no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

More documents

Recommendations

Info

12 TEMA Folkpartiet Anita Brodén Miljöpartiet Åsa Domeij Centerpartiet Jan Andersson Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist Moderaterna Cecilia Widegren Gör partiet skillnad på djurrätt och djurskydd? Hur skulle ni definiera begreppen? Folkpartiet Anita Brodén Vi har som en grundprincip att människan har ansvar för djuret, hela livet och hela vägen och måste visa respekt för djur. Men vi särskiljer väldigt noga på djur och människan, där har vi en skillnad. Vi använder sällan begreppet djurrätt. Det är klart att man kan säga djuren har rätt att bli omhändertagna men vi tycker inte att det behövs någon som driver djurens talan om vi sköter djuren, tar ansvar för dem och har ambitionen att förbättra. Djurskyddet kan utvecklas på många håll, det är inte fullgått. Miljöpartiet Åsa Domeij Jag tror inte att vi har tagit någon partisynpunkt. Vi pratar om djurrätt men vi har inte den gamla traditionella synen på djurrätt där man inte anser att djur får nyttjas. Jag tycker att begreppen har närmat sig varandra. Vi säger ofta djurrätt när vi också menar djurskydd. Djuren har rättigheter. Människan tar hand om djuren och de ska inte vara rättslösa. Centerpartiet Jan Andersson Ja, djurrätt är ett lite konstigt begrepp därför att om du har rättigheter så har du också skyldigheter och jag kan inte ålägga djur någon typ av skyldigheter. Vi människor har däremot skyldigheter gentemot djuren och de skyldigheterna är det jätteviktigt att vi uppfyller. I de skyldigheterna ligger att ha ett bra djurskydd. Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand Ja, det gör vi ju. Djurrätt är ett vidare begrepp, det handlar om solidaritet och rättvisa. Djurskydd är djuromsorg. Vi har inte tagit en ståndpunkt i frågan men däremot har vi diskuterat frågan på seminarium. Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson Ja, vi menar i grunden att rättigheter följs av skyldigheter. Därför har vi svårt att diskutera i termer av djurrätt. Vi skiljer väldigt tydligt vad gäller människa och djur värde. Däremot är förvaltaransvaret centralt. Djur ska behandlas med respekt och omsorg. All hantering ska ske med minsta möjliga lidande. Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist Ja, det skulle jag vilja säga. Djurskydd för mig är mycket regelverket och den tekniska frågan. Djurrätt är mera filosofisk, moralisk. Vi hade ett rådslag i partiet förra året just kring djuretik och livsmedelshantering då vi resonerade kring de här frågorna. Den etiska frågan har människan funderat kring i tusentals år eftersom vi har tagit djuren i vår tjänst. Den etiska frågan handlar om att vi har ett ansvar, att djuret har ett eget värde, djuret inte ska utsättas för lidande, må bra och kunna bete sig naturligt. Vi använder båda begreppen, vi har inget problem med att använda djurrätt men man kan inte bara säga ett ord man måste också säga vad som ligger bakom det ordet och det har vi gjort ganska noggrant. Moderaterna Cecilia Widegren Ja, det gör vi. Djuren har inga rättigheter som du och jag. Vi anser inte att djuren är likställda människan men självklart ska djuren skyddas och tas väl om hand. Omsorg, kärlek och omtanke behöver även våra djur. Partiet resonerar utifrån båda begreppen.
