P_Södra hamnens ... - Lysekils kommun

38
FÖRSLAG TILL BEVARANDE
Följande kvaliteter inom området bör skyddas i planen.
Områdets kulturhistoriskt värdefulla miljöer, främst inom havsbadsområdet, är viktiga för
Lysekils identitet och bör ges ett starkt skydd i planen.
Tillgänglighetn för allmänheten till områdets offentliga miljöer säkras
De öppna vattenytorna i centrum bevaras för att säkra stadens nära kontakt med vattnet, en
unik tillgång för Lysekil.
FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR
Gestaltning och offentligt rum: Strandpromenaden knyts ihop och markeras som en
sammanhållen helhet och en del i ett större system av gångstråk i centrala Lysekil. Särskild
omsorg ägnas markbeläggning, skyltning osv.
Trafi k och Parkering: En långtidsparkering vid gamla bussgaraget nordost om
planområdet bidrar till att minska belastningen på de centrala p-platserna under högsäsong.
Norra delen:
1: Ett resecentrum för buss- och färjetrafi k föreslås i ett av tre alternativa lägen på eller vid
Anderssons kaj.
2: Ett separat gång- och cykelstråk byggs ut längs Södra Hamngatan fram till Rosvikstorg.
Rosvik:
3: Rosvikstorg rustas upp för att fungera som länk mellan centrum och strandpromenaden.
Taxibyggnaden rustas upp och en ny torgyta iordningställs. Torget koppling till
strandpromenaden förstärks.
4: Räkbodarna permanentas och byggs om för att ge bättre plats för uteserveringar samt
tillåta passage till Curmans villor.
Havsbadsområdet:
5: Småbåtshamnen byggs ut genom att de befi ntliga bryggorna förlängs. Den större
hamnbassängen används till att öka antalet gästplatser samt ge plats för större båtar.
6: Bad och andra vattenaktiviteter byggs ut i området runt Släggö. Havsbadsområdet
bibehålls som offentligt rum och kulturhistorisk miljö.
Kyrkvik:
7: Möjlighet ges för undervattensaktiviteter i Kyrkviksbukten i form av konstgjort rev.

7
6
3
4
1
2
5
Gångstråk
Cykelbana
39

40
Gestaltning och offentligt rum
Inom planområdet fi nns vackra och spännande stadsrum och kulturmiljöer med stor potential.
Utformningen av de offentliga miljöerna bör bidra till att förtydliga och knyta samman
området. Delar av området kan uppfattas som otydliga och se skräpiga ut. Enstaka nedgångna
byggnader, ovårdade ytor eller exempel på vildvuxen skyltning drar ner helhetsintrycket.
Genom att åtgärda detta kan man med ganska små insatser åstadkomma stora förbättringar i
stadsmiljön.
Strandpromenaden bör få en genomtänkt gestaltning som markerar den och ger den en
identitet i staden. Samtidigt är det viktigt att se den som en del i ett större system av gångstråk
som omfattar hela centrum och även Stångehuvuds naturreservat.
En egen identitet behöver inte betyda att utformningen är likadan i alla de stadsrum som
passeras. Det bör dock fi nnas återkommande element som binder samman stråket visuellt.
Det kan handla om sittbänkar och stenpollare som redan fi nns längs delar av sträckan, om
inslag i markbeläggningen eller om informationsskyltar som placeras på lämpliga ställen
längs sträckan. Dessa element kan med fördel utformas på ett sådant sätt att de kan användas
även i andra delar av centrala Lysekil för att skapa ett gemensamt uttryck för de viktigaste
gångstråken i staden.
I de delar av strandpromenaden som fått
en medveten utformning fi nns en ansats
att använda granit som sammanhållande
tema. Stenpollare och sittbänkar av granit
fi nns på Anderssons kaj och längs kajen
söder om Ångbåtsbryggan. Granittemat
har fl era fördelar. Det anknyter till Lysekils
historia som stenhuggarstad och till
det geografi ska läget vid sydspetsen av
bohusgranitens område. Dessutom fi nns
graniten närvarande i området på fl era ställen,
både i markbeläggning, i byggnader som
Laurinska villan och ”naturligt” i Släggö och
Utsiktberget. Genom att lufta fram och knyta
samman det som redan fi nns i området kan
man åstadkomma stor estetisk effekt med
begränsade medel.
På ett antal punkter inom området behöver
strandpromenaden förtydligas. Det gäller
vid Havets Hus, Vid parkeringen vid
havsbadsrestaurangen och på sträckan mellan Ångbåtsbryggan och Anderssons kaj.
Norra Delen
Ligger tydligt inom den del av strandzonen som domineras av närheten till industrihamnen
och dess byggnader. Nya byggnader, exempelvis ett nytt resecentrum, bör ansluta sig
till ”strandzonsarkitekturen” , det vill säga bör utgöras av friliggande lägre byggnader.
Strandpromenaden bör markeras tydligare, dels norr om Anderssons kaj, dels längs Södra
Hamngatan.

