för anpassning, dvs en förmåga att prestera utan att ifrågasätta målen och utgångspunkterna för arbetet. Inriktningen är ”att göra sakerna rätt”, och att bli bättre och bättre på detta. Med utgångspunkt i SF-arbete innebär denna typ av lärande att förbättringsarbetet till sina mål, metoder och genomförande i hög grad är förutbestämt, och följaktligen att möjligheterna att ifrågasätta och bidra med något ”eget” till förbättringsarbetet är begränsade. SF-arbetet får en inriktning mot att utföra arbetet på ett bättre sätt, men utan att man ges tillfälle att reflektera över varför man gör det man gör i det dagliga arbetet, dvs över arbetets mål och inriktning.
Page 1 and 2:
ständig förbättring - om utveckl
Page 3 and 4:
förord 1990-talets arbetsliv har f
Page 5:
har regelbundet deltagit i de av Hi
Page 9 and 10:
Ständiga Förbättringar - inledni
Page 11 and 12:
tommy nilsson • inledning • 11
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
tommy nilsson • inledning • 1 O
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29:
tommy nilsson • inledning • 2 T
Page 32 and 33:
32 • ständig förbättring - om
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 115 and 116:
Ständiga förbättringar som kompo
Page 117 and 118:
avsett tillstånd (Gustavsen, Hart,
Page 119 and 120:
framgångsrika i andra organisation
Page 121 and 122:
ningsprocesserna (Argyris & Schön
Page 123 and 124:
ten är att visionen om framtiden s
Page 125 and 126:
Inlärningsstrategi • Visionsdriv
Page 127 and 128: vinna. Incitamentssystemet utformas
Page 129 and 130: Ständiga Förbättringar som metod
Page 131 and 132: Tabell 1. Relationer mellan förän
Page 133 and 134: Tabell 2. Samband mellan förekomst
Page 135 and 136: noteras var, att förbättringssyst
Page 137 and 138: Referenser Argyris, C (1968) ”Som
Page 139: horst hart • 139
Page 142 and 143: 142 • ständig förbättring - om
Page 201 and 202: Hur kan man förbättra Ständiga F
Page 203 and 204: clas berling, robert holmberg och a
Page 211 and 212: Traditionella metoder i SF clas ber
Page 219 and 220: Samspelet mellan olika perspektiv c
Page 223 and 224: Referenser clas berling, robert hol
Page 225: clas berling, robert holmberg och a
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270:
show all

Ständig förbättring – om utveckling av arbete och kvalitet - FAS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?