Verksamhetsberättelse 2011 - Karlskoga kommun

Verksamhetsberättelse
Gymnasieförvaltningen 2011
(kompletterar årsredovisning som finns i databasen KAISA)
Erica Lindström Gunilla Ericsson
Ekonom Förvaltningschef
februari 2012

Verksamhetsberättelse Gymnasieförvaltningen
2011 .................................................................................................................................... 1
Bakgrund .................................................................................................................................... 3
Gymnasienämnden ............................................................................................................. 3
Förvaltningens verksamhet ........................................................................................................ 3
Gymnasieskolan – den största verksamheten i förvaltningen ............................................ 4
Öppna jämförelser .............................................................................................................. 4
Volymer ................................................................................................................................... 4
Förvaltningen i jämförelse med liknande kommuner ........................................................ 5
Analys och slutsatser i jämförelse med andra kommuner .................................................. 7
Ekonomi ..................................................................................................................................... 8
Personal .................................................................................................................................. 8
Övriga driftskostnader ............................................................................................................ 9
Intäkter ................................................................................................................................. 11
Gymnasieskolan och ungdomars hälsa och livssituation ......................................................... 13
Personal – arbetsmiljö .............................................................................................................. 13
Årets viktigaste händelser ........................................................................................................ 14
Det systematiska kvalitetsarbetet ............................................................................................. 14
Ur rektors verksamhetsplan – verksamhetsberättelse ..................................................... 14
Framtiden ................................................................................................................................. 18
Risker och möjligheter ..................................................................................................... 19
Analys och sammanfattning ..................................................................................................... 20
Slutord .............................................................................................................................. 21
2

Bakgrund
Den 1 januari 2011 bildades en gemensam förvaltning för de frivilliga skolformerna i
Karlskoga och Degerfors kommuner. Samtidigt inrättades en gemensam politisk nämnd
bestående av elva ledamöter, sju från Karlskoga kommun och fyra från Degerfors kommun.
Ett avtal finns upprättat som vägleder och styr samarbetet mellan kommunerna. Vid minst två
tillfällen per år sker samråd mellan kommunerna där frågor av aktualitet berörs.
Gymnasienämnden
Gymnasienämnden har genomfört sitt första år. Det har varit ett omställningsår med fokus på
att lösa övergångsproblem och få en ny gemensam förvaltning på plats. Ekonomin är det
största bekymret och nämnden lämnar 2011 ett stort underskott.
De politiska målen
De mål som gymnasienämnden verkat för under 2011 var inte formulerade av den här
nämnden och har därför inte alltid varit i fokus. Nämnden har ledamöter från två kommuner
vilket medför att politiker från Degerfors inte har samma bakgrund i den politiska processen
och de överväganden bakom fullmäktigemål som formuleras i Karlskoga. De samråd som ska
hållas minst två gånger per år kan bidra till att de politiska målen för gymnasienämnden blir
bättre förankrade i båda kommunerna.
Förutom fullmäktiges mål och styrmått har gymnasienämnden valt verksamhetsplaner som
styrdokument för nämndens verksamhet. Varje rektor upprättar en verksamhetsplan per
kalenderår och varje arbetslag upprättar en verksamhetsplan per läsår. Verksamhetsplanerna
följs upp halvårsvis och rektor lämnar en verksamhetsberättelse efter varje kalenderår.
Politikerna, genom presidiet har träffat varje rektor för att samtala om kvalitetsarbete med
utgångspunkt i verksamhetsplanen. Verksamhetsplanerna utgår från politiska mål och statlig
styrning och är en aktivitet som valts för att stödja måluppfyllelse.
Gymnasienämnden förlägger en del av sina sammanträden till verksamhetsanknutna lokaler.
Det innebär att respektive rektor kan informera om sin verksamhet samtidigt som nämndens
ledamöter kan fördjupa sin kunskap och sin förståelse av verksamheten.
Förvaltningens verksamhet
Verksamheten i förvaltningen omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxnas lärande.
Dessa verksamheter finns i båda kommunerna. I båda kommunerna är verksamheten förlagd
till olika lokaler på flera ställen.
I ledningsorganisation ingår för närvarande 6.5 rektorstjänst. Under 2012 genomförs en
revidering av rektorsorganisationen till 6.0 tjänst.
Gymnasieskolan erbjuder för närvarande 15 nationella program samt de olika
introduktionsprogrammen. Gymnasiesärskola finns i båda kommunerna och strävan är att öka
antalet aktiviteter för inkludering och integrering i gymnasieskolan där det bedöms lämpligt.
Vuxnas lärande omfattar grundläggande vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare,
Samhällsorientering, Lärcentrum samt Yrkeshögskoleutbildning.
3

I Karlskoga byggs ny gymnasieskola som innebär att två skolor blir en skola. När skolan är
färdigbyggd i årsskiftet 2012/2013 kommer gymnasieskolan att bestå av Möckelngymnasiet i
Degerfors och Möckelngymnasiet i Karlskoga. Gymnasiesärskolan har verksamhet inom
dessa lokaler. Vuxenutbildningen finns i båda kommunerna och i Karlskoga på flera olika
platser. En framtida strävan är att koncentrera verksamheten till centrumnära lokaler.
Gymnasieskolan – den största verksamheten i förvaltningen
I gymnasieskolan, Möckelngymnasiet, studerar för närvarande knappt 1100 elever, av dessa
finns drygt 800 i Karlskoga och drygt 200 i Degerfors. I år 2 och 3 går elever som började i
den tidigare gymnasieskolan och i år 1 går elever som börjat enligt reformen GY11.
Inresande elever har minskat över tid och är läsåret 2011-2012 knappt 100. Av dessa kommer
ca hälften från Kristinehamns och Storfors kommuner.
Utresande elever ökar och är under läsåret 2011-2012 ca 540. Av dessa finns drygt 200 på
skolor i Örebro kommun uppdelade på ca hälften fristående respektive kommunala skolor.
På Karlskoga Idrottsgymnasium (fristående gymnasieskola) studerar 105 elever från
Karlskoga-Degerfors kommuner. Utöver dessa finns elever från Karlskoga – Degerfors i
mindre antal i ett 30-tal kommuner över hela landet.
Öppna jämförelser
kommun värde Kommun
ranking
Andel elever som fullföljer
D. 82,6 49
gymnasieutbildning inom tre år
K. 79,0 117
Andel elever som uppnått grundläggande D. 71,8 100
behörighet till universitet och högskola inom tre år K. 66,5 192
Volymer
Gymnasieelever i kommunens egna skolor, procent
Årsarbetare kommunalt anställda inom
gymnasieskolan/komvux, antal
Andel gymnasieelever på NV/TE och SP-program,
procent
Gymnasieelever i frist skola i den egna kommunen,
procent
2010
K. 67,8
D. 40,4
K. 87
D. 11
K. 31,6
D. 24,9
K. 8,2
D. 0,0
2009
K. 69,1
D. 51,2
K. 97
D. 13
K. 30,9
D. 25,9
K. 8,1
D. 0,0
Andel elever i kommunens SFI-utbildning, procent K. 96,3
D. 100
4

