ur ett regionalgeografiskt perspektiv - Göteborgs universitet

GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för Geovetenskap
Geografi A, GEL 220, ht 2002
Lo Göthberg Larsson, Margit Åberg
PERU
UR ETT REGIONALGEOGRAFISKT PERSPEKTIV

Beskrivning av Peru
Naturgeografiska beskrivningar
Landets avgränsningar
Peru är 1,3 miljoner km² stort. Mot väster ligger en 2250 km lång kuststräcka. Angränsande länder
är Ecuador och Colombia i norr, Brasilien och Bolivia i öser och i söder möter nationsgränsen Chile
vilket utgör sammanlagt 5,536 km gränssträcka (NE-Peru) (CIA-Peru).
Topografi
I väster flyter Stilla havet. Följer man kustremsan längre söderut finns Peru- Chilegraven som
sträcker sig i gränsen mellan båda länderna. Det djupaste området är 8055m djupt. Hur dessa
djuphavsfickor eller trench uppstår, vet man ganska säkert idag. I området är det en pågående
subduktionsprocess där Nazcaplattan i Stilla havet lagt sig under Sydamerikanska plattan. I och med
detta sker ett tryck mot den överliggande plattan. Detta skapar i sin tur djuphavsfickor i havet och
genom kompressionen bildas också Andernas bergskedja (Ollier s.85) (Weltatlas s.216). Denna
process gör att endast en smal kustremsa på 40- 50km bildar lågland innan Andernas bergskedja
stiger brant i väst samt att bergen vuxit sig till höga höjder. Likaså sker ständiga vulkanutbrott och
aktiva jordbävningar i bergskedjan som förändrar landskapet framförallt i söder. De högsta topparna
är i regel vulkankäglor. Det högsta berget Huascarán på 6768 meter är exempelvis en sådan. Utöver
detta finns ytterligare 9 toppar som vardera är över 6000 möh (NE-Peru) (Weltatlas s.218). I Peru är
Anderna uppdelad i tre parallella bergskedjor som benämns Väst-, Central- och Östkordiljären. I
Anderna finns lager av granitmassiv, lava och tuffer, som är en porös bergart bestående av
vulkaniska utbrottsprodukter som slungats ut ur vulkankratern och sedan avlagrats och kittats
samman i bergskedjans översta lager (NE-Peru). Förhållandena förändras hela tiden i Anderna. För
bara några decennier sedan var vulkanen Misti Perus högsta berg (FIB:s bildatlas).Världens
djupaste kanjon – kanjon El Colca – på 3400 m sträcker sig över 100 km ligger mellan Arequipa
och Cuzco. Likaså finns högplatåer varav den största är Altiplanot i söder. På Andernas östra sida
sker en svag lutning åt nordöst där lågland utgör en del av Amazonasbäckenet på 100-400 m ö.h.
Fyndigheter
Peru har många mineralförekomster. Stål och legeringsmetaller utvinns på ca fyra platser längs
kustremsan från norr till söder. Dessutom finns järnfyndigheter på orter både på nord- och
sydkusten. Kopparfyndigheter hittar man på flera ställen längs med bergskedjan och främst på
högre höjd. Likaså finns både Bly och Zink på ett antal platser i platån. Silver och guldbrytning sker
i öster längs med Andernas bergskedja. Silver är dominerande. Bauxitfyndigheter däremot måste
man in i den nordliga tropiska skogen för att hitta. Naturgas finns också här (Weltatlas. s.210).
Biomer
Man kan säga att landet karaktäriseras av tre olika biomer. 11 % av landet yta ugörs av öken utmed
kusten. Men små oaser (ca 40st) förekommer varav en del skapade. På de platser där floder rinner
ner från Anderna bildas floddelta som är lämpliga för odling p.g.a. dess bördiga flodslam, så kallade
lössjordar. Bergsområdena täcker 26 % av landets yta. Här förekommer stäpp och glaciärområden.
Hela 62% utgörs av beskogat lågland – Selva. I de mer låglänta områdena övergår skogen till att bli
tropisk regnskog (South Amerikan Handbook s.650).
Sjöar och vattendrag
Största sjöarna i landet är Titicaca och Junínsjön. De stora floderna Marañón, Huallaga och Ucayali
rinner utmed Anderna och förenas med Amazonasfloden i nordost. Putummayofloden utgör gräns
mot Colombia (NE-Peru) Floderna sträcker sig 11250 km (South Amerikan Handbok-87 s.650). De
floder som rinner ut mot havet i väst är betydligt kortare. De ger dock upphov till bördiga floddalar
och deltan.
1

Klimat
Klimatmässigt har Peru alltifrån ett aritt till tropiskt klimat. De mest arida områdena finns i
ökenbältet utmed kusten. Längs sydvästra delen av landet finner man dessutom världens torraste
område som också sträcker sig en bit neröver norra Chile (Wallén s.57). Det som karaktäriserar
detta området skilt från andra ökenlandskap är den extrema torkan som finns här och en
vintertemperatur på 10º under den för breddgraden normala. Dessutom uppstår korta perioder av
våldsamma regn (se delen om El Niño) I Chiclayo (norra Peru) är årsnederbörden 30mm samma
som Limas vinternederbörd. På sommaren sjunker medelnederbörden till 10mm vilket betecknas
som extremt lite. Kustökenområdet har relativt låga temperaturer med liten årsvariation. Väderleken
består mestadels av stratusmoln, dimma och duggregn speciellt under den långa vintertiden mellan
maj och december. Sommarmånaderna december till april brukar i normala fall uppnås av varmare
väder. Solen kommer åt att skingra stratusmolnen och en blå himmel visar sig. Enligt Wallén finns
inga garantier för sol och bad i Lima eftersom vädret kan slå om till mindre behagliga dagar med
vintertemperaturer under perioden (ibid. s57).
Orsakssambandet vi funnit för dessa företeelser är hämtat från Walléns teoriförklaring (ibid. s. 58).
Han beskriver att klimattillståndet beror enligt tre faktorer:
1. cirkulationen i atmosfären
2. Humboldtströmmen med sina kalla polar-havsströmmar från Antarktis som flyter utmed
kusten i nordlig riktning
3. den tredje faktorn är en hög barriär från Andernas bergskedja.
Luftcirkulationen ger normala år ett permanent eller konstant högtrycksområde över Stilla havet
genom att kraftiga passadvindar blåser över havet från öst mot väst och drar det varma ytvattnet
med sig som i sin tur bildar sjunkande luftrörelser. Det högtryck som oscillerar, svänger utåt,
påverkar genom sin nordöstra utlöpare från Ecuadors sydkust till Chiles nordkust och åstadkommer
de sjunkande luftrörelser, som också förhindrar nederbördsbildning. Däremot bildas rikliga
regnmoln i Indonesiens- och Australiens västkuster. Perus kustremsa får dessutom kall havsluft som
blåser med lågtryck från syd mot nord. Med Humboldtströmmen tillkommer enormt kallt vatten
som avkyler den luft som med sjöbris och andra effekter under större delen av året blåser in över
kusten. Dessa två orsaker är den tyngsta anledning för det som sker. En tredje anledning beror på
den barriär Anderna utgör och när Humboldtströmmen flyter fram. Strömmen har en riktning uppåt
längs kusten och vidare utåt mot havet som sedan då den når norra kusten ca 5ºS kröker av och
sjunker ner under Stilla havets ytströmmar. Detta fenomen påverkar djupare och ännu kallare vatten
att välla upp vilket bidrar till att ytterligare avkyla luften i de understa luftlagren längs kusten och
en stabilitet uppstår med minskad nederbörd. Enligt den här teorin får man förklaringen till den
dimma och stratusmoln som ständigt finns i området och kan ge duggregn (ibid s.58)
El Niño (”Det lilla gossebarnet”=Jesusbarnet) är det fenomen som uppträder vanligtvis kring jultid
(numera ca vart sjunde år). När passadvindarna från öster försvagas ges de varma vindarna från väst
möjlighet att strömma österut istället. Längs hela Sydamerikas kust bildas ett djupt lager med varmt
vatten istället som tränger undan de kalla vattenmassorna. Havet värmer upp luften, som tiger och
bildar regnmoln över Peru och Ecuador med översvämningar som vanligaste följd. Förutsättning för
ökenlandskap är upphävt under tiden och stora vattenmassor kan till och med få igång stora
jordskred på Andernas sluttningar. 1998 var ett sådant år när stor förstörelse drabbade landet och
den i vanliga fall så fiskrika kusten fick genomlida stor fiskdöd.
Höjdklimatet på Andernas platå skiljer sig jämfört med liknande på samma breddgrader. Det skapar
därmed speciella jordbruksegenskaper enligt Wallén (s.60). På den ekvatoriella breddgraden, det
vill säga i norra Peru, finns en stabilare temperatur som naturligt avtar med höjden. Här ligger
medeltemperaturen på ca +14º över året och medelnederbörden uppmäts mellan 1000mm till
4000mm. Förflyttar man sig söderut längs bergskedjan till Puno vid Titcacasjön ligger
medeltemperaturen på +5,5º på vintern och +9,5º på sommaren. Här har man en årsnederbörd på ca
500mm. En hög instrålning ger en evapotranspiration på 1200mm och ett underskott på
2

