Samrådshandling, del 2 - Kungälv

HISTORIK 

Historik 

Marstrands särprägel och attraktionskraft 

bygger på platsens unika historia och de spår 

historien satt i den fysiska miljön. 

Rester av medeltida gatumönster, kyrkan, fästningen, 

stadsbildningen, hamnen och, inte 

minst, lämningarna efter badortsepoken i form 

av tex Societetshuset och Turisthotellet ger 

Marstrand sin karaktär. 

Marstrand har till sin karaktär varit ett öppet 

samhälle med stor in- och utströmning av människor 

genom århundradena: fiskare, militärer, 

handelsmän, fångar, badgäster och seglare. 

Staden har trots sin ringa storlek haft de institutioner 

och serviceinrättningar man förväntar sig 

av en stad. 

 

Samhället grundades på 1200-talet i samband med en 

uppgångsperiod i sillfisket och ett franciskanerkloster 

anlades här vid samma tid. Delar av kyrkan anses vara 

byggda på 1200-talet, och utöver detta finns t ex slingrande 

gatusträckningar kvar från medeltiden. 

Marstrand fick stadsrättigheter år 1442 för handel 

med fisk mot tull till Kronan och fram till mitten av 

1600-talet när Göteborg etablerats som handelsstad, 

hade Marstrand en betydande roll som handelsplats. 

Från denna tid finns bl a Gamla Rådhuskällaren från 

1640-talet. 

Att Marstrand haft stadsrättigheter påminner bl a rådhuset 

om. 

38 

Fästningen - försvar och förvar 

Efter freden i Roskilde 1658 blev Marstrand svenskt. 

1660 påbörjades fästningsbygget i liten skala. Efter 

kriget mot Danmark 1676-79 byggdes en större 

fästning som färdigbyggd 1860 rapporterades som 

en av Europas starkaste fästningar, men som redan 

1882 upphörde att räknas till rikets fasta försvar. Vid 

sekelskiftet 1800 började fästningen användas som 

fängelse. Som mest satt här över 200 fångar. 1854 

upphörde fängelseepoken. Till kvarvarande forna militära 

anläggningar på ön hör också södra strandverket 

uppfört 1852-57 och Fredriksborg vid Norrbro. Högvakten 

vid torget och det kraftigt ombyggda kruthuset 

är andra militärhistoriska lämningar. 

Porto Franco - Skandinaviens första frihamn 

Under andra halvan av 1700-talet inträffade ännu 

en stor sillfiskeperiod och staden blomstrade. 1775 

gjorde Gustav III staden Marstrand till Skandinaviens 

första porto franco, en självstyrande frihamn. Porto 

franco innebar fri invandring, religionsfrihet, avreglerad 

handel och fria näringar. Det innebar också 

tullfrihet för in- och utförsel av varor från Marstrand. 

Detta attraherade handel från hela världen, men redan 

1794 upphävdes frihamnsbestämmelserna på borgarnas 

begäran. Den liberala hållningen hade nämligen 

också inneburit fristad för kriminella, något som stadens 

borgare reagerade mot. För statens del sågs den 

omfattande smuggling som bedrevs mellan Marstrand 

och övriga Sverige med oblida ögon. Under denna tid 

ökade Marstrands befolkning till ca 1500 personer. 

Rester från den här tiden är hamnens gigantiska pollare, 

den f d synagogan innanför Fredriksborgs murar, 

liksom hamnens stora tomter och handelsgårdar som 

skapades under denna tid, då stora magasin och arbetsplatser 

krävdes (så även senare under sädesexportens 

dagar i mitten av 1800-talet). 

Badortsepoken 

Marstrands stad hade en nedgångsperiod under början 

av 1800-talet när sillperioden gick mot sitt slut och 

frihamnsrättigheterna var borttagna. En stor brand 

härjade dessutom staden 1824. Ur detta föddes nästa 

epok i Marstrands historia - badortsepoken. 

Badortsepoken på Marstrand inleddes på Koön på 

1820-talet i några salteribyggnader som inreddes till 

badhus. Arvidsvik som badanläggningen kallades blev 

mycket populär och snart för liten. Ett bolag bildades 

1843 för anläggandet av en badanläggning på Marstrandsön. 

Marstrands riktiga storhetstid inleddes 1887 när Oscar 

II började göra återkommande månadslånga besök på 

ön med båten Drott, i stort sett varje sommar fram 

till 1907. Den kungliga närvaron gjorde Marstrand till 

den förnämsta av Västkustens havsbadorter och attraherade 

stora delar av den svenska societeten. 

En synlig effekt av badgästlivet kan sägas vara verandorna 

och den arkitektur som från och med denna tid 

sätter sin starka prägel på Marstrand. Höga gavelspetsar, 

torn, verandor i flera våningar med intrikata löv- 

Planprogram för Marstrand 73:3

sågade snickerier, tunna, hyvlade paneler i fasad lagda 

ömsom horisontellt ömsom vertikalt med inramade 

kassetter och fasningar på stolpar och ramträ. 

Stadsbränder 

Delar av staden har brunnit 1682, 1824, 1867 och 

1947. P g a bl a bränder finns få spår kvar av 1700- 

och 1800-talens fattiga fiskarbebyggelse med anor 

från 1600-talet, men några kvarter präglas fortarande 

av tät, oregelbunden bebyggelse i form av små stugor 

och uthus, och påminner om fiskarbefolkningens levnadsvillkor 

på ön. 

1900-talet 

Fisket som näringsgren har under 1900-talet krympt 

och är idag helt borta på ön. Varvsverksamheten har 

minskat. 

Förbindelserna landvägen mot Marstrand förbättrades 

1940 när Koön fick landsvägsförbindelse. 

Under de senaste trettio åren har fritidsboendet ökat 

markant på bekostnad av helårsboende. Detta påverkar 

stadsbilden negativt under vinterhalvåret då 

många bostäder står tomma. 

