PM - dagvatten - Partille kommun

DAGVATTENUTREDNING SOM 

UNDERLAG TILL DETALJPLAN FÖR NYA 

BOSTÄDER INOM KÅBÄCKEN 11:1 

SLUTRAPPORT 

2012-12-19

Sammanfattning 

Inom planområdet Kåbäcken 11:1 planeras nya bostäder. Planområdet gränsar till 

Brännevägen och ett befintligt bostadsområde. Marken i området består i dagsläget till 

största delen av naturmark i form av en stor gräsyta centralt, skog i sydväst samt en 

bevuxen kulle i väst. Angränsande områden består i söder av kuperad skogsmark och i 

öst av ett befintligt bostadsområde. Det befintliga bostadsområdet som gränsar till 

planområdet har i dagsläget problem med blöta gräsmattor och det är önskvärt att även 

detta problem åtgärdas i samband med exploateringen av det nya planområdet. 

I samband med exploateringen kommer stora delar av naturmarken att ersättas med 

hårdgjorda ytor som tak och vägar vilket påskyndar avrinningsförloppet inom området. 

Dagvattnet avleds idag till en befintlig damm i Kåbäcken norr om planområdet via en 

befintlig ledning. 

Resultat från utförda beräkningar visar att dagvattenflödet ifrån planområdet ökar 

kraftigt efter exploateringen vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Eftersom 

inga krav på fördröjande åtgärder föreligger kan dagvattnet ifrån planområdet avledas 

direkt till den befintliga dammen i norr via den befintliga ledningen. 

Avledningen till befintlig ledning sker via ett nytt ledningssystem parallellt med den 

befintliga ledningen. Tomternas dagvatten inkopplas via serviser till den nya ledningen. 

Gatans dagvatten avleds antingen via öppna diken eller via dagvattenbrunnar i gatan till 

det nya ledningssystemet. Det nya ledningssystemet ansluts till befintlig ledning i 

förbindelsepunkt i anslutning till Brännevägen. 

För att åtgärda det befintliga bostadsområdets problem med blöta gräsmattor kan ett 

dike anläggas längs den nya gatan genom planområdet vilket avvattnar gräsmattorna till 

huvudledningen. Alternativt kan ett avskärande dike anläggas längs planområdets östra 

gräns med samma funktion om gatan placeras i ett annat läge. 

Det maximala dagvattenflödet ifrån planområdet kommer att öka efter exploatering. 

Dagvattnet avleds enligt förslag till en befintlig damm. I denna bedöms en viss 

fördröjning ske, vilket innebär att flödespåverkan ut till nedströms recipient kommer att 

bli marginell. Någon ökning av föroreningstransporten via dagvatten till recipient 

bedöms inte uppstå på grund av exploateringen. 

Uppdrag: 245946, Dagvattenutredning del av Kåbäcken 11:1 2012-12-19 

Beställare: Partille kommun 

O:\GBG\245946\R\Text\Rapport\Dagvattenutredning Kåbäcken 11-1 i Partille kommun.docx 

3(15)

Innehållsförteckning 

1 Bakgrund och syfte _________________________________________________ 5 

2 Förutsättningar ____________________________________________________ 5 

2.1 Gällande detaljplan ____________________________________________________ 5 

2.2 Riktlinjer från VA-huvudmannen __________________________________________ 5 

2.3 Geotekniska förhållanden _______________________________________________ 5 

2.4 Recipient _____________________________________________________________ 5 

2.4.1 Kåbäcken ________________________________________________________________ 6 

2.4.2 Säveån __________________________________________________________________ 6 

3 Planområdet _______________________________________________________ 6 

3.1 Befintliga förhållanden __________________________________________________ 7 

3.2 Efter exploatering _____________________________________________________ 10 

4 Hydrologiska beräkningar ___________________________________________ 11 

5 Principförslag dagvattenhantering ____________________________________ 12 

5.1 Översvämningsrisker __________________________________________________ 12 

6 Påverkan på miljökvalitetsnormer för recipient __________________________ 13 

7 Referenser _______________________________________________________ 14 

BILAGA 1 – Översiktskarta befintliga förhållanden 

BILAGA 2 – Underlag för beräkningar av dagvattenflöden 

BILAGA 3 – Principförslag dagvattenhantering inom planområdet 




4(15)

1 Bakgrund och syfte 

Samhällsbyggnadskontoret i Partille kommun planerar nya bostäder i södra delen av 

Kåbäcken. Fram tills 2010 korsades planområdet av luftburna elledningar men dessa 

grävdes ned i marken under 2010 vilket möjliggjort för kommunen att exploatera 

marken i området. Tanken är att planområdet skall bebyggas med småhus. 