vattenbalansen uppstår som får till följd små odlingsmöjligheter. Men mellan november och mars
odlar man potatis. Höglandet i söder har en höjd över havet på ca 4000m jämfört med norra delen
som har en höjd på ca 1000möh. Topografin i samspel av passadvindarna spelar stor roll för den
nederbörd som faller på högplatån. I Andernas östra sluttningar regnar det upp till 4000mm eller
mer medan den västra sidan alltså har mycket små nederbördsmängder (ibid s. 61).
Ca 5ºS ligger området där floderna från Anderna binds samman i Amazonas floddelta. Områdena
här kan benämnas Perus tropiska och fuktiga klimatområde. Mitt i området ligger staden Iquitos
som har en årsnederbörd omkring 2800mm och medeltemperatur på 26º hela året (Wallén s.63)
Lokalt kan nederbörden skilja sig kraft. I Palcazudalen öster om Anderna ca 500 m.ö.h, har en årlig
nederbörd på 6000mm, vilket är högst i hela landet. Regnmoln pressas upp i dalen från
Amazonasbäckenet och töms när de når högre höjd i dalen. Här verkar en typisk frontnederbörd
med enorma utfällningar och med mer regn än vad som för övrigt är vanligt i tropiska områden
(Lundberg s.59).
Växtliv
Längs sydvästra kustremsan i havsdimmiga klimatet växer örten Loma. Pelarkaktus och
ananasväxter trivs bra längs hela västkustens arida områden. På västsluttningarnas torrmarker finner
man lövfällande buskar. På den högre höjden dominerar vintergröna växter. På högplatåerna växer
lågt krypande eller kuddformiga växter ur många olika växtfamiljer som i många fall har täta hår.
På östsidan av Anderna varierar vegetationen mer. I den tropiska delen växer palmer, bananväxter
och kallaväxter. Fortsätter man resan mot nordöst mot lågland möts man, längs floderna, av
översvämningsbenägna delar vilka hyser en vegetationstyp – matorral - som kännetecknas av
spridda träd och tät undervegetation med gräs och örter (NE-Peru). I det tropiska klimatområdet
växer Mahogny och gummiträd, ständigt grön buskvegetation och gräsmarker. Andra exotiska
växter är palmer, bananträd, monstreror och filodenron med sin färgprakt. I Puya Raimondiis
nationalpark växer världens största blomma med samma namn som blir 10 meter hög vilken endast
blommar var fjärde år mellan april/maj. Dess blomställning innehåller 8000 små vita blommor.
Dessutom är det den blomma som tar längst tid på sig att utveckla sin blomställning nämligen då
den är mellan 80-150 år. Efter att alla blommor slagit ut tar det tragiskt nog, bara några dagar innan
växten dör (South American Handbook -87 s. 687 ) (Illustrerad vetenskap 10/2002 s.91).
Bergsluttningarna ger sin specifika möjligheter till odling. Höjden är bestämmande för vad som går
att odla. På 4000m kan man odla rotfrukter som klarar bergens nattfrost mycket bra på grund av att
de utöver att de är tåliga också med hjälp av att de växer under jord klarar sig bättre. De ger både
kolhydrater och bra med vitamintillskott i kosten. Lite längre ner i bergen klarar sig både
sötpotatisen, korn och råg. Proteingrödor som bönor av skilda slag går också bra att odla. Under ca
3500möh kan man ha majs och veteplantage och mer avkastning ökar i nedåtgående sluttning.
Under ca 2000möh kan man driva upp tomater och vissa frukter och i de tropiska områdena flera
sorter av citrus och andra tropiska läckerheter.
Djurliv
Längst upp under de glaciala kalla områdena fanns redan innan spanjorernas intrång betande lama-,
alpacka- och vicuñadjuren. Spanjorerna har till faunan bl.a. tillfört får och getter med klövar, istället
för kameliderna vilka har tassar. Detta bidrog till en del av sluttningserosionen.1700 fågelarter gör
Peru till det artrikaste landet i världen. I Junínsjön finns junindoppingen - en av Perus många
endemisk djurarter (NE-Peru). Störst koncentration av sjöfågel i världen finns på Paracashalvön
(South American Handbook-87 s.712). På Chinchaöarna häckar kapskarvar vilka gett den
näringsrika fågelspillningen guano som ger högvärdigt gödningsmedel (se Självständighetstiden).
Att det finns gott om sjöfågel beror på de fiskerika vattnen (Ne-Peru).
3

Kulturgeografiska beskrivningar
Människans påverkan över tid
Forntid
Säkra bevis finns av jägar-samlarfolk för 12000 år. Bytesdjur var bl.a. vildhäst, kamel, hjort och
sengångare. Odling av bönor och paprika kan ha påbörjats för 10000 år sedan i Anderna (NE-Peru).
Nu pågående utgrävningar tyder dessutom på att Amerikas första stad anlades här – Caral – i
Supedalen, vid kusten (2627fvtr.). Minst 3000 invånare kan ha bott här. Dieten bestod av ansjovis,
kräftor och musslor samt odlade grönsaker som bönor och avokado. Förutom de samtida egyptiska
pyramiderna ligger här dåtidens största byggnadsverk. Invånarna behärskade också tekniken att
konstbevattna.1600fvtr. verkar staden ha övergivits (Illustrerad vetenskap 6/2002) (NEs årsbok
2001 s.55). De tidigaste bosättarna verkar alltså ha föredragit kustområdena. Lomas har just fått sitt
namn från de fuktiga vegetationsområdena med samma namn. Bomullsodling företogs redan för
5000 år sedan bl.a. för tillverkning av fiskenät (The Ancient Civilizataion of Peru s. 30, 32 [forts.
nedan med ”ibid”]) Från ca. 1800fvtr. ökar bosättningarna i de andinska områdena. Kotosh hör till
dessa. Kultbyggnader uppförs. Utvecklade lergodstekniker vittnar om att kontakter österut i
amazonregionen funnits (ibid s.37). I Casmadalen uppstår Chavínkulturen. Dess ceremoniella
centrum innefattade byggnader och tempel samt enrumshus. Rikligt med djurornamentik fanns både
som väggmålningar, på keramik och textilier. Samtidigt förbättrades odlingar med nya grödor som
nya majsarter, squash och manioc. Llaman domesticerades i liten skala och hunden kan ha blivit
det, om än osäkert. Denna kultur fick stort inflytande och överglänste samtida kulturer och spreds
över hela norra Peru mellan 900-200fvtr. Den anses också ligga till grund för de senare Peruanska
fornkulturerna (NE-Chavín ) (ibid s. 53-54). Ett huvudbry för forskarna är gravfynden från Paracas
öken i söder. Dess högkultur, 700-300fvtr, var samtida med Chavíns. Mumifieringen har skett
naturligt p.g.a. det ytterst arida klimatet. Tygerna är bland de finaste från sin samtid. (Exempel på
sådana finns på Etnografiska museet i Gbg) I vissa stycken påminner lämningar från de två
begravningstyperna Cavernas och Nekropolis om Chavín respektive Nazca (ibid s.49-50) (South
American Handbook s.712) (NE-Paracas).
Norra höglandskulturen vid Huaraz uppvisar en mindre sofistikerad mot den tidigare Chavín. På
södra höglandet avlöstes Pucarakulturen av den tidiga Tiahuanaco vilka påminner om varandra så
mycket att man kan anta att de står för en obruten utveckling. (NE-Pucara)
Blomstringsperioden
200-700evtr, var det främst två högkulturer vid kustområdena som utmärkte sig - Nazcakulturen i
söder och Mochekulturen i norr. Nazca kan varit en förlängning av Paracas. Det är också osäkert
huruvida de omtvistade Nazcalinjerna i öknen kan ha påbörjats under Paracastiden. Man vet inte
vad linjerna använts till: rituellt utövande (Morrison, NE-Nazca), astronomisk kalenderangivande
(Maria Reiche), karta över vattenakviferer (David Johnson, se Mabee) o.s.v. Dessa linjer är till
skillnad mot Nazcas övriga byggkonstruktioner mer imponerande. I den största bosättningen –
Cahuachi – finns en imponerande ansamling trädstammar. Dessa kan sannolikt ha uppburit tak.
Hantverksmässigt stod kulturerna högt. Nazca hade dock ännu inte erövrat metallurgisk
fulländning. Likaså finns inget skriftspråk efterlämnat (ibid s. 84-89). Förmodligen hade däremot
Mochekulturen börjat utveckla en typ av skrift vilken påminner om den senare quipu. Limabönor
utgjorde chiffer som antagligen endast kunde tydas av högreståndspersoner. Mochefolket tycks ha
varit dynamiskt, aggressivt, patriarkaliskt med en liten aristokratisk överklass. Distinktioner mellan
folklagren kan bl.a. utläsas av klädedräkt men också i zoomorfisk symbolik. T.ex. symboliserar
jaguaren auktoritära män. Metallurgiskt användes både koppar, silver och guld till vapen, redskap
och smycken. Brons hade däremot ännu inte uppfunnits. Bevisligen bredde kulturen ut sig militärt
på bekostnad av omgivande folk (ibid s. 77-82) Tidigare eror hade heller inte varit förskonade från
krig. Nu blev det istället fredliga kulturinfluenser från det Bolivianska höglandet vid Titicaca som
kom att förändra utvecklingen. Tiahunaco tillämpade långtgående teknik i massiva
stenkonstruktioner. Inga direkta fortifikationer förekom. Byggnationerna antas främst uppfyllt
kultiska syften. Utöver detta hade de välutvecklat annat hantverk. Lämningarna vittnar om ett
4