Etablerade på arbetsmarknaden/studerar 2 år efter
avslutad gymnasieutbildning
Kvalitet
avsluta Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning,
genomsnitt
Kostnad
Kostnad kommunal gymnasieskola kr/elev
Degerfors
Karlskoga
Örebro län
riket
K. 67,2
D. 57,4
K. 60,9
D. 58,7
Förvaltningen i jämförelse med liknande kommuner
Någon jämförelse med liknande kommuner låter sig inte göras fullt ut eftersom förvaltningens
verksamhet omfattar två kommuner. Den statistik som finns att tillgå är baserad på den
enskilda kommunen och inte på hur verksamheten är organiserad. Här presenteras ändå några
jämförelser med liknande kommuner, Karlskoga och Degerfors var för sig.
Karlskoga som utgångspunkt
K. 12,9
D. 13,7
106 174
105 174
151 905
152 654
Kostnad läromedel kommunal gymnasieskola kr/elev K. 4302
D. 7560
Kostnad undervisning kommunal gymn.skola kr/elev K. 47125
D. 45288
K. 13,1
D. 13,3
2008 2009 2010
Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning,
genomsnitt Alla kommuner 13,9 13,9 13,8
Karlshamn 14,1 14,3 13,8
Karlskoga 12,7 13,1 12,9
Kävlinge 14,0 13,9 13,5
Ystad 14,0 13,9 13,7
Elever i gymnasieskola, hemkommun, antal Alla kommuner 1 367 1 361 1 330
Karlshamn 1 296 1 229 1 213
Karlskoga 1 238 1 196 1 168
Kävlinge 1 155 1 123 1 153
Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel
Ystad 1 145 1 134 1 113
(%) Alla kommuner 41,8 40,4 39,2
Karlshamn 72,5 71,8 72,2
Karlskoga 72,4 69,1 67,8
Kävlinge 3,3 2,0 2,3
Ystad 0,0 0,0 0,0
Gymnasieelever på NV, TE och SP-program, andel
(%) Alla kommuner 29,0 28,6 29,0
5

Karlshamn 33,6 33,3 33,6
Karlskoga 31,0 30,9 31,6
Kävlinge 32,5 35,3 36,3
Ystad 29,8 27,2 24,6
Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Alla kommuner 4 422 4 514 4 500
Karlshamn 3 719 3 823 3 795
Karlskoga 3 979 4 000 3 990
Kävlinge 4 187 3 954 4 073
Ystad 3 279 3 190 3 365
U. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning
inom 3 år, totalt, andel (%) Alla kommuner 76,9 76,6 77,3
Karlshamn 75,9 80,2 79,6
Karlskoga 74,5 76,1 79,0
Kävlinge 81,5 81,1 78,4
Ystad 85,5 84,8 87,4
U. Gymnasieelever som uppnått grundläggande
behörighet till universitet och högskola inom tre år,
andel (%) Alla kommuner 70,0 70,4 68,9
Karlshamn 70,0 75,7 68,4
Karlskoga 67,3 69,3 66,5
Kävlinge 75,6 76,5 68,1
Ystad 78,1 79,3 76,4
Degerfors som utgångspunkt
2008 2009 2010
Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning,
genomsnitt Alla kommuner 13,9 13,9 13,8
Degerfors 13,1 13,3 13,7
Hällefors 13,4 13,6 14,3
Kungsör 13,9 13,7 14,8
Surahammar 13,2 13,1 12,4
Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel
(%) Alla kommuner 41,8 40,4 39,2
Degerfors 50,4 51,2 40,4
Hällefors 48,5 50,6 48,7
Kungsör 22,0 3,5 0,0
Surahammar 0,0 0,0 0,0
Gymnasieelever på NV, TE och SP-program, andel
(%) Alla kommuner 29,0 28,6 29,0
Degerfors 27,4 25,9 24,9
Hällefors 23,8 25,0 23,9
Kungsör 27,0 22,0 22,6
Surahammar 17,9 17,5 17,8
Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Alla kommuner 4 422 4 514 4 500
Degerfors 4 644 4 841 4 746
Hällefors 4 872 4 727 4 754
Kungsör 5 058 5 221 4 553
Surahammar 6 125 5 487 5 367
U. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning
inom 3 år, totalt, andel (%) Alla kommuner 76,9 76,6 77,3
6

Degerfors 80,5 79,6 82,6
Hällefors 81,8 76,6 81,6
Kungsör 84,5 74,0 73,4
Surahammar 66,0 76,8 75,0
Elever i gymnasieskola, hemkommun, antal Alla kommuner 1 367 1 361 1 330
Degerfors 460 463 426
Hällefors 336 324 310
Kungsör 359 346 358
Surahammar 521 469 426
U. Gymnasieelever som uppnått grundläggande
behörighet till universitet och högskola inom tre år,
andel (%)
Alla kommuner 70.0 70.4 68.9
Degerfors 68.9 72.1 71.8
Hällefors 75.3 72.3 74.7
Kungsör 76.0 72.0 70.2
Surahammar 62.1 69.5 64.7
Analys och slutsatser i jämförelse med andra kommuner
Elevernas måluppfyllelse
Ett förbättringsområde som förvaltningen har att arbeta med är elevernas måluppfyllelse, dvs.
antalet elever som efter 3 års gymnasieutbildning har behörighet till fortsatta studier på
högskola. Som ovanstående statistik visar är utvecklingstrenden negativ. Detta kvalitetsarbete
omfattar många faktorer. Genom om - och nybyggnad av Möckelngymnasiet i Karlskoga ges
goda förutsättningar när det gäller attraktiv fysisk miljö vilket har positiv påverkan på
elevernas motivation. Pedagogiskt utvecklingsarbete av lärarna är en annan viktig
förutsättning – lärarnas kompetens att anpassa och finna alternativa metoder och arbetssätt för
att bibehålla elevernas intresse för att lära. Till viss del krävs då att resurser i form av
kompetensutvecklingstid används för nytänkande och dialoger i arbetslagen. Vidare krävs
tillräcklig ekonomi för att ha tillräcklig undervisningsresurs. Utan undervisning och
kompetent lärarstöd får eleverna svårare att klara av sina studier. En förbättrad måluppfyllelse
från grundskolan är också en betydande faktor. Med fullständiga grundskolebetyg har eleven
bättre förutsättningar klara gymnasiestudier på tre år.
Attraktivitet hos kommunens egen gymnasieskola och ekonomi
Året före den nya gymnasieförvaltningens bildande tappade Degerfors ca 10 % av sina egna
elever till andra kommuners gymnasieskolor. Även om inte statistik finns tillgänglig för 2011
vet vi att det tappet fortsatte under 2011. Karlskoga har också tappat med några procent. Varje
procents förändring innebär betydligt ökade interkommunala kostnader då varje elevs
gymnasiestudier kostar ca 100 000 per läsår. Varje elev kostar då 300 000 om eleven fullföljer
gymnasiet på tre år. Det innebär att en handfull elever påverkar gymnasieförvaltningen med
miljonbelopp för sina tre årens gymnasieutbildning. Konsekvensen blir att budgeten är
svårplanerad och sårbar och i stort beroende av elevernas gymnasieval.
Slutsatsen blir att den viktigaste faktorn för fortsatt utveckling av Möckelngymnasiet är att
eleverna väljer att gå sin gymnasieutbildning hos oss i den mån vi har det önskade
programmet. Där har vi satsat resurser i form av lärarkompetens, utrustning för programmet
samt lokaler. Fler elever till varje program stärker verksamheten och färre elever tenderar att
generera fortsatt ekonomiskt underskott.
7

