Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ...
Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ...
Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som resulterat i en ungdomssanktion. Dessa är antal med<strong>brott</strong>slingar samt om<br />
den unge dömts för vålds<strong>brott</strong> eller stöld<strong>brott</strong>. Uppgifter om tidigare domar<br />
finns också, både i form av antalet tidigare domar och om den unge tidigare<br />
dömts för vålds<strong>brott</strong> eller stöld<strong>brott</strong>. Ett antal faktorer kopplade <strong>till</strong> själva<br />
genomförandet av påföljden finns också med. Dessa är om det varit möjligt<br />
att starta någon fritidsverksamhet för den unge, om den unge fått en kontaktperson<br />
samt om ungdomen har en oavbruten utbildningstid under tiden för<br />
sanktionen. Därutöver används uppgifter om tid i fas ett, sammantagen tid<br />
placerad vid institution, antalet oplanerade överflyttningar mellan säkra och<br />
öppna avdelningar samt antalet avvikningar (rymningar). Man jämför även<br />
de femtio första <strong>ungdomar</strong>na som fått sanktionen med de femtio sista för att<br />
se om delar av problemen kan <strong>till</strong>skrivas inkörningsproblem vid införandet<br />
av sanktionen. Analyserna görs både för dem som återfaller överhuvudtaget<br />
och dem som återfaller i allvarligare <strong>brott</strong>slighet (Justitieministeriets forskningsenhed<br />
2006, s. 28–29).<br />
Det genomförs även ett antal regressionsanalyser för att besvara frågan om<br />
betydelsen av olika faktorer för om ungdomen återfaller eller inte <strong>respektive</strong><br />
om ungdomen återfaller i allvarligare <strong>brott</strong> eller inte. Beskrivningen av hur<br />
regressionsanalyserna genomförts är minst sagt sparsam och inga siffror redovisas.<br />
Det är därför svårt att få en tydlig bild över vad regressionerna faktiskt<br />
resulterar i. Enligt rapporten visar jämförelsen av dem som inte återfaller<br />
med dem som återfaller endast samband med variablerna ålder och tidigare<br />
domar. De som inte återfaller har (i större utsträckning) inga tidigare domar<br />
och är något äldre än de som återfaller. Vid jämförelsen av dem som återfaller<br />
i allvarligare <strong>brott</strong> med dem som inte gör det visar regressionsanalyserna<br />
att antalet med<strong>brott</strong>slingar, antal tidigare domar, antalet rymningar och<br />
invandrarbakgrund är relaterade <strong>till</strong> risken för återfall i allvarligare <strong>brott</strong>slighet.<br />
Ungdomar med högst två med<strong>brott</strong>slingar vid <strong>brott</strong>et återfaller i högre<br />
utsträckning i allvarlig <strong>brott</strong>slighet än <strong>ungdomar</strong> med flera med<strong>brott</strong>slingar.<br />
Något som författarna förklarar med att <strong>brott</strong> med många gärningspersoner<br />
kan vara utslag av gruppåverkan och att de som ingår inte skulle begå så<br />
allvarliga <strong>brott</strong> under andra omständigheter. Tidigare domar visar ett starkt<br />
samband med risk för att återfalla i allvarligare <strong>brott</strong>slighet. Särskilt de med<br />
tre eller fler tidigare domar återfaller i högre utsträckning i allvarliga <strong>brott</strong>.<br />
Även avvikningar är relaterade <strong>till</strong> högre återfall i allvarliga <strong>brott</strong>, och slutligen<br />
återfaller danska <strong>ungdomar</strong> mer i allvarlig <strong>brott</strong>slighet än de med invandrarbakgrund.<br />
Det senare gäller enbart vid kontroll för avvikningar. Det påvisas<br />
alltså inget samband mellan exempelvis dem som dömts <strong>till</strong> ungdomssanktion<br />
i början av påföljdens existens och senare år och risk för återfall. Inte heller<br />
finns det några samband mellan de variabler som mäter sanktionens innehåll<br />
och hur den fortskrider och risken för återfall, med undantag för avvikningar<br />
(Justitieministeriets forskningsenhed 2006, s. 29–30).<br />
20