välorganiserat samhälle med stor tillgång på arbetskraft (ibid s.91-95) Under blomstringsperiden
hade jordbruket nått i mångt det idag kända. Irregering av åkrar och uppbyggnaden av
terrassodlingar samt än idag kultiverade grödor. Förutom ovan nämnda så odlades jordnötter,
potatis, chillipeppar, pumpor, kalebass, passionsfrukt, chirimoya, guanábana, tumbo, papaya,
ananas och mindre kända pacai, lúcuma, jiquima, yacón, achira, pepino, quinoa, oca, mashua, lupin,
ulluco och cañahua. Utöver dessa odlades också kokabuskar (ibid s.73, 76)
Den expansiva perioden
Under den expansiva perioden kom Tiahuanoca att ha det största inflytandet på de södra
landområdena. Lokala variationer utvecklades då de sammansmälte med de tidigare kulturerna.
Därmed utvecklades bl.a. Huari och Epigonal. Karakterististiskt för alla är den geometriska stilen
med främst djursymboler av Puma och Kondor. Ekonomiskt var troligen kulturerna likriktade
medan de skilde sig religiöst, språkligt och socialt. Endast området kring Cuzco var inte nämnvärt
påverkat av Tiahuanaco. Samtidigt verkar influenser från Centralamerika sökt sig in i
marañonområdet. I slutet av denna period tycks Tiahuanaco i sitt ursprungsområde på södra
höglandet tillbakabildats (ibid s. 96-99)
Den urbana perioden
Hög population gjorde att olika åtgärder vidtogs för att säkerställa dominans över områden och
utkomsten från jordbruket. Allianser och koalitioner mellan byar och områden samt strider blev
medlen under den korta urbana perioden från 1000-talet. Fortifikationer anlades och städerna
expanderade. Till slut återstod bara några få stora samhällen som dominerade över stora
landområden som får betecknas som nationer. Främst i kustområdena skedde en radikalare
förändring mot urbana samhällen där varje dal hade sitt urbana center. I norr utmärkte sig
Chimúkulturen som sträckte sig åtminstone mellan Piuradalen i norr till Casmadalen i söder. Dess
stora huvudstad Chanchán, omgärdat av höga murar innefattade raka gator, mindre boningshus,
vattenreservoarer, pyramider och andra större byggnader, är världens största stad av soltorkat tegel.
Ca.50000 invånare var bosatta här. På höglandet bibehölls de rurala ordningarna. Det var här på det
centrala höglandet Inkas hövdingedöme uppstod, framvuxet ur spillrorna av Huariimperiet (ibid s.
99-107)
Inkaimperiet
Inkatidens imperiebygge inleddes med erövringarna under Pachacuti från 1430-talet. Enligt
traditionen skulle solguden Inti genom anfadern Maco Capac ha grundat dennes dynasti. Under de
följande två härskarna Topa Inka och Huayna Capac utvidgades riket till att bli det största
precolumbiska någonsin med upp emot 10 miljoner undersåtar. 30.000 km väg förband provinserna
med huvudstaden Cuzco(NE-Peru). De olika klanerna Ayllu höll strikt samman utan exogami.
Skriftspråket förbjöds under inkatiden förmodligen för att det ansågs av härskaren som en
säkerhetsrisk (Jordens folk s. 70). Som tidigare användes tacllan, en fotplog, i jordbruket. Potatisen
sol- och frystorkades till chuño och köttet torkades till charki. Inget annat indianfolk hade
domesticerat så många olika djurarter. Ullen från Llamadjuren stod för merparten av kläder och
tygerna. Bomullen vävdes till vackra tyger varav compi-tyget även var betalningsmedel. Inkan som
var härskare importerade de skickligaste hantverkarna till Cuzco. Därmed utvecklades bl.a. de mest
avancerade metallurgiska tekniker i hela Amerika. De ädla metallerna arbetades till främst
prydnadsföremål (ibid s. 174) (NE-Inka).
Kolonialtiden
Myten om El Dorado (den förgyllde) satte igång ett hänsynslöst erövringståg av conquistadorerna
1532 med Francisco Pizarro i spetsen. Hans armé bestod endast av 180 soldater men lyckades ändå
slå inkans 40000. Spanjorernas erövring underlättades betydligt p.g.a. det inbördeskrig som rådde
mellan tronpretendenterna och bröderna Atahualpa och Huascar. Samtidigt har också en del av
befolkningen drabbats av en smittkoppsepidemi ditförd av européerna. Inkan Atahualpas
självsäkerhet då han låter Pizarro härja ända fram till imperiets innersta får honom slutligen på fall.
(Illustrerad vetenskaps ”Tio dramer som förändrade världen” s. 16-19)
De sista inkahärskarna bedrev fram till 1572 gerillakrig från bergen vid Cuzco. De första 20 åren
efter Pizarros erövring av inkariket rådde blodiga uppgörelser inbördes mellan de spanska
5