Levande betesfisk – inte förenligt med djurskyddslagen Nu har Djurskyddsmyndigheten förtydligat vad som redan står i lagen, att djur inte ska utsättas för onödigt lidande. Att använda levande fisk som agn kan vara djurplågeri anser myndigheten. Text och foto: Elsa Frizell Det var en privatperson som kontaktade Djurskyddsmyndigheten för att få klarhet vilka regler som gäller vid hållande och försäljning av betesfisk. I yttrandet som kom i slutet av mars 2006 besvarade Djurskyddsmyndigheten frågan hur betesfisken skulle hållas och förtydligade också att betesfisken som sedan agnas måste vara död. Det är inte förenligt med djurskyddslagen att använda sig av levande fisk som agn, det kan vara att anse som djurplågeri enligt 16 kap 13 § brottsbalken, anser Djurskyddsmyndigheten. Få använder levande betesfisk Djurskyddsmyndighetens yttrande har fått stor uppmärksamhet i media. Ändå är det enligt Sportfiskarna, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund få som använder sig av detta sätt att fiska. – Det är inte ens 1% av alla sportfiskare som använder sig av levande fisk som agn. De allra flesta använder artificiella beten eller mask och fluglarver, säger Håkan Carlstrand fiskevårdskonsulent på Sportfiskarna. Sportfiskarna tycker inte att yttrandet från Djurskyddsmyndigheten är något problem eftersom det kommer att beröra sporfiskarna så lite. Sportfiskarna kommer dock inte att gå ut med någon rekommendation till sina medlemmar i frågan. – Självklart ska man följa lagen. När lagen blir prövad i framtiden får vi se om Djurskyddsmyndighetens tolkning var rätt. Vi har sedan tidigare tagit fram ett studiematerial om fiske och etik, i det finns etiska resonemang ur olika perspektiv, fiskens, människans, ekosystemets. Var och en ska kunna bilda sig en egen uppfattning, vi vill inte komma med några pekpinnar. Fisken känner smärta När en fisk agnas dras kroken längs med insidan av skinnet, längs med fiskens sidlinje, från stjärtfenan och framåt. För att kunna känna av vattnets rörelser är det just där, längs med sidlinjen, som fisken har sina flesta känselceller. Att fisk har förmåga att känna smärta är idag vedertaget, deras smärtsystem fungerar på precis samma sätt som människans. Mer diskuterat är dock på vilket sätt de känner smärtan. Fiskar har inte samma uppbyggnad av hjärnan och man tror att de saknar förmåga att tänka framåt, därför kan en fisk till exempel inte känna ångest inför smärtan. Lars Lindqvist är ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse och är djurskyddsinspektör i Vaxholms kommun. Han har lång erfarenhet av fiske och han menar att det är uppenbart att fisken upplever en mycket obehaglig situation. – När en fisk agnas visar den på alla tänkbara sätt att den tycker det är en obehaglig situation, den sprattlar och försöker undkomma. Den beter sig på ett helt annat sätt än fisk som man bara håller i handen. Man ska komma ihåg att fiskar inte kan skrika, säger han. Att agna med levande fisk ger verkligen ett onödigt lidande, för det är helt onödigt med levande agn, menar Lars. – Om du får upp fisk beror på var du fiskar, när och hur, inte på vilket agn man använder. Det finns ingenting som talar för att man skulle få upp mer fisk med levande agn. Det finns många alternativ som är lika bra. Jag tror många agnar med levande fisk av gammal tradition, det ska sprattla lite, säger Lars. Vi lever i ett samhälle som blir mer och mer högteknologiskt och utvecklat fortsätter Lars. – Vi har fått förfinade redskap och teknologi. Det har blivit lättare att fiska med dagens redskap. Förhållningssättet till fiske måste utvecklas i takt med detta. Vi behöver inte göra fisken illa, varför ska vi då göra det? . 13
Page 1 and 2: NO. 3 ÅRGÅNG 114 2006 Trafikolyck
Page 3 and 4: 04 13 14 16 18 19 20 24 26 30 Djurs
Page 5 and 6: Vilken är den viktigaste djurskydd
Page 7 and 8: Många konsumentstudier bekräftar
Page 9 and 10: Tusentals katter överges varje år
Page 11: Idag läggs många utredningar ner
Page 15 and 16: ” Djurskyddet Sverige kräver att
Page 17 and 18: ” 51 fall vars skador på hund va
Page 19 and 20: De är viktigt att se varje hund so
Page 21 and 22: Kalle Hammarberg från KFV Cecilia
Page 23 and 24: Foto: International Fund for Animal
Page 25 and 26: känns så hemskt när man känner
Page 27 and 28: Den mjuka hudvårdsserien för din
Page 29 and 30: “toa-lätt” är ett utmärkt st
Page 31 and 32: Material att beställa Kontakta kan

no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?