no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

känns så hemskt när man känner att man
inte hinner allt man vill. När jag är ledig
brukar jag åka till familjegården vid Målilla
i Småland, det har varit ett lantbruk
med djur men nu är det bara skogsbruk.
Jag tycker det är härligt att vistas i skog och
mark och i skogarna runt Målilla är dessutom
mobiltäckningen dålig och det kan
vara ganska skönt.
Vad ger dig motivation i det ideella arbetet?
– Jag tycker det är roligt att lära mig nya
saker. Man blir aldrig fullärd. Det är också
roligt med gensvaret. Att se glädjen hos
folk som till exempel har gått på våra kurser
eller seminarier, speciellt när ungdomar
är entusiastiska över ett arrangemang som
man varit med och ordnat. Det är roligt att
träffa folk med ett intresse.
Vilka är dina viktigaste erfarenheter
från föreningslivet?
– Man växer som människa i föreningslivet.
Diskussionerna som ofta uppstår är jättelärorika,
jag utvecklar och lär mig hela tiden
och kan också lära andra. Den sociala samvaron
är förstås också jätteviktig. Det ska
vara roligt och högt i tak och man måste
låta alla få ta plats. Om jag ser det utifrån
ordförandeskapet så är det jätteviktigt att
låta alla komma till tals och viktigt att man
ser alla i styrelsen och att alla får vara med,
det är viktigt att se folk och bekräfta dem.
Alla behöver en klapp på axeln och få höra
att de gör något bra, det är jätteviktigt.
Har du djur?
– Nej, jag har inte det nu och det tycker
jag är tråkigt. Vi har haft hästar och nästan
alltid haft hund. Jag skulle vilja ha en hund,
men man måste ha tid och ork. Det är ett
fattigt liv utan djur. Djuren ger oss människor
så mycket. Jag tror att barn som växer
upp med djur lär sig ansvar och medkänsla.
Men det måste vara en ömsesidighet, man
måste ha tid och man måste ta på sig ansvaret
för djuret. Jag är uppväxt med djur,
mina föräldrar hade kennel så vi hade alltid
många hundar hemma. Jag gick redan som
liten med i Blå Stjärnan och fick tidigt lära
mig mycket om många olika djur.
Vilka djurskyddsfrågor tycker du är
viktigast nu?
– Djurtransporterna och slakten tycker jag
är de viktigaste djurskyddsfrågorna idag
och det är något som måste skötas på ett
humanare sätt. Det är för långa transporter
och djuren stressas ofta och tvingas vänta
alltför länge innan de slaktas. Vid i och
urlastning är det ofta för mycket hets och
stress eftersom transporttiden räknas från
och med att ilastningen börjar.
En annan viktig djurskyddsfråga är insmugglingen
av hundar till Sverige. Jag tänker
då på den stora smittorisk, som finns
när vi får in hundar som vi inte vet var de
kommit ifrån och om de är vaccinerade
mot rabies eller rävens dvärgbandmask.
Det skulle vara en stor katastrof, tycker jag,
om vi skulle få in dvärgbandmask i landet.
När det gäller sällskapsdjuren och
dit räknar jag också hästarna, så saknar
många idag den kunskap som behövs för
att djuren ska må bra och kunna leva ut
sina naturliga beteenden. Många djur lämnas
ensamma alldeles för länge, vilket får
till följd att de blir stressade.
Ett sorts djurskyddsproblem är också
alla dessa småhundar som blivit så populära.
Hundarna är ofta utklädda och får
tillbringa större delen av dagen i jackfickan,
på armen eller i en väska. Vi får inte
förmänskliga djuren genom att klä dem
moderiktigt. Då är vi farligt ute.
Varför då?
– Djuren blir en sak. Självklart ska även en
liten hund få vara på marken. Det är fel sätt
att visa att man tycker om sitt djur, det är
inte på djurets villkor, det är bättre att visa att
man tycker om det genom att leka med det.
Hur ser du på relationen mellan djur
och människa?
– Jag ser relationen som ett ömsesidigt givande
och tagande, djuren behöver oss
och vi behöver djuren. Djuren ger oss så
mycket glädje och kärlek och betyder så
oerhört mycket för många människor, men
vi måste visa dem respekt och hänsyn. Vi
är skyldiga att behandla djuren väl, vilket
vi tyvärr inte alltid gör.
Är det ömsesidighet när det gäller lantbruksdjuren
också?
– Om vi nyttjar djuren och ser till att de
har ett bra liv under den tid de lever så ser
jag inget fel i det. Men de djur som vi håller
måste ha det bra, det är vår skyldighet.
Ser vi på våra livsmedelsproducerande
PORTRÄTT
djur så sköter de allra flesta lantbrukare
dessa bra idag, men visst finns det tyvärr
undantag. Jag tror att med tätare besök av
djurskyddsinspektörer så kommer vi att
få en ännu bättre djuromsorg bland våra
bönder.
Hur skulle ett samhälle som är bra för
djuren se ut?
– Först och främst skulle vi genom kunskap
och utbildning lära människan från tidiga
barnsben hur man behandlar djur för att
förhindra onödigt lidande. Som jag tidigare
sagt så gäller det att visa respekt och
hänsyn och utgå från djurens naturliga beteende.
Djuren skulle få ta större plats och
accepteras på ett naturligt sätt i samhället.
De långa stressiga djurtransporterna skulle
förbjudas och djurens skulle slaktas på närliggande
små slakterier. Skapa ett samhälle
där djurens väl betyder mer än ekonomiskt
tänkande.
Hur kan Djurskyddet Sverige arbeta för
att närma sig ett sådant samhälle?
– Jag tycker att vi är på rätt spår. Jag tror
på skolinformation, att jobba för att få bort
avarter, vara tydligare, blir större och märkas
bättre i samhället. Tillsynen måste bli
bättre, lagar och förordningar är bra men
det hjälps inte om det inte efterlevs. .
Kort om Christina
Född: 1943
Familj: Man och två döttrar
Bästa djurbok: Per Jensens böcker om djurs
beteende
Finaste djurminne: De gånger jag har fått
vara med och se valpar och kalvar födas.
Favoritdjur: Hundar, tätt följt av häst
Lyssnade senast på: Radio
Äter gärna: Vegetariskt
Gillar: Min familj och djur!
Svenska Blå Stjärnan och
Djurskyddet Sverige
Djurskyddet Sverige har arbetat fram förslag
till kriterier för att kunna ansluta andra riksorganisationer
till Djurskyddet Sverige i syfte att
bli fler medlemmar, få bättre geografisk täckning
i Sverige och få ökad kompetens. Samtal
har inletts med Katastrofhjälp Fåglar och Vilt
KFV riks, Djurhemsföreningen och Svenska
Blå Stjärnan.
25