Rosvik
Rosvikstorg är ett vackert stadsrum men är idag fullt av parkerade bilar och omgivet av trafi k
på tre sidor. I planprogrammet föreslås att trafi kzonen närmast taxibyggnaden skall få ändrad
användning och bli en fotgängarzon med möjlighet till uteservering och torghandel. Detta
innebär nya krav på markbeläggningen och på utformningen av taxibyggnaden.
Taxibyggnaden är nedgången och passar dåligt med de vackra husen runt torget. Det bör
antingen ges en genomgripande renovering eller ersättas med en ny byggnad. Även den nya
byggnaden bör i så fall få ett lätt och paviljongliknande utseende, men utformas med större
omsorg än den nuvarande.
Torgets koppling till strandpromenaden behöver förstärkas. Ett sätt att åstadkomma det och
samtidigt dämpa trafi ken på Badhusgatan är att låta gatstenen från torget fortsätta över vägen
för att på så vis skapa ett upphöjt övergångsställe som samtidigt fungerar som farthinder.
Havsbadsområdet
Byggnaderna inom området präglas fortfarande av badhusepokens paviljongliknande
gulmålade träbyggnader. De Curmanska villorna, havsbadsrestaurangen och kallbadhuset är
välbevarade byggnader från den epoken, medan övriga byggnader inom området anpassats för
att smälta in i miljön. Eventuella nya byggnader bör ansluta sig vad gäller skala, färgsättning
och materialval till den befi ntliga miljön. Däremot fi nns det inget som hindrar ett modernt
formspråk så länge helhetsintrycket av välbevarad badortsmiljö bevaras.
Kyrkvik
Även här behöver strandpromenaden markeras tydligare, i synnerhet fortsättningen bort mot
Pinnevik. Byggnaderna inom området ingår i arvet från havsbadsepoken och området bör
gestaltningsmässigt behandlas på samma sätt som Havsbadsområdet.
41

Trafi k och parkering
42
Översikt
Föreslagen ny parkering
Viktigt gångstråk
Personfärjan till Skaftö, ny tilläggsplats.
Busslinga, bussarna trafi kerar inte Valbogatan.
Möjlig vändplats för landsvägsbussar.
Nya lösningar föreslås vad gäller kollektivtrak, gång-och cykeltrafi k samt parkering. Skissen
visar en möjlig framtida busslinga där bussarna vänder vid Gullmarsgymnasiet, ett av fl era
möjliga framtida scenarier. Med en sådan lösning säkras kollektivtrafi kförsörjningen för
Lysekils centrum samtidigt som Valbogatan befrias från busstrafi k. Hållplatsen södra hamnen
får ett resecentrum och blir huvudhållplats och knutpunkt för buss- färje- och taxitrafi k.
En infartsparkering har ritats in vid gamla bussgaraget. Två alternativa gångstråk in mot
centrum föreslås. Även i Fiskhamnsområdet tillkommer P-platser. Samtidigt föreslås åtgärder
på annat håll i planområdet, inte minst resecentrum och cykelbana längs Södra Hamngatan,
som leder till förlust av P-platser.
Strandpromenaden bör inte ses som en isolerad företeelse utan som en del av ett större
system av gångstråk i hela centrala Lysekil. Det är därför viktigt att den kopplas ihop med
fotgängarzonen runt kungstorget och Kungsgatan samt med gångvägarna ut mot Stångehuvud
Strandpromenaden bör förbli ett renodlat gångstråk skilt från den nya cykelbanan längs Södra
Hamngatan.