Turismen har tagit sig nya former med internationella 

seglingstävlingar, en kraftig ökning av det rörliga båtlivet 

och dagsturism under sommarsäsong. 

Planprogram för Marstrand 73:3 39 

HISTORIK

HISTORIK 

Marstrand som badort vid förra sekelskiftet 

Badorten 

Badortsliv som fenomen uppträdde först i slutet av 

1700-talet när engelska läkare började intressera sig 

för bad, havsluft och havsklimat som botemedel mot 

sjukdomar. Badanstalter anlades på Englands kuster 

och fick snart efterföljare på kontinenten. Sveriges 

första ”havsbadsanstalter” var Gustavsberg utanför 

Uddevalla (1813), Strömstad (1813), Varberg (1822) 

samt Marstrand (1822). Vågornas mekaniska tryck, 

havsvattnets salter och mineraler och den fuktiga, 

ozon- och syrerika luften var viktiga delar av en havskur, 

men även de ”psykiska inflytelser” som gavs vid 

badorterna ansågs bota. 

Sverige hade flera förnäma badorter; på västkusten 

Marstrand, Lysekil, Strömstad, Varberg, Gustavsberg, 

Fiskebäckskil, Ljungskile och Grebbestad. Marstrand 

hade dock en särställning, dels p g a sin belägenhet 

långt ute till havs, men framför allt p g a den kungliga 

närvaron somrarna mellan åren 1887 - 1907. Oscar II 

spred glans över Marstrand och lockade stora delar av 

landets högsta kretsar till ön. Marstrand sommartid 

beskrivs av samtiden som nästan mer kosmopolitiskt 

än huvudstaden, ”hela Stockholm” sägs vara där, och 

det anses vara en av de dyraste platserna i Sverige. 

Förändring av stadens karaktär 

Under den oskarianska epoken genomgår trästaden 

Marstrand stora förändringar. Det uppfördes fem 

större publika byggnader med direkt anknytning till 

badortslivet som ytterligare höjde Marstrands anseende 

och status som badort: kallbadhuset, societets- 

40 

huset, ”nya” restaurang Alphyddan, Turist-hotellet 

och Grand Hotell. Dessa byggnader skiljde sig från 

tidigare bebyggelsemönster på Marstrand genom en 

större skala och ett nytt arkitektoniskt uttryck. Utöver 

större publika byggnader byggdes ett antal sommarvillor, 

av vilka två var verkligt uppseendeväckande: Villa 

Baidara och den Nordenfeldska villan på höjder intill 

södra respektive norra strandverket. 

Stadens karaktär förändrades också genom den 

snickarglädje och de verandor som byggdes på på 

stadens tidigare ganska lågmälda, klassicistiskt strama, 

bostadshus och magasin. Av 179 lägenheter och 89 

vindsrum som fanns till uthyrning hade endast tre 

haft verandor i början av 1880-talet. Vid sekelskiftet 

hade de flesta bostadshus i staden fått verandor, ofta i 

flera våningar. 

Badortsliv 

Badlivet sommartid stod i bjärt kontrast till det liv 

som fördes på Marstrand resten av året då sillfisket 

var det centrala. Badgästerna anlände med ångbåt 

till Kofferdihamnen. Från Göteborg tog resan två 

timmar. Inkvarteringen kunde ske i privata hem, rum 

eller hela våningar, på något av hotellen eller pensionaten. 

Alla som uppehöll sig vid Marstrands kuranstalt, 

om det så var för hälsovård eller för trevnad, var 

skyldiga att på badhuskontoret erlägga societetsavgift. 

På varmbadhuset fanns möjlighet till massage och 

sjukgymnastik och här träffades också badintendenten 

som upprättade en personlig kurplan och badordination 

för gästerna. 

Baden kunde tas i varmbadhuset eller i kallbassängen. 

Friluftsbad blev inte vanligt förrän en bit in på 1900talet. 

I varmbadhuset gavs kallvattenkurbehandling, 

varma karbad med tångingnidning, tallbarrsbad, 

gyttjemassagebad och ”alla slags varma och kalla 

duscher”. Kallbassängen med en areal av 500 m2 

låg norr om Badhusplanen. Bassängen hade naturlig 

sandbotten och var indelad i herr- och dam-avdelning 

med vardera 30 omklädningsrum och två duschrum. 

I havskuren ingick också att dricka brunn i brunnssalongen 

som låg i Paradisparken. Där serverades ”alla 

brukliga naturliga och konstgjorda hälsovatten”. I 

Paradisparken, i Societetsparken och på Turisthotellets 

terass kunde man lyssna till utomhuskonserter 

som anordnades dagligen. Promenader var en viktig 

del av vistelsen. Dessa företogs utefter den långa 

kajen eller på ”vägen runt ön”. Särskilda gudstjänster 

för badsocieteten hölls i kyrkan kl 9 varje helgfri 

dag. På Carlstens fästning fanns lawn-tennisbanor. På 

Grand Hotell kunde man spela biljard och i St Eriks 

park mitt på ön fanns en kägelbana. Till nöjena som 

erbjöds på Marstrand hörde annars att idka friluftsliv, 

segla och fiska. Långturer med någon av Marstrands 

segelbåtar ända till Norge eller Danmark förekom, 

och fiskebåtarna som låg vid tullhuset kunde hyras 

per timme. Ett par kvällar i veckan anordnades danssoaréer, 

konserter och ibland teaterföreställningar i 

Societetshuset. Här fanns också biljardbord och tidningssalonger. 