Denna rapport ska översiktligt beskriva dagvattenhanteringen inom planområdet i 

nuläget och efter exploatering enligt planförslag. Områdets avrinning och belastning på 

recipient före och efter exploatering av det berörda området beskrivs översiktligt. 

Slutligen lämnas förslag på principer för framtida omhändertagande av dagvatten från 

planområdet. Platsbesök genomfördes av Tyréns AB 2012-11-26 under regniga 

förhållanden. 

De utformningar av dagvattenavledning som är beskrivna i rapporten är förslag 

innehållande vissa antaganden och skall därför inte förväxlas med en bygghandling. 

Alla ingående delar måste därför projekteras och dimensioneras innan byggstart. 

2 Förutsättningar 

2.1 Gällande detaljplan 

Området regleras i dagsläget av detaljplan 259 som antagits år 1962 och vars 

bestämmelser anger att planområdet skall bestå av transformatorstation och elledningar. 

2.2 Riktlinjer från VA-huvudmannen 

Partille kommun är VA-huvudman. Området ingår i verksamhetsområde för dagvatten. 

I samband med detaljplanearbetet har kommunen beslutat att planområdet och dess 

villor inte skall omfattas av några krav på fördröjningsåtgärder. Detta innebär att 

dagvattenflödet ifrån området efter exploatering tillåts vara högre än vid befintliga 

förhållanden. 

2.3 Geotekniska förhållanden 

I nuläget finns inget underlag avseende geotekniska förhållanden i området. 

Undersökningar är dock genomförda men ej sammanställda i tid till denna utredning. 

2.4 Recipient 

Allt dagvatten ifrån planområdet avleds via Kåbäcken till Säveån och Göta älv. Både 

Kåbäcken och Säveån är vattenförekomster som ingår i Vattenmyndighetens arbete med 

vattenförvaltningen. 




5(15)

2.4.1 Kåbäcken 

Kåbäcken har idag God ekologisk status och God kemisk status (exklusive kvicksilver). 

Mätdata för biologi och näringsämnen saknas dock varför bedömningen skall betraktas 

som mycket osäker. Den kemiska statusen baseras på expertbedömning och behöver 

utredas ytterligare. På grund av bristen på mätdata för klassificeringen av ekologisk 

status betraktas Kåbäcken löpa risk att inte uppnå God ekologisk status till år 2015. 

2.4.2 Säveån 

Säveån har idag Måttlig ekologisk status och God kemisk status. Den måttliga 

ekologiska statusen beror på flödesregleringar i vattendraget. Säveån är även ett Natura 

2000-område (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2005) vilket innebär att den bör 

beaktas som en känslig recipient. God ekologisk status skall enligt beslut uppnås senast 

2021. Säveån är ett naturligt vattendrag som utgör ett betydelsefullt natur- och 

friluftsområde. Ån är klassad som ett område av riksintresse för naturvården. Säveåns 

största naturvärde är knutet till dess betydelse för Säveålaxen. Andra naturvärden är 

vissa fågelarter, däribland kungsfiskaren och forsärla. 

Vattenförekomsten är kraftigt påverkad av mänsklig verksamhet och rinner till stora 

delar genom storstadsmiljö. Den biologiska provtagningen visar på begränsad påverkan, 

men den totala bilden av vattenförekomsten är att kraven på god status troligen inte 

uppnås. 

Inom vattenförekomstens avrinningsområde finns källor för prioriterade ämnen och 

andra miljögifter och det är därför sannolikt att vattenförekomsten har eller kan ha 

problem med miljögifter. 

3 Planområdet 

Planområdet avgränsas i norr av Brännevägen, i väst av en böljande beväxt kulle, i 

söder av en stenmur och i öster av befintliga bostäder. Bostäderna i öst har idag enligt 

uppgift ifrån kommunen problem med våta gräsmattor och att det ibland står vatten mot 

det aktuella planområdet. Det är önskvärt ifrån kommunens sida att situationen 

förbättras även för dessa intilliggande hus i samband med planområdets exploatering. 