Gång- och cykelstråk inom planområdet.
Planerad utom
planomr.
Planerad inom
planomr.
Befi ntlig
Cykelbana Gångstråk
43

44
Föreslagna förändringar: delområden.
Norra delen
Området vid fi skhamnen rustas upp för att fortsätta vara ett attraktivt mål för båtturismen.
Fiskhamnen förblir det lugna gästhamnsalternativet. Ytan framför fi skhallens uteservering
rustas upp för att bli en mer välkomnande entré för den som kommer med båt till Lysekil,
och en målpunkt längs strandpromenaden. Parallellt förutsätts fi skeverksamheten fortsätta att
utvecklas med en ny hallbyggnad för fi skeredskap.
Längs Södra Hamngatan byggs en separat cykelbana i enlighet med intentionerna i ÖP06.
I samband med detta försvinner parkeringsplatser öster om Södra Hamngatan längs
rangerbangården. De ersätts i viss mån med nya P-platser i området vid fi skhamnen samt med
planerad infartsparkering.
Ett resecentrum föreslås i området kring Anderssons Kaj. Kollektivtrafi ken i Lysekils tätort
består idag av ett antal busslinjer som binder samman Lysekil med Sotenäs, med övriga
Stångenäset och med Göteborg via Uddevalla/Torp. Dessa bussar kör i en slinga genom större
dalen av staden. Utöver fjärrbussarna fi nns en lokal busslinje ”shoppingrundan” som betjänas
med en liten stadsbuss. Vidare fi nns Carl Wilhelmsson, personfärjan som binder samman
Lysekil med Östersidan och Fiskebäckskil på Skaftö. Taxitrafi ken är idag centrerad runt
taxibyggnaden på Rosvikstorg.
Resecentrum skall fungera som angöringspunkt för västtrafi ks regionbussar och knutpunkt för
den lokala busstrafi ken och för taxi. Det skall även ha gångavstånd till personfärjan utan att
man behöver korsa Södra Hamngatan. Själva byggnaden bör innehålla vänthall med kiosk och
biljettförsäljning samt lokaler för taxiverksamheten. Tre alternativa lösningar för resecentrum
presenteras.
Illustrationsskiss: Ett resecentrum på Anderssons kaj förenar buss- och färjetrafi k. I
förgrunden ny separat cykelbana längs Södra Hamngatan.

a: Ny ”torgyta” vid fi skhallen
b: Separat cykelbana längs Södra Hamngatan
c: Resecentrum, knutpunkt för kollektivtrafi ken
c
a
45

46
Gång- och cykelbana
En separat Gång- och cyklebana föreslås längs
Södra Hamngatan från Den punkt där den
befi ntliga cykelbanan slutar vid ICAs kundparkering
fram till Rosvikstorg och vidare längs
Drottninggatan.
Den separata cykelbanan ger bättre vilkor för
cyklister som idag tvings konkurrera med biltrafi
ken om utrymmet. Samtidigt bevaras en bred
gångbana närmast byggnaderna på gatans västra
sida för gångtrafi kens behov och för att främja
butiker och andra verksamheter.
På sikt är ambitionen att separat cykelbana skall
vara utbyggd i en slinga genom hela Lysekils
centrum via Södra hamngatan, Drottninggatan
och Norra Hamngatan. Genom att den föreslagna
cykelbanan förläggs till Södra Hamngatans
västra sida skapas förutsättningar att förena den
med kommande etapper utan att behöva korsa
körbanan.
Ett antal parkeringsplatser försvinner i och med
att cykelbanan anläggs. I viss mån har de kunnat
ersättas genom att p-platser och lastzoner
lagts in mellan cykelbanan och körbanan, men
ui huvudsak får de ersätta as med p-platser på
annan plats, i enlighet med den övergripande
parkeringsstrategin.
Centrumhuset
Principskiss, cykelbana.
Cykelbana
Gångbana
Korttidsparkering Lastzon
Strandpromenaden