falangerna där nästan alla strök med. Detta är dock inget mot den decimering av inkabefolkningen
som erövrarna företog. Endast en tiondel av indianerna överlevde. Av de ättlingar till urbefolkning
och européer – mestiser – gick José Gabriel Condorcanqui till historien då han ledde ett omfattande
indianuppror 1780-81 vilket dock slogs ned. Ädla metaller som guld och silver skeppades till
Europa i stora mängder och bidrog till inflation i gamla världen (NE-Peru). De koloniala städerna
anlades till stor del på de tidigare. Så t.ex. håller man idag på att gräva ut ett nekropolis med 10.000
mumier tillsammans med 50-60.000 föremål från inkatiden i Lima (Illustrerad Vetenskap10/2002).
Självständighetstiden
28 juli 1821 blev Peru självständigt efter invasion av den argentinske generalen San Martín. Den
definitiva segern över spanjorerna skedde dock tre år senare av Simón Bolívar. 1827 revolterade
peruanerna mot dennes styre från Gran Colombia. De största inkomsterna fick Peru från mitten av
1800-talet av guanon från Chinchaöarna (se ovan djurliv). Mellan 11 -12 miljoner ton
gödningsmedel exporterades. Det var under denna tid som den asiatiska arbetskraftsinvandringen
började. Landet kom inte på fötter trots de goda råvoruförutsättningar de hade. Korruption,
skuldsättning och krig kännetecknade Peru som självständigt land. Vid sekelskiftet rådde dock en
bättre balans politiskt och ekonomiskt baserat på liknande exportvaror som idag. 30-talets kris
drabbade även Peru hårt med dramatiska politiska konsekvenser. Under efterkrigstiden återhämtade
sig landet något. Efter militärkuppen -62 har företrädesvis generaler innehaft presidentämbetet.
Militären lämnade ifrån sig makten 1980 med växande fattigdom, explosionsartad urbanisering och
dålig ekonomi m.m. i bagaget. Oroligheterna fortsatte med gerillastrider anförda av den maoistiska
rörelsen Sendero Luminoso. Kokainsmugglingen ökade. 1985-90 fick APRA-partiet som redan
bildats 1924 för första gången makten under Alan García. Denne körde landets ekonomi mer eller
mindre i botten. 1990 tar sig den asiatiskättade Alberto Fujimori till makten. Två år senare upplöser
han parlamentet och tar sig diktatoriska befogenheter stödd av militären. Samma år grips Sendero
Luminosos ledare Abimael Guzmán och avrättas. Fujimoris styre innebar korruption och han blev
tvungen att fly till Japan 2000 efter en mutskandal (NE-Peru) (NEs årsbok 2000 s.143).
Dagens förhållande
Politik
Sedan 2001 är åter Peru en demokrati då Peru Posibles partiledare Alejandro Toledo tillträdde
presidentämbetet 28/7 (CIA-Peru). Det som är ovanligt med honom är att han varit en vanlig
skoputsare och att han är den förste indianättling att inneha detta ämbete. Han vann valet med 51%
av rösterna mot vänsterpartisten och tidigare presidenten Alan Garcías överraskande 47%. (NEs
årsbok 2001 s. 71 )
Befolkningsstatistik
Av Perus 25,7 miljoner invånare (NEs årsbok 2001) bor 44% utmed kusten, 50 % i Anderna medan
endast 5% bor i djungelområdena i de östligare delarna (South American Handbook-87 s.649).
Fig.1 (NE-Peru)(Världen i dag s.17).
Religion
Officiellt är 89% romerska katoliker.
Övriga är protestanter 7%, ca 1%
naturreligion, övriga (däribland 3
000 judar) 3% (Länder i fickformat)
Språk
Spanska är officiellt språk sedan
1975 tillsammans med quechua
(NE-Peru).
50
40
30
20
10
0
etniska grupper
quechua
aymará
andra inianer
mestiser
européer
afrikaner
övriga
6

Utbildning
Drygt 90% av barnen mellan 6-11 år går i grundskola som är obligatorisk. Därefter kan man välja
universitetsförberedande utbildning eller yrkesinriktad i sekundärskolan. Fler väljer att fortsätta
utbilda sig. -83 var siffran 61%. Det finns 50 olika universitet. Hälften drivs i privat regi som t.ex.
genom katolska institutioner. Många avslutar dock inte sina studier. Analfabetismen har minskat
från 38% -63 till 13% -90(NE-Peru).
Urbanisering
Lima är landets huvudstad och störst med sina 7,5 milj. inv. (2000) (Länder i fickformat). Trujillo är
näst störst följt av Arequipa. Urbaniseringen har varit omfattande vilket gör att 71% av
befolkningen bodde i tätorter -98 (Rowntree s. 137).
Kommunikationer
Vägnätet uppgick -89 till en sammanlagd sträcka på 69900 km (NE-Peru). Endast 11,8% av
vägnätet var asfalterat -97 (Världsbanken-Peru). Fortfarande används till stor del de gamla
inkastigarna utmed bergsbranterna vilka kan vara generöst tilltagna med 7 m bredd (Jordens Folk
s.73). Järnvägen består av två linjer som förbinder kusten med Anderna. Sammanlagt är järnvägen
1820 km vars högsta punkt är 4829möh vilket gör den till världens högst belägna. Likaså har Peru
världens högst belägna båttrafikerade sjö –Titicaca. I öster är floderna naturliga transportleder.
Flyget har varit subventionerat för att medelperuanen ska ha råd att resa inrikes. De sammanlagda
avgångarna var 46.000 under år 2000 från landets 239 flygplatser (CIA-Peru) (Världsbanken-Peru).
Idag finns det persondatorer så det skulle räcka till drygt 4% av befolkningen. 1998 fanns det 1,509
miljoner telefonabonnemang (CIA-Peru). Mobilnätet har byggts ut så drygt 11% av befolkningen
skulle kunna ha tillgång till mobiltelefon (Världsbanken-Peru). 10% har tillgång till TV och 20%
radio. Det finns ca. 30 dagstidningar med sammantaget 1,5 milj. ex. Etermedierna uppgår till över
300 radiostationer och flertalet TV-stationer. I perioder har pressen inskränkts politiskt eller blivit
förstatligad (CIA-Peru).
Energiproduktion/förbrukning
Elenergibehovet täcks till största delen av vattenkraftsresurserna vilka utgör ¾ av elkraften (slutet
av 80-talet). Dessutom använder Peru sina fossila bränslen. Olja utvinns i norra delens kustområde
och kolgruvor finns i Anderna varav världens högst belägna – Cerro de Pasco – ligger på 4200 m
höjd (NE-Peru) (South American Handbook s. 766). Energinförbrukningen i terajoule var 1998 för :
Industrin 112600; Transportsektorn 160689; Hushåll och lantbruk m.m. 257611 där hushållen stod
för merparten (FN-Peru). Tab.1 (FN-Peru)
Terajoule 1998 Kol o.dyl. Oljeprod. Gas El Biomassa Totalt
produktion 602 237057 25052 49712 191639 504062
import 16341 249889 6331 4 272564
export 159868 -159868
Total energiåtgång 606806
Ekonomi
Fram till 1970-talet hade man en hög tillväxt. Handelshindersreduktion och politisk instabilitet hade
lett till ett sämre investeringsklimat och kapitalflykt under -80 och början av -90-talet. Regeringen
lyckades få kontroll på inflationen och tillväxten ökade. Efter bl.a. El Niñokatastrofen -98
drabbades ekonomin hårt (CIA-Peru). Utländska investeringar minskade till 680 miljoner US$ år
2000 från att ha varit 1,8 miljarder -97 (Världsbanken-Peru). Trots detta har inflationen minskat
från att ha legat på 7,6% -97 till 1,3% 2001. BNP uppgick till 2610 dollar/capita (NEs årsbok-99).
De viktigaste exportvarorna är koppar vilken utgör hälften av alla metaller, järnmalm, zink, silver,
bly och tenn samt olja och oljeprodukter, fisk, fiskmjöl, textilier, kaffe och andra
jordbruksprodukter. (se också nedan redovisade uppgifter om kokaexport)
7