Målpunkter kring sekelskiftet 1900: 

Kajen: anlagd i slutet av 1700-talet, 1200 meter lång, förbättrades under 

1890-talet, ångbåtsexpedition / ångbåtsstation framför postkontoret vid 

 

vid tullhuset, tidningar som anländer med ångbåtarna, Albrektsunds kanal, 

de båda inloppen 

Kofferdihamnen från norra inloppet till Kvarnholmen, samt Örlogshamnen 

mellan Kvarnholmen, södra strandverket och stenudden på Klöverön 

Turisthotellet med restaurang och terass (1899) 

Stadshotellet med restaurang (i gamla rådhuset fr 1643) 

Sommarhotellet (utan restaurang) öppet sommartid 

Grand Hotell (utan restaurang) öppet sommartid, biljard. 

Privata rum och våningar som uthyrdes; 1-10 rum och kök. 

Sjuk- och vilohemmet Victoria vid havsstranden med täckt och öppen 

veranda mot söder som ligghall. Öppet året om. 

Marstrands härbärge och kaffeservering öppet året om 

Restaurang Alphyddan – Marstrands förnämsta restaurang som även 

omfattade en friluftsrestaurang med levande musik. 

Societetsparken med musikkapell 

Societetshuset / salongen: (1886) biljard, danssoiré ons o lör, konserter, 

teaterföreställningar, tidningssalonger 

Kungsplanen framför Societetshuset, utfylld vik 1880-tal, byst av OscarII 

Varmbadhuset: (1858) badanstalten med läkarmottagning, kamrerskontor, 

varma karbad, kallvattensbehandling, tångbad, tallbarrsbad, massagebehandling, 

alla slags varma och kalla duschar 

Kallbassängerna (1882) 

Paradisparken: brunnssalong/ brunnslokal, dagliga orkesterkonserter, 

telegraf- och telefonstation, apotek 

Carlstens fästning: sevärdhet, lawntennisplaner, utsikt 6-7 mil 

Torget: kött- och grönsakshandel, silverpoppel (1868) 

Kyrkan: sevärdhet, gudstjänst för badsocieteten kl 9 varje helgfri dag 

St Eriks park: kägelbana, planteringar av bokträd 

Nätverk av vägar och promenader ute på ön, bl a ”vägen runt ön” 

St Eriks park med 

kägelbana 

Kallbassängerna 

Varmbadhuset 

Societetsparken med restaurangAlphyddan 

Carlstens fästning 

- sevärdhet 

- tennisbanor 

”vägen runt ön” 

Kungsplanen 

Societetshuset 

Stadshotellet 

Sommarvillor 

Paradisparken 

- konserter 

- brunnssalong 


Torget 

Grand Hotell 

Kyrkan 

Sjuk- och vilohemmet 

Victoria 

Ångbåtsbron 

Sommarhotellet 

Kajen 1200 m 

Tullhuset 

Turisthotellet med 

restaurang 

HISTORIK

HISTORIK 

Inför kung Oscar II:s besök var Marstrands societet engagerade i stora 

förberedelser för de kommande festligheterna. Hans Majestäts ankomst var 

en stor högtid och sågs fram emot med spänd förväntan. Tusentals badgäster 

och Marstrandsbor inväntade på Kungsplanen som för dagen dekorerats 

 

verandor. Kungens båt Drott seglade in till tonerna av nationalsången, 

hurrarop och salut. På aftonen gavs säsongens största evenemang: 

Kungabalen. Sedan följde för ”sommarhovet” veckor av fester, privata 

 

Societetshuset från parksidan. Att bli sedd, att synas, var en viktig del av det 

speciella societetslivet på Marstrand. Detta gjordes bäst genom promenader 

längs kajen, vid konserterna i någon av parkerna, vid Societetshusets tillställningar, 

på Turisthotellets eller Alphyddans glasverandor eller på någon av 

uteserveringarna. 

42 

Villa Baidara vid Kungsplanen. 

Hotell Högvakten på torget. Ett exempel på de byggnader som påbyggdes 

med verandor i slutet av 1800-talet 

Grand hotell 

Restaurang Alphyddan i Societetsparken. Drevs i början av 1900-talet av 

samma innehavare som Turisthotellet, Anna Öster. Revs i slutet av 1940talet. 

Idag ligger här bostadsbebyggelse. 


Restaurangbyggnaden byggdes i ett plan med källare 1898-99, och byggdes på 

med en våning 1910. 

Samma vy sommartid... 

Verandan från Hamngatan. Endast en av de stora askarna står kvar idag. 

Marstrands Turisthotell Aktiebolag bildades 1899 med ett aktiekapital på 

40 000 kronor. I styrelsen för bolaget satt redaktören Gustaf Bellander, 

Göteborg, konsuln Josef Stenström, Marstrand och badhuskamreraren Carl 

August Ramberg, Marstrand, med assurancedirektören Axel Appelberg, 

Göteborg som suppleant. Hotellet hade 40 rum, stora luftiga matsalar, kafé 

med terasser för schweizeriservering och särskilt läsrum. 

... och när restaurangen fått en våning till. 


HISTORIK

MARSTRAND IDAG 

Marstrand idag 

Marstrand är idag en liten kuststad som till stor del 

är beroende av turismen. Marstrandön hade 477 

invånare 2006. Bad, båtliv, fästningen och den vackra 

staden är några av de faktorer som lockar besökare till 

Marstrand. Marstrand är också en fungerande småstad 

med åretruntboende och service som vårdcentral, 

tandläkare mm. Som för alla attraktiva turistorter har 

bostadspriserna stigit till en sådan nivå att de flesta 

medborgare inte har råd att betala för en bostad på 

Marstrandsön. Detta bidrar till en fortsatt utveckling 

mot sommarboende, vilket minskar underlaget för 

service under vinterhalvåret. 

För att sätta fastigheten Marstrand 73:3 i större sammanhang 

analyseras i detta avsnitt hela Marstrandsön. 

För att skapa en bild av hur Marstrand utvecklats hänvisas 

i vissa stycken till den omfattande bebyggelseinventering 

som utfördes 1971. 

Nuvarande utveckling - trender 

Samhällsstrukturen har genomgått en förändring under 

senare delen av 1900-talet och lider idag av en viss 

obalans vad gäller befolkning, bostäder och arbetstillfällen. 