Resecentrum
Alternativ 1. bygger på att busstrafi ken
fortsätter att köra längs stråket Södra hamngatan
- Drottninggatan - Norra Hamngatan.
Ingen vändslinga behöver då anordnas i
Södra Hamnen. Busshållplatsen har förlagts
sydost om vägen, vilket leder till att ankommande
bussar måste korsa körbanan för att
komma till och från hållplatsläget. Denna
nackdel uppvägs av att av- och påstigande
inte behöver korsa körbanan för att ta sig
från vänthallen till buss eller färja.
Den södra delen av Anderssons kaj behålls
som område för tillfälliga arrangemang.
Resecentrum
47

48
Alternativ 2. bygger på en vändslinga på
vad som idag är parkeringsytor på Anderssons
kaj. I slingans mitt fi nns en byggnad för kiosk
och väntutrymme samt en taxifi cka. Bussarna
stannar i första hand längs Södra hamngatan
efter fullbordat varv men kan vid behov även
stanna närmast vattnet.
Alternativ 2 innebär ett stort bortfall av
parkeringsplatser, något som på skissen i viss
mån kompenserats genom att området innanför
fi skhamnen utnyttjats hårt för parkering.
Samtidigt lämnar alternativ 2 området kring
servicebyggnaden och fi skhallen ganska intakt
och låter dem fungera som idag.

Alternativ 3. I detta alternativ har en
vändslinga placerats invid fi skhallen och en
väntsalsbyggnad tillkommit, delvis på utfylld
mark, i anslutning till fi skhamnspiren.
Personfärjan har placerats inne i
fi skhamnsbassängen vilket ger god koppling
mellan buss- och färjetrafi k. Placeringen av
personfärjan innebär att gästplatserna (50 st.)
i fi skhamnen måste fl yttas. Därför har en ny
pir ritats in i illustrationen. Alternativet att låta
gästplatserna ligga kvar och låta personfärjan
använda den nya piren skulle leda till att denna
måste göras ännu större.
Alternativ 3 ger gott om plats för att skapa en god miljö för de väntande, men är klart dyrare än
de andra på grund av de omfattande byggnationer som måste göras i vattnet.
49

50
Rosvik:
Trafi klösningen vid korsningen Drottninggatan/Södra Hamngatan/Badhusgatan (a) görs om för
att markera Badhusgatan som sekundärt stråk för biltrafi k och dämpa trafi krytmen.
Rosvikstorg rustas upp som stadsrum. (b) Förslaget är en kompromiss mellan ambitionen
att skapa förutsättningar för ett mer levande och attraktivt stadsrum och behovet av
parkeringsplatser i centrum. Den centrala torgytan med P-platserna bevaras i stort sett intakt.
I stället skapas en fotgängarvänlig korridor längs torgets kanter. Det är också här, där torget
möter de kringliggande byggnaderna, som det fi nns förutsättningar att etablera verksamheter
som kan bidra till att göra Rosvikstorg mer levande.
För att en sådan strategi skall lyckas är taxibyggnaden av stor betydelse. Dels är själva
byggnaden i behov av renovering, dels gör trafi kzonen framför den att hela södra delen av
torget upplevs som en ogästvänlig miljö. Ambulansverksamheten skulle kunna fl yttas till ett
mindre centralt läge med bättre framkomlighet. Taxibilarna skulle lämpligen kunna placeras
vid ett nyttresecentrum när ett sådant kommer till stånd. Om ambulans- och taxiverksamheterna
kunde fl yttas skulle trafi kzonen bli onödig och kunna användas som torgyta. Samtidigt skulle
en renoverad eller ombyggd taxibyggnad kunna ge plats för verksamheter som bidrar till att ge
liv åt torget. Två alternativa lösningar illustreras på de följande sidorna.
I samband med renovering eller ombyggnad av taxibyggnaden föreslås toaletterna på torget
ersättas med en mindre iögonenfallande placering i samband med den nya byggnaden.
Längs Badhusgatan söder om Rosvikstorg markeras körbanan på ett tydligare sätt i förhållande
till parkeringsplatser och andra kringytor. Avsikten är att strukturera området visuellt och
minska intrycket av asfaltsöken.
Vid kajen mellan restaurang Pråmen och Ångbåtsbryggan lägger sig stora fritidsbåtar
sommartid när det är trångt i gästhamnen. Med häckförtöjning skulle fl er få plats och
känsligheten för sjögång minska.
En ny permanent lösning för räkbodarna föreslås. Se illustration nedan. (d)