För närvarande är det betydligt fler elever från Karlskoga som väljer Möckelngymnasiet
jämfört med elever från Degerfors. En orsak till detta kan vara Degerfors geografiska läge
men det finns förmodligen fler orsaker såsom attityd, resvägar och kunskap om
Möckelngymnasiets utbud.
Jämfört med andra kommuner är Möckelngymnasiets kostnader låga. Kostnadsbilden är under
ständig förändring. För närvarande minskar vi driftskostnader samtidigt som en ny skola
kommer att medföra betydligt dyrare hyreskostnader. För att ha en god ekonomisk
hushållning eftersträvas ständigt möjligheter till att förtäta verksamheten och att effektivisera
där det är möjligt. Med den jämförelsevis låga kostnaden som Möckelngymnasiet ändå
uppvisar jämfört med andra kommuner är det inte möjligt att göra några stora nedskärningar
utan att förlora såväl kompetens som kvalitet.
Verksamheten visar ett kraftigt underskott för 2011. En tillbakablick visar att de
interkommunala kostnaderna under flera år visat på ett negativt resultat. Ett förväntat resultat
för 3-årsperioden är därför negativt. Skulle ansökningsbilden till Möckelngymnasiet förbättras
kommer resultatet att förbättras. Skulle ansökningsbilden vika behövs en grundlig översyn av
strukturell karaktär. De underskott som de interkommunala kostnader har visat hittills är inte
möjliga att spara in på befintlig verksamhet.
Ekonomi
Gymnasienämnden redovisar för 2011 ett underskott på – 11 574 tkr som framförallt beror på
att man har ett underskott på de interkommunala ersättningarna som har ökat kraftigt i
förhållande till 2010. Gymnasieskolan visar ett överskott, +1 203 tkr, mot budget vilket
framförallt beror på att man inte har budgeterat alls för några intäkter. Gymnasiesärskolan
visar på ett underskott, -274 tkr, vilket trots ökade intäkter, beror på att man har haft ökade
kostnader för personal och övrig drift i samband med att verksamheterna i Karlskoga och
Degerfors slogs samman till en. Vuxnas lärande visar på ett plus, +241 tkr, som helt beror på
ökade intäkter.
TOTALT BUDGET UTFALL DIFFERENS
Förvaltningsgemensamt 37 830 50 574 -12 744
Gymnasieskolan 69 468 68 265 1 203
Gymnasiesärskolan 10 799 11 073 -274
Vuxnas lärande 17 025 16 784 241
SUMMA 135 122 146 696 -11 574
Personal
För personalkostnaderna visar gymnasienämnden på ett underskott med –3 139 tkr.
Personal kostnader BUDGET UTFALL DIFFERENS
Förvaltningsgemensamt 9 720 9 884 -164
8

Gymnasieskolan 60 481 60 817 -336
Gymnasiesärskolan 9 117 9 967 -850
Vuxnas lärande 16 260 18 049 -1 789
SUMMA 95 578 98 717 -3 139
Förvaltningsgemensam verksamhet
Den förvaltningsgemensamma verksamheten visar på ett underskott med –164 tkr.
Sammantaget redovisas ett plus på staben, +508 tkr, till följd av att man haft vakanta tjänster
del av året för informatör samt kvalitetsutvecklare. De större negativa avvikelserna som gör
att verksamheten landar på ett underskott avser bl.a. att man har haft ökade kostnader för
rektorernas semesterersättning, dels sparade dagar över 40 st, som har betalats ut i februari ca
–50 tkr, dels att de har tagit ut mer semester på sommaren (sparade semesterdagar) ca –80 tkr.
Dessutom har man en obudgeterad semesterlöneskuld för hela förvaltningen på –180 tkr.
Gymnasieskolan
Gymnasieverksamheten visar på ett underskott för personalkostnaderna på –336 tkr.
Det avser framförallt avser SYO-verksamheten som Letälvsskolan har varit ansvarig för men
som man inte har fått full kompensation för i budget 2011. Det totala underskottet för denna
verksamhet är –906 tkr (av detta underskott täcks en viss del, 228 tkr, av intäkter då del av
tjänst säljs från Letälvsskolan till Degerfors kommun). Från 2012 tillhör syo istället den
förvaltningsgemensamma verksamheten, eftersom den, precis som med vaktmästeri och
skolhälsovård avser hela gymnasieskolan. Bortsett från personalkostnaderna på syo visar
verksamheterna sammantaget på ett plus på +570 tkr, vilket ska täcka de kostnader för
undervisningstjänster som köps av externa företag eller Degerfors kommun och som bokförs
som övriga driftskostnader.
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan visar på ett underskott med –850 tkr till följd av att den budget som
fördes över till gymnasiesärskolan, särvux och ungdomsfritids, i samband med
sammanslagningen, var för liten för att kunna bedriva en fungerande verksamhet på.
Verksamheten förklarade tidigt under 2011 hur läget såg ut och eftersom man erhöll ökade
intäkter i form av interkommunala intäkter så har det totala underskottet kunnat minskas. Det
ska också tilläggas att gymnasiesärskolan, precis som gymnasieskolan, också köper
undervisningstjänster från externa företag vilket bokförs som övriga driftskostnader.
Vuxnas lärande
Vuxnas lärande redovisar ett underskott på –1 789 tkr vilket främst beror på att tjänsten som
utbildningsledare vid yrkeshögskolan har varit obudgeterad, -807 tkr. Detta finansieras dock
med motsvarande intäkter av statliga bidrag för utbildningen. För lärcentrum, vars underskott
för personalkostnaderna är –912 tkr, täcks dessa också med motsvarande intäkter av bidrag
från ESF-rådet.
Övriga driftskostnader
De övriga driftskostnaderna visar på ett underskott med –21 361 tkr.
De större orsakerna till detta kan sammanfattas med, ökade kostnader för interkommunala
kostnader, -8 316 tkr, obudgeterade kostnader för utbildningar inom vuxnas lärande – 8 693
9