Privatägt säsongsboende och säsongsberoende 

service leder utvecklingen leder mot en ensidig struktur 

och monokultur. Den gamla stadsstrukturen med 

dess varierade innehåll ger annars goda förutsättningarna 

för blandade verksamheter, boende och social 

integration. 

44 

Antal invånare 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Befolkningsutveckling 

 

År 

 

Befolkningsutveckling - Marstrandsön 

Boende 

Utvecklingen på Marstrand tenderar att gå mot ett 

ökat antal fritidsbostäder. Vid försäljning av fastigheter 

på Marstrandsön är omvandling till fritidsbostäder 

vanligt. Delar av Marstrand har helt omvandlats till 

fritidsboende jämfört med den inventeringen som 

gjordes 1971, tex bebyggelsen längs Smugglaregatan. 

Helårsbefolkningen på Marstrandsön minskar i takt 

med en sådan utveckling. 

Service 

En minskad befolkning på Marstrand ger ett minskat 

underlag för den service som finns på Marstrandsön. 

Under vintersäsongen bedöms förutsättningar för att 

bedriva service med dagens befolkningsunderlag som 

begränsade. 

Sedan 1971 kan noteras en utveckling mot en större 

andel verksamheter som bara har öppet på sommaren. 

Från denna period kan noteras att antalet hotell har 

ökat medan antalet restauranger och offentliga institutioner 

i stort sett är oförändrat. 

En stor del av de offentliga verksamheterna är orienterade 

norr om färjeläget. Sen 1971 har fler verksamheter 

tillkommit även söder om färjeläget. 

Besöksnäring 

Sommartid finns ett stort utbud av övernattningsmöjligheter, 

besöksmål, service och restauranger. Det 

finns också ett visst tryck på utveckling av antalet 

övernattningsplatser, tex diskussionen kring bergshotellet. 

 

boende under sommaren i Bohuslän. Många som 

vill bo på hotell får istället bo på vandrarhem. Ett 

 

 

Hotell Nautic med 56 bäddar i 29 sovrum. Övriga 

övernattningsalternativ på ön är lägenhetsboende eller 

vandrarhem. 

Vintertid är servicen begränsad. Ambitionen att förlänga 

säsongen märks framförallt i satsningen på konferensverksamhet. 


Stadsbild 

Värdefulla byggnader 

I stadsplanen från 1980 finns ett antal byggnader listade 

som kulturhistoriskt intressanta. Den bilden bedöms 

vara aktuell även idag. Flera av dessa byggnader 

ger Marstrand sin karaktär och är därför viktiga för 

hela Marstrands identitet. 

Stråk och målpunkter 

Livliga stråk och målpunkter 

På Marstrandsön finns ett antal stråk som är mer 

frekvent nyttjade för rörelser på ön. Kring dessa stråk 

finns också huvuddelen av handel och service. Av 

dessa stråk är det kajen som är det viktigaste och det 

mest frekventerade stråket. Kajpromenaden, tillsammans 

med färjan, är de viktigaste mötesplatserna på 

Marstrand. 

Huvuddelen av målpunkterna finns norr om färjeläget. 

Fästningen, kyrkan, torget och Båtellet är naturliga 

målpunkter som man som besökare gärna rör sig 

förbi. Söder om färjeläget finns Maritime, Strandverket 

och badplatsen. 

Geoteknik 

I de lägst belägna delarna av bebyggelsen vilar husens 

stengrunder på en undergrund av sand, snäckskal och 

lera. Vid hamnen består undergrunden till stor del av 

undergrunden av tippad ballast från segelfartygens tid. 

Dessa delar är känsliga för tung trafik. Turisthotellet 

står enligt undersökningen fast grundlagt på berg, förutom 

sydöstra hörnet av restaurangen som står inom 

ett område där gyttje och lerlager möter berg. 


Grundförhållanden på Marstrandsön. (Jan Hultén) 

A: höjder, tidigare öar 

B och C: lågt belägna gator, tidigare kanaler eller sund. 

1. område inom vilket gyttje och lerlagren möter berg. 

2. område inom vilket gyttje och lerlagren har större mäktighet vilket innebär 

större risk för sättningar. 

Planprogram för Marstrand 73:3 45


46 

Service 1971 Service 2007 




BESKRIVNING MARSTRAND 73:3 

Beskrivning Marstrand 73:3 

Fastigheten Marstrand 73:3 är bebyggd med fem 

byggnadskroppar på en tomt i hörnet av Varvsgatan 

- Hamngatan. Fastighetens ursprungliga 

utformning är i stort oförändrad och den 

ursprungliga användningen är tydligt avläsbar. 

Under många år har fastighetens underhåll varit 

otillräckligt och därför har skador uppkommit 

lokalt framför allt till följd av läckande tak. 

Utformning och funktion 

Den mest anslående delen är restaurangdelen från 

1898-99, påbyggd med en andra våning 1910. Den har 

en uppglasad fasad i två våningar mot hamnen, med 

stor matsal i bottenvåningen och festsal på övervåningen. 

Planlösning och byggnadsdetaljer som räcken, 

fönster etc är intakta. 

Bakom denna byggnad mot gården och brandmuren 

ligger en låg köksflygel med stora glasade fönsterpartier 

och en hög skorsten som ledde röken från den 

enorma järnspisen med sex ugnar. 

Mot Varvsgatan ligger hotelldelen. Hotelldelen har 

intakt planlösning med enkla, ljusa luftiga rum och 

väl tilltagna korridorer i två våningar. Hotellet har en 

enklare del med rum mot gata och gård, och en mer 

påkostad del mot vattnet. Här finns det ursprungliga 

uppvärmningssystemet kvar med kaminer i korridoren 

och luftburen värme. Fast inredning i form av snickerier 

etc är ursprunglig. 