a. Ny trafi klösning för badhusgatan.
b: Omdaning av Rosvikstorg och upprustning av taxibyggnaden.
c: Tydligare markering av körbana.
e: Häckförtöjningsplatser för större fritidsbåtar.
d: Ny permanent lösning för räkbodarna.
a
b
c
d
e
51

52
Rosvikstorg Alt. 1
Ambulans- och taxiverksamheten har fl yttats
och taxibyggnaden har givits en grundlig
renovering och ett nytt yttre. Hela byggnaden
används för restaurang/caféverksamhet eller
handel, verksamheter som bidrar till att ge liv
åt torget.
Den tidigare trafi kzonen har omvandlats
till en fotgängarvänlig torgyta med plats
för uteserveringar. Torgets markbeläggning
fortsätter ut över Badhusgatan vidare
fram till vattnet och knyter ihop torget
med strandpromenaden.. Där den korsar
körbanan fungerar markbeläggningen som
farthinder och bidrar på så sätt till att dämpa
trafi krytmen.

Rosvikstorg Alt. 2
I detta alternativ har Taxihuset rivits och
ersatts med en ny byggnad i torgets sydvästra
del.
Den nya byggnaden tänks innehålla liknande
verksamhet som i alternativ 1. Framför
byggnaden bildas en ny torgyta med nära
kontakt med vattnet. Lysekilspostens vackra
stenhus lyfts fram och får kontakt med torget
samtidigt som det blir mer synligt för gående
längs Södra Hamngatan.
Torget knyts ihop med strandpromenaden och
ger bättre plats för sommarens folkliv.
53

54
Räkbodarna och området däromkring görs
om i enlighet med tidigare skissförslag. (se
skiss) Detta innebär att nya bodar uppförs
med större mellanrum än vad som är fallet
idag. Mellan bodarna blir det plats för
uteservering. Det trånga utrymmet mellan
bodarna och kajkanten vidgas genom att ett
trädäck byggs ut över vattnet.
Toaletterna som idag fi nns i anslutning till
räkbodarna föreslås få en egen byggnad.
Tankar fi nns om båtuthyrning i samband
med denna byggnad som i så fall även kan
inrymma annan hamnservice.
Längst norrut ges utrymme för tillfälliga
försäljningsstånd.
Bakom bodarna anordnas en ny infart till
Curmans villor.
Försäljningsstånd
WC/ båtuthyrning
Räkbodar
Trädäck med uteservering

Havsbadsområdet.
c
d
b
a: Utbyggd småbåtshamn med plats för fl er gästplatser
b: Havsbadsparken förutsättningar som evenemangsområde behäver utredas ytterligare, liksom
Oscars framtida användning
c: Parkeringen söder om havsbadsrestaurangen görs om och strandpromenaden markeras bättre.
d: Södra delen av området utvecklas till ett område för vattenaktiviteter med utbyggda bryggor,
hopptorn och solplatser.
a
55

