ur ett regionalgeografiskt perspektiv - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Sociala och miljömässiga problem Jämfört med de övriga länderna på den Sydamerikanska kontinenten har Peru tillsammans med Bolivia och Praguay den lägsta arbetslösheten (FN-arbetslöshet).Argentina har på sina håll 60% arbetslöshet (NEs årsbok 2001). Peru är världens största producent av koka och är därmed den största exportören av kokainbas tillsammans med Colombia och Bolivia. 3 miljarder dollar per år beräknas denna handel inbringa svart i Peru (NE-Peru) Avverkning av tropisk skog är den mest omfattande i världen i regionen. Högst skogsavverkningstakt har Haiti med 5,7%/år. I jämförelse med Brasiliens 5,3 miljoner km² så är det inget och likaså kan inget annat land mäta sig trots att avverkningstakten är på 0,4%/år, samma som Perus. I vissa regioner i Brasilien har hela 60% avverkats (Rowntree s.131). Länder vars skogs- och avverkningsförhållanden liknar Perus är främst Colombia. De enda länder som idag motverkar avskogningen är Uruguay och Cuba (Världsbanken). Högsta utsläppen av CO2 har Trinidad/Tobago på 17200 ton/capita. På andra plats kommer Venezuela med 6600 ton CO2/capita (CIA). Peru hör till de länder som släpper ut relativt lite. De fiskrika vattnen delar Peru främst med Chile. Utfiskningen som skett kan skyllas både på ländernas fiskepolitik men också utländska intressenter såsom Japanska. Analys av Peru ur ett regionalgeografiskt perspektiv Förhållandet med flest bosatta vid kusterna har säkert varit fallet – precis som idag. De givna förutsättningarna med framförallt ett rikt fiskevatten vid Stilla havskusten måste premierat bosättningar i det som idag är Peru. Djungelområdena var trots sin artrikedom svårare att bemästra. Att Amerikas äldsta högkultur hittats i Peru betyder inte att andra platser kan ha haft en mindre intressant betydelse i mänsklighetens historia. Problemet är dels att hitta dessa i de väldiga skogbeklädda landområdena och dels att de förmodligen fördärvats genom vittring, vilken är påtaglig i tropiskt klimat. De varierande natur- och klimatförhållanden gjorde att det i Anderna gick att driva olika grödor. Detta innebar säkert en tryggare utkomst även om det innebar brukning av olika höjdnivåer med längre avstånd emellan. Även om inkaindianerna inte använde hjulet så vittnar deras tekniska kunnande om en långtgående utveckling. Väger man in de förhållanden som råder terrängmässigt i Anderna kan man förstå att det inte var mycket lönt att använda vagnar och därmed hjul. Ser man på den språkliga fördelningen av de olika indianspråken kan man dra slutsatser om hur kontakter skett innan conquistadorerna gjorde sitt inträde på kontinenten. Det är t.ex. förståeligt att arawakiskan företrädesvis talas utmed amazonflodens tillflöden. Uppenbarligen har floderna alltid varit primär kommunikationsled folken emellan. Likaså ser man trenden att de folk som anpassat sitt livsuppehälle i de höglänta terrängerna bibehåller dessa. Decimeringen av indianer har inte endast tillskrivits erövrarnas framfart. Även naturliga orsaker som sjukdomar från gamla världen bidrog. Fortfarande idag ser vi effekterna av detta då isolerade stammar drabbas av ”civilisationen”. Människooffer som t.ex. under Caral, Moche och Inka kan vittna om radikala sätt att blidka gudamakterna under El Niñoår.( Illustrerad vetenskap 6 och 8/2002), (TV 4). Tvärvetenskapliga iakttagelser gör gällande att El Niñofrekvensen ökat de senaste decennierna. Inom forskningen hävdas både att passadvindeffekten är en naturfenomenisk orsak men också att det skulle kunna bero på människans framfart med utsläpp av ”växthusgaser”. Den Sydamerikanska regionen är jämfört med I-världen en betydligt mindre miljöbov i dessa hänseenden. Peru har liksom majoriteten av världens länder skrivit under Kyotoavtalet. Däremot har landet ännu inte vidtagit några egna åtgärder för att leva upp till det (CIA-Peru). Argentina innehar däremot världsrekordet i att uppnå dessa miljömål (CIA-Argentina) Likaså har flera länder i Sydamerika gjort överenskommelser om inskränkningar i den tropiska avverkningen genom Tropical Timber 83 och 94. Ändå ser vi endast en viss avmattning. De illegala exploateringarna är också ett stort problem, bl.a. på grund av att de morfologiska strukturer som råder är mycket sårbar. Detta bidrar till de omfattande erosioner av jordarna i tropikerna tillsammans med annan vårdslös markanvändning. I Sydamerika har det från haciendornas tillkomst till gruvexploateringens framfart tagit sig de globala uttryck de har idag. Dessutom sker en naturlig erosion längs Andiska bergskedjan. En förändring sker också genom vulkaniska aktiviteter som ständigt förändrar 14