På gården står ytterligare två byggnader. Ett enkelt 

uthus har använts som isbod. På övervåningen har 

bostadsrum för personal funnits sommartid. 

48 

Isboden 

Sophus 

Varvsgatan 

Hotellet 

1700-talsdelen 

Kökslängan 

Skiss över Marstrand 73:3. Röd streckad linje markerar fastighetsgränser. 

Den äldsta byggnaden ligger mitt på tomten och har 

legat här troligen sedan mitten av 1700-talet. Det sägs 

att husets flyttades hit från Varberg. 1700-talshuset 

har använts som del av hotellet, inrymt bostad, kontor 

och linneförråd. Även här är den ursprungliga plan- 

 

Hamngatan 

lösningen tydlig och en mycket stor del av urspunglig 

inredning så som kakelugnar, dörrar, lister, beslag etc 

finns bevarad. På vinden finns mycket enkla små rum 

inredda för säsongsboende. 


Skadebild 

Flera undersökningar har gjorts av byggnadens skick. 

Nedan följer en sammanfattning: 

Generellt 

Byggnaderna har generellt ett mycket eftersatt underhåll, 

med behov av t ex utbyte av delar av panel, ommålning, 

renovering av fönster och dörrar. Alla tak är i 

behov av översyn och plåttaket har stora brister. 

Lokalt begränsade stora skador på stommen finns, 

orsakade av takläckage. 

Vattenavledningen är generellt mycket bristfällig. 

Hussvamp har konstaterats i östra delen av 1700-talshusets 

bottenbjälklag. Omfattande svampangrepp 

finns i anslutning till brandmuren i bjälklag och träinklädnad. 

nga fruktkroppar av svamp. Mögel förekommer 

framförallt i restaurangdelens källare. 

Oavsett skada eller inte behöver ytskikt förnyas. 

Hotelldelen 

Hotelldelen har en sättning i sydvästra hörnet. 

Varvsgatulängans papptak så gott som tätt och vinden 

frisk och torr, medan zinkplåttaket mot Hamngatan 

läcker kraftigt. Undertakspanelen är rötskadad. Taksparrar 

och vindsbjälkar är genomvåta efter regn men 

intakta. 

Läckage vid takfönster på vind. 

Vindskupornas fönster i dåligt skick. 

Väggen närmast under ståndrännan har sannolikt rötskador. 

Balkongerna är i mycket dåligt skick och riskerar att 

rasa, liksom utrymningstrapporna mot gården. 

Panelen, fönster och dörrar behöver renoveras. 

Interiört finns framför allt skador på våning 3 i tak, 

men även under vissa fönster. 

En omfattande skada finns i trapphuset beläget mellan 

de två huskropparna, orsakad av takläckage. 

1700-talshuset 

Eternittaket är i skapligt skick med undantag för 

smärre läckage vid nock. Vinden torr och frisk. Dålig 

takavvattning. 

Fasad och fönster har normal skadebild. Smärre rötskador 

i panel och fönster i behov av renovering. 

Bottenbjälklag, syll och fönsterbröstning har skador 

som härrör från marken som ligger högt. Hussvamp 

har konstaterats i östra delens bottenbjälklag. 

Restaurangdelen 

Restaurangbyggnaden har mycket små sättningar. 

Takets läckor är koncentrerade till ränndalar. Skador 

finns i yttertakspanelen. Kraftigt läckage finns vid 

tornspiran och dragbjälkarna i tornet är skadade. 

Panelen är rötskadad. 

Övervåningens golv lutar och buktar på vissa ställen. 


Markvåningen är torr. 

Störst problem finns i mötet mot kökslängan. Orsaken 

till skadorna är framförallt brister i vattenavledningssystemet. 

Interiört är framför allt tornet skadat p g a takläckage. 

Källaren med golv uppreglade direkt på betongplatta, 

är fuktig och mögelangripen. 

Kökslängan 

Det falsade plåttaket uppvisar stora rostskador med 

kraftiga läckage till följd. Taket har komplicerad vattenavledning 

med stora brister. 

Det finns ett delvis inrasat bjälklag vid skorsten. 

Baksidans brandmur mot söder, den del som inte 

täcks av grannbyggnaden, är exponerad för slagregn, 

något som bidragit till hussvampangrepp i bjälklag 

och all träinklädnad mot brandmuren. 

Markytan lutar in mot byggnaden 

Rötskadad panel och fönster i behov av renovering. 

Isboden 

Syllen kan vara rötskadad. 

Panelen är rötskadad, främst mot uthuset. 

Golvbjälklag sviktar i pentry. 

Sophus mellan kökslänga och isbod 

Taket har delvis rasat. 



Exteriör - publika sidan 

Den f d restaurangen sedd från vattnet med Hamngatan framför. Hotellbyggnaden skymtar fram till 

höger om restaurangbyggnaden. Källaren inrymde på 50-talet landets första mjölkbar. 1964 staratdes 

ett diskotek som drevs i källaren sommarttid. 

Hotelldelen med veranda för uteservering och balkonger med utsikt mot kajen. Del av hotellets fasad mot Varvsgatan med Hamngatan i fonden. 

50 


Exteriör - gårdssidan 

Innergården mellan 1700-talsbyggnaden och hotellet. 




Hotellets västra gavel. 

52 

Gattet mellan köks- och 1700-talsdelen 


Hörnet där köket och isboden möts. 

Samma hörn sett från hotellets övre våning med 1700-talsdelen i förgrunden. 

Isboden från hotelletIsboden tillkom 1916, 

och här har som mest lagrats 40 ton is 

isolerat med sågspån. 

Kökslängan har inrymt kök, disk, 

kallskänk, serveringsrum och bageri. 




Interiör - hotellet 

Hotellets foajé med reception 

54 

Ett av de enklare rummen mot gårdssidan. 

Uppvärmningssystemet i hotellkorridoren med orginalkaminerna intakta. 