Perus utlandsskuld uppgick 2000
till 28,4 miljarder US$
(Världsbanken-Peru) Dessutom
får landet utlandsstöd på ca.16
US$/capita varav bl.a. USA stått
för 20% av den militära
budgeten (NE-Peru) (Gleerups
tabellbok). Förhållandet mellan
de olika näringssektorerna ligger
relativt stabilt inbördes.
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1976 1984 1994
export milj. dollar
import milj. dollar
Industri
Drygt 25% av BNP utgör industrin (Länder i fickformat 2002). Industrin är till största del kopplad
till landets olika råvaror. Likaså är den koncentrerad till framförallt Lima. De ekonomiska
fluktuationerna de sista decennierna har gjort att i princip endast petroleumindustrin varit
opåverkad. Vidareförädling sker där liksom då det gäller mineraler m.m.
Fiskindustrin tillverkar först och främst djurfoder och gödning av anchovetan.
Tjänstesektorn
65% av BNP omfattar denna sektor. Omfattande privatiseringar har gjorts av statliga verk vilket
gjort att många inom den offentliga sektorn konkurrerar på den privata marknaden.
Fackföreningsrörelsen har dock traditioner i landet. Mellan 1500-2000 personer går på varje läkare
(Gleerups tabellbok). Försvaret utgör ca.4 % av BNP. 1,8% av BNP=1miljard US$ (CIA-Peru).
Jord- och skogsbruk samt fiskenäring
9,5% av BNP berör dessa områden (Länder i fickformat 2002). Trenden har varit sjunkande
beträffande andel av totala yrkesverksamma av befolkningen som är sysselsatt inom
jordbrukssektorn 1976:45%, till 1994: 35%. Jordbruksreformer har gjort att man till viss del
moderniserat jordbruket i kustområdena. Fortfarande bedrivs det andinska jordbruket relativt
traditionellt. Det gamla bysystemet med ayllur är utbrett trots att regimen initierat landreformer
upprepade gånger. Under kolonialtiden och senare fördärvades många terrassodlingar p.g.a.
uteblivet underhåll av de stora haciendorna (Jorden Folk s. 74). Av landets 4 milj. ha åkermark är
1,3 milj. konstbevattnade, främst i kustområdet. (se växtliv ovan). I djungelområdena har man
börjat exploatera områden för jordbruk men också för uttag av timmer. Floderna används som
transportväg. Främst står dock uttaget av trä till förbränning (NE-Peru).
Fiskfångst 1000 ton 1976 1985 1990
Kina 6800 6800 12100
Sovjetunionen 10100 10500 10400
Japan 10600 11300 10300
Peru - 4100 6900
USA 3000 4700 5900
Chile 1700 4800 5200
Fig. 2
(Gleerups tabellbok)
Efter att ha varit det land som stått för de största
fiskfångsterna i världen med goda exportinkomster
slogs näringen ut av både El Niño och överfiskning.
Därmed gjorde inte Peru några toppnoteringar förrän -
85. Ytterligare El Niñoår har ånyo gjort att fångsterna
blivit sämre. T.ex. fångar de individuella caballitospescatorerna
endast 20 kg vid varje tillfälle mot
tidigare 80 kg (TV 4).
Tab.2 (Gleerups tabellbok s. 215)
Sociala och miljömässiga problem
Utöver övriga problem som berörts i arbetet kan dessa också nämnas: Arbetslösheten uppgick till
7,5 % av befolkningen 2000 (FN-statistik arbetslöshet). Enligt officiella uppgifter hade fattigdomen
respektive den extrema fattigdomen minskat från 54 % och 22% 1991, till 44% och 19% 1996. De
som har HIV utgör 0,35% av den vuxna befolkningen (CIA-Peru). 3.050.000 personer nyttjar
droger. Hälften är cannabismissbrukare och hälften nyttjar kokainpreparat. Majoriteten, 1.151.000,
tuggar endast kokan (FN-droger). Avverkning av tropisk skog enbart för kokaodling har beräknats
8

till 1 miljon hektar under 80-talet (Rowntree s. 155). Den årliga skogsavverkningen är på 0,4%.
Utsläppen av CO2 uppgick till 1200 ton /capita (Världsbanken-Peru). Föroreningar av vattendrag
t.ex. från gruvavfall är ett problem (CIA-Peru).
Peru i förhållande till makroregionen
Naturgeografiska beskrivningar
Regionens avgränsningar
Peru är tredje största landet i Sydamerika. Större är Brasilien på 8,5 milj. km² och Argentina på 2,8
milj. km². Det delar med Colombia, Ecuador, Bolivia, Argentina och Chile den andiska bergskedjan
vilken är den längsta i världen – 7250 km. Dessa länder, utom Bolivia och Argentina delar också
samma kuststräcka. De stora skogsområdena delas av framförallt Brasilien (Världen idag)
Topografi
De äldsta geologiska delarna av Sydamerikas kontinent är Guyanas- och det Brasilianska höglandet
samt delar av Patagonien (Argentina i söder). Här vilar allt på sköldområde som tidigare utgjorde
delar av Gondwana kontinenten. Det Brasilianska höglandets prekambriska berggrund täcks delvis
av yngre sedimentära bergarter som i sin tur i söder täcks av ett vidsträckt basaltflöde (Werner,
s.47). Andiska bergskedjan sträcker sina 7251km från nordvästra Venezuela till Eldslandet på
sydspeteen av kontinenten (Världen idag s.90-91). Den bildades under mesozoisk tid för ca 63-
230milj. år sedan, vilket betraktas som relativt sent eller ungt på den geologiska tidsskalan och en
slutlig höjning sker i övergången mellan tertiär och kvartär tid. Högsta berget Aconcagua (6958m)
ligger i Chile, men också i Peru hittar man ett 30-tal bergstoppar över 6000m (Rowntree s126). Gör
man en makrojämförelse med utgångspunkt av ökenområde, högplatåer, låglandsmiljö och tropisk
karaktär visar Colombia, Ecuador, Bolivia, Chile och Argentina liknande. Margit Werner skriver i
sin artikel om Latin Amerikas landformer (s.49) att Amazonas lågland förknippas med floden och
den tropiska regnskog som omger landskapet och sträcker sig vidare in i Brasilien. Jordarna består
till största delen av, förutom den sedimentära berggrunden, ett täckt lager av vulkaniska
lössmaterial transporterat via floderna från Andernas bergskedja. Vidare beskriver hon också södra
Perus högslätt Altiplanot som ligger 3000-4000möh. Denna angränsar ner över Chile och Bolivia
som ett tektoniskt bäcken med mer eller mindre aktiva vulkaner. Den stora Titicaca sjön på
6900km² ligger mellan Peru och Bolivia och har sin avrinning söderut. Margit menar att sjöns yta är
under sänkning och att strandterrasser upp till 110m över nuvarande ytan visar att sjön varit mycket
större i samband med avsmältningen av stora kvartära glaciärer (ibid s 47).
Fyndigheter
Fossila fyndigheter förekommer på lokaler över hela sydamerikanska kontinentens
sedimentavlagringar. Till exempel Venezuela, Colombia och Brasiliens kust- och djungelområden.
Mineraler av skilda slag finns företrädesvis i bergsområden. Störst på mineralfyndigheter är
Brasilien som innehar ädelmetaller och diamanter utöver kommersiella mineraler.
Biomer
Ökenområdena delas med Chile och höglandsområdet med de andinska länderna. Stäppområden
förekommer bl.a. i Argentina med sin Pampas. De tropiska regnskogsområdena har störst
omfattning på den sydamerikanska kontinenten men sträcker sig även vidare upp mot
Mellanamerika där det också förekommer mer torr regnskog. Förövrigt hör regnskogsområdet i
regionen till världens största.
Klimat
Lägesförhållandet till ekvatorn och de vindsystem som råder i området påverkar varandra. I normala
fall sker i östra delen av de båda Amerikanska kontinenterna återkommande orkanbildningar. Enligt
Mike McPhaden, NOAA, blir effekten under El niñjo- år ett lugnare väder i öst medan västsidan
drabbas än hårdare (TV 4). (se också klimatdelen under mikroperspektivet ovan)
9

Sjöar,vattendrag
Titicacasjön är Sydamerikas andra största sjö med sina 8285 km² efter Maracaibo i Venezuela
vilken är dubbelt så stor. (FIB:s bildatlas s. 96) Amazonasfloden är Amerikas längsta vilken har sitt
tillrinningsområde i bl.a. Peru (Rowntree s 123).
Växtliv
Likvärdiga vegetationsförhållanden som i Peru hittar man i de tre biomer som är signifikanta för
Peru, liksom de ovan redogjorda länderna (se biomer makroperspektiv).
Djurliv
Kameliderna är fortfarande vanliga i Peru och Bolivia, men i Ecuador är det mest får som betar idag
(Kjellqvist, s164). Några rekordhållande djur vilka Peru delar med andra länder i Sydamerika är:
Lamor vilka kan skjuta prick med ½ liter saliv på fem meters avstånd. (IIllustrerad Vetenskap 14/
2002 ) Anakondan som är världens längsta orm. Det blodtörstigaste däggdjuret
vampyrfladdermusen lever i central- och Sydamerika. Den måste dricka minst 20 gram blod om
dagen vilket motsvarar hälften av dess kroppsvikt. (ibid5/2002). Världens giftigaste spindlar finns i
Sydamerika varav den allra giftigaste lär vara den brasilianska vandringsspindeln har nervgift så det
räcker att döda sex vuxna (ibid 10/2002). Peru delar med resten av kontinentens djungelområden
dessutom världens giftigaste amfibiedjur – pilgiftsgrodorna. Samtidigt har de också världens mest
oförargliga djur, nämligen sengångaren vilken sover 20 timmar/dygn, flyttar sig 25 meter/dag och
äter endast vegetabilier (ibid 8/2002).
Kulturgeografiska beskrivningar
Människans påverkan över tid
Urbefolkningarna på hela den Sydamerikanska kontinenten har 90 % 0-blodsförekomst vilket
skiljer markant från resten av världen (Illustrerad vetenskap 6/2002). Över årtusenden har olikartade
kulturer utvecklats i regionen. Där kommunikationsförutsättningarna varit bättre har kulturer haft
lättare att nå större geografiska områden. (se diskussion under språk) Utvecklingen som skedde i
västra delarna skiljer sig mot större delen av den Sydamerikanska kontinenten. Det var också här de
första högkulturerna etablerades. Framförallt var det säkert de rika fiskevattnen som ursprungligen
la grundstenen för bosättningar i framförallt Peru men också utmed de närliggande kustområdena.
Visserligen har jordbruket och dess grödor genomgått förändringar men påfallande många grödor är
ändå inhemska än idag. T.ex. har man kunnat spåra kokainrester i 4000 år gamla mumier i Chile.
Kokabladen används av många olika indianstammar i Sydamerika. Enligt Sullivan och Hagen har
bruket inte endast haft nöjessyften utan också använts för att t.ex. klara arbetet på hög höjd.
(Illustrerad Vetenskap 16/2002). Under inkaimperiets dagar förenades områden i Ecuador, västra
Bolivia och norra Chile utöver Peru även om varje klan/stam hade sin särart och språk.
Kolonialtiden
Under kolonialtiden förenades indianstammarna i det redogjorda området än mer. Deras
ursprungliga språk föll i glömska och quechuan anammades. Afrikanska slavar skeppades till Peru
liksom andra amerikanska kolonier men i betydligt blygsammare omfattning. Fyndigheterna i Peru
ökade på exploateringstakten inte bara i regionen eftersom förväntningarna var stora på liknande
framgångar annorstädes. De ekonomiska konsekvenserna blev vittomfattande som redogjorts för
ovan.
Självständighetstiden
Samtliga latinamerikanska länder på den sydamerikanska kontinenten blev självständiga i början av
1800-talet i samband med Sydamerikas befrielsekamp. Däremot är flera av gränsdragningarna
omtvistade. Ecuador och Peru har tvistat om ett stort landområde i nordöstra Peru (Rowntree s.152-
153). Dispyt finns också med Chile om havsgränser (CIA-Peru). Likaså är det signifikant för
10

