no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

More documents

Recommendations

Info

NOTISER Foto: Ulf Stridsberg Regeringen presenterar paket för bättre samexistens mellan människor och rovdjur Regeringen satsar cirka 30 miljoner i år och nästa år i ett särskilt rovdjurspaket med start för akutgrupper redan i år. I paketet finns åtgärder för att människor som lever och har sin försörjning i rovdjurstäta områden ska känna sig tryggare. Utgångspunkten för Sveriges rovdjurspolitik är att våra fem stora rovdjur ska ha en självklar plats i den svenska naturen. – Vi har ett gemensamt ansvar att värna och bevara våra rovdjur. Samtidigt är det viktigt att vi har en rovdjurspolitik som är väl förankrad i hela befolkningen. Det här paketet tillsammans med arbetet som regeringens rovdjursutredare gör är viktiga steg för att skapa förtroende, säger miljöminister Lena Sommestad. Regeringen gör en särskild satsning beträffande rovdjurspolitiken med inriktning på förstärkning för länsstyrelsernas arbete med rovdjursfrågor, akutgrupper vid rovdjursangrepp, information och kunskapsuppbyggnad samt metodutveckling av förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp. Paketet innehåller bland annat att en försöksverksamhet inrättas i Dalarnas och Värmlands län med rovdjursakutgrupper på länsstyrelserna som ska rycka ut snabbt vid rovdjursangrepp, oro för angrepp eller förekomst av rovdjur. Viltskadecenter vid SLU får fem miljoner per år extra i tre år för förebyggande åtgärder. Det kan till exempel handla om ett 22 utökat och intensifierat arbetet med att göra jakthundar ”vargrena”, och utvecklingen av sändare på tamdjur. På länsstyrelserna i de län där rovdjuren ökat den senaste tiden har arbetet blivit omfattande de senaste åren. Därför bedömer regeringen att anslaget till dessa länsstyrelser bör ökas med 11 miljoner om året för att de snabbare och effektivare ska kunna handlägga rovdjursfrågor. Regeringen gör också en stor landsövergripande utbildningssatsning på rovdjursinformation. Satsningen beräknas kosta tio miljoner under två år. Elsa Frizell Foto: Arkiv Märkning av snöskoter kan förhindra illegal rovdjursjakt Våra stora rovdjur är hårt utsatta av illegal jakt med snöskoter. Därför måste svenska snöskotrar märkas så att man kan spåra skoterspår i snö till skoterägaren. Illegal jakt med snöskoter sker på alla våra stora rovdjur. I flera fall verkar jakten dessutom bedrivas för att skapa största möjliga lidande för djuren som hetsas till utmattning och körs över om och om igen och lämnas att dö i snön. Det är inga vanliga jaktbrott, det är hatbrott. Jakt med snöskoter skapar en situation där det ofta är lätt att hinna ifatt och döda ett djur och sedan komma bort från brottsplatsen. Trots att spåren ofta är tydliga i terrängen har det visat sig mycket svårt att fälla någon för dessa jaktbrott. Detta skulle kunna underlättas betydligt genom att Sverige i lik- het med Kanada och Finland ställer krav på märkning av snöskotrarnas drivmattor. Djurskyddet Sverige har framfört förslaget om obligatorisk märkning av skotrar till departementet tillsammans med Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Veterinärförbund och Riksförbundet Katastrofhjälp Fåglar och Vilt. Elsa Frizell Foto: Arkiv Nya djurskyddsregler för häst - ett lyft för Sveriges hästar Djurskyddsmyndigheten har utarbetat förslag till nya djurskyddsföreskrifter för häst. Myndigheten föreslår bland annat att alla hästar dagligen ska få röra sig fritt, ha kontakt med andra hästar och inte ska behöva stå i spiltor i framtiden. Hästarna måste också få grovfoder för att må bra. – Djurskyddet Sverige välkomnar att Djurskyddsmyndigheten nu utarbetat regelverk så att hästarna i Sverige ska få det bättre. Djurskyddet Sverige tycker det är självklart att hästar ska få röra sig fritt dagligen och att man på sikt avvecklar spiltorna till häst. Att hästar vill leva med andra hästar är i linje med hästens beteende som flockdjur. Djurskyddsmyndighetens förslag innebär väsentliga förbättringar för Sveriges alla hästar, säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet Sverige. Elsa Frizell