Trapphuset. En av hotellkorridorerna 




Interiör - hotellet 

56 


Interiör - 1700-talsbyggnaden 




Interiör - restaurangen våning 1 

58 

Matsalen med väggmålning av 

J O Andrésen från 1935. 





Interiör - restaurangen 

60 

Festvåningen på andra våningen, 

hörnrummet, med utsikt mot 

Albertsund och Koön 


Festsalen, ”spegelsalen” på övre våningen 




Interiör - restaurangbyggnadens övervåning 

62 



Vy från spegelsalen mot hörnrummet. Foajén till restaurangen med ett igenbyggt trapparti. Galleriet på övervåningen med senare tillkomna täta väggar. 



Interiör - kökslängan 

64 


Den gigantiska järnspisen med 6 ugnar. 

Kökets stora fönster ger rummet bra ljusförhållanden trots placeringen på den trånga innergården. 



VÄRDEBESKRIVNING 

Värdebeskrivning 

Byggnader ger inte bara skydd och en fysisk ram 

för våra liv, utan också sinnliga och intellektuella 

upplevelser. Kulturhistoriska miljöer och byggnader 

kan ses som ett kapital av oersättliga andliga, 

kulturella, sociala och ekonomiska värden. 

Kapitalet byggs upp över åren, berikande varje ny 

generation som gör sin tolkning av det förflutna 

och på nytt inspireras, tröstas eller fascineras av 

historien. En bedömning av de värden som Turisthotellet 

representerar kan inte göras utan att 

se anläggningen i sitt sammanhang, som en del 

av Marstrand. 

Marstrands unicitet och attraktivitet ligger i en kombination 

av dess geografiska belägenhet, ”staden mitt i 

havet”, och den långa och variationsrika historia från 

1200-talet och framåt som går att avläsa i stadsmiljön. 

Marstrandsöns samlade och tydliga stadsformation, 

krönt av fästningens skarpa kontur är en både vacker 

och märklig syn, en stark bild, som har bidragit till 

öns attraktionskraft. Stadskulturen, öppenheten och 

det sociala liv som associeras med Marstrand värderas 

också högt. 

Marstrand är en unik historisk stad, intressant i ett 

nationellt men också internationellt perspektiv, som 

en av Nordens mest välbevarade trästäder belägen 

på en liten ö i direkt kontakt med det öppna västerhavet. 

Trästaden med måttfull skala, koncentrerad 

stadskärna, panelarkitektur och en integration mellan 

bostäder och arbetsplatser har länge varit en uppskattad 

boendemiljö. Marstrands stad har bibehållit sin 

särart i hög utsträckning, mycket p g a den geogra- 

66 

fiska isoleringen. Staden har expanderat obetydligt 

och den historiska kärnan är fortfarande centrum för 

det sociala livet, för affärsverksamhet och service, 

åtminstone sommartid. Det omgivande landskapet - 

havet och öarna - är i stort sett oförändrat och viktigt 

för upplevelsen av Marstrand. 

Marstrand är en av Sveriges mest kända badorter. Den 

är tillsammans med Gustavsberg utanför Uddevalla 

den mest välbevarade badorten på västkusten. Medan 

Gustavsberg representerar den tidiga badortsepoken 

med småskaliga byggnader i empirestil med stora 

likheter med brunnsorterna från samma tid, representerar 

Marstrand framför allt den senare oscarianska 

epoken med ett badortsliv som mer liknar kontinentens, 

om än i mindre skala. 

Utöver den historiska dimensionen bjuder Marstrand 

på sinnliga upplevelser. Ljus som reflekteras i vattnet, 

vindar från havet, smatter från segelbåtarnas master, 

skönheten i ”stadens golv” med huggen sten och stora 

skifferhällar, doften av bröd från Bergs konditori, 

svala grönskande parker och de tre inloppen som ger 

spänning. 

De kvarvarande uttrycken för Marstrands historia 

utgör en viktig resurs för Marstrands attraktionskraft 

och utveckling: 

- förhållandet mellan Marstrand och dess omland 

- fästningen och strandverken 

- stadsstruktur - kvarvarande medeltida gatumönstersom 

succesivt byggs på, öppna mer formella platser, 

tomtindelningar, kajen och skalan. 

- relationen mellan olika stadsrum, det öppna och det 

slutna, mellan offentliga och privata rum. Stråken. 

Mötet mellan stad och vatten. 

- byggnadernas varierande uttryck genom konstruktion, 

volym, stil, skala, material och färgsättning. 

- detaljer karaktäristiska för stadsbilden som planteringar, 

staket, gatubeläggning, 

Dessa faktorer är viktiga att uppmärksamma och ta 

hänsyn till för att förändringar och uppförande av ny 

bebyggelse inte ska hota Marstrands autenticitet och 

särart. Oaktsamhet kan leda till oersättliga förluster 

kulturellt, socialt och även samhällsekonomiskt. 

”Bebyggelsen och de berättelser den rymmer är en viktig 

resurs och en del av vår materiella och immateriella kultur; 

en angelägen del av samhället och dess utveckling mot en god 

livsmiljö för alla.” (Riksantikvarieämbetet) 


Marstrands Turisthotell 

Turisthotellet var en av fem större publika byggnader 

som uppfördes för badgästerna under den oscarianska 

eran. Idag är Restaurang Alphyddan ”nr 2” och 

Kallbadhuset rivna. Kvar finns Societetshuset, Grand 

Hotell och Marstrands Turisthotell. Alla tre är mycket 

viktiga för helhetsmiljön och tillsammans omistliga 

för upplevelsen och förståelsen av Marstrand som 

gammal badortsmiljö. 

Marstrands Turisthotell utgör en både interiört och 

exteriört sällsynt välbevarad hotell- och restauranganläggning 

från förra sekelskiftet, och den enda sekelskiftesrestaurang 

som finns kvar på Marstrand. 

