06.09.2013 Views

Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ESS 2006:2<br />

sv<strong>en</strong>sk off<strong>en</strong>tlig sektor har också bekräftat att mätning är ett starkt<br />

styrinstrum<strong>en</strong>t (Hallin <strong>och</strong> Kastberg 2002).<br />

Vid mätning av inre <strong>och</strong> yttre effektivitet är det givetvis viktigt<br />

att rätt saker mäts så att valida resultat erhålles. Ett sätt att mäta<br />

d<strong>en</strong> inre effektivitet<strong>en</strong> är att ställa satsade resurser i relation till<br />

resultatet av verksamhet<strong>en</strong>. Därmed erhålles <strong>en</strong> kostnad per satsad<br />

<strong>en</strong>het. En sådan mätning förutsätter att det går att bestämma <strong>och</strong><br />

definiera vad s<strong>om</strong> är resultatet av <strong>en</strong> verksamhet. Alla verksamheter<br />

resulterar emellertid inte i ett resultat s<strong>om</strong> <strong>en</strong>kelt <strong>och</strong> tydligt går att<br />

mäta. Kvalitetsaspekt<strong>en</strong> blir exempelvis c<strong>en</strong>tral både vid bedömning<br />

av d<strong>en</strong> inre <strong>och</strong> yttre effektivitet<strong>en</strong>. För att kunna göra m<strong>en</strong>ingsfulla<br />

jämförelser är det viktigt att det anting<strong>en</strong> går att jämföra<br />

<strong>en</strong>heter med id<strong>en</strong>tisk kvalitet eller att det går att värdera kvalitet<strong>en</strong><br />

<strong>på</strong> ett relevant sätt.<br />

En risk med mätning s<strong>om</strong> uppmärksammats in<strong>om</strong> forskning<strong>en</strong><br />

är att det s<strong>om</strong> inte mäts riskerar att hamna i skymundan <strong>och</strong><br />

uppmärksammas inte tillräckligt (Brorström, Hallin <strong>och</strong> Kastberg<br />

2004). De aspekter av verksamhet<strong>en</strong> s<strong>om</strong> inte uppmärksammas<br />

satsas det heller inga resurser <strong>på</strong> <strong>och</strong> riskerar därmed att utarmas.<br />

Är det <strong>en</strong> oönskad aspekt av verksamhet<strong>en</strong> kan d<strong>en</strong>na effekt<br />

betraktas s<strong>om</strong> något positivt m<strong>en</strong> det kan också handla <strong>om</strong> viktiga<br />

aspekter av verksamhet<strong>en</strong>. Studier av hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong> har<br />

exempelvis visat att mätningarna i stor utsträckning k<strong>om</strong>mit att<br />

fokuseras <strong>på</strong> det s<strong>om</strong> här refererats till s<strong>om</strong> d<strong>en</strong> inre effektivitet<strong>en</strong><br />

(Östergr<strong>en</strong> <strong>och</strong> Sahlin-Andersson 1998, s. 136). Risk<strong>en</strong> med <strong>en</strong><br />

sådan fokus är att satsningar <strong>på</strong> d<strong>en</strong> yttre effektivitet<strong>en</strong> blir lidande.<br />

I <strong>en</strong> studie av mödrahälsovård<strong>en</strong> framk<strong>om</strong> det att när utbildningsaktiviteter<br />

inte erhöll något utrymme i mätningarna minskade<br />

satsningarna <strong>på</strong> sådana aktiviteter (Brorström, Hallin <strong>och</strong> Kastberg<br />

2004). Utbildning är ett exempel <strong>på</strong> <strong>en</strong> aktivitet s<strong>om</strong> kanske inte<br />

<strong>om</strong>edelbart leder till <strong>en</strong> förbättring av <strong>produktivitet</strong><strong>en</strong> m<strong>en</strong> s<strong>om</strong> <strong>på</strong><br />

längre sikt kan leda till att verksamhet<strong>en</strong> blir mer effektiv.<br />

Mätningar måste anpassas<br />

D<strong>en</strong> välr<strong>en</strong><strong>om</strong>merade organisationsforskar<strong>en</strong> Hofstede varnade i <strong>en</strong><br />

artikel (1981) för att styrmodeller inte bara kan vara dysfunktionella<br />

<strong>och</strong> i bästa fall bli verkningslösa, utan att risk<strong>en</strong> är upp<strong>en</strong>bar<br />

att de kan ställa till med skada. När nya styrmodeller skall<br />

anammas är det därför viktigt att vara försiktig. Både Hofstede<br />

16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!