tkr, lokaler och lokaldrift – 1 510 tkr, undervisningstjänster som köps från företag eller
kommun –1 579 tkr samt IT-verksamhet – 694 tkr.
Övriga driftskostnader BUDGET UTFALL DIFFERENS
Förvaltningsgemensamt 95 665 105 458 -9 793
Gymnasieskolan 8 987 11 117 -2 130
Gymnasiesärskolan 3 182 3 927 -745
Vuxnas lärande 1 630 10 323 -8 693
SUMMA 109 464 130 825 -21 361
Förvaltningsgemensam verksamhet
Den förvaltningsgemensamma verksamhetens underskott, - 9 793 tkr, avser framförallt de
interkommunala kostnaderna, inkluderat inackorderingsbidragen, -7 860 tkr. Fram till och
med sommaren och början av höstterminen var det i stort sett enbart de interkommunala
intäkterna som visade på ett underskott. Det var först i samband med att antagningsenheten
redovisade på vilka skolor och program som eleverna var antagna och vi erhöll priserna på
utbildningarna som vi i oktober kunde få en bild av hur kostnaderna skenade iväg till detta
stora underskott.
Gymnasienämnden agerade till höstterminen hyresvärd och hyrde i andra hand ut lägenheter
från Degerforsbyggen till elever som studerade vid Letälvsskolan. Detta var en obudgeterad
kostnad på –466 tkr, vilket har täckts av motsvarande hyresintäkt.
Hyrorna visar på ett underskott med –903 tkr, vilket beror på en för lågt tilltagen budget.
IT visar på ett underskott med –237 tkr varav nästan allt avser engångskostnader i samband
med sammanslagningen av två kommuner.
Övrig administration landar på –225 tkr som avser för låg budget fördelat på
försäkringsavgifter och kopiering samt att man inte har budgeterat för verksamhetsbidraget
till Ung företagsverksamhet (80 tkr).
Vaktmästeriet organiseras under Barn och utbildningsnämnden och Gymnasienämnden har
endast budgeterat för vaktmästarnas löner, vilket ger ett underskott för övriga driftskostnader
på –596 tkr.
Detsamma gäller för skolsköterskeverksamheten som visar på ett underskott om –182 tkr.
Skolskjutsar och måltider visar på positiva överskott, + 654 tkr respektive +73 tkr.
De måltider som köps av Folkhälsoförvaltningen visade på ett större överskott, +269 tkr.
Detta sänktes dock pga. tillfälliga, helt obudgeterade, måltidskostnader inom vuxnas lärande,
obudgetade kostnader för kaffeaautomater och för vissa obudgeterade måltider på extern
restaurang för elever i Degerfors.
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan visar på ett underskott med –2 130 tkr.
10

Att få IT att fungera har varit ett stort problem under 2011, vilket också visar sig på
kostnadssidan för verksamheten, dvs. IT är inte enbart ett underskott under den
förvaltningsgemensamma verksamheten. Under 2011 redovisas ett underskott med –457 tkr.
Av detta avser -406 tkr Letälvsskolan och resten Bregårdsskolan och orsakerna är allt ifrån att
samordna system mellan Karlskoga och Degerfors till inköp datorer.
En del av problemen med IT har också genererat ökade kostnader för lokaldrift, som totalt
visar på ett underskott med –311 tkr och där Letälvsskolan står för större delen.
Projektverksamhet, som helt täcks av externa bidrag, är obudgeterad och visar därför på ett
underskott med –263 tkr. De projekt som bedrivits 2011 är Commenius språkutbyte och
internationaliseringsprojektet Belgien.
Gymnasieskolorna köper vissa undervisningstjänster av externa företag, liksom att
Letälvsskolan köper av Degerfors kommun, vilket gör att det inte bokförs som
personalkostnader utan istället som övriga driftskostnader. Sammantaget avser det -1 036 tkr,
fördelat Letälvsskolan -530 tkr, Bergsslagsskolan –430 tkr och för Bregårdsskolan –214 tkr.
Vissa program inom gymnasieskolan landar också med något större avvikelser mot budget när
kostnaderna för vissa verksamheter drar iväg, dessa avser gas –90 tkr, vvs –50 tkr, restaurang
-137 tkr (som dock kompenseras genom intäkter vid försäljning av luncher).
Dessa större avvikelser och underskott blir dock något lägre eftersom man har ett större
överskott på +332 tkr för individuell fortbildning för lärarna.
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan visar i sina övriga driftskostnader på ett underskott på –745 tkr.
Den största anledningen till detta beror på att man har haft ökade interkommunala kostnader
och redovisar ett underskott på –456 tkr.
Man har också köpt en del undervisningstjänster, från framförallt ett företag i Degerfors för
svets, som landar på –543 tkr.
Dessutom har man dragit över sin budget för lokaldrift, el-installationer, datauttag med nästan
– 300 tkr. I gengäld har man varit återhållsam med andra kostnader för inventarier,
förbrukningsmaterial och transporter och därmed sparat in på dessa budgetar med +552 tkr.
Vuxnas lärande
Vuxnas lärande visar på ett underskott med –8 693 tkr vilket framförallt beror på att man inte
har budgeterat för de kostnader som man har avseende lärarkonsulter till de utbildningar där
lärcentrum agerar mäklare mellan högskola, näringsliv, arbetsförmedling, lokala
utbildningssamordnare etc.
Dessa obudgeterade kostnader täcks dock med motsvarande intäkter.
Intäkter
För intäkter redovisas ett överskott mot budget med +12 926 tkr.
11