Restaurangens karaktäristiska och originella yttre med 

torn och glasade fasader bidrar i mycket hög utsträckning 

till Marstrands identitet som badort. Läget vid 

vattnet på kajens södra del nära färjans angöringsplats 

gör att det är en av de första byggnader som fångar 

besökarens blick. 

Med Marstrands tradition som badort sedan mitten 

av 1800-talet har anläggningen ett stort samhällshistoriskt 

värde. Hotell- och restauranganläggningen visar 

tillsammans med societetshuset och varmbadhuset 

tydligt på den tidiga turismens karaktär och dess betydelse 

för staden. 

Anläggningens värde ligger främst i helheten, men de 

olika byggnaderna besitter också var för sig ansenliga 

värden. De ger på olika sätt och i olika grad förståelse 

för samhällsutveckling, levnadsvillkor och estetiska 

ideal. 

Restaurangen är viktig symbolbyggnad för badortsepoken 

och den enda kvarvarande restaurangen från 

förra sekelskiftet på Marstrand. Dessa publika delar 

av Turisthotellet är starkt präglade av badortsepokens 

ideal och stämningar. Luftiga sommarmatsalen 

och spegelsalen/dansrestaurangen är skapade för att 

vara lockande rum för fester och lustfyllt nöjesliv. 

Takhöjden, fönsterrikedomen och de spröda snickerierna 

öppnar för vattnet och ljuset som ingen annan 

byggnad i staden. Det medvetna formspråket har i allt 

väsentligt, märkligt nog, överlevt byggnadernas gradvisa 

förfall och är fortfarande uttrycksfullt. Alltifrån 

badortsepoken har Turisthotellets salar, i olika skeden 

och skick, kunnat skapa en ovanlig upplevelse av 

fest och förväntan hos besökare och gäster. Det bör 

kunna ses och användas som en tillgång, i synnerhet 

för en turistort. 

Köksflygeln är att betrakta som unik ur ett kulturhistoriskt 

perspektiv. Inte många restaurangkök finns bevarade 

från sekelskiftete 1900. Här står fortfarande en 

Bolinders järnspis med sex ugnar. 

Isboden tillsammans med kökslängans järnspis speglar 

förutsättningarna för restaurangverksamheten, utan 

de moderna bekvämligheter som vi idag tar för givet. 

Isboden visar dessutom tydligt levnadsvillkoren för de 

anställda månadskarlarna som fick sin logi på andra 

våningen, i skarp kontrast till badgästernas societetsliv. 

1700-talshuset har ett mycket högt kulturhistorisk värde 

p g a sin ålder. Marstrand har få bevarade bostadshus 

från 1700-talet p g a stadsbränderna. Byggnaden har 


avläsbar planlösning och ursprunglig fast inredning 

som kakelugnar, dörrar, och listverk till stora delar 

kvar. 

Hotelldelen är märkvärdigt intakt sedan tiden för uppförandet. 

Rumsindelningen är oförändrad, kvar finns 

trapphusen, de gemensamma toeletterna och fast 

inredning. Uppvärmningsanordningen med luftburen 

värme från kaminer i korridoren som kunde eldas av 

vaktmästaren utan att störa gästerna finns kvar. 

Gården har slumrande skönhetsvärden med täta passager 

och vrår, fruktträd och markbeläggning av kullersten, 

skifferhällar och huggna rännstenar. 

Sammanfattningsvis är Marstrands Turisthotell en av 

de byggnader som är viktigast för upplevelsen och 

förståelsen för Marstrand som badort. Anläggningen 

är av stort allmänt intresse som målpunkt och landmärke. 

Den har varit en viktig del av besöks- och 

turistnäringen sedan 1899. Den rymmer betydande 

upplevelsevärden och är av samhällshistoriskt intresse. 

Samhällsekonomiskt kan särpräglade historiska byggnader 

innebära ett stort värde för en turistort, om 

de förvaltas rätt. Att byggnaden är ett besöksmål, en 

publik byggnad, något som förknippas med platsens 

identitet och ett exklusivt läge förstärker detta. 



68 

Fronten mot vattnet 

Bebyggelsefronten längs kajen är en viktig symbol för 

Marstrand. Det är också denna vy som besökaren till 

Marstrand först möter. Kajen är Marstrands viktigaste 

stråk och det kantas av fler betydelsefulla byggnader 

som ger Marstrand dess karaktär. 

Vid studier av bebyggelsen längs kajen framstår att 

ett flertal nyare byggnader tillförts under de senaste 

50 åren, framför allt på södra delen av kajen. Flera 

av dess tillägg är gjorda med en anpassning till Marstrands 

karaktär, men utan den detaljering och känsla 

som är utmärkande för delar av den äldre byggelsen 

på ön. 

De kvarvarande äldre byggnaderna är därför viktiga 

för den totala upplevelsen av bebyggelsen längs kajen. 

I vidstående bilder markeras några byggnader som 

bedöms som särskilt viktiga för miljön. 




KONSEKVENSER 

Konsekvenser 

Markanvändning 

Bibehållande av hotelländamål i detaljplan 

- Möjlighet att utöka utbudet av övernattningsplatser 

och publika lokaler. Marstrand är beroende av att ha 

ett stort utbud av övernattningsmöjligheter för att 

orten skall vara konkurrenskraftig konferens- och 

turistort. 

- Möjlighet för ett större antal sommargäster, vilket 

ger underlag för service och verksamheter under 

sommarsäsongen. Ju fler människor som besöker 

Marstrand dessto bättre förutsättningar att bedriva 

verksamhet. 

- Bibehållen öppenhet / offentlighet. 

- Bättre förutsättningar för bevarande. 

Ändra till bostadsändamål i detaljplan 

- Innebär ett nytillskott av lägenheter på Marstrandsön. 

Produktion av bostäder är en förutsättning 

för att befolkningen på Marstrand skall kunna 

öka. 

