ur ett regionalgeografiskt perspektiv - Göteborgs universitet

Utbildning
Drygt 90% av barnen mellan 6-11 år går i grundskola som är obligatorisk. Därefter kan man välja
universitetsförberedande utbildning eller yrkesinriktad i sekundärskolan. Fler väljer att fortsätta
utbilda sig. -83 var siffran 61%. Det finns 50 olika universitet. Hälften drivs i privat regi som t.ex.
genom katolska institutioner. Många avslutar dock inte sina studier. Analfabetismen har minskat
från 38% -63 till 13% -90(NE-Peru).
Urbanisering
Lima är landets huvudstad och störst med sina 7,5 milj. inv. (2000) (Länder i fickformat). Trujillo är
näst störst följt av Arequipa. Urbaniseringen har varit omfattande vilket gör att 71% av
befolkningen bodde i tätorter -98 (Rowntree s. 137).
Kommunikationer
Vägnätet uppgick -89 till en sammanlagd sträcka på 69900 km (NE-Peru). Endast 11,8% av
vägnätet var asfalterat -97 (Världsbanken-Peru). Fortfarande används till stor del de gamla
inkastigarna utmed bergsbranterna vilka kan vara generöst tilltagna med 7 m bredd (Jordens Folk
s.73). Järnvägen består av två linjer som förbinder kusten med Anderna. Sammanlagt är järnvägen
1820 km vars högsta punkt är 4829möh vilket gör den till världens högst belägna. Likaså har Peru
världens högst belägna båttrafikerade sjö –Titicaca. I öster är floderna naturliga transportleder.
Flyget har varit subventionerat för att medelperuanen ska ha råd att resa inrikes. De sammanlagda
avgångarna var 46.000 under år 2000 från landets 239 flygplatser (CIA-Peru) (Världsbanken-Peru).
Idag finns det persondatorer så det skulle räcka till drygt 4% av befolkningen. 1998 fanns det 1,509
miljoner telefonabonnemang (CIA-Peru). Mobilnätet har byggts ut så drygt 11% av befolkningen
skulle kunna ha tillgång till mobiltelefon (Världsbanken-Peru). 10% har tillgång till TV och 20%
radio. Det finns ca. 30 dagstidningar med sammantaget 1,5 milj. ex. Etermedierna uppgår till över
300 radiostationer och flertalet TV-stationer. I perioder har pressen inskränkts politiskt eller blivit
förstatligad (CIA-Peru).
Energiproduktion/förbrukning
Elenergibehovet täcks till största delen av vattenkraftsresurserna vilka utgör ¾ av elkraften (slutet
av 80-talet). Dessutom använder Peru sina fossila bränslen. Olja utvinns i norra delens kustområde
och kolgruvor finns i Anderna varav världens högst belägna – Cerro de Pasco – ligger på 4200 m
höjd (NE-Peru) (South American Handbook s. 766). Energinförbrukningen i terajoule var 1998 för :
Industrin 112600; Transportsektorn 160689; Hushåll och lantbruk m.m. 257611 där hushållen stod
för merparten (FN-Peru). Tab.1 (FN-Peru)
Terajoule 1998 Kol o.dyl. Oljeprod. Gas El Biomassa Totalt
produktion 602 237057 25052 49712 191639 504062
import 16341 249889 6331 4 272564
export 159868 -159868
Total energiåtgång 606806
Ekonomi
Fram till 1970-talet hade man en hög tillväxt. Handelshindersreduktion och politisk instabilitet hade
lett till ett sämre investeringsklimat och kapitalflykt under -80 och början av -90-talet. Regeringen
lyckades få kontroll på inflationen och tillväxten ökade. Efter bl.a. El Niñokatastrofen -98
drabbades ekonomin hårt (CIA-Peru). Utländska investeringar minskade till 680 miljoner US$ år
2000 från att ha varit 1,8 miljarder -97 (Världsbanken-Peru). Trots detta har inflationen minskat
från att ha legat på 7,6% -97 till 1,3% 2001. BNP uppgick till 2610 dollar/capita (NEs årsbok-99).
De viktigaste exportvarorna är koppar vilken utgör hälften av alla metaller, järnmalm, zink, silver,
bly och tenn samt olja och oljeprodukter, fisk, fiskmjöl, textilier, kaffe och andra
jordbruksprodukter. (se också nedan redovisade uppgifter om kokaexport)
7