Intäkter BUDGET UTFALL DIFFERENS
Förvaltningsgemensamt -67 555 -64 768 -2 787
Gymnasieskolan 0 -3 669 3 669
Gymnasiesärskolan -1 500 -2 821 1 321
Vuxnas lärande -865 -11 588 10 723
SUMMA -69 920 -82 846 12 926
Förvaltningsgemensam verksamhet
Den förvaltningsgemensamma verksamheten visar på ett underskott med –2 787 tkr vilket
beror på att man har sänkta intäkter för de interkommunala ersättningarna, totalt –3 900 tkr.
Dock har man ökade intäkter för den moms som återsöks för de interkommunala kostnaderna
man har till friskolorna, +531 tkr. Dessutom har vi sökt vissa statliga bidrag som inte varit
budgeterade, ca +200 tkr.
Som tidigare nämnts så har gymnasienämnden haft både kostnader och intäkter för den
uthyrning av lägenheter som man har haft i Degerfors fram till höstterminen. Detta innebär
för intäkterna ca +428 tkr, som inte har varit budgeterat.
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan har inte budgeterat för några intäkter alls men erhöll under året +3 669 tkr.
Den större delen avser intäkter för introduktionsutbildning för nyanlända (IVIK) och
ensamkommande barn (EKB) +1 444 tkr.
Andra intäkter är exv. externa bidrag för projektverksamhet +312 tkr, intäkter för nationell
idrottsutbildning (NIU) +424 tkr, intäkter för försäljning vid hantverksprogrammet frisör
+158 tkr, försäljning av måltider vid restaurangprogrammet +145 tkr samt diverse sålda
tjänster vid fordons- respektive vvs- och el-programmen +147 tkr, fsg av syo-verksamhet till
Degerfors kommun +228 tkr, fsg av lärartjänster Dfs kommun +100 tkr, bidrag från
Skolverket för lärlingsutbildning +112 tkr, bidrag från AMS +113 tkr. I samarbete med
Karlstad universitet erhölls också handledareersättningsbidrag med totalt +163 tkr.
Gymnasiesärskolan
Den största anledningen till att gymnasiesärskolan redovisar ett överskott, +1 321 tkr, på sina
intäkter avser ökade interkommunala ersättningar, +1 235 tkr. Dessutom startades en
caféverksamhet under 2011 som man inte hade budgeterat intäkter för, +86 tkr.
Vuxnas lärande
Vuxnas lärande redovisar +10 723 tkr i förhållande till budget vilket beror på att man i stort
sett inte alls har budgeterat för några intäkter alls i den verksamhet man har. Totalt hade man
en budget på 865 tkr medan man fick ett resultat på 11 588 tkr.
De ökade intäkterna fördelas i stort mellan myndigheten för yrkeshögskolan +3 225 tkr, ESFbidrag
+7 000 tkr, skolverket och övriga statliga bidrag +496 tkr.
12

Gymnasieskolan och ungdomars hälsa och livssituation
I undersökningen Liv & Hälsa som genomfördes under hösten 2011 omfattades elever i år 2
på Möckelngymnasiet. Undersökningen visar på vissa skillnader mellan skolenheter och
mellan Möckelngymnasiet och andra skolor i länet, men skillnaderna är relativt små.
Ungefär hälften av eleverna svarar att de tycker om att vara i skolan även om enbart en
tredjedel finner skolarbetet intressant. Det resultatet är visserligen lika för hela länet men
något av en utmaning för gymnasieskolans lärare.
I undersökningen finns frågor om trygghet och där visar resultatet att flickor på
Möckelngymnasiet upplever större otrygghet än pojkar, medan det i länet är relativt lika
mellan pojkar och flickor.
I tidigare undersökningar har Möckelngymnasiet haft lågt resultat när det gäller frågor om
elevers inflytande. Tyvärr ligger det resultatet kvar även i denna mätning. Elevinflytande rör
regler, arbetsmiljö och undervisningsformer. Värt att notera är också att flickor upplever sig
mindre nöjda med inflytandet jämfört med pojkarna.
Lyckligtvis anger få elever att de utsätts för våld och/eller kränkande behandling. Dock finns
några få elever som upplever detta. Den vanligaste förseelsen är att bli utsatt för stöld och det
är ca 10 % av pojkarna som anger detta, både i länet och på Möckelngymnasiet.
På frågan om man någon gång under det senaste året känt sig på något sätt kränkt svarar 73 %
av flickorna nej och 86 % av pojkarna nej. Siffrorna är relativt lika i länet. Ca 10 % av
flickorna anger att det är skolkamrater som är orsak till den upplevda kränkningen medan det
på övriga anledningar är låga siffror. Det är alltså fler som upplever sig kränkta än som
uppger en specifik anledning. I den elevundersökning som genomförs i början av 2012
kommer frågor och orsak till upplevelse att undersökas återigen med syfte att få bätrre
underlag för åtgärder. På en av skolenheterna finns en mindre grupp flickor som upplever sig
illa bemötta av skolans personal. Rektor analyserar frågan på den egna skolan. Liv & Hälsa
följs upp av brukarundersökning i februari 2012.
Personal – arbetsmiljö
Inom förvaltningen är 185 personer anställda. Könsfördelningen är relativt jämn, 105 kvinnor
och 80 män. Av de anställda är 182 tillsvidareanställda. Antalet årsarbetare minskar och under
2011 avgick 7 anställda i ålderspension.
Sjukfrånvaron är låg. Den totala sjukfrånvaron är 2,4 %. Det är mycket glädjande och
ambitionen är att försöka behålla den låga nivån. De allra flesta av de anställda är lärare och
vi vet av erfarenhet att det händer att lärare går till jobbet trots att de är sjuka. Orsaken är det
individuella ansvaret som lärare upplever tillsammans med att det kan vara svårt att få
vikarier. Därför kan sjuknärvaro dölja sig bakom siffran.
Samverkansorganisationen i förvaltningen är organiserad genom en förvaltningsövergripande
samverkansgrupp som är tillika skyddskommitté. På verksamhetsnivå finns en lokal
13