Sydamerika med militärdiktaturer som avlösts utav befrielsekamper. USAs inblandning i de
politiska förehavanden i Latinamerika har under perioder varit påtaglig. Den arbetskraftsinvandring
som länderna haft under denna tid delar även Peru om än i betydligt mindre skala. Till Peru kom
t.ex. asiatiska emigranter medan de företrädesvis bosatt sig i Guyana och Surinam.
Dagens förhållande
Politik
Absoluta majoriteten av länder är republiker i regionen. Eftersom Peru åter blivit demokratiserat
delar landet detta förhållande med länder som Chile och Brasilien. Peru delar också med samtliga
länder en högerpolitisk regim. De enda undantagen är Castros Cuba, Chavez Venezuela samt
Brasilien vilket så sent som 1/1 i år för första gången på över 40 år fick ett arbetarparti med
president Luiz Inacio Lula da Silva som president. Ett har han dock gemensamt med Perus president
- att har varit skoputsare (BBC world 1/1-03).
Befolkning i miljoner 1976 1984 1994 2001
Brasilien 109,0 132,6 159,0 170,1
Mexico 62,3 77,0 93,7 97,5
Argentina 25,7 30,0 34,6 37,0
Colombia 24,4 28,1 34,5 42,3
Peru 16,1 19,2 23,8 25,7
Venezuela 12,4 17,8 21,8 24,2
Chile 10,5 11,9 14,0 15,2
Cuba 9,3 10,0 10,9 11,2
Ecuador 7,3 9,1 11,2 12,6
Guatemala 6,3 8,2 10,6 11,4
Bolivia 5,8 6,2 7,4 8,3
Dominikanska rep 4,8 6,1 7,7 8,6
Haiti 4,7 6,4 7,2 8,0
El Salvador 4,1 5,4 5,6 6,3
Honduras 3,1 4,2 5,7 6,5
Uruguay 3,1 3,0 3,7 3,3
Paraguay 2,7 3,6 5,0 5,5
Nicaragua 2,2 3,1 4,4 5,1
Jamaica 2,1 2,3 2,4 2,6
Costa Rica 2,0 2,5 3,3 3,7
Panama 1,7 2,1 2,6 2,9
Trinidad/Tobago 1,0 1,1 1,3 1,3
Guyana (-92) 1,0 0,86
Surinam (-92) 0,4 0,41
Bahamas (-92) 0,25 0,3
Barbados (-92) 0,26 0,27
Belize (-92) 0,19 0,25
St. Lucia (-92) 0,15 0,16
St. Vincent o Grenadinerna (-92) 0,11 0,11
Antigua o Barbuda (-92) 0,08 0,07
Dominica (-92) 0,08 0,07
St. Christopher o Nevis (-92) 0,04 0,04
Tab.3 (Gleerups tabellbok) (NEs årsbok 2001)
Befolkningsstatistik
Peru har haft en kraftig befolkningstillväxt
i likhet med de flesta länder i Sydamerika.
På senare år har den dock sjunkit från att
på 70-talet varit 3,1% till 1,8% 2001.
(Länder i fickformat.) Liknande utveckling
delas t.ex. med Brasilien, Colombia,
Ecuador, Mexico och Panama.
Medellivslängden har ökat med drygt 10 år
under motsvarande decennier likt
Guatemala, Nicaragua, Honduras och
Brasilien (66/69 år -94). Trots detta har
endast Bolivia och Haiti en sämre statistik.
Även om spädbarnsdödligheten sjunkit från
118 till 59 döda/1000 födda under samma
tid så är det endast Haiti som har högre
barnadödlighet än Peru.
Folkfördelningsmässigt hör Peru till det
land i Sydamerika som har flest indianer.
Bolivia har dock fler räknat i andelar av sin
befolkning. Förhållandet förändras inte
även om man skulle räkna med
mestisbefolkningen också. I hela
Sydamerika finns det endast 1 milj.
låglandsindianer medan det i Anderna finns
19,5 milj. (Gleerups tabellbok s. 189).
Religion
Katolicismen delar landet med övriga
Latinamerika. Däremot tillämpas
katolicismen bland de andinska indianerna
som en mix mellan det nya och deras
ursprungliga kult- och idévärld (Jordens
Folk s. 75).
Språk
Språkligt hör Peru till den latinamerikanska delen av kontinenten från Mexico i norr till Chile i
söder. Undantagna är vissa karibiska öar, Guyana, Surinam och Franska Guyana. 2/3 är
spansktalande, resten portugisisktalande i Latinamerika. (Rowntree s.121) Tar man istället hänsyn
till invånare med indianska modersmål som talas i Peru blir de geografiska anknytningarna genom:
11