Brännevägen i norr fungerar som en effektiv barriär mot den befintliga dammen och 

skapar en vall mot planområdet som ligger lägre än vägen (figur 1). 




6(15)

Figur 1. Planområdet till vänster i bilden. Brännevägen utgör planområdets norra gräns och 

ligger högre än planområdet vilket skapar en vall mot den befintliga dammen på andra sidan 

Brännevägen. 

Dammen (figur 2) förses kontinuerligt med vatten av Kåbäcken som rinner i nordlig 

riktning från sjön Maderna i söder vidare ner till Säveån i norr. 

Figur 2. Den befintliga dammen norr om planområdet. Fotografi taget i nordlig riktning. 

Strax uppströms den befintliga dammen finns ytterligare en damm längs Kåbäckens 

rinnriktning. 

3.1 Befintliga förhållanden 

En överblick av planområdets befintliga förhållanden presenteras i figur 3. En mer 

detaljerad överblick ges i bilaga 1. 




7(15)

Figur 3. Översiktskarta befintliga förhållanden. Gul linje utgör planområdets gräns, 

cyanfärgad linje anger vattendelaren, pilarna anger avrinningsriktning. 

Planområdet består idag av en stor plan grönyta samt delar av den beväxta kullen i den 

västra delen (figur 4). Områdets areal uppgår till ca 6 500 m 2 . Det finns idag inga 

befintliga byggnader inom planområdesgränsen. Det har inte varit någon verksamhet 

inom området tidigare och det finns heller inga kända markföroreningar. 




8(15)

Figur 4. Planområdet fotograferat i nordlig riktning. Längst i norr i bilden kan man skymta 

Brännevägen och den befintliga dammen. 

Befintlig dagvattenhantering 

Planområdet korsas av en dagvattenledning (Ø400 betong) som avvattnar skogsbäcken 

och den kuperade skogsmarken söder om planområdet (figur 5). Ledningen avleder 

dagvattnet till dammen på andra sidan Brännevägen. I gräsytan i planområdets centrala 

del finns dagvattenbrunnar anslutna till huvudledningen. Huvudledningen har enligt 

kommunen tillräcklig kapacitet för att avleda planområdets dagvatten. 

Figur 5. Den befintliga skogsbäcken söder om planområdet. 




9(15)

Dammen anses ha tillräcklig kapacitet för att fördröja dagvattenflöden ifrån 

planområdet även efter exploateringen. Dammens utlopp är utformat som ett överfall 

som möjliggör bräddning vid intensivare regn (figur 6). De befintliga bostäderna i öst 

avvattnas till befintligt dagvattennät i kåbäcksvägen även om delar av tomternas 

gräsmattor avvattnas mot planområdet. 

Figur 6. Den befintliga dammens utlopp är utformat som ett överfall. 

3.2 Efter exploatering 

Exploateringen av området är idag inte känt i detalj eftersom en pågående 

markanvisningstävling där deltagarna tar fram olika förslag till utformning av det 

framtida bostadsområdet ännu inte är avgjord. Kommunen räknar dock med att 

maximalt 10 villor i ett eller två plan kommer att byggas inom planområdet. Det är även 

oklart huruvida den befintliga dagvattenledningen genom området måste flyttas 

och/eller ersättas eller ej i samband med exploateringen. 

Eftersom detaljerade uppgifter om utformning av planområdet saknas uppskattas 

andelen hårdgjorda ytor efter exploateringen baserat på intilliggande områden. Takytan 

per villa uppskattas bli i samma storleksordning som intilliggande bostäder dvs. ca 140 

m 2 per villa. Total byggnadsyta blir därmed ca 1 400 m 2 . Tillhörande hårdgjorda ytor 

uppskattas till ca 50 m 2 per tomt dvs. totalt 500 m 2 . Hårdgjord yta i form av en väg 




10(15)

genom det nya bostadsområdet kommer sannolikt även att anläggas. Vägen uppskattas 

till ca 860 m 2 . Återstående ytor bedöms bli naturmark. 

4 Hydrologiska beräkningar 

Hydrologiska beräkningar har genomförts enligt rationella metoden (Svenskt vatten AB, 

2004) och med nederbördsdata från Svenskt vatten AB (2011b) för förutsättningarna 

före respektive efter exploateringen vid ett regn med 10 minuters varaktighet. 

