Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

sektorn utan finns i hög grad även i det privata näringslivet. De
redovisar och exemplifierar problem som finns med att mäta produktivitet
och effektivitet i privata tjänster och diskuterar mot
denna bakgrund tänkbara principer och möjligheter att mäta produktiviteten
och effektiviteten i den offentliga sektorn och varför
man bör göra det. En klarare bild av produktivitetsutvecklingen på
nationell nivå förbättrar möjligheterna att styra utvecklingen inom
den offentliga sektorn på ett rationellt sätt, hävdar författarna.
Utredare Birgitta Magnusson, presenterar det arbete som pågår
inom Statistiska Centralbyrån för att implementera den EU-förordning,
som ställer krav på att medlemsländerna i sina nationalräkenskaper
från och med år 2006 ska mäta volymutvecklingen för
de offentligt producerade tjänsterna. Hittills har länderna endast
mätt kostnadsutvecklingen. Det har bl.a. inneburit att inga försök
har gjorts att uppskatta produktivitetsutvecklingen inom offentlig
sektor. En schablon om oförändrad produktivitet har tillämpats.
Enligt den nya förordningen ska volymer, priser och produktivitetsberäkningar
presenteras, i synnerhet för sådana tjänster som
produceras för enskilda individer. Birgitta Magnusson ger exempel
på vilka metoder, som håller på att utvecklas och presenterar även
några preliminära beräkningar som gjorts för åren 2000 till 2003.
Professor Bo Malmberg vid Institutet för Framtidsstudier hävdar
att de tjänster som produceras i offentlig regi ska ses som investeringar
i mänskligt kapital. I den mån de offentliga tjänsterna
bidrar till att utveckla och bevara det mänskliga kapitalet – i form
av kunskaper, hälsa och arbetsförmåga etc. – är den offentliga
sektorn produktiv. Att öka effektiviteten, måluppfyllelserna i de
offentliga tjänsterna, är därför en central uppgift och Malmberg
menar att en jämförelse med 1900-talets produktivitetsrevolution
inom industrin kan vara av intresse. På samma vis som varuproduktionen
effektiviserades genom tillämpning av ”scientific
management” bör de offentliga arbetsplatserna tillföras den vetenskapligt
baserade kompetens som krävs för att man på ett systematiskt
sätt ska kunna mäta och utvärdera vilka arbetssätt som ger
de bästa resultaten. Att svensk sjukvård nått långt beror på att
läkarnas professionella förmåga att arbeta vetenskapligt tagits tillvara.
Produktivitetsutvecklingen skulle gynnas om ett motsvarande
vetenskapligt arbetssätt tillämpades i hela den offentliga verksamheten,
menar Bo Malmberg.
5
ESS 2006:2