Quechan, Bolivia och södra Ecuador; Arawakiskan, framförallt utmed Amazonfloden och dess
tillflöden samt i Venezuela och södra Brasilien; Tukoanskan, Ecuador, Colombia och nordvästra
Brasilien; Panotakanskan, angränsande Brasilien och Bolivia men även södra Argentina. (Världen
idag s.45). Även i västerled förekommer ord som visar på att man haft kontakt med Polynesien t.ex.
heter sötpotatis kumara även där (The Ancient Civilizations of Peru s. 23-24). Idag känner även vi
igen några ord från quechuan såsom Balsa, Coca, Llama, Pampa och Puma. Peru betyder rikedom
på quechua.
Analfabeter från 15 år % män-kvinnor
1994 2001
Guyana 1-2
Uruguay 3-4 3-2
Agentina 5-5 3-3
Cuba 5-7 3-3
Chile 7-7 4-4
Costa Rica 7-7 4-4
Bahamas 6-4
Trinidad/Tobago 3-5 4-8
Belize 6-7
Paraguay 8-12 6-8
Venezuela 13-14 7-8
Panama 12-12 7-9
Mexico 11-15 6-10
Colombia 13-14 8-8
Ecuador 12-16 7-10
Peru 9-21 5-14
Jamaica 1-2 17-9
Bolivia 15-29 8-20
Brasilien 18-20 15-14
Dominikanska rep 15-18 16-16
Honduras 25-29 25-25
El Salvador 24-30 18-23
Guatemala 37-53 23-38
Nicaragua 39-40 (-84) 33-33
Haiti 41-53 47-51
Tab.4
(Gleerups tabellbok)(Världsbanken)
befolkningsexplosionstakten faktiskt avtagit. Kustområdena är främst tättbefolkade i regionen.
Fördelningsmässigt urbant-ruralt kan Peru främst jämföras med Colombia (Rowntree s. 136-138).
Kommunikationer
Peru delar med Chile och Ecuador samt de övriga länderna utmed västkusten den största vägleden
Pan-American Highway. Med 1,98 miljoner km vägsträcka innehar givetvis Brasilien rekordet
vilket gäller övrig data. De länder vars förutsättningar liknar Perus är: Chile med sina 79800 km väg
samt terrängförhållanden; Colombia och Bolivia då det gäller lagd järnvägsräls; Venezuela med
sina dryga 7000 km farbara floder. Utslaget på befolkningen har Bolivia ungefär lika många
telefonabonnemang som Peru. Utskeppningsmöjligheterna förenar Peru med större delen av
regionen. Däremot har landet inte någon speciellt stor handelsflotta. Endast 5 fartyg varav ett är en
oljetanker (CIA-Peru)
Energiförbrukning kg oljeekvivalenter/inv.
Utbildning
I många länder har insatser gjorts för att få ned antalet
illitterata. Jämfört med flertalet latinamerikanska länder
väljer fler studenter att påbörja universitetsstudier i Peru.
Däremot är det få som fullföljer dem. Av tredjenivåsstudenter
är det flest manliga i Panama (32/1000 inv.)
och flest kvinnliga i Chile (28/1000 inv.). (NE-Peru)
(FN-studenter)
Urbanisering
Absolut största staden om man beaktar hela mellan- och
Sydamerika är Mexicocity med sina 18100 invånare.
Staden placerar sig också på andra plats i världen efter
Tokyo. Tätt efter kommer São Paolo i Brasilien. Buenos
Aires och Rio de Janeiro hamnar också på ”megacity”listan
(NEs årsbok-2001). Lima som huvudstad borde
kanske främst jämföras med någon annan flermiljonstad.
Gemensamt med de ovan angivna är att Lima också är
en ”primacy”-stad alltså flera gånger större än övriga
städer i landet. Gemensamt för många städer i
Sydamerika är att de har en typisk äldre stadskärna
uppförd i kolonial stil. Så är också fallet i Peru. Städer
som Oscar Niemeyers Brasilia förekommer inte i Peru.
Slumkvarteren har i många städer inte minst i
Sydamerika blivit stora getton i utkanterna. Så också i
Lima. Trots detta lever människor drägligare här än på
många ställen i bergsområdena. Urbaniseringen har i de
olika Sydamerikanska länderna bidragit till att
Energiproduktion/förbrukning
Peru får först och främst jämföras med
vattenkraftsproducerande länder i Sydamerika då det
gäller elproduktion. Det största kraftverket i
Sydamerika, Itaipúdammen mellan Paraguay och
12

1984 1994 1997
Trinidad/Tobago 4107 4910 4715
Surinam - 2725 -
Venezuela 2509 2296 2254
Argentina 1460 1351 1683
Jamaica 919 1096 1539
Chile 796 911 1511
Mexico 1308 1525 1507
Cuba 1083 - 1102
Brasilien 753 666 1039
Uruguay 738 642 878
Paraguay 213 209 877
Dominikanska rep 386 340 861
Panama 504 520 787
Colombia 758 694 759
Costa Rica 486 558 738
Ecuador 796 561 668
El Salvador 188 222 633
Peru 575 330 606
Bolivia 276 255 583
Nicaragua 234 253 548
Guatemala 178 159 529
Honduras 205 180 527
Haiti 55 - 276
Utlandsskuld miljoner US$ 2000
Ekonomi
Brasilien 223.800,0
De fluktuerande ekonomiska Mexico situationer Peru 157.000,0
genomgått är inte ovanligt Argentina för regionens ekonomier. 155.000,0
Det mest aktuella exemplet Venezuela är Argentina vars valuta
inte längre kunde hållas Chile kopplad till dollarn förra året
utan inflationen rasar okontrollerat Colombia iväg. Sist det
befann sig i en liknande Peru situation var -89 då
inflationen uppnådde 200%/månad. Ecuador Goda naturtillgångar
och utbildningsförutsättningar Uruguay till trots
(CIA-Argentina). Det Sydamerikanska
Panama
undret får
istället tillskrivas Chile.
Nicaragua
En av de större anledningarna
var då Allende förstatligade
Costa
kopparföretagen
Rica
som
tidigare varit utlandsägda.
Dominikanska
Chile är världens
rep.
största
kopparexportör (Världen idag s. 66-67). Chiles BNP
Guatemala
är mer än dubbelt så hög som Perus. Högst ligger dock
Jamaica
Bahamas om man ska väga in Karibien. Colombia är
det land som inbringar lika
El Salvador
hög BNP/capita som Peru
(NEs årsbok 2001).
Honduras
Tab.6 (Världsbanken)
Paraguay
38.700,0
34.900,0
33.500,0
28.400,0
13.100,0
8200,0
7300,0
5500,0
4500,0
4300,0
4300,0
4300,0
3800,0
3100,0
3000,0
Näringsliv
Bolivia
I hela Sydamerika förlitar Trinidad man sig och till Tobago största del på
sina råvaror vilket dominerar Guyana industrierna liksom i
Peru. Venezuela är världens Haitifemte största
oljeexportör. Detta påverkar Belize världsmarknadspriset
såsom då det nyligen varit St Lucia storstrejk i landet. (Metro
2700,0
2600,0
842,0
691,0
483,6
221,0
11/12-02) Bolivia, Brasilien St Vincent och Chile och har Grenadinerna framförallt 158,6
likartad fördelning som Peru St Kitts mellan och Nevis industri-, service- 115,5
Sociala och lantbrukssektorerna och miljömässiga
Dominica (CIA).
probl
81,0
13

Sociala och miljömässiga problem
Jämfört med de övriga länderna på den Sydamerikanska kontinenten har Peru tillsammans med
Bolivia och Praguay den lägsta arbetslösheten (FN-arbetslöshet).Argentina har på sina håll 60%
arbetslöshet (NEs årsbok 2001). Peru är världens största producent av koka och är därmed den
största exportören av kokainbas tillsammans med Colombia och Bolivia. 3 miljarder dollar per år
beräknas denna handel inbringa svart i Peru (NE-Peru) Avverkning av tropisk skog är den mest
omfattande i världen i regionen. Högst skogsavverkningstakt har Haiti med 5,7%/år. I jämförelse
med Brasiliens 5,3 miljoner km² så är det inget och likaså kan inget annat land mäta sig trots att
avverkningstakten är på 0,4%/år, samma som Perus. I vissa regioner i Brasilien har hela 60%
avverkats (Rowntree s.131).
Länder vars skogs- och avverkningsförhållanden liknar Perus är främst Colombia. De enda länder
som idag motverkar avskogningen är Uruguay och Cuba (Världsbanken). Högsta utsläppen av CO2
har Trinidad/Tobago på 17200 ton/capita. På andra plats kommer Venezuela med 6600 ton
CO2/capita (CIA). Peru hör till de länder som släpper ut relativt lite. De fiskrika vattnen delar Peru
främst med Chile. Utfiskningen som skett kan skyllas både på ländernas fiskepolitik men också
utländska intressenter såsom Japanska.
Analys av Peru ur ett regionalgeografiskt perspektiv
Förhållandet med flest bosatta vid kusterna har säkert varit fallet – precis som idag. De givna
förutsättningarna med framförallt ett rikt fiskevatten vid Stilla havskusten måste premierat
bosättningar i det som idag är Peru. Djungelområdena var trots sin artrikedom svårare att bemästra.
Att Amerikas äldsta högkultur hittats i Peru betyder inte att andra platser kan ha haft en mindre
intressant betydelse i mänsklighetens historia. Problemet är dels att hitta dessa i de väldiga
skogbeklädda landområdena och dels att de förmodligen fördärvats genom vittring, vilken är
påtaglig i tropiskt klimat. De varierande natur- och klimatförhållanden gjorde att det i Anderna gick
att driva olika grödor. Detta innebar säkert en tryggare utkomst även om det innebar brukning av
olika höjdnivåer med längre avstånd emellan. Även om inkaindianerna inte använde hjulet så vittnar
deras tekniska kunnande om en långtgående utveckling. Väger man in de förhållanden som råder
terrängmässigt i Anderna kan man förstå att det inte var mycket lönt att använda vagnar och därmed
hjul. Ser man på den språkliga fördelningen av de olika indianspråken kan man dra slutsatser om
hur kontakter skett innan conquistadorerna gjorde sitt inträde på kontinenten. Det är t.ex. förståeligt
att arawakiskan företrädesvis talas utmed amazonflodens tillflöden. Uppenbarligen har floderna
alltid varit primär kommunikationsled folken emellan. Likaså ser man trenden att de folk som
anpassat sitt livsuppehälle i de höglänta terrängerna bibehåller dessa.
Decimeringen av indianer har inte endast tillskrivits erövrarnas framfart. Även naturliga orsaker
som sjukdomar från gamla världen bidrog. Fortfarande idag ser vi effekterna av detta då isolerade
stammar drabbas av ”civilisationen”. Människooffer som t.ex. under Caral, Moche och Inka kan
vittna om radikala sätt att blidka gudamakterna under El Niñoår.( Illustrerad vetenskap 6 och
8/2002), (TV 4). Tvärvetenskapliga iakttagelser gör gällande att El Niñofrekvensen ökat de senaste
decennierna. Inom forskningen hävdas både att passadvindeffekten är en naturfenomenisk orsak
men också att det skulle kunna bero på människans framfart med utsläpp av ”växthusgaser”. Den
Sydamerikanska regionen är jämfört med I-världen en betydligt mindre miljöbov i dessa
hänseenden. Peru har liksom majoriteten av världens länder skrivit under Kyotoavtalet. Däremot har
landet ännu inte vidtagit några egna åtgärder för att leva upp till det (CIA-Peru). Argentina innehar
däremot världsrekordet i att uppnå dessa miljömål (CIA-Argentina) Likaså har flera länder i
Sydamerika gjort överenskommelser om inskränkningar i den tropiska avverkningen genom
Tropical Timber 83 och 94. Ändå ser vi endast en viss avmattning. De illegala exploateringarna är
också ett stort problem, bl.a. på grund av att de morfologiska strukturer som råder är mycket sårbar.
Detta bidrar till de omfattande erosioner av jordarna i tropikerna tillsammans med annan vårdslös
markanvändning. I Sydamerika har det från haciendornas tillkomst till gruvexploateringens framfart
tagit sig de globala uttryck de har idag. Dessutom sker en naturlig erosion längs Andiska
bergskedjan. En förändring sker också genom vulkaniska aktiviteter som ständigt förändrar
14

