Läs eller ladda ner rapporten i pdf-format - HandikappHistoriska ...

extra kostnader. Men då måste funktionshinderperspektivet vara
förankrat hos museets ledning.
Samarbete med funktionshinderorganisationer
och andra
En dryg tredjedel av museerna som svarat samarbetar med
funktionshinderorganisationer. Samarbetet handlar mest om
tillgänglighet men några gånger har det också gällt själva verksamheten.
Många samarbetar med särskolan, till exempel för att
ordna särskilda visningar för barn och ungdomar med utvecklingsstörning.
Kulturhuset Multeum i Strängnäs har till exempel
en speciell pedagog för särskolan. Museerna har också samarbetat
med bland annat tillgänglighetskonsulter, syncentraler samt lokala
och regionala handikappråd.
Personalen behöver utbildning
Museernas viktigaste resurs är personalens kompetens och många
är medvetna om att de behöver utbildning om funktionsnedsättningar
och bemötande. En tredjedel av museerna har haft någon
form av utbildning för personalen, främst i bemötandefrågor. Flera
museer anser att utbildningen är särskilt viktig för museipedagogerna
och receptionspersonalen eftersom det personliga mötet
spelar stor roll för att underlätta tillgången till utställningar och
verksamhet för besökare med funktionsnedsättningar. Det framgår
också tydligt av svaren att pedagogernas arbete är centralt för
att öka funktionshindermedvetenheten vid museerna. Flera museer
svarar att de inte har haft någon särskild utbildning. Några få anser
sig inte behöva någon utbildning just i funktionshinderfrågor eftersom
personalen utbildas att bemöta alla lika.
Otillgänglighet och andra hinder
Flera museer svarar att den fysiska tillgängligheten är en svår fråga,
särskilt om museet finns i gamla byggnader, men de flesta har gjort
något för att öka tillgängligheten. Tillfälliga utställningar är ofta
17