landskapet. El Niño- effekter påskyndar erosion genom översvämningar från väst som drar med sig stora landmassor. När det gäller försvagade passadvindar görs försök till att kunna utläsa när och varför dessa uppstår. Forskare har placerat bojar utrustade med mätinstrument ute i Stilla havet. Man hoppas, genom detta, kunna vara mer förberedd och evakuera människor snabbare när El Niño närmar sig. Den stora fiskdöden i samband med temperaturförändringen i vattnet verkar för närvarande inte vara en lätt sak att påverka. Ozonhålet över Antarktis är ett annat bekymmer som faller på det globala samvetet men drabbar främst livet i sydligaste Chile med t.ex. blind boskap. Trenden att ”om man har så konsumerar man” uttrycks t.ex. i energiförbrukningen. Venezuela som tredje största oljeexportör inlemmar sig i detta liksom turistparadisen i Karibien. Peru däremot hör till de mindre förfördelade trots sina råvarutillgångar. För att få en överblick över varför ekonomierna fallerar bör fler aspekter belysas än vad vi lyckats frammana här. Vår uppfattning är dock att ensidiga uppgifter som ett lands BNP inte klargör mycket. Aspekter som politiska eller annat maktspel påverkar. Också yttre påverkan som framförallt USAs vilja att stödja eller undandra stöd bidrar. Investerare på marknaden agerar också de nyckfullt. Peru liksom andra länder, som dagens Argentina, har fått känna av detta. Här handlar det ytterst om psykologi. Peru hör till de länder i regionen vilka inte lyckats få upp en tillräckligt välutbildad befolkning även om ansträngningar förvisso gjorts. Utan nyinnovationer bär inte landets ekonomi i världskonkurrensen. Allt går dock inte att se i siffror och statistik. Den informella ekonomin fortsätter oförtrutet att existera på sidan av den officiella. De många småidkarna i Peru såväl som i resten av Latinamerika frågar inte om lov. Kjellqvist beskriver t.ex. den byteshandel som sker i byn Pampallaqta i bergen. (s.165 ). Hoppingivande är att analfabetismen bekämpas. I Venezuela sker ett landsomfattande musicerande vilket startades av en musiklärare. Alla uppbyggliga krafter gör att man ändock inte ska misströsta inför Perus och regionens fortsatta framtid. Slutsats Peru liknar naturgeografiskt framförallt Chile och Ecuador med vilka de delar kust, hav och berg. Kulturgeografiskt skiljer sig resultaten beroende av preferenser. Historiskt har Peru delat samma utveckling som delar av Bolivia, Chile och Ecuador. Vår slutsats blir att Peru ändå mest liknar länderna som omnämns ovan. Faktum kvarstår att hur mycket man än försöker jämföra så har varje land utbildat sin särart, inte minst Peru! Referenser The Ancient Civilazations of Peru, Mason, 1975 CIAs hemsidas ”factbook” 14/1-03 med statistik om respektive land bl.a.: CIA-Argentina: http://www.odci.gov/search?NS-search-page=document&NS-rel-docname=/cia/publications/factbook/print/ar.html&NS-query=argentina&NS-search-type=NS-booleanquery&NS-collection=World%20Factbook&NS-docs-found=714&NS-doc-number=2 CIA-Peru: http://www.odci.gov/search?NS-search-page=document&NS-rel-docname=/cia/publications/factbook/print/pe.html&NS-query=peru&NS-search-type=NS-booleanquery&NS-collection=World%20Factbook&NS-docs-found=708&NS-doc-number=2 (alla CIAs adresser till samtliga länder i Syd- och Mellanamerika finns på särskild fil från 14/1-03) FIB:s bildatlas, Folket i Bilds förlag, Malmö1962 Från FNs hemsidor 9/1-03 bl.a.: FN-droger: http://www.odccp.org/peru/country_profile.html FN-Peru: FNs hemsida, Perus energi: ”http://unstats.un.org/unsd/energy/balance98/eb/60498.XLS” FN-arbetslöshet: http://unstats.un.org/unsd/demographic/ww2000/table5a.htm FN-studenter: http://unstats.un.org/unsd/demographic/ww2000/table4b.htm (alla FNs adresser till samtliga länder i Sydamerika finns på särskild fil från 9/1-03) Gleerups tabellbok, Världen i teman och tabeller, CWK Gleerups utbildningscentrum AB Illustrerad vetenskaps månadsmagasin, Bonnier Alandia AB, Mariehamn Illustrerad vetenskaps bilaga ”Tio dramer som förändrade världen” Jordens Folk, (Peoples of the earth-Andes), Bonnier Fakta 1983 Kjellqvist T. (1994) Jordbruk i Anderna.Ymer 94, AB Boktryck, Helsingborg 15
Page 1: GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutione
Page 4 and 5: Klimat Klimatmässigt har Peru allt
Page 6 and 7: Kulturgeografiska beskrivningar Mä
Page 8 and 9: falangerna där nästan alla strök
Page 10 and 11: Perus utlandsskuld uppgick 2000 til
Page 12 and 13: Sjöar,vattendrag Titicacasjön är
Page 14 and 15: Quechan, Bolivia och södra Ecuador
Page 18: Lundberg, Ymer 89, AB Boktryck, Hel

ur ett regionalgeografiskt perspektiv - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?