Beräkningarna har även modifierats med ett klimatpåslag om 10 %. 

Beräkningarna har genomförts med vissa antaganden om t.ex. markanvändning och 

avrinningskoefficienter. Samtliga ingående parametrar presenteras i bilaga 2. Åtgärder 

för lokalt omhändertagande av dagvattnet (s.k. LOD) har inte beaktats vid 

beräkningarna eftersom fördröjande åtgärder inte är nödvändiga i detta fall. 

Eftersom hela området i dagsläget utgörs av naturmark är avrinningen från området 

mycket långsam under befintliga förhållanden. Detta medför att hela planområdet inte 

bidrar med dagvatten vid ett 10-minutersregn. För att hela planområdet skall bidra med 

dagvatten under befintliga förhållanden krävs ett regn med en varaktighet på ca 17 

minuter. Denna regnvaraktighet har således använts vid beräkningar av den befintliga 

avrinningen. 

Avrinningsförloppet efter exploatering blir avsevärt mycket snabbare eftersom nya 

hårdgjorda ytor ersätter naturmarken. I detta fall är det rimligt att använda ett regn med 

10 minuters varaktighet. 

Dagvattenflöden varierar kraftigt beroende på regnets återkomsttid. För att förtydliga 

skillnaden mellan de flöden som uppstår vid regn med olika återkomststider har flöden 

för återkomststiderna 2, 5 och 10 år beräknats. Resultatet av genomförda beräkningar 

redovisas i tabell 1. 

Tabell 1. Beräknade maxflöden (l/s) av dagvatten ifrån planområdet före och efter 

exploatering vid olika återkomststider och markanvändningsstrategier. Flödet är 

beräknat i planområdets lågpunkt i den norra delen. 




11(15) 

Återkomsttider (år) Flödesökning 

Förutsättningar 2 5 10 (l/s (%) 

Befintliga 

förhållanden 

9 12 14 - - 

Exploaterat 42 57 72 58 514

Enligt resultaten från de hydrologiska beräkningarna ökar flödet från planområdet 

kraftigt efter genomförd exploatering. Volymen dagvatten ifrån planområdet som 

belastar dammen är dock mycket liten i förhållande till dammens volym. Nivåhöjningen 

i dammen till följd av det ökade dagvattenflödet från planområdet efter exploateringen 

vid ett 10-minutersregn med återkomsttid 10 år kan betraktas som försumbar. 

5 Principförslag dagvattenhantering 

Ett principförslag för avledning av dagvatten ifrån området presenteras i bilaga 3. I detta 

fall löses dagvattenhanteringen inom planområdet genom anslutning till en ny ledning 

parallellt med den befintliga huvudledningen som mynnar i den befintliga dammen. Den 

nya ledningen ansluts till den befintliga. Förbindelsepunkten lokaliseras till lämplig 

punkt i anslutning till Brännevägen i norr. Denna utredning utgår ifrån att den befintliga 

dagvattenledningen kommer att behållas i befintligt läge. Om den befintliga ledningen 

ersätts med en ny ansluts områdets dagvatten istället direkt till den nya ledningen, i 

detta fall behövs ingen parallell ledning. 

Avledning av de nya villatomternas dagvatten sker via serviser till ett nytt 

ledningssystem i den nya gatan. Gatans dagvatten avleds också till det nya 

ledningssystemet, antingen via öppna diken försedda med kupolbrunnar eller via 

dagvattenbrunnar i gatan. 

Dagvatten bör avledas i ytliga system så långt det är möjligt. Detta kommer att ge 

dagvattnet möjlighet att infiltrera samtidigt som viss reningseffekt erhålls. 

Dagvattenbrunnar med tillhörande ledningar kräver dock mindre utrymme än öppna 

diken. Planområdet i sig är ganska litet vilket betyder att varje m 2 som är tillgänglig för 

exploatering är viktig. Det är dock oftast billigare med öppna lösningar än slutna. I 

öppna diken erhålls även viss fördröjning av gatans dagvatten. 