samverkansnivå där varje rektor har en samverkansgrupp. Arbetsplatsförlagda träffar är det
forum där verksamheten kontinuerligt för dialog om arbetsmiljö, ekonomi och organisation
under rektors ledning. Gymnasienämndens arbetsmiljöplan är vägledande för det
systematiska arbetsmiljöarbetet.
Årets viktigaste händelser
Årets viktigaste händelse var bildandet av en ny gemensam gymnasienämnd och förvaltning
mellan Karlskoga och Degerfors kommuner för de frivilliga skolformerna. De
verksamhetsplaner som nämnden valt att arbeta efter är viktiga händelser för respektive
verksamhet.
Byggnation av Möckelngymnasiet i Karlskoga är den pågående viktigaste händelsen just nu i
förvaltningen. De omflyttningar som görs på grund av bygget eller lokalutredningen påverkar
de flesta inom förvaltningen. Enligt avtalet mellan kommunerna ska samråd ske och ett första
sådant är genomfört under hösten. Byggnationen medför omflyttningar varje termin och
förändringar görs mot ursprunglig plan där det finns möjligheter till effektiviseringar. Det
innebär exempelvis att lokalyta är under ständig omprövning.
Det systematiska kvalitetsarbetet
Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete baseras på arbetslagens verksamhetsplaner och
rektorernas verksamhetsplaner. Dessa följs upp halvårsvis och dokumenteras av rektorerna.
Verksamhetsplanerna utgår från nuläget och de förbättringsområden som verksamheten
identifierar, jämfört med de mål som politiker satt upp för verksamheten, såväl kortsiktigt
som långsiktigt. Verksamhetsplanerna och aktiviteterna är en grund för organisationens
lärande genom att arbetslagen kan ta del av varandras arbete, erfarenheter och lärdomar. På
samma sätt kan rektorerna ta del av varandras arbete och lära av varandra. I
verksamhetsplanerna redogörs också för mätningar som görs för måluppfyllelse av egna
uppställda mål. Som komplement genomförs en årlig brukarundersökning som sammanställs
av förvaltningens kvalitetsledare. Undersökningen omfattar alla elever.
Ur rektors verksamhetsplan – verksamhetsberättelse
Möckelngymnasiet
I verksamhetsplaner 2011 finns uppmärksammade förbättringsområden som elevinflytande,
elevnärvaro och samverkan med omgivande samhället. Rektorernas verksamhetsberättelser
för 2011 visar att dessa förbättringsområden kvarstår.
Elevinflytande beskrivs ofta som aktiviteter utanför klassrums/undervisningssituationen. Det
kan vara olika former av råd för olika frågor. Dessa forum är av stor betydelse men omfattar
inte reellt elevinflytande. Några arbetslag beskriver hur elever mer direkt involveras i upplägg
av undervisningen genom val av arbetsform, hjälpmedel eller redovisningsteknik. För att
stärka förbättringsområdet behövs en pedagogisk/didaktisk diskussion där fler elever
involveras i val av arbetsformer och metoder för sitt lärande och sin måluppfyllelse. Elevernas
upplevelse av vardaglig påverkan är knuten till elevens motivation och närvaro. Inför nästa
års verksamhetsplaner ska därför riktas särskild uppmärksamhet mot elevinflytande i lärandet.
14

Samverkan med det omgivande samhället sker oftast konkret genom gemensamt ansvar för de
yrkesförberedande programmen där näringslivet eller kommun/landsting involveras genom
praktikplatser och inslag i utbildningen. För varje yrkesförberedande program finns ett
programråd där företrädare för branschen deltar. Flera rektorer beskriver råden som
problematiska då deltagandet för aktuella branscher sviktar. Nästa års verksamhetsplaner ska
inriktas mot att undersöka respektive bransch inställning till samverkan och ge förslag på nya
sätt att samverka.
Gymnasiesärskolan
I Karlskoga har man fram till sammanslagningen inte haft nationella program utan de
eleverna har erbjudits plats i annan kommun. I Degerfors fanns en uppbyggd
gymnasiesärskola och under läsåret har Karlskogas elever inkluderats i de klasser som redan
fanns i Degerfors De nationella/specialutformade program som finns i Degerfors:
- Handel och administration
- Hotell och restaurang
- Industri (plåt & svets).
- Hantverk
- Turism och fritid
- Media
- Individuellt program
- Yrkesträning
- Verksamhetsträning
Att alla elever finns i Degerfors är positivt för eleverna, de har fått ett större kursutbud att
välja på vilket från både elever och föräldrar uppskattar. Man har även kunnat bedriva kurser i
cafeteriaverksamheten och på det sättet gett eleverna ett större sammanhang i utbildningen.
Det är många kurser som kan knytas till den verksamheten tex, matlagning, servering, projekt
och företagande, praktisk marknadsföring, mattematik osv. Från hösten 2012 är ambitionen
att utveckla verksamheten så att Hotell och Restaurang utbildning och en grupp med
verksamhetsträningselever finns i Karlskoga. För personalen kommer det att innebär att de
arbetar på båda orterna och att de kommer att fortsätta att samköra kurser så mycket som
möjligt.
Vuxnas lärande
Vuxnas lärande har ambitionen att ha stor betydelse för regionens kompetensutveckling för
vuxna. Verksamheten omfattade under 2011:
Grundläggande vuxenutbildning 52 kursdeltagare
Gymnasial vuxenutbildning 705 kursdeltagare
SFI 187 elever (dec 2011)
Yrkesvux (köpt utbildning) 41 elever
Yrkeshögskolan 25 elever
Deltagare i projekt ca 900 deltagare
Universitetsstuderande ca 100 studerande
Antal personer som har utnyttjat Lärcentrum under året är sammanlagt 173st varav 141st är
nytillkomna under året. Antal personer som har läst ett program från ett lärosäte är 51st och
antal som har läst en eller flera enstaka kurser är 13 st. Hela 47 personer har utnyttjat
möjligheten att genomföra sin tentamen på lärcentrum. Dessutom har 62 personer läst en eller
flera Klickdatakurser via Lärcentrum.
15

Kompetensråd
I samverkan mellan Karlskoga och Degerfors kommuner finns en överenskommelse om hur
ett kompetensråd i regionen ska anordnas. Detta görs tillsammans med kompetensplattformen
i Örebro län. Tillsammans med Möckelnföretagen finns planer på att starta en kvalificerad
CNC-utbildning i Karlskoga.
Högskolekurser eller program
Lärcentrum har under året administrerat utbildningar från 10st olika lärosäten varav ett från
Norge. Lärcentrum har under året samverkat med följande lärosäten: Blekinge tekniska
högskola, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Skövde, Karlstads universitet,
Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Örebro universitet samt
Noroff Institute Norge.
Företagsaktiviteter
Lärcentrum har under året samverkan med företag bl. a. inom nätverk Booforsen och
Robotdalen för att erbjuda företag och deras anställda erforderlig kompetensutveckling. Detta
har skett i form av att Lärcentrum erbjudit företagen medverkan i olika typer av projekt samt
olika typer av seminarier. Representant för Lärcentrum har under året deltagit i Robotdalens
nod för Örebro län.
Näringslivsanknutna utbildningar
Under året har sammanlagt 397 individer, varav 115 kvinnor och 282 män, fått
näringslivsanknuten utbildning med hjälp av Lärcentrum. Av dessa 397st har sammanlagt
77st genomgått någon form av uppdragsutbildning finansierat av respektive företag, övriga
individers kompetensutveckling har finansierats av ESF-rådet. Samtliga individer är bosatta i
Karlskoga eller Degerfors. Utöver dessa individer så har ett stort antal individer i vår
närregion fått kompetensutveckling med hjälp av Lärcentrum.
Seminarier
Under året har Lärcentrum i samverkan med BSA Karlskoga arrangerat sex olika seminarier:
Innovationskraft, Astrobiologi, Internetmarknadsföring, Nobel 170 år Explosivämnessektorn,
Styrelsearbete samt Varför LEAN?
Initierade eller genomförda projekt
Under året har sammanlagt sex extern finansierade projekt genomförts varav fyra stycken
med Karlskoga kommun som projektägare för de övriga två har Örebro kommun varit
projektägare. Följande ESF-projekt har genomförts med Karlskoga kommun som
projektägare:
"Företag i utveckling Möckelnregionen" 13 st företag, 460 anställda
"Företag i utveckling Robotdalen 1" omfattande 11 st företag, 276 anställda
"Företag i utveckling Robotdalen 2" omfattande 4 st företag, 163 anställda
”Företag i utveckling Excert" omfattande 14 företag, 560 anställda.
Dessutom har Lärcentrum medverkat i två genomförandeprojekt i samverkan med Örebro
kommun "Risk utlysning 1" och "Risk utlysning 2", 3 st företag 580 anställda.
Lärcentrum Karlskoga har också samverkat med Karlskoga kommuns projekt "Science Park i
Karlskoga". Karlskoga kommun har under året inlämnat en projektansökan " Företag i
utveckling " till ESF-rådet. Omfattning 13 företag, 606 anställda. Beslut kommer att meddelas
under våren 2012.
16