56
Oscars. En ordentlig analys bör göras vilka kostnader och intäkter innehavet av Oscars
ger upphov till för kommunen, kostnaderna för underhåll och (nödvändig) upprustning bör
vägas mot värdet av att ha en kommunalt ägd samlingslokal. Behovet av en sådan bör ses i
ett helhetsperspektiv för Lysekil som tätort där även andra offentliga lokaler som exempelvis
Folkets hus vägs in.
Havsbadsområdet kan användas för evenemang såsom segeltävlingar, konserter etc. I
samband med dessa fi nns det ibland önskemål att tillfälligt kunna spärra av delar av området
för att kunna ta inträde. En sådan avspärrning står i strid mot mål att säkra tillgängligheten till
det offentliga rummet. I undantagsfall kan det dock vara acceptabelt förutsatt det rör sig om
ett fåtal tillfällen per år med kort varaktighet och att passagen längs vattnet lämnas öppen med
samma bredd som gångbron framför Curmans villor.
Områdets kulturhistoriska kvaliteter bör tillvaratas. Ett bevarandeprogram kan behöva
utarbetas i det fortsatta planarbetet.
Oscars
Område som tillfälligt kan
spärras av i samband med
evenemang.

Utbyggd gästhamn: Det är inte lämpligt med någon kraftig ökning av antalet fasta båtplatser i
området eftersom fasta båtplatser medför behov av parkering och parkeringssituationen redan
är ansträngd. Däremot kan fl er gästplatser anordnas och bidra till att göra Lysekil än attraktivare
som sommarstad. Småbåtshamnen kan antingen byggas ut norrut längs kajerna eller genom att
befi ntliga bryggor förlängs österut. Eftersom de öppna kajerna vid Rosvikstorg och Anderssons
kaj är en stor tillgång för stadsbilden är det senare att föredra förutsatt att det går att förlänga
vågbrytaren vid Släggö till rimlig kostnad.
I samband med att småbåtshamnen byggs ut fi nns möjlighet att bredda de befi ntliga
båtplatserna, både gästplatser och fasta, för att ge plats för allt bredare fritidsbåtar.
Längs kajen mellan restaurang Pråmen och Ångbåtsbryggan kan ges möjlighet till
häckförtöjning för större båtar.
Befi ntlig småbåtshamn
Förlängd vågbrytare
Nya Båtplatser
57

Bad och vattenakiviteter
Området kring kallbadhuset har gamla traditioner som badplats som bör tas till vara. Genom
att ge utrymme för utbyggda badmöjligheter runt kallbadhuset kan planen ge förutsättningar
för ett stadsnära bad i anslutning till båthamnen som kan bli en viktig attraktion i sommar-
Lysekil. Det lilla trädäcket vid kallbadhuset är mycket populärt sommartid. Nya sådana
soldäck bör tillkomma. Ett hopptorn någonstans inom området skulle tillföra en attraktion
som saknas i Lysekil idag. Den slutliga placeringen för ett hopptorn måste studeras noga med
tanke på vattendjup och liknande säkerhetsaspekter. I samband med en utbyggnad av trädäck
kring kallbadhuset eller servicebyggnaden bör segelsällskapets behov av förvaringslokaler
tillgodoses. En tillbyggnad till den befi ntliga servicebyggnaden kan tillgodose detta behov och
samtidigt ge bättre plats för dushar och toaletter när gästhamnen byggs ut.
a : Möjlighet till ny byggnad framför den f.d.
cisternen.
b : Ny parkeringslösning och ny markbeläggning
som markerar gångstråket.
c : Träbyggnad med räddningsutrustning för
dykare.
d : Grund bassäng för barn. Möjlig plats för
uppvärmd bassäng.
c
a
58 Bad- och andra vattenaktiviter kring Släggö och kallbadhuset.
b
a
c
d e
f
b
d
e : Tillbyggnad till servicebyggnaden även
innehållande soprum, samt förvarings lokaler
för LSSG.
f : Utbyggt trädäck med badstege och
ramp för rörelsehindrade badande och
dykare.
g : Utbyggt trädäck med badmöjligheter.
h: Möjlig plats för hopptorn.
g
a
f
e
detalj: skiss över utbyggnad
av servicebyggnaden
h