Ett öppet dike längs den nya gatan möjliggör samtidigt en lösning av problematiken 

med våta gräsmattor på befintliga tomter i öst. Placeras den nya gatan nära gränsen till 

befintliga bostäder i öst kan vägdikena avvattna det annars fuktiga gräsområdet till 

huvudledningen via kupolbrunnar. Alternativt anläggs ett avskärande och dränerande 

dike som avvattnas till befintlig huvudledning om gatan placeras i annat läge. 

5.1 Översvämningsrisker 

Vid ihållande och intensiva regn som överstiger de dimensionerande förutsättningarna 

kommer dagvattensystemet att överbelastas. Dagvatten kommer då att backa upp i 

ledningar och brunnar och avrinna även på marken i riktning mot Brännevägen. För att 

minska översvämningsrisken krävs en höjning av planområdet så att Brännevägen inte 

längre fungerar som en invallning av området. Höjdsätts området på så sätt att tomterna 

lutar mot den nya gatan den nya gatan i sin tur lutar ner mot den befintliga dammen blir 




12(15)

sannolikt konsekvenserna för planområdet vid ett 100-årsregn små. Detta eftersom 

dagvattnet som inte avleds via huvudledningen kan avrinna på gatan ner mot dammen. 

6 Påverkan på miljökvalitetsnormer för recipient 

Det maximala dagvattenflödet ifrån planområdet kommer att öka efter exploatering. 

Dagvattnet avleds enligt förslaget till en befintlig damm. I denna bedöms en viss 

fördröjning ske, vilket innebär att flödespåverkan ut till nedströms recipient kommer att 

bli marginell. 

Dagvattenkvalitén efter exploatering kommer att bero på vilka ytor som det avrinner 

från. Vägtrafik och byggmaterial är två källor som bidrar till föroreningar i dagvattnet. 

Dagvatten från trafikerade ytor kan innehålla en mängd olika föroreningar som 

tungmetaller, PAH och oljerester. Byggmaterial av metall kan ge ifrån sig tungmetaller 

till dagvatten. 

Såväl Kåbäcken som Säveån rinner genom urbana områden och belastas med dagvatten 

från dessa ytor. Det aktuella exploateringsområdet avvattnas redan idag till dessa 

recipienter. Den planerade utbyggnaden är liten och det finns inga planerade 

verksamheter som skulle kunna generera föroreningar till dagvattnet. Vad gäller 

biltrafik så finns inga förväntningar att utbyggnaden ska generera någon större 

trafikalstring. 

Som förebyggande åtgärd är det viktigt att tänka på vilka byggmaterial som används. 

Exempelvis bör stuprör och andra metallföremål vara målade. Takmaterial som koppar 

ska undvikas. Genom att så mycket som möjligt leda dagvatten över gröna ytor erhålls 

en viss avskiljning. 

Med de förutsättningar som gäller och vidtagna åtgärder så görs bedömningen att ingen 

nämndvärd påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen borde föreligga. 




13(15)

7 Referenser 

Länsstyrelsen Västra Götalands län. (2005). Bevarandeplan för Natura 2000-område 

SE0520183 Säveån, nedre delen. Rapport 

Svenskt Vatten AB. (2011a). Hållbar dag- och dränvattenhantering. Publikation P105. 

Svenskt Vatten AB. (2011b). Nederbördsdata vid dimensionering och analys av 

avloppssystem. Publikation P104. 

Svenskt Vatten AB. (2004). Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Publikation 

P90. 




14(15)

PRINCIPFÖRSLAG

Bilaga 2. Underlag för beräkningar av dagvattenflöden 

Tabell 1. Antaganden av markanvändning, beräknad area, avrinningskoefficienter och 

reducerad area baserade på riktlinjer från Svenskt Vatten (2004, 2011a). 

Förutsättningar 

Befintliga 

förhållanden 

Exploaterat 

Typ av yta (P90) 

Naturmark 

Hårdgjord yta (asfalt) 

Tak 

Naturmark 

Area 

O:\GBG\245946\R\Text\Rapport\Dagvattenutredning Kåbäcken 11-1 i Partille kommun.docx 2012-12-19 

(ha) 

0,787 

0,136 

0,14 

0,511 

Avr. koef. 

(P90) 

0,1 

0,8 

0,9 

0,1 

Red. Area 

(ha) 

0,079 

0,109 

0,126 

0,051

PRINCIPFÖRSLAG

PM - dagvatten - Partille kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?