landskapet. El Niño- effekter påskyndar erosion genom översvämningar från väst som drar med sig
stora landmassor. När det gäller försvagade passadvindar görs försök till att kunna utläsa när och
varför dessa uppstår. Forskare har placerat bojar utrustade med mätinstrument ute i Stilla havet.
Man hoppas, genom detta, kunna vara mer förberedd och evakuera människor snabbare när El Niño
närmar sig. Den stora fiskdöden i samband med temperaturförändringen i vattnet verkar för
närvarande inte vara en lätt sak att påverka. Ozonhålet över Antarktis är ett annat bekymmer som
faller på det globala samvetet men drabbar främst livet i sydligaste Chile med t.ex. blind boskap.
Trenden att ”om man har så konsumerar man” uttrycks t.ex. i energiförbrukningen. Venezuela som
tredje största oljeexportör inlemmar sig i detta liksom turistparadisen i Karibien. Peru däremot hör
till de mindre förfördelade trots sina råvarutillgångar. För att få en överblick över varför
ekonomierna fallerar bör fler aspekter belysas än vad vi lyckats frammana här. Vår uppfattning är
dock att ensidiga uppgifter som ett lands BNP inte klargör mycket. Aspekter som politiska eller
annat maktspel påverkar. Också yttre påverkan som framförallt USAs vilja att stödja eller undandra
stöd bidrar. Investerare på marknaden agerar också de nyckfullt. Peru liksom andra länder, som
dagens Argentina, har fått känna av detta. Här handlar det ytterst om psykologi. Peru hör till de
länder i regionen vilka inte lyckats få upp en tillräckligt välutbildad befolkning även om
ansträngningar förvisso gjorts. Utan nyinnovationer bär inte landets ekonomi i världskonkurrensen.
Allt går dock inte att se i siffror och statistik. Den informella ekonomin fortsätter oförtrutet att
existera på sidan av den officiella. De många småidkarna i Peru såväl som i resten av Latinamerika
frågar inte om lov. Kjellqvist beskriver t.ex. den byteshandel som sker i byn Pampallaqta i bergen.
(s.165 ). Hoppingivande är att analfabetismen bekämpas. I Venezuela sker ett landsomfattande
musicerande vilket startades av en musiklärare. Alla uppbyggliga krafter gör att man ändock inte
ska misströsta inför Perus och regionens fortsatta framtid.
Slutsats
Peru liknar naturgeografiskt framförallt Chile och Ecuador med vilka de delar kust, hav och berg.
Kulturgeografiskt skiljer sig resultaten beroende av preferenser. Historiskt har Peru delat samma
utveckling som delar av Bolivia, Chile och Ecuador. Vår slutsats blir att Peru ändå mest liknar
länderna som omnämns ovan. Faktum kvarstår att hur mycket man än försöker jämföra så har varje
land utbildat sin särart, inte minst Peru!
Referenser
The Ancient Civilazations of Peru, Mason, 1975
CIAs hemsidas ”factbook” 14/1-03 med statistik om respektive land bl.a.:
CIA-Argentina: http://www.odci.gov/search?NS-search-page=document&NS-rel-docname=/cia/publications/factbook/print/ar.html&NS-query=argentina&NS-search-type=NS-booleanquery&NS-collection=World%20Factbook&NS-docs-found=714&NS-doc-number=2
CIA-Peru: http://www.odci.gov/search?NS-search-page=document&NS-rel-docname=/cia/publications/factbook/print/pe.html&NS-query=peru&NS-search-type=NS-booleanquery&NS-collection=World%20Factbook&NS-docs-found=708&NS-doc-number=2
(alla CIAs adresser till samtliga länder i Syd- och Mellanamerika finns på särskild fil från 14/1-03)
FIB:s bildatlas, Folket i Bilds förlag, Malmö1962
Från FNs hemsidor 9/1-03 bl.a.:
FN-droger: http://www.odccp.org/peru/country_profile.html
FN-Peru: FNs hemsida, Perus energi: ”http://unstats.un.org/unsd/energy/balance98/eb/60498.XLS”
FN-arbetslöshet: http://unstats.un.org/unsd/demographic/ww2000/table5a.htm
FN-studenter: http://unstats.un.org/unsd/demographic/ww2000/table4b.htm
(alla FNs adresser till samtliga länder i Sydamerika finns på särskild fil från 9/1-03)
Gleerups tabellbok, Världen i teman och tabeller, CWK Gleerups utbildningscentrum AB
Illustrerad vetenskaps månadsmagasin, Bonnier Alandia AB, Mariehamn
Illustrerad vetenskaps bilaga ”Tio dramer som förändrade världen”
Jordens Folk, (Peoples of the earth-Andes), Bonnier Fakta 1983
Kjellqvist T. (1994) Jordbruk i Anderna.Ymer 94, AB Boktryck, Helsingborg
15

Lundberg, Ymer 89, AB Boktryck, Helsingborg 1989
Länder i fickformat nr 710
Mabee, Steven, Personligt brev18/12-02 från statsgeologen i Massachusettes ang. Nazcalinjerna
Maria Reiche, Mystery on the desert,1968
Metro 11/12-02, Venezuelas oljepriser
National Encyklopedin samt dess årsböcker, Bra Böcker
Ollier C. (1991) Ancient landforms, Bela Haven Press, London
Rowntree, 2000 Prentice-Hall, New Jersey
South American Handbook -87, Trade & Travel Publications Ltd. 1986
TV4, På jakten efter El niño, 20021218.
Världen i dag – Sydamerika, Bonniers, Köpenhamn, 1994
Världsbankens fakta om respektive land 11/1-03 bl.a.:
Världsbanken-Peru:
http://devdata.worldbank.org/external/CPProfile.asp?SelectedCountry=PER&CCODE=PER
&CNAME=Peru&PTYPE=CP
(alla Världsbankens adresser till samtliga länder i Syd- och Mellanamerika finns på särskild fil från
11/1-03)
Wallén C.(1994) Problemklimat i Sydamerika, Ymer 1994, AB Boktryck, Helsingborg
Weltatlas, Diercke, Westermann Schulbuchverlag Gmbh, Braunschweig, 1988
Werner M. (1994) Latinamerikas landformer, Ymer 1994 AB Boktryck, Helsingborg
16