Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 1 - 2 0 0 2<br />
En nutidshistoria om idrottsmannen<br />
och idrottskvinnan<br />
Att idrotten ska ”anpassas” efter kvinnors villkor, är en vanlig tanke inom idrotten. Inte minst i<br />
samband med talet om jämställd idrott. Att idrotten skulle anpassas efter mäns villkor är mera<br />
ovanligt. De formella och informella regler och normer som gäller för mäns idrottande, får oftast<br />
utgöra en outtalad norm för hur ”riktig” idrott ska bedrivas och hur idrottandet ska ”anpassas”<br />
för andra typer av människor. I den här artikeln ska perspektivet vändas bak och fram. Idrottandet<br />
kan inte ”anpassas” till någon alls, utan är istället ett sätt att skapa människotyper.<br />
Håkan Larsson<br />
HöGSKOlaN<br />
DalaRNa,<br />
CampuS FaluN<br />
Ett forskningsprojekts historia<br />
I några tidigare artiklar i den här<br />
tidskriften (Larsson 1997:3, 1998:2,<br />
1999:4 och 2001:1) har jag försökt<br />
gestalta olika aspekter av min forskning<br />
om synen på manlighet och kvinnlighet<br />
och synen på kroppen inom<br />
idrotten. Detta forskningsarbete finns<br />
numera också dokumenterat i avhandlingen<br />
Iscensättningen av kön i idrott<br />
(Larsson 2001). Idrott är ett komplicerat<br />
begrepp. Jag använder det i princip<br />
i bemärkelsen tävlingsidrott, även om<br />
en sådan operationalisering kan bli alltför<br />
snäv ibland. I den här artikeln ska<br />
jag försöka att, på ett mycket övergripande<br />
plan, gestalta denna forskning<br />
om kön och idrott. Framförallt ska<br />
jag försöka illustrera vad jag menar<br />
med det ”bak-och-fram-vända” perspektiv<br />
som jag antyder i ingressen<br />
ovan. Syftet är inte så mycket att presentera<br />
nya häpnadsväckande rön om<br />
idrotten, utan att utveckla ett alternativt<br />
sätt att se på åtskillnad mellan<br />
kvinnor och män i idrott jämfört med<br />
de synsätt som verkar domi<strong>ner</strong>a inom<br />
idrottsrörelsen.<br />
Att vara sysselsatt med ett forskningsprojekt<br />
under många år innebär<br />
inte bara att man samlar på sig en<br />
massa intryck om det som forskningen<br />
berör. Lika mycket handlar det om<br />
att bearbeta de synsätt som ligger till<br />
grund för forskningen. När jag startade<br />
med det här projektet, var jag djupt<br />
involverad i ett gäng tonåriga friidrottare<br />
och deras väg mot stordåd på<br />
löparbanan. Detta medförde, naturligtvis,<br />
att vissa frågeställningar tedde sig<br />
självklara att undersöka och att vissa<br />
aspekter av idrottandet tedde sig så<br />
mycket mer intressanta än andra aspekter.<br />
När jag påbörjade forskningsprojektet<br />
handlade frågan i all sin enkelhet<br />
just om hur man som tränare, i syn<strong>ner</strong>het<br />
manlig tränare, borde ”anpassa”<br />
sin träning av flickor. Denna fråga, som<br />
då verkade sig naturlig och okomplicerad,<br />
har för mig efterhand kommit att<br />
te sig som en del av det problem som<br />
den så att säga är tänkt att lösa.<br />
Att ”anpassa” idrott<br />
Frågan om hur idrottsträning ska<br />
anpassas för flickor utgår från den outtalade<br />
normen att träning på pojkars<br />
vis inte är att betrakta som bra eller<br />
optimal när man som tränare, speciellt<br />
manliga tränare, har med flickor att<br />
göra. Den utgår också från den outtalade<br />
ge<strong>ner</strong>aliseringen att flickor och<br />
pojkar skulle utgöra mer eller mindre<br />
homogena grupper, med vars sina specifika<br />
egenskaper och karaktärsdrag –<br />
och att idrotten redan är anpassad för<br />
35