Kyrkvik
Här behöver strandpromenaden få bättre plats där den passerar berget vid Carlavägen, en trång
passage som den idag måste dela med biltrafi k. För att ge bättre utrymme för gångtrafi ken och
samtidigt bidra till att utveckla områdets attraktivitet för sol och bad om sommaren föreslås
en utbyggnad i vattnet i det inre av Kyrkviksbukten fram till Havets Hus. Utbyggnaden följer
buktens vackra strandlinje och får fungera både som promenadstråk som konstgjord strand.
Konstruktionen kan antingen vara ett robust trädäck eller, om detta skulle visa sig ohållbart i
det utsatta läget, en utfyllnad med sten. I vilket fall bör badstegar och sittbänkar anordnas för
att göra utbyggnaden både till en trafi klösning och en attraktiv plats att vistas på.
Havets Hus har ambitionen att bättre utnyttja läget vid vattnet i framtiden. Vattenområdet
väster om Havets Hus brygga avsätts därför som framtida utvecklings område för verksamheter
knutna till havsakvariet.
Utveckling av dykverksamheten - både för Oxygene och för tillresta dykare - genom ett vrak
eller konstgjort rev på havsbotten i Kyrkviksbukten är en möjlighet som bör studeras vidare.
Dykeriverksamheten pågår i stort sett året om och ger liv åt havsbadsområdet som annars kan
kännas öde och tomt på vintern. Ett eventuellt konstgjort rev eller vrak måste utvärderas noga
ur miljösynpunkt och bör utredas närmare i samråd med företrädare för dykverksamheten och
andra intressenter.
a: Uttbyggnad med plats för gående och badande
b: Utvecklingsomrråde för Havets Hus
c: Plats för undervattenspark med kontgjort rev.
b
c
a
59

60
BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING
Allmänt
Från den 21 juli 2004, då ett direktiv från EU infördes i svensk lagstiftning, gäller nya
bestämmelser för miljöbedömning av planer och program. Enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar
skall kommunen alltid göra en bedömning av om planens
genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte, en så kallad
behovsbedömning. Om planen inte antas medföra betydande miljöpåverkan skall kommunen
motivera sitt ställningstagande. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan skall den
miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Planer som avser små områden
på lokal nivå kräver inte en miljöbedömning om planen inte omfattas av kriterierna i MKBförordningens
bilaga 4. Dessa kriterier handlar bland annat om riskerna för människors hälsa
eller för miljön, påverkans storlek och omfattning, kulturarvet, påverkan på skyddad natur m.m.
Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt 5 kap 18 § plan- och bygglagen och
6 kap 11 § miljöbalken för aktuellt program till detaljplan. Nedan följer en sammanställning
över vilka konsekvenser som bedöms uppkomma till följd av förändringarna som föreslås i
planprogrammet.
Riksintressen, skydd av områden
Hela planområdet omfattas av riksintresse för kulturminnesvården. Curmans villor är förklarade
som byggnadsminnen. Särskilda bestämmelser till skydd för den befi ntliga kulturhistoriska
miljön behöver inarbetas i kommande detaljplaner. Vidare behöver det säkerställas att ny
bebyggelse och nya anläggningar anpassas till den värdefulla kulturmiljön. Under dessa
förutsättningar bedöms att planprogrammet inte får en betydande påverkan på kulturmiljön.
Planområdet ingår inte i ett Natura 2000-område, men gränsar till Gullmarns naturreservat/
Natura 2000-område. De föreslagna utbyggnaderna av småbåtshamnarna bedöms inte medföra
någon nämnvärd påverkan på de värden som är skyddade.
Järnvägen till Lysekils hamn är av riksintresse som kommunikationsled och för totalför-svaret.
Den föreslagna minskningen av spårområdet kommer att kompenseras så att järnvägstrafi ken
inte påverkas negativt.
Planområdet ingår i område som på grund av natur- och kulturvärden som helhet är av
riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. Bestämmelsen utgör dock inte något hinder för utveckling
av tätorter eller det lokala näringslivet.
Planområdet omfattas inte av strandskydd enligt 7 kap miljöbalken.
Fornminnen
Inga registrerade fornlämningar berörs.
Översiktsplan
Planprogrammet överensstämmer med gällande översiktsplan, ÖP 2006.
Vattenområden
Utökningen av antalet båtplatser för fritidsbåtar ger viss påverkan på vattenkvaliten och
de föreslagna stenutfyllnaderna kan påverka vattenströmmarna och bottnarna. Detta måste
utredas ytterligare i samband med fortsatt planarbete och åtgärder föreslås så att påverkan på

