Stolpe_Mats_Svensk ordbok för rättskrifning.pdf - EoD

Skytt s. 2.
Skåda v.
Skadespel 8. 5.
Skål s. 2.
Skåla v.
Skålig a.
Skålla s. 1. och v.
Skålpund s. 5.
Skåp s. 5.
Skåra s. 1.
Skäekig a.
Skäftgräs s. sing.
Skägg s. 5.
Skäggig a.
Skäkta v.
Skäl s. 5.
Skäl (sjödjur) 8 2. [själ.]
Skälfva v. skälfde, skälft.
Skälig a.
Skälla v. skällde, skällt,
Skälla s. 1. [äfv. skälde, skält.
Skälm s. 2.
Skälmaktig a.
Skälmsk a.
Skälmstycke s. 4.
Skämma v. skämde, skämt,
Skämt s. 5. [skämd.
Skämta v.
Skämtsam a. skämtsamma.
Skända v.
Skändlig a.
Skänk s. 2.
Skänk (gåfva s. 3.
Skänka v. skänkte, skänkt.
Skänkel s. 2. skänklar.
Skäppa s. 1.
Skär s. 5.
Skära v. skar, skurit, skuren.
Skärf s. 2. skärfvar.
Skärfva s. 1.
Skärgård s. 2.
Skärm s. 2.
Skärmytsla v.
Skärmytsling s. 2.
89
Skärning s. 2.
Skärp s. 5.
Skärpa v. skärpte, skärpt.
Skärseld s. sing.
Skärslipare s. 5.
Skäs s. 2.
Sköfla v.
Sköfling s. 2.
Sköka s. 1.
Sköld s. 2.
Sköldpadda s. 1.
Skölja v. sköljde, sköljt, sköljd.
Sköljning 8. 2.
Skön a.
Skön s. sing.
Skönja v. skönjde, skönjt.
Skör a.
Skörbjugg s. sing.
Skörd s. 2.
Skörda v.
Skört s. 5.
Sköt v. af skjuta.
Sköta v. skötte, skött.
Sköte s. 4.
Skötsel s. sing.
Sladder s. sing.
Sladdra v.
SI af s. 2. slafvar.
Slafva v.
Slafveri s. sing.
Slafvinna s. 1.
Slag s. 5.
Slaga s. 1.
Slagen v. af slagna, slå.
Slagg s. sing.
Slagruta r. 1.
Slagsmål s. 5.
Slagt s. 5.
Slagta v.
Slagtare s. 4.
Slagtning s. 2.
Slak a.
Slakna v.
Slam s. sing. (slammet.