Arbetslust nr 1 2012 - Institutet för stressmedicin

Lyckat lockbete
som lönar sig
En hel del av Västra Götalandsregionens cirka 800 psykologer börjar bli till åren.
– Redan i början av 2000-talet visste vi att psykolog var på väg att bli ett
brist-yrke och att vi behövde göra något åt det, berättar Katarina Malmqvist,
studierektor vid Kompetensrådet för psykologer.
Läget på psykologfronten är i bättre balans
nu än för några år sedan – mycket tack vare
pTp-satsningen. Här förbereder Magnus
Olsfelt och paul Zieltjens eftermiddagens
möte med en patientgrupp.
FOTO: FrANK PALM
psykologvärlden finns det Praktisk
I Tjänstgöring för Psykologer (PTP), en
motsvarighet till läkarnas AT-tjänstgöring.
För att bli legitimerad psykolog – och därmed
vara behörig för att arbeta inom hälsooch
sjukvården – måste man göra ett års
PTP efter de fem åren på universitet.
Västra Götalandsregionen har, för att säkra
tillgången, i ett pågående projekt skapat 30
tjänster för nybakade psykologer. 80 psykologer
lämnar Göteborgs Universitetet
varje år.
TjäNSTERNA äR delvis regionalt finansierade
och följs av ett utbildningsprogram komponerat
för att ge bredd och djup till kunskapen
om det kliniska arbetet i regionen, vare sig
det handlar om mödra- och barnhälsovård,
primärvård, psykiatri, BUP eller behand-
lingshem till exempel. Och det har blivit riktigt
bra! Konceptet ses som en framgångsfaktor
för rekryteringen av psykologer.
Årligen fördelas de 30 platserna rättvist
i regionen. Alla som vill anställa en PTPpsykolog
ska få chansen, och alla brukare
ska naturligtvis ha tillgång till lika välutbildade
psykologer var de än bor. Intresset är
stort; större än tillgången.
– Platserna är eftertraktade och drygt
80 procent av PTP-psykologerna stannar
sedan kvar i regionen, säger Katarina nöjt.
Utöver dessa centralt finansierade tjänster
finns ytterligare 10-15 som helt finansieras
av egna verksamheter, eftersom det
står varje chef fritt att anställa PTP-psykolog,
både på vikariat, fasta tjänster och projektanställningar.
MAGNUS OLSFELT är anställd som PTPpsykolog
på Habilitering & Hälsa, Södra
Älvsborgs sjukhus, en förvaltning som har
sin verksamhet i hela regionen och i Borås
en enhet på Södra Älvsborgs sjukhus.
– Det är nyttigt att vara PTP-psykolog.
Jag får erfarenhet och värdefull handledning
samtidigt som jag kan bidra med min
kunskap och kanske komma med något
nytt, säger Magnus Olsfelt.
Det medföljande utbildningsprogrammet
får också goda recensioner.
– PTP-programmet är verkligt bra. En
gång i månaden träffas alla av regionens
PTP-psykologer, oavsett hur de är finansierade,
för att diskutera, lyssna till föreläsningar,
göra studiebesök, sprida information
och bygga nätverk.
– Det gör psykologerna kunnigare om
hela regionen, kommenterar Katarina som
ändå inte sticker under stol med att platserna
i Göteborg är mer sökta än de som
ligger på mindre orter.
– Många kanske har hunnit slå sig till ro
och skaffat familj under den långa utbildningstiden.
Men vi har ändå inga problem
med att fylla PTP-platserna!
MAGNUS – SOM TRIVS bra i Borås – syfte
med PTP är förstås att få ut sin legitimation,
samtidigt som han får pröva sina
kunskaper i praktiken och lära mer:
– Att jobba här, med vuxenhabilitering,
är speciellt. Här finns till exempel ett viktigt
inslag av pedagogik, kommenterar Magnus
som handleds av en erfaren kollega:
– Under en timme i veckan går vi igenom
frågor och funderingar som kommit
upp. Eftersom det ibland är ett ensamt jobb
att vara psykolog, så känns det bra.