vattenmiljön blir så liten som möjligt. De vattenområden där nya båtplatser föreslås är redan
kraftigt påverkade av befi ntliga hamnanläggningar, varför de föreslagna förändringarna inte
bedöms få någon större påverkan på nuvarande förhållanden.
Marinbiologiska utredningar kommer att utföras inom de olika delområdena och miljö-tillstånd
sökas för byggande och utfyllnader i vattnet.
Natur, växt- och djurliv
Inga värdefulla naturområden på land kommer att beröras. Planprogrammet bedöms inte
påverka några hotade växter eller djur.
Kulturmiljö
Inom planområdet fi nns värdefulla kulturmiljöer. I samband med det fortsatta planarbetet behöver
bebyggelsens särart och värden beskrivas. Råd och riktlinjer till skydd för de kulturhistoriska
värdena bör upprättas.
Rekreation och friluftsliv
Planförslaget innebär ökade möjligheter till rekreation och friluftsliv.
Mark
Geotekniska utredningar kommer att utföras inom planprogrammets olika delområden för att
ge underlag för utformning och placering av nya byggnader och anläggningar på land och i
vattnet.
Störningar: utsläpp, buller vibrationer
Områdets användning för evenemang kan innebära vissa störningar för närboende. Frå-gan får
studeras närmare i det fortsatta planarbetet.
Säkerhet
Säkerheten för badande i förhållande till båttrafi k får belysas i samband med fortsatt planarbete.
Övrigt
De föreslagna utbyggnaderna i vattnet fordrar tillstånd enligt miljöbalken.
Sammanfattning av effekterna
De föreslagna förändringarna i planområdet kommer att innebära:
- påverkan på vattenmiljön.
- påverkan på områdets kulturvärden
- påverkan på markstabiliteten
Ovanstående påverkan bedöms som begränsad, men måste utredas ytterligare i samband med
det fortsatta planarbetet. Utredningarna kan komma att påverka detaljplanernas utformning för
att få så liten miljöpåverkan som möjligt.
Sammanfattande bedömning
Vid behovsbedömningen har kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 beaktats särskilt.
Planprogrammet omfattar ett begränsat område på lokal nivå som redan är ianspråktaget av
byggnader och anläggningar. De föreslagna förändringarna innebär endast kompletteringar av
den bebyggelse och de anläggningar som redan fi nns.
61

62
Kommunens ställningstagande grundar sig vidare på att ett genomförande av planen:
- inte har betydande påverkan på Natura 2000-område och därmed inte kräver till-stånd
enligt 7 kap 28 § MB
- inte bedöms vara av betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan.
- inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala
miljömål.
- inte bedöms ge upphov till en stor miljöpåverkan på biologisk mångfald, land-skap,
fornlämningar, vatten etc.
- inte ger upphov till risker för människors hälsa eller för miljön
- inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids.
- inte har betydande påverkan på några områden eller natur som har erkänd natio-nell
eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer preliminärt att planens genomförande inte kan
antas innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning av planen är inte nödvändig och
en särskild miljökonsekvensbeskrivning för planen behöver inte upprättas. En redogörelse för
miljöaspekterna inarbetas i planbeskrivningen.
FORTSATT PLANARBETE
Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2007-06-19 att föra ut planprogrammet för
programsamråd. Efter genomfört samråd kommer programmet att ligga till grund för det
fortsatta planarbetet.
Troligen väljer man i nästa skede att dela upp området i mindre delar och arbeta vidare med
separata mindre planområden. Programmet tjänar då som en gemensam grun näör man arbetar
vidare med de olika områdena.
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSKONTORET 2007-08-03
Magnus Larsson Märta Grenås
Arkitekt Planarkitekt