Under 2012 kommer en ny reform VUX2012 som innebär nya styrdokument för
vuxenutbildning. Arbetslagen arbetar aktivt med elevinflytande och varje elev har en
studieplan där eleven kan välja sitt studietempo. För de nyanlända finns ett påbörjat samarbete
med arbetsförmedling, flyktingmottagning, socialförvaltning och studie/yrkesvägledning. För
att möjliggöra deltagande i t.ex. praktik eller studera hos andra aktörer är schemat anpassat så
att man går förmiddag, eftermiddag eller heldag. Ett kontinuerligt intag gör att elever inte ska
behöva vänta länge på studiestart.
Internkontrollområden
Gymnasienämnden har för 2011 valt två internkontrollområden. Det är hantering av
åtgärdsprogram och elevers frånvaro. I undersökningen Liv & Hälsa som genomfördes hösten
2011 ställdes frågor om ogiltig frånvaro. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade eleverna i år 2
på Möckelngymnasiet svarar att de aldrig har ogiltig frånvaro. Resultatet är relativt lika
jämfört med hela länet. Andelen elever som anger att de skolkar ibland är drygt en femtedel
av alla som svarat. Det är några fler än jämfört med länet. Under 2012 kommer vi att göra en
elevundersökning där frågor om anledningen till frånvaro mäts. Det kan då ge ett bättre
underlag till åtgärder.
Elevfrånvaro - gymnasieskolan
Närvaro och frånvaro har följts upp noggrant och varierar mellan olika gymnasieprogram och
årskurser. Uppmärksamhet ska riktas i nästa års verksamhetsplaner mot den ogiltiga
frånvaron. Flera arbetslag har goda exempel på aktiviteter för att förbättra närvaron.
Program Total frånvaro Ej anmäld frånvaro
IM Dfs 17,3 6,2
EK 9,8 1,9
BF, 1-2 16,6 5,9
SA, Dfs 12,9 5,8
NV/TE,Dfs 12,8 3,7
Ledarskapsprogram 12,6 5,0
EE/EC 6,3 1,8
EN/VF 7,6 1,8
IN/IP 12,9 3,9
FP/FT 10,6 3,8
NA/NV 4,9 1,6
TE 6,6 1,6
HA 24,2 9,6
HUM 4,7 1,5
SA, Kga 11,3 3,3
Datortekn.program 12,2 3,4
HV 8,7 1,8
RL 13,3 5,5
VO 16,5 7,5
IM Kga 25,1 10,7
BF 3 7,0 3,2
ES 13,9 5,2
ME 3 17,9 8,6
17

Åtgärdsprogram
Hantering av åtgärdsprogram är ett internkontrollområde som är påbörjat och som rektorerna
menar måste fortsätta för att det ska bli säkerställda rutiner och en etablerad arbtsprocess.
Nedan följer citat ur några rektorers verksamhetsberättelser:
”Inför starten av höstterminen 2011 togs det fram en elevstödsplan för hela
Möckelngymnasiet som ska tjäna till att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen, I
denna elevstödsplan finns angivet rutiner för när åtgärdsprogram ska upprättas. Arbetet enligt
denna elevstödsplan har ännu inte ”satt sig” i organisationen. Det tar också lite tid innan
läraren upptäcker elever med svårigheter eftersom eleverna startar nya kurser under hösten.
Det har visat sig att när mentorer hör av sig till mig som rektor är den dokumentation som
finns i form av läraranteckningar kring elevens svårigheter samt vilka anpassningar som
läraren gjort för att försöka hjälpa eleven mycket knapphändig. Ofta består anteckningarna av
en notering om elevens frånvaro samt resultat på prov som inte varit tillfredsställande. De
åtgärdsprogram som upprättas för en elev har hittills gjorts av speciallärare/specialpedagog
och har gällt ämnena svenska, engelska eller matematik. Åtgärderna kan generellt sett sägas
gälla hur eleven ska få stöd inom dessa ämnen av speciallärare/specialpedagog. Arbetet med
åtgärdsprogram är således ett område som vi fortsatt måste arbete med i organisationen.”
” Vid höstterminens start fick alla medarbetare en genomgång av den nya elevstödsplanen
samt tillhörande blanketter för dokumentation. Målet med elevstödsplanen är att skapa en
tydlig struktur för elevstödet inom Möckelngymnasiet. Planen som egentligen är bra, har
under höstterminen lett till att det tagit för lång tid mellan ett problem uppdagats till att
konkret åtgärd vidtagits. Undertecknads uppfattning är att det tagit för lång tid innan mentor
kontaktat rektor för en bedömning om rektorsutredning ska genomföras. Med stor sannolikhet
beror problemet på att det råder osäkerhet bland lärarna hur de ska dokumentera och vilka
åtgärder som ska ha vidtagits innan ärendet lämnas vidare till rektor. Det finns även lärare
som har behov av stöd i hur åtgärdsprogram ska skrivas för att det verkligen ska vara en hjälp
för eleven i arbetet att nå kunskapsmålen. Arbete pågår för att komma till rätta med
problemet.”
Slutsatsen av ovanstående citat är att arbetsprocessen för åtgärdsprogram ska
uppmärksammas i nästa verksamhetsplan.
Framtiden
För Gymnasieförvaltningen är Möckelngymnasiets attraktionskraft avgörande för hur
framtiden blir. De interkommunala kostnaderna överskuggar all ekonomi. Med minskande
elevantal och ökad konkurrens är framtiden oviss. Förvaltningen arbetar intensivt med
marknadsföring, och kvalitetsförbättringar samtidigt som vi söker effektiva
samordningsvinster i organisationen. För gymnasieskolans yrkesförberedande program är
samverkan med näringslivet avgörande. De olika branschernas tillit till Möckelngymnasiets
utbildning är en viktig del av attraktionskraft och därmed en del av marknadsföringen.
Vuxnas lärande och gymnasiesärskolan är två väl fungerande verksamheter. Med undantag
för ekonomi är de väl rustade för framtiden. Nya Möckelngymnasiet i Karlskoga kommer att
stå färdigt i slutet av 2012 Som beredskap för förändringar behövs en flexibilitet i
användandet av lokalerna redan från början.
18

