Fysik - Teknisk-naturvetenskaplig fakultet - Umeå universitet
Fysik - Teknisk-naturvetenskaplig fakultet - Umeå universitet
Fysik - Teknisk-naturvetenskaplig fakultet - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sid 17 (23)<br />
betydelse för den ponderomotiva kraften från ickelinjära elektromagnetiska pulser. Ett arbete rörande<br />
detta har publicerats i Physical Review letters. Under året har simuleringsverksamheten fått ökat<br />
utrymme, där en nyrekryterad postdoc arbetar med simuleringar av klassiska plasmor. Samarbetet<br />
med den experimentellt inriktade lasergruppen vid Lunds <strong>universitet</strong> har fortsatt och bidragit till<br />
intressanta nya projekt inom simuleringsverksamheten (se figur). Medlemmarna i gruppen har<br />
dessutom haft inbjudna föredrag på ett stort antal konferenser och workshops, samt ett engagemang i<br />
Europeiska infrastruktursatsningar som ELI och HiPER. En ny forskarassistenttjänst utlystes och<br />
tillsattes (Anton Ilderton), och det innebär en avsevärd och långsiktig förstärkning inom området<br />
högeffektfysik.<br />
Figur. Här ses effekterna av en infallande högeffektlaserpuls på en mikrometerstor glassfär. Sfären upphettas<br />
kraftigt samtidigt som elektronerna på dess yta accelereras och skapar mycket starka elektriska fält. Modellstudier<br />
av detta slag är av stor vikt för att förstå den komplicerade ickelinjära dynamiken som uppstår när man försöker<br />
accelerera partiklar (i det här fallet protoner, vilka kan ses i svart) med hjälp av laserpulser. Denna bild är tagen<br />
från en så kallad particle-in-cell-simulering gjord på HPC2Ns Akka-dator. Resultaten, från ett samarbete med den<br />
expereimentella verksamheten vid Lund Laser Centre och Lunds <strong>universitet</strong>, publicerades i New Journal of<br />
Physics, vol. 13, 013030 (2011).<br />
Inom området kvantplasmor har resultaten bland annat tillämpats mot framtida elektroniska nanokomponenter<br />
inom området plasmonik. Inom detta forskningsfält har gruppen utvecklat en kvantkinetisk<br />
teori som tar hänsyn till de ingående partiklarnas dynamiska spinnegenskaper, resultat som<br />
publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Journal of Physics. Vidare har gruppens forskning visat<br />
på ett flertal nya kvantmekaniska effekter i plasmor som normalt betraktas som fullt klassiska. En lång<br />
rad nya samarbeten inleddes också under det gångna året, t.ex. med <strong>Umeå</strong> Plant Science Centre, där<br />
Mattias Marklund också blev invald som Associate Member. Speciellt inleddes ett samarbete med<br />
Lunds <strong>universitet</strong> via Lund Laser Centre, där samarbetet har fokuserats på storskaliga numeriska<br />
simuleringar av laser-plasma växelverkan relevanta för pågående och framtida experiment. Här kan<br />
man se ett stort tillämpat intresse, då många av de experiment och simuleringar som utförs är<br />
inriktade på protonacceleration. Denna protonacceleration är exempelvis av stor medicinsk vikt, då<br />
det är ett försteg till småskalig hadronterapi för cancerpatienter. Detta samarbete förväntas växa<br />
ytterligare under de kommande åren. Vidare har det fruktbara samarbetsprojektet mellan gruppen för<br />
organisk elektronik, ledd av Ludvig Edman, och gruppen för plasmafysik/icke-linjär fysik fortsatt, där<br />
modellering av organiska halvledare var huvudfokus. De första resultaten publicerades i Physical<br />
Review B.<br />
Inom området Bose-Einsteinkondensation och kalla gaser har vi bedrivit forskning inom bland annat<br />
kvantkoherens, oordning och starkt korrelerade system. En ny postdoktor, Harri Mäkelä, och<br />
doktoranden Dmitry Kobyakov började sina anställningar under året. Emil Lundh och Alice Bezett<br />
initierade ett forskningssamarbete med Vitaly Bychkov och Mattias Marklund kallat kvanthydro-