Arbetslust nr 1 2012 - Institutet för stressmedicin

FOTO: PrIVAT
Därför blir Maja
sjuksköterska
I januari 2013 är Maja Ohlsson
färdig sjuksköterska. Då lämnar
hon Högskolan i Borås med
sikte inställt på att arbeta utomlands
en period och så småningom
kanske vidareutbilda sig till
distriktssköterska, ett jobb hon
tycker verkar roligt och fritt med
mycket ansvar.
På gymnasiet funderade Maja på att
utbilda sig inom molekylärbiologi,
men efter arbete i hemtjänsten ändrade
hon sig. Hon ville arbeta med
sjuka människor och från det att hon
sökte och kom in på sjuksköterskeutbildningen
känns valet väldigt
självklart.
Vad tror du om att få jobb?
– Jag tror det ser bra ut. I Varberg,
där jag kommer från, är det brist på
sjuksköterskor, så jag börjar
med att söka där. I Göteborg
är det nog svårare, men jag
vill gärna jobba på något av
de stora sjukhusen. Sen vill
jag jobba utomlands innan jag
vidareutbildar mig. Gärna i
Nicaragua där jag varit tidigare,
men jag talar inte spanska
så det får nog bli i ett engelsktalande
land, någonstans i Afrika kanske?
Hur ser du på din framtida arbetsmiljö?
– Under praktiken ser man ganska
snabbt hur det är. Sjuksköterskorna
har så mycket att göra,
många går på knäna. Jag gillar när
det händer mycket, men det är inte
ok när man har så stort ansvar och
det är så tidspressat. Det är ju
hemskt om man skulle göra något fel
och någon människa skadas på
grund av tidspressen.
Sammanfattningsvis – vad är det
som lockar allra mest med att bli
sjuksköterska?
– Det är det medicinska, jag är
väldigt intresserad av människokroppen
– och av att ta hand om andra,
sjuka människor. Sedan är ju utvecklingsmöjligheterna
väldigt stora.
Lisbeth Hedberg
Så mycket bättre
ska läkarna introduceras
I Göteborg antas 222 blivande läkare till utbildning varje år. När de väl är
färdiga – lång leveranstid är det – delar regionen kullen med bemanningsföretag,
industrier, privata vårdgivare och ... kanske grannlandet i väster.
Fast det kommer också läkare som fått sin utbildning i andra länder. De
ska bli bättre introducerade i fortsättningen. Arbetet pågår!
En arbetsgrupp började i januari att skapa
ett introduktionsprogram för läkare
som utbildats utomlands och läkare som
också är födda utomlands. Detta ska
göra det enklare för alla inblandade och
kan komma att stå som modell för introduktion
av andra yrkeskategorier.
– Ytterst är det förstås för patienternas
skull, kommenterar Inger Hagqvist,
regional studierektorschef i VG Primärvård.
GROVT FINNS DET tre grupper som behöver
introduktion när de vill jobba som läkare
i Sverige; svenskar som pluggat utomlands,
läkare från EU-land och läkare
från länder utanför EU.
Den som kommer från ett land utanför
EU har den längsta vägen att vandra
innan det kan bli aktuellt att träda i
tjänst. När den ibland knöliga migrationsbiten
är avklarad är det Socialstyrel-
ILLUSTrATION: JOEN WETTErHOLM
sen som gör prövningar och tester innan
det kan bli dags för kompletteringsutbildning.
– Alla bedöms individuellt, poängterar
Inger Hagqvist som menar att de unga
svenskar som utbildat sig i annat EU-land
generellt sett har hög teoretisk kunskap
men liten klinisk erfarenhet eftersom AT
inte finns i alla länder. Det är därför mycket
viktigt med handledarledd praktik.
DET äR INTE BARA det medicinska ”hantverket”
som man ska behärska som läkare
i Sverige. Kulturkompetens är en viktig
sak; hur tänker en svensk patient, vilken
kompetens har en svensk sjuksköterska,
hur jobbar man i team, hur pratar man
med patienten ... listan kan göras mycket
lång. Bara fantasin sätter gränser, som
man brukar säga.
Mer som måste kompletteras är kunskap
om svenska lagar och författningar,
hur läkemedel hanteras, hur sjukförsäkringen
fungerar, hur sjukvården är organiserad.
Och så måste man ju kunna
språket – inklusive sjukvårdssvenska.
Brita Hässel
Årliga tillskott av sjuk-
sköterskor och läkare:
• Vårdhögskolorna tar in cirka 400
studenter per år på sjuksköterskeprogrammen.
Antalet studenter ska
utökas de närmaste åren.