Risker och möjligheter
1
2
3
4
5
6
7
8
1
2
3
4
5
Risker 2013 - 2015
Att byggnationen av Möckelngymnasiet i Karlskoga inte håller
enligt kalkyl
Att elevunderlaget och attraktionen för Möckelngymnasiet
sjunker
Att omvärlden inte har tillit till verksamhetens kvalitet
Att förvaltningens budget inte håller
Fler elever som inte klarar gymnasiet på tre år
Uppföljningsansvaret för ungdomar upp till 20 år kräver mer
resurser då utslagningen av elever som inte klarar
gymnasieskolan ökar.
elevers fjärde gymnasieår och ensamkommande flyktingbarn
kräver stora resurser
Fler elever behöver mer än tre år för att fullfölja gymnasiet
Tillströmning av ensamkommande flyktingbarn fortsätter och
behov av språkintroduktion kvarstår efter uteblivet statsbidrag
Möjligheter 2013 - 2015
Den nybyggda skolan i Karlskoga ökar attraktionskraften för
Möckelngymnasiet
En ny ansökan lämnas in angående yrkeshögskola
Effektiviseringar och samordning ger mer balanserad budget
Intensifierat samarbete mellan gymnasieskolan och det
omgivande samhället stärker tilliten till verksamheternas kvalitet
Pedagogisk utveckling som ökar måluppfyllelsen för eleverna
Sannolikhet
(1-5)
Sannolikhet
(1-5)
.
Konsekvens
(1-5)
Konsekvens
(1-5)
.
4 4
4 4
3 4
4 4
3 4
Risker - 2020 Sannolikhet Konsekvens
3
3
2
5
4
4
4
3
4
4
4
4
4
4
4
4
19

1
2
3
4
1
2
3
4
Att Möckelngymnasiet omfattar ett mindre antal elever och att
utbudet av valmöjligheter för eleverna därför krymper
Att fler elever går sin gymnasieutbildning i andra kommuner
Att konkurrensen ökat av flera fristående gymnasieskolor
Att den demografiska utvecklingen påskyndar en negativ
elevtillströmning
Möjligheter - 2020
Att Möckelngymnasiet expanderat och är en av de största
gymnasieskolorna i länet
Att intäkterna till förvaltningen ökat på grund av ökad elevvolym,
både i gymnasieskolan och i övriga utbildningar/verksamheter
inom förvaltningen
Att Möckelngymnasiet har en stark ställning som en av de bästa
gymnasieskolorna i landet när det gäller kvalitet och ekonomi
Att Möckelngymnasiet klarar den demografiska utmaningen
bättre jämfört med andra kommuner
(1-5)
3
3
2
3
Sannolikhet
(1-5)
3
3
(1-5)
5
4
3
4
Konsekvens
(1-5)
Analys och sammanfattning
En tillbakablick över en ny förvaltning ger vid handen att det blev just så oförutsägbart och
händelserikt som det måste bli. I arbetet med att organisera en förvaltning uppstår ständigt
nya frågor. Frågorna har ofta exemplifierat att två närliggande kommuner har olika
traditioner, olika kulturer och olika arbetsrutiner. Inte sällan har det krävts en bakomliggande
förklaring för att varje fråga ska finna sin lösning.
Alla medarbetare i förvaltningen har på något sätt varit berörda av nya rutiner, ny
arbetsgivare, ny arbetsplats och/eller nya kollegor. Dessutom har gymnasieskolans lärare haft
att hantera en ny skollag och en ny gymnasiereform (GY11) som i sig krävt mycket arbete.
Delar av vuxnas lärande har flyttat och fler flyttningar kan komma i framtiden. Båda orterna
har berörts av omflyttning i lokaler och för Karlskoga kommer även 2012 att kännetecknas av
mycket omflyttningar och förändringar innan hela nya bygget är slutfört. I dessa förflyttningar
och i den nya gemensamma förvaltningen har det varit problem att få ett fungerande ITsystem.
Det har på vissa håll föranlett arbetsmiljöproblem då lärare inte kunnat bedriva sin
undervisning med hjälp av fungerande datorer. En tidsplan har hela tiden funnits men den har
inte kunnat följas vilket medfört mycket stress för de som varit berörda.
2
3
4
4
5
4
20

Glädjande är det nytänkande som medarbetare inom gymnasieskolan uttrycker inför den nya
skolan då man inser att attraktionskraften i nya lokaler inte räcker. Dessa medarbetare vill
utveckla verksamheten pedagogiskt och didaktiskt och det ska bli spännande att följa de nya
upplägg som man vill pröva – allt i syfte att motivera elever och på det sättet nå högre
måluppfyllelse.
Glädjande är också utveckling av Yrkeshögskolan som i skrivande stund lämnat in ytterligare
en ansökan om yrkeshögskoleutbildning till CNC-tekniker. Yrkeshögskoleutbildningar är inte
permanenta utan finns så länge arbetsmarknaden anser att behovet finns vilket leder till att de
som går utbildningen har stora möjligheter att få jobb efter examen.
En kommunal gymnasieskola är den del av det omgivande samhället. Möckelngymnasiet har
många yrkesförberedande program och det förutsätter en etablerad relation med berörda
näringar och en god samverkan. Denna samverkan måste fungera åt båda håll. Av tradition
har samverkan oftast bestått av praktikplatser. För att säkerställa en god utbildningskvalitet
behövs ett närmre samarbete där näring och skola möts i utbildningsmoment och i bedömning
av elevers lärande. Det är ett gemensamt åtagande för att eleverna ska utbildas till de
kompetenta yrkesmän/yrkeskvinnor som näringen efterfrågar.
Ekonomi är det helt överskuggande dilemmat för gymnasieförvaltningen. De ökande
interkommunala ersättningarna är omöjliga att hantera genom besparingar i verksamheten. De
är dessutom oförutsägbara och ger en stor sårbarhet i budgetarbetet. Tillsammans med
färdigställande av bygget ger det en tuff ekonomisk vardag där olika prioriteringar ständigt
ställs mot varandra. Mycket av investeringsbehov och önskemål om tillägg i nya skolan kan
inte genomföras utan får skjutas på framtiden.
Slutord
Det har varit ett fantastiskt år, på många sätt. Att vi, alla som finns i verksamheten, klarat av
att hantera alla nya frågor på det sätt vi gjort, är jag som förvaltningschef mycket ödmjuk
inför och jag känner oerhörd stolthet över vår verksamhet och det vi försöker bidra med till
alla våra ungdomar/vuxna och deras framtida/fortsatta yrkesliv.
21