Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ...

More documents

Recommendations

Info

Syfte och frågeställningar I Sverige infördes 1999 en ny påföljd genom Lagen om sluten ungdomsvård (LSU) som skall verkställas vid ett särskilt ungdomshem. I proposition 1997/98:96 anges flera skäl till varför påföljden införs. Ett viktigt argument är målsättningen att följa FNs barnkonvention som anger att alternativ till fängelse ska finnas för personer under 18 år. Det framhålls även att en placering inom kriminalvården innebär en ökad risk för att den unge uppfattar detta som en bekräftelse på sig själv som kriminell samt att fängelsestraff är förenat med särskilda risker för unga personer. Det anses inte heller rimligt att bestraffa unga personer lika hårt som vuxna. Samtidigt lyfts det fram i propositionen att det föreligger ett behov av att det för unga lagöverträdare som begår mycket allvarliga brott finns en påföljd som ”i rimlig utsträckning avskräcker från brott, tydligt markerar grundläggande gränser och dessutom svarar mot de krav samhället ställer på rättvisa inom straffskipningen” (s. 153). Argumentationen anknyter således till den kritik som riktats mot den så kallade behandlingstanken inom straffrätten, i form av att detta bland annat riskerar att bryta mot de straffrättsliga principerna om proportionalitet och förutsägbarhet. Det framhålls även att restriktiviteten med att döma till frihetsberövande påföljd ska gälla även framöver, vilket innebär att förutsättningarna för att döma till sluten ungdomsvård ska vara desamma som vid fängelse. Det vill säga, inget annat påföljdsalternativ ska kunna komma i fråga och det ska föreligga synnerliga skäl för att påföljden ska användas. Samtidigt som det poängteras att tiden för sluten ungdomsvård ska följa brottets straffvärde, framhålls att vid verkställigheten av påföljden ska den unges behov av vård tillmätas stor betydelse. Även om strafftiden inte ska vara beroende av vårdbehovet ska alltså innehållet i påföljden vara det. Syftet med denna studie är att jämföra de ungdomar 15–17 år som före den nya lagstiftningen dömdes till fängelse med de ungdomar som senare dömts till sluten ungdomsvård. Bland annat mot bakgrund av att det är en ny påföljd är det viktigt att följa upp vad som skett med den grupp ungdomar som berörs. Det är också viktigt mot bakgrund av att det är de ungdomar som begår de allvarligaste brotten. Jämförelsen mellan grupperna avser dels om det är samma grupp ungdomar, ur brottsbelastningssynpunkt, som dömts till sluten ungdomsvård som till fängelse, dels hur återfall i senare brottslighet ser ut för de två grupperna. I materialet ingår ungdomar dömda till fängelse åren 1991–1998 och ungdomar dömda till sluten ungdomsvård åren 1999–2003. Den första frågeställningen motiveras både mot bakgrund av att lagstiftarens avsikt är att sluten ung- 9
domsvård skall användas för samma brott som ungdomar tidigare dömdes till fängelse för (prop 1997/98: 96) samt att tidigare brottsbelastning har stor betydelse för risken för återfall i brott (Brå 2000a & 2004a; Nilsson 2002; Krantz, Lindsten & Ahlström 2000). De frågeställningar som ska besvaras i denna del är följande: 1. Har de ungdomar som tidigare dömdes till fängelse liknande tidigare brottsbelastning som de ungdomar som dömts till LSU? 2. Är brotten i första fängelsedomen respektive första domen till sluten ungdomsvård lika allvarliga? 3. Förekommer några skillnader i återfall i brott mellan dem som dömts till fängelse och dem som dömts till LSU? Ytterligare frågor som studeras berör enbart de ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. För det första undersöks om det finns skillnader mellan de första åren LSU-påföljden existerade (och var i en uppbyggnadsfas) och senare år. För det andra om några faktorer som hör samman med själva institutionstiden samvarierar med återfall i brott. De frågeställningar som ska besvaras i denna del är följande: 4. Förekommer några skillnader i återfall i brott mellan dem som dömts till LSU under den första tiden påföljden existerade jämfört med senare år? 5. Vad kännetecknar den grupp ungdomar inom LSU som inte återfaller i brott jämfört med dem som återfaller? Det bör dock påpekas att detta inte är vare sig en effektstudie av olika påföljder eller en utvärdering av fängelse eller sluten ungdomsvård. Sådana ambitioner tillåter inte materialet, bland annat med tanke på att det inte finns några uppgifter om själva innehållet i de olika påföljderna. 10
Page 1 and 2: Återfall i brott SiS följer upp o
Page 3 and 4: Författarpresentation Tove Petters
Page 5 and 6: vård. Under 2009 har Justitiedepar
Page 8 and 9: Sammanfattning I denna studie jämf
Page 12 and 13: Bakgrund Påföljder för unga lag
Page 14 and 15: område inte att tas upp i genomgå
Page 16 and 17: ingår både straffmyndiga och icke
Page 18 and 19: extremgrupperna åt, de helt utan a
Page 20 and 21: 2006:6, s. 54). Selektionen till at
Page 22 and 23: Den andra studien (Clausen & Kyvsga
Page 24: När återfallen följs upp från d
Page 27 and 28: våldsbrott, narkotikabrott, stöld
Page 29 and 30: intagna i fängelse. Det kan allts
Page 31 and 32: till sluten ungdomsvård. Det vill
Page 33 and 34: Som framgår av tabellen finns inga
Page 35 and 36: Tabell 4. Tidigare lagföringar och
Page 37 and 38: Sammanfattningsvis visar analysen a
Page 39 and 40: egränsad till maximalt fyra år, e
Page 41 and 42: Variabeln senare dom till fängelse
Page 43 and 44: tuell) överrisk för dem som dömt
Page 45 and 46: Detta innebär att skillnaderna i
Page 47 and 48: kan också användas som indikator
Page 49 and 50: Tabell 10. Grövsta brott före den
Page 51 and 52: Det är bara fyra procent av dem so
Page 53 and 54: Att det är just skillnad i kvot pe
Page 55 and 56: Vad skiljer dem som begår mer allv
Page 57 and 58: kontroller för den tyngre belastni
Page 59 and 60: fått ungdomssanktion i lägre utst
Page 62 and 63:
Referenser Andreassen, T (2003) Ins
Page 64 and 65:
Rydén-Lodi, B, Stattin, H & af Kli
Page 66 and 67:
Tabell 4. Logistisk regressionsanal
Page 68 and 69:
Tabell 10. Logistisk regressionsana
Page 70 and 71:
Tabell 15. Huvudbrott vid första l
Page 72 and 73:
Tabell 19. Huvudbrott i de lagföri
Page 74 and 75:
Appendix Definition av variabler so
Page 76 and 77:
4/02 SCL-90. Svensk normering, stan
Page 82:
I Sverige infördes 1999 en ny påf
show all

Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?