• Läkarprogrammet i Göteborg tar in
cirka 220 studenter varje år. Antalet
har ökat de senaste åren och ska, enligt
regeringsbeslut, ökas mer.
• Drygt 2 600 svenskar studerar på
läkarprogram runtom i världen, varav
nästan 1 000 i Polen, drygt 500 i
Danmark och nästan 400 i Rumänien.
Ungern, Tjeckoslovakien och Lettland
är andra stora ”leverantörer”.
• I Västra Götalands Primärvård finns
290 ST-läkare.
• 200 AT-läkare antas årligen till 21
månader lång AT-tjänst som leder till
legitimation och möjlighet att söka
ST-tjänst.
Läkare lär sig
knäcka den svenska koden
Största hindret för att komma in i den svenska sjukvårdskulturen är naturligtvis språket,
det svenska och det medicinska.
Rejält knöligt kan det också vara med kommunikationen – att veta hur man umgås,
kunna hänga med och tyda nyanserna. På kursen ”Att knäcka den svenska koden” introduceras
läkare med utländsk examen i den svenska sjukvårdskulturen.
Nenad Stankovic, handkirurg och
smärtläkare på Frölunda Specialistsjukhus
och universitetslektor vid Sahlgrenska
Akademin, Institutionen för vårdvetenskap
och hälsa, kom till Sverige som
specialist från Serbien 1991 och fick själv
lära sig den besvärliga vägen. Lära sig språket
på egen hand, gissa och fråga sig fram
på jobbet –göra och säga fel, försöka igen
och lära sig av sina misstag.
Sedan många år har han, med sina egna
erfarenheter i bagaget, intresserat sig för
hur man kan underlätta för utländska kolleger
att slippa gå den långa och svåra vägen
för att komma in och fungera bra på
arbetsplatsen.
– MIN VäG VAR inte så svår som många andras,
men jag saknade mycket i processen,
säger Nenad Stankovic, kursledare för ”Att
knäcka den svenska koden” som, förutom
information om det svenska sjukvårdssystemet,
lagar och regler, med mera, inriktas
på samarbete och kommunikation.
För en läkare med examen från tredje
land, utanför EU, tar det i snitt sju år innan
hon eller han efter språk- och kompletteringsutbildning
får sin svenska legitimation.
Ofta ännu längre för att få ett jobb
inom det yrke de var specialister inom redan
när de kom till Sverige. Och det är
egentligen då det riktigt svåra börjar – att
bli en i arbetslaget.
SOM ExEMpEL på kulturkrockar nämner
Nenad att många kommer från en auktoritär
tradition (man behöver inte gå längre
än till Tyskland) och är vana vid att leda på
ett helt annat sätt; ge order och säga ”du
gör så”.
– Så fungerar det inte här: sjuksköterskan
är mycket välutbildad och har mycket
högre status än i andra länder. Här i Sverige
arbetar vi ju verkligen i team och diskuterar
oss fram till gemensamma lösningar,
säger Nenad och erkänner ”ja, jag var också
auktoritär, men jag lärde mig”.
Ett annat exempel är sättet att uttrycka sig
– ofta lite oprecist i många utländska läkares
öron. Om en chef säger till en yngre kollega
”Skulle du kunna göra det här?” så förstår en
svensk underläkare att hon eller han ska
göra det. Men för en som inte förstår nyanserna
i språket blir det oklart.
OCH SÅ äR det det där med att fika. Att
fikarasten är ett viktigt inslag i vardagen –
inte bara för att få en paus och en kopp
kaffe eller te, utan också för småpratet, för
”kittet” i relationerna på arbetsplatsen –
är det många som inte uppfattar. Det kan
verka trivialt, men också detta ingår i att
knäcka den svenska koden.
I förlängningen handlar utländska läkares
anpassning på arbetsplatsen och i yrkesrollen
om att bristande kunskaper och
kommunikation kan äventyra patient-
säkerheten. Och där har arbetsgivaren en
mycket viktig roll.
– Det är viktigt att få en gedigen introduktion
så tidigt som möjligt, det är ett bra
sätt för arbetsgivaren att satsa på fram-
tiden, säger Nenad Stankovic, som deltar i
arbetet att ta fram en individuellt anpassad
introduktionsutbildning för läkare och andra
yrkesutövare inom hälso- och sjukvården
med examen från sina hemländer (se
artikel intill). •
Lisbeth Hedberg
”Att knäcka den svenska koden” är en uppdragsutbildning
på fem dagar för 20 deltagare
i varje kursomgång.
Mindre auktoritärt och mer teamarbete är två
saker som är speciellt med svensk sjukvård.
Och förstås; det svenska fikat är viktigt!
10 arbetslust nr 1 2012 arbetslust nr 1 2012 11
FOTO: FrANK PALM