Foto: International Fund for Animal Welfare Kanada låter döda 325 000 sälar Under de senaste tre åren har Kanada låtit döda en miljon sälar. Den 25 mars inleddes 2006 års säljaktsäsong som uppskattas till att omfatta 325 000 djur. Det är främst sälkutar som jagas. Enligt Kanadas regering dödades 329 829 förra året. 98 procent av sälarna som jagades var under tre månader gamla. Experter är överens om att jaktens omfattning i kombination med osäkra miljöaspekter, som klimatförändringar, utsätter populationen av grönlandssäl för stora risker. Kanadas säljakt får stark internationell kritik. Dels för brutaliteten och dels för slöseri eftersom sälarna jagas enbart för sin päls. - För cirka tio år sedan trodde vi att säljakten skulle dö ut. EU beordrade importstopp av sälskinn vilket ledde till att jaktkvoten sjönk till 5000 djur mot dagens 325 000. Men på grund av Asiens efterfrågan på sälskinn har jakten vuxit kraftigt i omfattning istället. Säljakten är en skamfläck för Kanada. Med tanke på det stora antalet djur som jagas är det ofrånkomligt att många djur endast bedövas av slagen och blir flådda levande. Inte minst när det inte sker några kontroller av jakten, säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet Sverige. På initiativ av den schweiziska djurrättsorganisationen Franz Weber Foundation anordnades en sex dagar lång resa till Kanada för att bevaka säljakten. Miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyter som medverkade på resan upplevde ett stort motstånd från lokalbefolkningen som inte ville låta någon se säljakten. De stötte på flera hinder under resans gång. Tillstånden för att dokumen- tera jakten skulle förnyas varje dag vilket var svårt att ordna från de otillgängliga platserna i närheten av jaktområdena. Gruppen möttes också av protesterande folkmassor, de blev prejade av vägen och hotade med våld. Viktor Hedén Antal djurskyddskontroller har ej ökat Djurskyddsmyndigheten redovisar varje år till regeringen hur djurskyddstillsynen sett ut kommunalt och regionalt. 2005 års tillsynsrapportering visar enligt Djurskyddsmyndigheten, att arbetet med djurskyddet behöver likriktas med fortsatt vägledning från centrala och regionala myndigheter. Antal anställda på landets länsstyrelser har minskat med 18 % jämfört med år 2004 och mer än halverats jämfört med år 2002. Det finns nu endast 18 årsarbetskrafter för landet totalt. Djurskyddsmyndigheten ser mycket allvarligt på den fortsatta minskningen. De begränsade resurserna medför att besök hos kommuner och övrig tillsynsvägledning inte kunnat bedrivas i nödvändig utsträckning. Handläggning av djurskyddsärenden av allvarligare karaktär har dock prioriteras hos länsstyrelserna som har beslutat om fler djurförbud och omhändertagande av djur än föregående år. Kommunernas antal årsarbetskrafter som avsätts för djurskyddstillsynen har ökat med 6 % jämfört med föregående år. Kommunernas har satsat stora resurser på tillståndsprövningar av djuranläggningar enligt det nya tillståndskravet 16 § djurskyddslagen. Kommunernas djurskyddskontroller har dock inte ökat. Kommunernas handläggning av ärenden varierar mycket i landet. En djuranläggning inspekteras i genomsnitt vart 5:e år i Sverige. Djurskyddsmyndigheten utreder för närvarande hur ett djurskyddskontrollsregister ska kunna införas för att kunna vara ett stöd för kommunernas arbete med djurskyddet. Elsa Frizell NOTISER Foto: Worls Society for Protection of Animals Vietnam påbörjar avveckling av björnfarmer Påtryckningar mot vietnamesiska myndigheter har lönat sig. Den internationella djurskyddsorganisationen World Society for Protection of Animals (WSPA) har fått Vietnam att börja fasa ut björnfarmerna i landet. Björngalla har använts i traditionell kinesisk medicin i över 3000 år. Medicinerna används mot allt från feber till hjärtsvikt. Björnarna fångas i det vilda och hålls i minimala burar där de varken kan sitta, vända på sig eller ligga normalt. Själva utvinningen av gallan är extremt plågsam för djuren och utförs ofta av människor utan veterinärkunskaper. Björnfarmer finns i Kina, Korea och i Vietnam. Industrin är inte bara plågsam mot djuren, den är även ett hot mot de vilda bestånden i Asien. I Vietnam har WSPA bland annat hjälpt till med att chipmärka björnarna på farmerna för att förhindra att nya björnar fångas in och placeras på farmerna. Djurskyddet Sverige har i en skrivelse uppmanat Kinas beslutsfattare att följa Vietnams goda exempel och förbjuda framställning av björngalla. WSPA & Djurskyddet Sverige WSPA är en internationell djurskyddsorganisation som representerar 663 djurskyddsorganisationer från 142 länder (bland andra Djurskyddet Sverige). www.wspa-international.org Viktor Hedén 23
Page 1 and 2: NO. 3 ÅRGÅNG 114 2006 Trafikolyck
Page 3 and 4: 04 13 14 16 18 19 20 24 26 30 Djurs
Page 5 and 6: Vilken är den viktigaste djurskydd
Page 7 and 8: Många konsumentstudier bekräftar
Page 9 and 10: Tusentals katter överges varje år
Page 11 and 12: Idag läggs många utredningar ner
Page 13 and 14: Levande betesfisk - inte förenligt
Page 15 and 16: ” Djurskyddet Sverige kräver att
Page 17 and 18: ” 51 fall vars skador på hund va
Page 19 and 20: De är viktigt att se varje hund so
Page 21: Kalle Hammarberg från KFV Cecilia
Page 25 and 26: känns så hemskt när man känner
Page 27 and 28: Den mjuka hudvårdsserien för din
Page 29 and 30: “toa-lätt” är ett utmärkt st
Page 31 and 32: Material att beställa Kontakta kan

no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?