GRUNDTRYGGHETSSYSTEMET - Centerstudenter

Som föregående citat antyder försöker man ofta med dessa åtgärder skapa trygghet
men förbiser helt att positiv särbehandling för en grupp alltid medför negativ
särbehandling för en annan, ofta i kombination med en snedvridning av marknaden.
Betrakta t.ex. den svenska arbetsmarknaden:
Exempel: Den Svenska arbetsmarknaden och ungdomsarbetslösheten
Arbetsmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna i Sverige med bl.a. ett
omfattande anställningsskydd och exklusiva rättigheter för fackföreningar att kunna
ställa villkor på arbetsgivare. Arbetstagarna anses vara en utsatt grupp som måste
skyddas ifrån arbetsgivarna genom bl.a. regleringar och avtal. Samma regleringar och
avtal skapar genom uteslutning nya utsatta grupper som inte har samma
förutsättningar att konkurrera på eller ens ta sig in på arbetsmarknaden, ungdomar
t.ex. För dessa ungdomar införs riktade åtgärder så som sänkta arbetsgivaravgifter,
statligt finansierade praktikplatser m.fl. Dessa åtgärder som är till för att hjälpa
ungdomar utanför arbetsmarknaden får nu som konsekvens att även ungdomar som
redan befinner sig på arbetsmarknaden särbehandlas gentemot jämbördiga äldre
kollegor samt att företag sätter i system att utnyttja ungdomar som befinner sig i
åtgärder. Man måste nu införa nya åtgärder för att förhindra detta som i sin tur
sannolikt också kommer med nya följdeffekter…
Detta är ett typexempel på varför staten inte bör blanda sig i marknaden. Staten
försöker laga problem orsakade av för mycket statlig inverkan med ännu mera statlig
inverkan och till slut blir marknaden blir helt söndertrasad.
Ju krångligare vi gör systemen desto krångligare och dyrare blir de också att
administrera. Försäkringskassan kostade 2011 skattebetalarna 7,4 mdr kr i byråkrati,
Arbetsförmedlingen 6,9 mdr kr, Pensionsmyndigheten, Socialstyrelsen och CSN
tillsammans nästan 2 mdr kr ytterligare. 30 Därtill tillkommer dolda kostnader t.ex. för
uppgifter ålagda socialtjänsten i kommunerna och försäkringsärenden som hamnar i
rättsväsendet o.s.v. Detta kan jämföras med den att totala sjukpenningen som betalas
ut per år är cirka 16 mdr kr. 31 Eller att hela kommunbudgeten för Uppsala kommun,
Sveriges fjärde största kommun med 200 000 invånare 32 , 2011 var på totalt cirka 10,4
mdr kr. 33
30 Sveriges Riksdag (2011) Regeringens skrivelse 2011/12:101 Årsredovisning för staten 2011, Bilaga 2
Specifikation av utgifter på statens budget för budgetåret 2011
31 Sveriges Riksdag, Utredningstjänsten (2011) Dnr 2011:1362 Grundtrygghetssystem.
32 SCB (2012) Sveriges befolkning, kommunala jämförelsetal, 31 december 2011
33 Uppsala kommun, inriktning, verksamhet, ekonomi 2011 – 2014
9