I REGIONEN har man också gjort det möjligt
att bli PTP-forskare. Det här är helt
unikt i Sverige, att ge en handfull psyko-
loger möjlighet att ägna halva sin tid åt
forskning.
– Vi är måna om att stimulera forskning.
Det är positivt både för den enskilda
psykologen och för arbetsplatsen, säger
Katarina. Det är också ett sätt att vara en
attraktiv arbetsgivare och, i den viktiga
slutänden, erbjuda invånarna bättre vård.
Västra Götalandsregionen kan sägas
vara lite av föregångare när det handlar om
PTP-frågor. Den handbok som antagits nationellt
och numera används i hela landet
har sitt ursprung i regionen.
Med ett genomarbetat material så höjer
vi kvaliteten på tjänsterna, kommenterar
Katarina.
I KOMpETENSRÅDET för psykologer, som
ansvarar för PTP-verksamheterna, sitter
– Bästa källan att rekrytera nya medarbetare
är att ta väl hand om dem som
redan är inne. Det säger Per-Olof Blomqvist,
chef på Sahlgrenska Universitetssjukhusets
Hr-strategiska avdelning.
Han får medhåll av Hr-strategerna Åsa
Lindbom och Margareth Blidkvist som
på olika vis arbetar med sjukhusets
praktikanter och studenter.
Och det gäller att ha en öppen attityd
och erbjuda feriepraktik för elever
redan på gymnasiet, och ibland i årskurs
9. Intresset är stort och förra året
lottades de 84 feriepraktikplatserna ut
bland de sökande.
För blivande undersköterskor på
gymnasiets vård- och omsorgsprogram
ingår praktik i utbildningen, liksom för
studenter vid exempelvis sjuksköterskeutbildningarna.
Varje år tillhandahåller
SU mellan 700 och 800 sådana praktikplaceringar.
Åsa och Margareth trycker på att det
hela tiden pågår arbete för att kvalitetssäkra
praktiken som ges. Bland annat
genom att utveckla och förfina ett
huvudhandledarsystem och att certifie-
Paul Zieltjens, psykolog och kollega med
Magnus.
– I rådet sitter representanter för olika
verksamheter. Uppdraget är att skapa förutsättningar
för en långsiktigt jämn och
högkvalitativ psykologverksamhet. Vi
samarbetar med bland andra Göteborgs
Universitet där vi har möjlighet att påverka
innehållet i psykologutbildningen.
Paul är en förespråkare för att ta emot
psykologistudenter redan under utbildningens
gång:
– Det lönar sig att lägga tid på studenter.
De kommer in i verksamheten och kan
lära sig också om de mindre och mer
okända delarna av hälso- och sjukvården.
Och omsorgen om de blivande psykologerna
har gått hem:
– Idag är vi i bättre balans, bekräftar
Katarina. •
Brita Hässel
Dagens praktikanter –
framtidens medarbetare
ra bashandledare (de som står för
handledningen ute på arbetsplatserna).
Kvalitetssäkring är också viktig när
det gäller vilken kompetens exempelvis
framtidens undersköterskor kommer
att behöva.
– Vi har sett en successiv förändring
i behovet av kompetens
– det ställs allt högre
krav, bland annat på att
kunna arbeta med processer.
Och när vi identifierar
behovet måste vi
tänka över yrkesgränserna
när det gäller förmågor
och kompetenser vi kommer
att behöva, säger Åsa Lindbom.
Vad man vet är att det framöver
kommer att behöva rekryteras många
nya medarbetare med specialiserade
kunskaper. Och för att kunna uppfylla
dessa framtida krav är sjukhuset mycket
mån om att ta väl hand om de gymnasieelever
och högskolestudenter som
kommer för ferie- och studiepraktik.
Det är bland dessa framtidens medarbetare
finns.
Lisbeth Hedberg
6 arbetslust nr 1 2012 arbetslust nr 1 2012 7
ILLUSTrATION:
JOEN WETTErHOLM