Läs eller ladda ner rapporten i pdf-format - HandikappHistoriska ...

förfärligt.” Ja, människor har behandlats illa av samhället och det
bemötandet pågår delvis fortfarande, men alla människors historia
är viktig att dokumentera. Samhället får inte fortsätta att diskriminera
genom att förtiga historien. En historia som över huvud taget
inte syns föder ännu mera skuld och skam.
Här följer några exempel på hur politiken och synen på funktionshinder
ömsesidigt har påverkats och förändrats genom tiderna.
Hundra år av språkligt förtryck
Teckenspråket är barndomsdövas språk och förutsättningen för delaktighet
och kommunikation. Det var också undervisningsspråk
i dövskolorna till slutet av 1800-talet då en europeisk dövlärarkongress
beslutade att teckenspråket inte längre skulle användas.
Barnen skulle undervisas muntligt och lära sig att läsa på läppar. I
Sverige varade den orala eran till 1980-talet och hade till följd att
generationer av döva barn lämnade skolan med dåliga kunskaper
och en torftig svenska, eftersom de inte kunde tillgodogöra
sig undervisningen. Det blev hundra år av språkligt och kulturellt
förtryck och hela tiden arbetade döva och deras organisation
Sveriges Dövas Riksförbund med att förklara att teckenspråket är
nödvändigt för döva. Först 1981 slog riksdagen fast att teckenspråket
är dövas första språk och att dövskolorna ska undervisa
på teckenspråk.
När människomaterialet skulle förädlas
I början av 1900-talet fick de rashygieniska tankarna fäste i
Sverige. Statens institut för rashygien, det första i världen, öppnades
på 1920-talet och 1935 kom en lag som gjorde det möjligt
att tvångssterilisera människor. Det var både läkare och politiker
över partigränserna, bland andra folkhemsbyggarna Alva och
Gunnar Myrdal, som ansåg att ”människomaterialet skulle förädlas”.
Man talade om ”toppvärdiga och icke toppvärdiga individer”.
Syftet med tvångssteriliseringarna var att ”utrota all slags fysisk
och psykisk mindervärdighet i befolkningen”. Steriliseringslagen
9