Läs eller ladda ner rapporten i pdf-format - HandikappHistoriska ...

Materialet kommer att arkiveras på Nordiska museets arkiv.
Förutom livsberättelserna har man efterfrågat foton och funktionshinderföreningars
historia. Livsbild har haft över 35 000 besök och
många har kommit via Facebook. Berättelserna har alltså blivit
lästa av många tusen människor, ett mycket stort antal i jämförelse
med andra insamlingar av livsberättelser som läggs i arkiven.
Några av berättelserna från Livsbild ingår i förkortade versioner
i en vandringsutställning som HAIKU producerat. Tanken med
utställningen, som heter ”Livsbild – 20 röster i tid och rum”, är
att visa olika dimensioner av att leva med en funktionsnedsättning.
Utställningen är tillgänglig på tal, teckenspråk, lättläst svenska,
punktskrift och svenska.
– Arbetet med Livsbild visar att det kräver lika mycket arbete att
nå ut med en webbsida som med vilken annan museiverksamhet
som helst. I projektet har vi lagt ner ett stort arbete på att informera
och knyta kontakter med organisationer och nyckelpersoner,
berättade Diana Chafik på de regionala seminarierna.
Samla livsberättelser!
Vid seminariet i Uppsala betonade Katarina Ek-Nilsson från
Institutet för språk- och folkminnen att vi måste vara medvetna
om att en berättelse inte ger någon objektiv sanning men att män-
niskors livsberättelser är viktiga för vår historia.
– Vi behöver alltid fråga oss hur vi ska tolka berättelsen. Människans
minne är selektivt, en berättelse är alltid ett urval, medvetet
eller omedvetet, av det som hänt. Våra barndomsberättelser pekar
fram mot nutiden. Antingen berättaren är 35 eller 85 år gammal
ger berättelsen sådant som förklarar den situation som råder idag.
På Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala finns videokassetter
med 200 intervjuer med döva personer som är födda 1890
till 1920. Intervjuerna är cirka en halvtimme långa och har gjorts
av Tomas Hedberg, som själv är döv. Intervjuarens fokus har
varit teckenspråket så intervjuerna berättar en del om språkets
33