Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 1 - 2 0 0 2 40 N Y D O K T O R S A V H A N D L I N G Overtraining, staleness and burnout in sports Den som tränar mest blir alltid bäst – tänk om det vore så enkelt. Sanningen är istället att en hög träningsbelastning paradoxalt kan leda både till en prestationsförbättring, men även till en prestationsförsämring. Utgången är dessutom många gånger på förhand oviss. Denna paradox utgör ett centralt problem i praktiken för aktiva idrottare och idrottsledare som strävar efter en kontinuerlig prestationsutveckling på lång sikt och formtoppar på kort sikt. Samma problematik kan även sägas ha genererat en relativt ny tvärvetenskaplig subdisciplin inom den idrottsvetenskapliga forskningen, närmare bestämt forskning beträffande överträning. Göran Kenttä PSyKOlOGISKa INSTITuTIONEN, STOcKhOlmS uNIVERSITET Trots att det genomförts en relativt omfattande forskning under de två senaste årtiondena inom området saknas alltjämt väletablerade definitioner, diagnoser och mätinstrument. Dessvärre, utifrån ett praktiskt perspektiv, så finns det inte heller någon publicerad metod som med säkerhet klarar av att optimera balansen mellan träning och återhämtning på ett sådant sätt att överträningssyndrom och utbrändhet undviks (Fry, Morton, & Keast, 1992; Kreider, Fry, & O´Toole, 1998). Mot denna bakgrund valde jag att fördjupa mig inom området vilket under hösten 2001 resulterade i doktorsavhandlingen ”Overtraining, staleness and burnout in sports” (överträning, överträningssyndrom, och utbrändhet inom idrott). I följande artikel presenteras valda delar av avhandlingen. Avhandlingen ger inledningsvis en kort historisk överblick av hur synen på träningen förändrats och utvecklats sedan Gunder Häggs enorma löparframgångar på slutet av 1930-talet till träningen på 2000-talet. Därefter redovisas olika teoretiska perspektiv samt förekommande definitioner och terminologin inom överträning respektive utbrändhet. Det råder nämligen fortfarande en stor oklarhet över hur fenomenen överträningssyndrom och ut bränd het förhåller sig till varandra (O´Connor, 1998; Raglin & Wilson, 2000). Vilket reflekteras av att de bägge begreppen ibland förekommer som synonymer i litteraturen. Dessutom har forskare nästan uteslutande valt att avgränsat studera respektive fenomen var för sig (Gould et al., 1997; Lehmann, Foster, Gastmann, Keizer, & Steinacker, 1999; Raedeke, 1997; Udry et al., 1997). Inom den specifika överträningslitteraturen förekommer flera begrepp som används synonymt, men även med motsägelsefulla betydelser. De begrepp som använts synonymt med ”overtraining” i den inter na tionella litteraturen är: overtraining syndrome, overtrained, overuse, overwork, overstress, overreaching, stagnation, staleness, burnout och chronic fatigue syndrome (Budgett,
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 1 - 2 0 0 2 ”Vinna eller försvinna”. Skillnaden är hårfin. En idrottsman måste våga vila. Testmetoder är under utveckling som kan fånga in överträningssymptom. Foto: Artur Forsberg 1990; Fry, Morton, & Keast, 1991; Kuipers & Keizer, 1988; Lehmann, Foster, & Keul, 1993; Raglin, 1993). Vidare redovisas tre forskargrupper inom överträningsområdet som har haft ett betydande inflytande på den teoribildning och terminologi som idag förekommer inom området. Avhandlingens syfte. Avhandlingens övergripande syfte har varit att undersöka överträningsprocessen och dess konsekvenser i termer av överträningssyndrom, samt utbrändhet i tävlingsidrotten i tre steg. I det första steget var syftet främst att utveckla en konceptuell modell för att skapa en helhetsbild av den bakomliggande processen och dess konsekvenser, dvs skapa en teoretisk referensram för fortsatta studier och metodutveckling (studie I: Kenttä & Hassmén, 1998). I steg två var syftet att undersöka förekomsten och karaktären av överträningssyndrom och dess relation till utbrändhet dels bland ett större antal olika idrotter (studie III: Kenttä, Hassmén, & Raglin, 2001), samt även tvärkulturellt över ett antal länder (studie II: Raglin, Sawamura, Alexiou, Hassmén, & Kenttä 2000). I det tredje och sista steget var syftet att närmare studerasinnesstämningsrespons i relation till träningsbelastning och återhämtning i samband med ett längre träningsläger, samt relatera sinnesstämningarna till eventuella tecken på överträningssyndrom och/ eller utbrändhet (studie IV: Kenttä, Hassmén, & Raglin, 2002). Metoder för att studera överträning. I den första studien presenteras en konceptuell modell som integrerar de parametrar som antas vara av betydelse för presta tions utveckling (adaption) och prestationsförsämring (maladaption). Vidare belyses komplexiteten och dynamiken i överträningsprocessen, stressorer som påverkar elitidrottarens prestationsförmåga, faktorer som påverkar idrottarens förmåga att tillgodogöra sig den fysiska träningen, samt återhämtningsprocessen. Dessutom presenteras en metod, Total Quality Recovery (TQR) för styrning och uppföljning av den i forskningssammanhang negligerade återhämtningen. Syftet med studie II och III var att undersöka förekomsten av överträningssyndrom och att relatera överträningssyndrom och utbrändhet till varandra samt även för att identifiera ömsesidigt uteslutande dimensioner. I den tvärkulturella studien ingick 231 simmare från 4 länder, medan det i den tredje studien ingick 272 idrottsgymnasister från 16 olika idrotter. Resultaten från den bägge studierna har en väldigt god överensstämmelse, vilket innebär att resultaten stödjer varandra och därmed antyder en högre generaliserbarhet. Resultaten visar sammantaget att en dryg tredjedel av de relativt unga idrottarna som ingått i undersökningen varit övertränade minst en gång 41
Page 1 and 2: SVENSK Organ för Centrum för Idro
Page 3 and 4: 4 8 12 14 16 20 24 27 32 36 41 Ansv
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 39: S V E N S K I D R O T T S F O R S K

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?