- Kan innebära fler åretruntboende som bidar till att 

förstärka underlaget för service året runt. 

- Stor risk att en stor andel av lägenheterna kommer 

nyttjas för sommarboende. 

- Minskat antal publika målpunkter på södra sidan 

om Marstrandsön. 

- Innebär en slags ”privatisering”, att ytterligare en 

publik byggnad försvinner. 

70 

Bevarande 

- Ingen påverkan på Marstrands karaktär. 

- Bibehållande av inslag av äldre byggnader på södra 

kajen. 

- Bibehållande av en för badortsepoken karaktäristisk 

och viktig symbolbyggnad i Marstrands front mot 

vattnet. 

- Ingen skada på riksintresset. 

- Förutsättningar för en utveckling och ett utnyttjande 

av anläggningens sekelskiftesmiljö för en kommersiell 

verksamhet. 

Olika grad av bevarande 

Ett bevarande av en miljö eller byggnad kan ske 

på olika sätt som innebär olika grad av bevarande: 

- Ett musealt bevarande/endast reparationer. 

- En restaurering där byggnaden återställs till ursprungligt 

skick men där vissa moderniseringar 

gör byggnaden möjlig att bruka. 

- En anpassad återanvändning där man utifrån 

husets förutsättningar hittar en ny användning 

och rustar och kompletterar byggnaden varsamt. 

- Ett fritt återanvändande där byggnaderna bevaras 

men byggs om . 

- Möjlighet för kommande generationer att uppleva 

en unik hotell- och restaurangmiljö från förra sekelskiftet. 

- Gamla, pietetsfullt bevarade miljöer har ekonomiska 

fördelar för turistnäringen, och bidrar till en innehållsrik 

livsmiljö för marstrandsborna. 

- Innebär att fastighetsägaren måste ta sitt ansvar och 

underhålla fastigheten till en hög kostnad. 

I en anläggning som Turisthotellet kan det också bli 

aktuellt att spara någon eller några delar medan andra 

rivs. 

Bedömningen av vilket slags bevarande som är lämpligt 

måste utgå från de värden som tillskrivs byggna- 

 


- Marstrands karaktär påverkas. En viktig karaktärsbyggnad 

försvinner. 

- Fronten mot Strandpromenaden förändras. Strandpromenadens 

bebyggelse bildar en tydlig front mot 

vattnet och nya besökare. Detta är Marstrands framsida. 

I fronten finns ett relativt stort inslag av nyare 

bebyggelse vilket gör de kvarvarande äldre byggnaderna 

desto viktigare att bevara. 

- Uttunning av Marstrands kulturhistoria. Badortsepoken 

utgör en av de viktigaste epokerna i Marstrands 

historia och är en av förutsättningarna för 

dagens sommarliv. Endast ett fåtal publika byggnader 

som minner om badortsepoken finns kvar. De 

kvarvarande byggnaderna är viktiga att bevara för 

att detta arv skall kunna spåras i bebyggelsen. 

- Riksintresset riskerar att påtagligt skadas, då byggnaden 

utpekats som särskilt viktig i länsstyrelsens 

fördjupade riksintressebeskrivning. 

- En ny byggnad, med en god utformning, kan bli ett 

tillskott på Marstrand som berikar miljön och ger 

vår tid ett avtryck bland bebyggelsen på Marstrand. 

- En unik hotell- och restauranganläggning försvinner. 

Byggnaden har ett mycket stort värde som 

hotell och restaurangbyggnad från sekelskiftet. Nya 

byggnader kan aldrig ersätta de kulturhistoriska värden 

som går förlorade om de gamla byggnaderna 

rivs. 

- nybyggnad skapar goda förutsättningar för lönsam 

verksamhet. 

- Genom att medge ändringar i den detaljplan som 

gäller för hela Marstrandsön riskerar man att förlora 

helheten. Marstrand bör behandlas i ett sammanhang. 

Om man börjar ersätta delar av den befintliga 

detaljplanen med frimärksplaner som strider mot 

detaljplanens intentioner finns risk att det ökar förändringstrycket 

även på andra fastigheter på Marstrandsön. 

- Genom att medge rivning av bebyggelse som utpekats 

som kulturhistoriskt intressant och av sådan 

nivå att en byggnadsminnesförklaring kan vara aktuell 

riskerar man att skapa ett prejudikat. Det finns en 

risk att detta kan innebära ett hot även mot annan 

kulturhistoriskt intressant bebyggelse på Marstrand. 

Det kan bli svårt att säga nej till rivning av annan 

bebyggelse som kanske inte har lika högt bevarandevärde 

som Oscars. Det finns på Marstrand flera 

identitetsskapande byggnader som har eftersatt underhåll 

och som skulle kunna bli föremål för motsvarande 

diskussion. Risken är på sikt att hela Marstrands 

karaktär kan skadas. Alltså är detta ett viktigt 

principbeslut för framtida ärenden som rör bebyggelse 

med eftersatt underhåll på Marstrandsön. 

KONSEKVENSER 


Kungälvs kommun 

442 81 Kungälv 

Tel: 0303-23 80 00 

www.kungalv.se 

72 

Programsamråd 

Programmet belyser förutsättningarna för en rivning av bebyggelsen på 

Marstrand 73:3 för att ersätta den med ny bostadsbebyggelse. Programmet 

fokuserar på konsekvensernas av en rivning av befintlig bebyggelse som 

bedöms som kulturhistoriskt intressant. Syftet är att bredda beslutsunderlaget 

inför ett beslut om fastighetens framtid. 

En viktig del av beslutsunderlaget är inkomna synpunkter från programsamrådet. 

Synpunkter tas därför tacksamt emot på planprogrammet. 

Synpunkter ställs till: 

Kungälvs kommun 

Samhällsbyggnadskontoret 

442 81 Kungälv 

eller 

samhallsbyggnadskontoret@kungalv.se

Samrådshandling, del 2 - Kungälv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?